Hållbar utveckling i verksamheten

advertisement
Sahlgrenska akademin
Prof Mats Sandberg
2011-03-07
Skrivelse
Hållbar utveckling i verksamheten
Med denna skrivelse vill vi försöka reda ut hur Sahlgrenska akademin berörs av hållbar utveckling.
Detta mot bakgrund av att hållbar utveckling skall integreras i akademins forskning, utbildning och
samverkan med omgivande samhälle.
Bakgrund
Högskolelagen föreskriver att högskolorna i Sverige skall främja en hållbar utveckling:
Kap 1, 5 § Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande
och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd
och rättvisa.
”Definitionen” i högskolelagen härrör från Bruntlandkommisionens rapport ”Vår gemensamma
framtid” 1987 och har ett tydligt anslag av långsiktighet (...kommande generationer…) och är inte
begränsad geografiskt utan har både lokal och global anknytning. Bruntlandkommisionens rapport
tillsammans med andra FN-initiativ såsom Rio-mötet 1992 med Agenda 21 och konventionerna
rörande biodiversitet och klimat samt Johannesburg-mötet 2002 om hållbar utveckling, slår alla fast
att en hållbar utveckling som syftar till att tillgodose nuvarande och framtida generationers
utveckling, kräver en helhetssyn - både lokalt och globalt - där hänsyn (i t.ex. politiska beslut) tas till
ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter/dimensioner. Detta är väl sammanfattat i den rapport
från mötet i Göteborg år 2004, som ligger till grund för ändringen i högskolelagen 20061-3.
Sahlgrenska akademins och andra högskolors huvuduppgifter där hållbar utveckling har
relevans, är utbildning, forskning och samverkan med samhället.
OBS! Den direkta påverkan som akademins verksamhet har på aspekter av hållbar
utveckling, t.ex. energiutnyttjande, klimatpåverkan, kemikaliehantering respektive olika
positiva bidrag till människors hälsa och välbefinnande, behandlas inom
miljöledningssystemets handlingsplan för 2011-20154.
Utbildning
Vad gäller utbildning pågår sedan 2006 ett integreringsarbete av hållbar utveckling (uppdrag från GU)
inom akademins samtliga program (sammankallande Barbro Robertsson). I Göteborgs universitets
handlingsplan för miljö och hållbar utveckling4 framgår att universitetet har som mål att integrera
hållbar utveckling i utbildningen. Sahlgrenska akademin har därefter fått rektors uppdrag att bryta
Sahlgrenska akademin
Prof Mats Sandberg
2011-03-07
Skrivelse
ner detta övergripande mål till delmål anpassade till den egen specifika verksamheten. För bakgrund
och nulägesrapport se ( www………).
Forskning
I Göteborgs universitets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling4 framgår att universitetet har
som mål att öka mängden forskning inom hållbar utveckling. Sahlgrenska akademin har därefter fått
rektors uppdrag att bryta ner det övergripande målet till relevanta mål för sin egen verksamhet.
Vilken typ av forskning inom akademin främjar då en hållbar utveckling, så som den definieras enligt
högskolelagen? Frågan är nyligen aktualiserad eftersom GU och akademin i sina miljöledningssystem
skall rapportera indikatorer för forskning inom hållbar utveckling3,5. En central del i
hållbarhetsbegreppet i Bruntlandrapporten 1987, Agenda 21 från Rio-konferensen 1992 och mötet i
Johannesburg om hållbar utveckling 2002 är en helhetssyn där hänsyn tas till alla dimensioner med
ett lokalt och globalt perspektiv. Detta poängteras även i den rapport från Göteborgs-mötet 2004
som ligger till grund för ändringen i högskolelagen 20061-3. Att rapportera hållbar utveckling utan en
sådan helhetssyn är starkt kritiserat med argumentet att man då riskerar att skapa en ”business as
usual” attityd6. På mötet i Johannesburg 2002 om hållbar utveckling fick folkhälso-begreppet
genomslag och främjande av folkhälsa för utsatta grupper lokalt och globalt (särskilt kvinnor och
barn) är exempel på forskning som ingår som en del i Sveriges nationella strategi för hållbar
utveckling7. En god hälsa är en central aspekt av den sociala dimensionen (social välfärd) i begreppet
hållbar utveckling8. Att begränsa, förstå och bota sjukdomar/sjukdomsutbredning som är kopplade
till ekonomiska (t.ex. fattigdom9) och ekologiska (t.ex. klimatförändringar, kemikalier)
orsaker, bör därför ses som exempel på hälsorelaterad forskning inom hållbar utveckling, i enlighet
med högskolelagen .
