Sahlgrenska akademin Prof Mats Sandberg 2011-03-07 Skrivelse Hållbar utveckling i verksamheten Med denna skrivelse vill vi försöka reda ut hur Sahlgrenska akademin berörs av hållbar utveckling. Detta mot bakgrund av att hållbar utveckling skall integreras i akademins forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle. Bakgrund Högskolelagen föreskriver att högskolorna i Sverige skall främja en hållbar utveckling: Kap 1, 5 § Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. ”Definitionen” i högskolelagen härrör från Bruntlandkommisionens rapport ”Vår gemensamma framtid” 1987 och har ett tydligt anslag av långsiktighet (...kommande generationer…) och är inte begränsad geografiskt utan har både lokal och global anknytning. Bruntlandkommisionens rapport tillsammans med andra FN-initiativ såsom Rio-mötet 1992 med Agenda 21 och konventionerna rörande biodiversitet och klimat samt Johannesburg-mötet 2002 om hållbar utveckling, slår alla fast att en hållbar utveckling som syftar till att tillgodose nuvarande och framtida generationers utveckling, kräver en helhetssyn - både lokalt och globalt - där hänsyn (i t.ex. politiska beslut) tas till ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter/dimensioner. Detta är väl sammanfattat i den rapport från mötet i Göteborg år 2004, som ligger till grund för ändringen i högskolelagen 20061-3. Sahlgrenska akademins och andra högskolors huvuduppgifter där hållbar utveckling har relevans, är utbildning, forskning och samverkan med samhället. OBS! Den direkta påverkan som akademins verksamhet har på aspekter av hållbar utveckling, t.ex. energiutnyttjande, klimatpåverkan, kemikaliehantering respektive olika positiva bidrag till människors hälsa och välbefinnande, behandlas inom miljöledningssystemets handlingsplan för 2011-20154. Utbildning Vad gäller utbildning pågår sedan 2006 ett integreringsarbete av hållbar utveckling (uppdrag från GU) inom akademins samtliga program (sammankallande Barbro Robertsson). I Göteborgs universitets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling4 framgår att universitetet har som mål att integrera hållbar utveckling i utbildningen. Sahlgrenska akademin har därefter fått rektors uppdrag att bryta Sahlgrenska akademin Prof Mats Sandberg 2011-03-07 Skrivelse ner detta övergripande mål till delmål anpassade till den egen specifika verksamheten. För bakgrund och nulägesrapport se ( www………). Forskning I Göteborgs universitets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling4 framgår att universitetet har som mål att öka mängden forskning inom hållbar utveckling. Sahlgrenska akademin har därefter fått rektors uppdrag att bryta ner det övergripande målet till relevanta mål för sin egen verksamhet. Vilken typ av forskning inom akademin främjar då en hållbar utveckling, så som den definieras enligt högskolelagen? Frågan är nyligen aktualiserad eftersom GU och akademin i sina miljöledningssystem skall rapportera indikatorer för forskning inom hållbar utveckling3,5. En central del i hållbarhetsbegreppet i Bruntlandrapporten 1987, Agenda 21 från Rio-konferensen 1992 och mötet i Johannesburg om hållbar utveckling 2002 är en helhetssyn där hänsyn tas till alla dimensioner med ett lokalt och globalt perspektiv. Detta poängteras även i den rapport från Göteborgs-mötet 2004 som ligger till grund för ändringen i högskolelagen 20061-3. Att rapportera hållbar utveckling utan en sådan helhetssyn är starkt kritiserat med argumentet att man då riskerar att skapa en ”business as usual” attityd6. På mötet i Johannesburg 2002 om hållbar utveckling fick folkhälso-begreppet genomslag och främjande av folkhälsa för utsatta grupper lokalt och globalt (särskilt kvinnor och barn) är exempel på forskning som ingår som en del i Sveriges nationella strategi för hållbar utveckling7. En god hälsa är en central aspekt av den sociala dimensionen (social välfärd) i begreppet hållbar utveckling8. Att begränsa, förstå och bota sjukdomar/sjukdomsutbredning som är kopplade till ekonomiska (t.ex. fattigdom9) och ekologiska (t.ex. klimatförändringar, kemikalier) orsaker, bör därför ses som exempel på hälsorelaterad forskning inom hållbar utveckling, i enlighet med högskolelagen . Mera specifika exempel på sådan forskning är orsaker, utbredning, botande av ohälsa kopplad till framtida klimatförändringar, fr.a. i underutvecklade länder där effekterna av temperaturförhöjningen får störst effekter8-10. En förhöjd global temperatur förväntas således ge ökad global incidens av vektorburna sjukdomar (t.ex. malaria, TBE, dengue-feber), kolera, andra diarre-sjukdomar, sjukdom som utlöses vid extrema väderförhållanden såsom värmeslag hos äldre och undernäring kopplade till översvämning, torka samt minskade skördar som resultat av klimatförändringar. Andra typer av hälsorelaterad forskning som är relevant inom området hållbar utveckling rör miljömedicin och hälsoeffekter av buller, kemikalier, luftföroreningar och ökad UV-strålning på grund av uttunnat ozonlager. Ytterligare exempel är den epidemiologiska forskningen där utbredning och orsaker (t.ex. ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer) till hälsa/ohälsa i en befolkning utreds. Forskning inom fältet antibiotikaresistens och miljöpåverkan av läkemedel är goda exempel på forskning inom akademin där samtliga dimensioner av begreppet hållbar utveckling aktualiseras. Samverkan med omgivande samhälle Sahlgrenska akademin Prof Mats Sandberg 2011-03-07 Skrivelse Spridning av kunskapen om akademins forskning inom begreppet hållbar utveckling till andra aktörer i samhället (media, politiker, skolor, industrier etc) görs idag fr.a. via forskarnas egna initiativ. Frågan om akademin bör inrätta ett specifikt forum (som man gjort på Karolinska Institutet11) för att samla forskare inom hållbar utveckling och ev. anordna ”öppna dagar”, föreläsningar etc inom området hållbar utveckling och hälsa för omgivande samhälle, kommer att diskuteras under våren 2011. Fortsatt dialog Vi välkomnar synpunkter på denna text/tolkning och kommer halvårsvis i samband med ledningens genomgång av miljöledningssystemet för dekanus att redovisa synpunkter och förbättringsförslag som kommer in till [email protected]. Dekanus beslutar om ändringar i texten. Referenser: 1. ”Världen står inför stora utmaningar som angår alla människor och alla länder. Fattigdom, klimatförändringar, epidemier och krig är exempel på problem som står i vägen för en hållbar utveckling, globalt såväl som nationellt och lokalt. Problemen är komplexa och omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Lösningar förutsätter en helhetssyn, där åtgärder inom olika områden förstärker varandra och där alla människor tar ett ansvar.” ur - Att lära för hållbar utveckling, SOU 2004:104, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/34144. 2. ”Begreppet tar sin utgångspunkt i en helhetssyn på människors och samhällens behov, förutsättningar och problem. Den bärande principen är att ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och processer är integrerade – de är varandras förutsättningar och stöd.” ur - Att lära för hållbar utveckling, SOU 2004:104, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/34144. 3. ”Högskoleverket menar att många lärosäten arbetar ambitiöst med jämställdhet och mångfaldsfrågor. Dock har inget lärosäte ännu samlat sitt arbete med jämställdhet, social och etnisk mångfald, internationalisering, miljöfrågor och intern demokrati enligt det helhetstänkande som hållbar utveckling kräver.” ur - Att lära för hållbar utveckling, SOU 2004:104, http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/34144. 4. Göteborgs universitets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling, http://www.mls.adm.gu.se/ http://www.mls.adm.gu.se/digitalAssets/1321/1321743_handlingsplan_miljo_faststall d101101.pdf 5. ”Högskoleverkets verksamhet inbegriper alla frågor som omfattas av högskolelagen. Utskottet utgår ifrån att de uppgifter som regleras i Högskoleverkets instruktion vad gäller utvärdering, tillsyn och uppföljning även kommer att inbegripa lärosätenas arbete med hållbar utveckling.” ur – Utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU3 Ny värld - ny högskola, http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3322&dok_id=GT01UbU3 6. Moneva JM et al “GRI and the camouflaging of corporate unsustainability” Accounting Forum 30(2006) 121-137 Sahlgrenska akademin Prof Mats Sandberg 2011-03-07 Skrivelse 7. ”Strategiska utmaningar – en vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling (skr 2005/06:126))” 8. Ur:Globalisering och hållbar utveckling Pellmer K och Wramner B ”Grundläggande hälsovetenskap”, Lieber 2007 9. Vetenskapsrådet: Forskning vi stödjer – Infektion och global hälsa http://www.vr.se/forskningvistodjer/forskningsomraden/medicinochhalsa/infektionochglobalhalsa.4. 689ebdf7116f301a88580007061.html 10. Costello A et al “Managing the health effects of climate change” The Lancet 373(2009)169311. http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=36972&a=110269&l=sv 12.