Kemi 4-6 Valkurs NO/Teknik
Provmoment:
Ladokkod:
Tentamen ges för:
15 högskolepoäng
Kemi 2,5 hp
Studenter i lärarprogrammet LAG 4-6 T5
TentamensKod:
Tentamensdatum:
Tid:
15-10-23
09.00–12.00
Hjälpmedel:
Periodiska systemet, Lgr 11 kemi och skrivverktyg
Inga poäng delas ut vid frågorna
För att få respektive betyg krävs:
Godkänd på minst sex G-uppgifter (1-7)
Väl godkänd: Minst hälften av VG-uppgifterna (8-12) är korrekta
Allmänna anvisningar:
Rättningstiden är som längst tre veckor
Skriv inte svar på baksidan av inskrivningspappren
Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Lycka till!
Ansvarig lärare:
Telefonnummer:
Monica Rundgren
Tel: 033-435 43 94
0730-571925
1. Rita och beskriv uppbyggnaden av grundämnet kväve. Använd orden
atomkärna, proton, elekron, neutron, valenselektron och atommassa.
2. Redogör för de olika aggregationsformerna i och namnge övergångarna
mellan de olika formerna. Beskriv en övning du kan göra med eleverna
som beskriver aggregationsformerna och övergångarna mellan dessa
former.
3. Hur är det möjligt att en järnbåt kan flyta fast en järnkula sjunker?
Förklara med ord och bild.
4. Hur kan du bevisa de olika gaserna? Ange även resultatet.
a) Syrgas, 02
b) Vätgas, H2
c) Koldioxid, CO2
5. a. Beskriv vad en homogen – respektive heterogenblandning är för något
och ge exempel på vardera.
b. Förklara hur diskmedel kan påverka en blandning mellan vatten och
matolja, samt vad som händer om det tillsätts i blandningen.Vad kallas
blandningen?
6. a.Vad innebär det att dekantera en blandning? Ge exempel på en
blandning där dekantering kan användas som metod.
b. Beskriv alla steg du gjorde då du separerade ”smutsigt vatten” (vatten,
sand, salt och karamellfärg).
7. Surt & basiskt.
a. Ange fyra olika indikatorer. Välj två av dem och beskriv eventuella
likheter/skillnader och styrkor/svagheter.
b. Dina elever har sorterat olika proukter i hemmet efter dess pH-värde.
Vad blir deras slutsats?
c. Vad är en neutralisation? Beskriv neutralisationen mellan salpetersyra
(HNO3) och natriumhydroxid (NaOH) med kemiska tecken.
1
8. a. Skriv kemisk formel och namn för de kemiska föreningarna i rutorna.
Cl-
O2-
SO42-
H+
Fe3+
b. Vad är skillnaden mellan en jonförening och en molekylförening?
Ge exempel på minst en av vardera där du förklarar med både ord samt
den kemiska beteckningen.
9. a. Varför dras duschdraperiet mot dig när du duschar? Denna förklaring
hör till toarullarna. Hur kan man med dessa två försök koppla till hur
flygplanet/fåglarna kan flyga?
b. Du har gjort experimentet nedan med ett tänt ljus och vatten i en skål.
Förklara resultatet på vuxennivå och barnnivå.
10. a. Rita och beskriv med hjälp av vattenmolekylens kretslopp hur
försurning uppstår. I beskrivningen ska kemiska reaktioner (med ord och
tecken) ingå.
b. Hur klarar naturen av försurning och hur kan vi hjälpa naturen vid
försurning då den inte klarar av attacken?
2
11. a. Vilka näringsämnen finns det i maten som vi äter? Vad använder
kroppen respektive näringsämne till? Rita schematiska bilder på
näringsämnena.
b. Vilka är de vanligaste fetterna och vilka är bäst för oss? Förklara
varför de är bra.
12. Gör en planering kring ett valfritt kemibegrepp för årskurs 5. Planeringen
ska innehålla tre experiment utifrån de didaktiska frågeställningarna vad,
hur och varför. Till din hjälp finns Lgr 11 kemi som bilaga.
3
Lgr 11 Kemi
Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig
själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så
skilda områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling och miljöteknik. Med
kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna
bidra till en hållbar utveckling.
Ämnets syfte
Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om kemiska
sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom
undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om kemiska processer och
materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.
Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av
både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen
bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument
och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse
för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap
för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i kemi har
betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och
estetiska valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,
modeller och teorier samt förståelse för hur dessa formas i samspel med erfarenheter från
undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar
förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med
naturvetenskapligt innehåll.
Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan
naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna
även ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild
och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt har påverkat varandra.
Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att:
använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i
frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska
samband i samhället, naturen och inuti människan.
I årskurs 4-6
Kemin i naturen
Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp
och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form,
flytande form och gasform.
Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga,
löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.
4
Vattnets egenskaper och kretslopp.
Luftens egenskaper och sammansättning.
Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
Kemin i vardagen och samhället
Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som
hanteras och sedan återgår till naturen.
Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida
metoder för att förlänga matens hållbarhet.
Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på
hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.
Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan
på klimatet.
Kemin och världsbilden
Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för
människans levnadsvillkor och syn på världen.
Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi
och mystik till modern vetenskap.
Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och
konst och äldre tiders naturvetenskap.
Kemins metoder och arbetssätt
Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga
rapporter.
Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i
faktatexter och tidningsartiklar.
5