Mera specifika exempel på sådan forskning är orsaker, utbredning, botande av ohälsa kopplad till
framtida klimatförändringar, fr.a. i underutvecklade länder där effekterna av temperaturförhöjningen
får störst effekter8-10. En förhöjd global temperatur förväntas således ge ökad global incidens av
vektorburna sjukdomar (t.ex. malaria, TBE, dengue-feber), kolera, andra diarre-sjukdomar, sjukdom
som utlöses vid extrema väderförhållanden såsom värmeslag hos äldre och undernäring kopplade till
översvämning, torka samt minskade skördar som resultat av klimatförändringar. Andra typer av
hälsorelaterad forskning som är relevant inom området hållbar utveckling rör miljömedicin och
hälsoeffekter av buller, kemikalier, luftföroreningar och ökad UV-strålning på grund av uttunnat
ozonlager. Ytterligare exempel är den epidemiologiska forskningen där utbredning och orsaker (t.ex.
ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer) till hälsa/ohälsa i en befolkning utreds. Forskning
inom fältet antibiotikaresistens och miljöpåverkan av läkemedel är goda exempel på forskning inom
akademin där samtliga dimensioner av begreppet hållbar utveckling aktualiseras.
Samverkan med omgivande samhälle
Sahlgrenska akademin
Prof Mats Sandberg
2011-03-07
Skrivelse
Spridning av kunskapen om akademins forskning inom begreppet hållbar utveckling till andra aktörer
i samhället (media, politiker, skolor, industrier etc) görs idag fr.a. via forskarnas egna initiativ. Frågan
om akademin bör inrätta ett specifikt forum (som man gjort på Karolinska Institutet11) för att samla
forskare inom hållbar utveckling och ev. anordna ”öppna dagar”, föreläsningar etc inom området
hållbar utveckling och hälsa för omgivande samhälle, kommer att diskuteras under våren 2011.
Fortsatt dialog
Vi välkomnar synpunkter på denna text/tolkning och kommer halvårsvis i samband med ledningens
genomgång av miljöledningssystemet för dekanus att redovisa synpunkter och förbättringsförslag
som kommer in till [email protected] Dekanus beslutar om ändringar i texten.
Referenser:
1. ”Världen står inför stora utmaningar som angår alla människor och alla länder. Fattigdom,
klimatförändringar, epidemier och krig är exempel på problem som står i vägen för en hållbar
utveckling, globalt såväl som nationellt och lokalt. Problemen är komplexa och omfattar
ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Lösningar förutsätter en helhetssyn, där
åtgärder inom olika områden förstärker varandra och där alla människor tar ett ansvar.” ur
- Att lära för hållbar utveckling, SOU 2004:104, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/34144.
2. ”Begreppet tar sin utgångspunkt i en helhetssyn på människors och samhällens behov,
förutsättningar och problem. Den bärande principen är att ekonomiska, sociala och
miljömässiga förhållanden och processer är integrerade – de är varandras förutsättningar
och stöd.” ur
- Att lära för hållbar utveckling, SOU 2004:104, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/34144.
3. ”Högskoleverket menar att många lärosäten arbetar ambitiöst med jämställdhet och
mångfaldsfrågor. Dock har inget lärosäte ännu samlat sitt arbete med jämställdhet, social
och etnisk mångfald, internationalisering, miljöfrågor och intern demokrati enligt det
helhetstänkande som hållbar utveckling kräver.” ur
- Att lära för hållbar utveckling, SOU 2004:104, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/34144.
4. Göteborgs universitets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling,
http://www.mls.adm.gu.se/
http://www.mls.adm.gu.se/digitalAssets/1321/1321743_handlingsplan_miljo_faststall
d101101.pdf
5.
”Högskoleverkets verksamhet inbegriper alla frågor som omfattas av högskolelagen.
Utskottet utgår ifrån att de uppgifter som regleras i Högskoleverkets instruktion vad gäller
utvärdering, tillsyn och uppföljning även kommer att inbegripa lärosätenas arbete med
hållbar utveckling.” ur – Utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU3 Ny värld - ny
högskola, http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3322&dok_id=GT01UbU3
6. Moneva JM et al “GRI and the camouflaging of corporate unsustainability” Accounting Forum
30(2006) 121-137
Sahlgrenska akademin
Prof Mats Sandberg
2011-03-07
Skrivelse
7. ”Strategiska utmaningar – en vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling (skr
2005/06:126))”
8. Ur:Globalisering och hållbar utveckling Pellmer K och Wramner B ”Grundläggande
hälsovetenskap”, Lieber 2007
9. Vetenskapsrådet: Forskning vi stödjer – Infektion och global hälsa
http://www.vr.se/forskningvistodjer/forskningsomraden/medicinochhalsa/infektionochglobalhalsa.4.
689ebdf7116f301a88580007061.html
10. Costello A et al “Managing the health effects of climate change” The Lancet 373(2009)169311. http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=36972&a=110269&l=sv
12.
Download