Magnetfält och elektriska fält i kontorsmiljö

Byggnadsstyrelsensinformationer
T:134
1992-12
Magnetfält och elektriska
fält i kontorsmiljö
1
Dokumentets utgivare
Dokumentnamn och dokumentbeteckning
Byggnadsstyrelsens
1LW
informationer
T:134
Dokumentets datum
ASBYGGNADSSTYRELSEN
1992-12
Projektnamn(ev förkortat)
Magnetfält och elektriska fält i kontorsmiljö
Projektledare, upphovsman(män),
Uppdragsgivare
konsult (er), etc
Kurt Carlström, Te
Byggnadsstyrelsen
Tekniska enheten
Elsektionen
Dokumentets titel
Magnetfält och elektriska fält i
kontorsmiljö
Huvudinnehåll
Denna Byggnadsstyrelsens information vill ge hyresgäster och egen personal råd och
anvisningar vid sanering av arbetsplatser där personalen visar tecken på eläverkänslighet samt vid planering och projektering av arbetsplatsmiljöer för datorterminaler och
andra elektroniska apparater.
Nyckelord
Hälsorisker, miljö, terminalarbetsplatser,
elektriska-installationer
elöverkänslighet, magnetfält, elektriska-växelfält,
Försäljningsställen
ISSN
Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet
Omfång
Svensk byggtjänst Stockholm 08 - 734 50 00
Göteborg 031 - 81 00 85
Malmö
040 - 709 55
Umeå
090 - 12 59 10
Red
Marieanne Adsjä
© Byggnadsstyrelsen
16 sidor
Omslagets teckning av Anders Berglund
Ref
Kurt Carlström
1992
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Telefax
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Karlavägen 100
Banergatan 30
08 -78310 00
104 46 build S
08-78311 80
Magnetfält och elektriska fält
i kontorsmiljö
Demagnetfältsomfnnsruntskärmen, elkabeln,
belysningsarmaturenmm,kanliknasvid ringar
som breder ut sig. Magnetfälten tränger in i
1
kroppen och ger upphov till svaga strömmar.
Det kallas för att magnetfälten inducerar
strömmar i kroppen.
De elektriska växelfälten börjar i bildskärmen,
elkabeln eller belysningsarmaturen mm, och
slutar ofta på användaren. Dessa fält tränger
egentligen inte in i kroppen men ger upphov till
svaga strömmar i framför allt huden.
a
De elektrostatiska fälten bildas mellan
bildskärmens yta och användaren. De tränger
inte in i kroppen utan stannar vid ytan.
Teckningar (Staffan Schultz) och bildtexter
(Carl von Scheele) ur Sjukav bildskärm, Tiden 1989.
BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER • T:
134
BYGGNADSSTYRELSENS
INFORMATIONER
° T:134
MAGNETFÄLT OCH ELEKTRISKAFÄLT 1 KONTORSMILJÖ
Innehåll
sid
1 BAKGRUND
1
2 ORSAKENTILLMAGNETFÄLT
3
3 ORSAKENTILLELEKTRISKA
VÄXELFÄLT
4 MAGNETFÄLTSVÄRDEN BASERADE PÅ
ALARA-PRINCI
PEN
4
5
VÄRDEN FÖR ELEKTRISKAVÄXELFÄLT
BASERADEPÅ ALARA-PRINCIPEN
4
6
MINSKNING AV MAGNETFÄLT
6
7
MINSKNING AV ELEKTRISKAVAXELFÄLT
8 ELÖVERKÄNSLIGHET
9
SAMMANFATTNING
10 REFERENSER
9
10
BILAGA1
Schematiska bilder av fyrfedarsystem och
fem ledarsystem
11
B1LAGA2
Magnetfält intill nätstation
BYGGNADSSTYRELSENS
INFORMATIONER • T:
134
12
BYGGNADSSTYRELSENS
INFORMATIONER • T: 134
1
BAKGRUND
Byggnadsstyrelsen
, som äger och förvaltarbyggnader med installationer från vilka magnetfält och elek-
triskafalt i störreeller mindreomfattningavges vill
med dennainformationge hyresgästeroch egen personal rådoch anvisningarsom kan leda till lösning
av uppkomnafaltpmblem.
olika studierna för en överrisk av framför allt vissa
leukemifomeroch för tumörerhos barn".
IYA (Ingenjörsvetenskapsakademien ) avslutar sin
utvärderingmed följande slutsats. "Hypotesenom
ett sambandmellan exponeringför magnetiskafält
och cancermåste dock, mot bakgrundav den samlade epidemiologiskainformationsom nu finns, tas
på betydligtstörreallvarän tidigare.Det måstesamtidigt påpekas att hypoteseninte på något sätt kan
MOTIVFÖRBYGGNADSSTYRELSENS vara bevisad. Ytterligare såväl epidemiologisk som
STÄLLN1NGSTAGAN
DE
Följande sammanställning av de senaste och mest
omfattande studierna om ohälsa på grund av elektriska och magnetiska flit visar att det inte går att
utesluta att filten kan ha negativ betydelse för hä1san. Byggnadsstyrelsenansluter sig därför till den av
NUTEK (Statens Energiverk) antagna försiktig-
experimentell forskning är angelägen"
Yrkesstudier
Ett drygt30-tal undersökningar
harpubliceratspå temat cancer och "elyrken". Även yrkesstudiema visar
en påfallandesamstämmighetoch en ökad risk för
leukemier, i någon mån även för hjämtumörer.:
hetsstrategin (se yttrande från Statens Energiverk,
sid 2).
Tidigareforskninginom området"biologiskaeffekter av extremt lågfrekventa elektromagnetiska fält"
avsåg nästan uteslutande de elektriska fälten. År
1979 kom en studie som vände uppmärksamheten
frånelektriskatill magnetiskafait och därmedäven
till all
från i förstahand högspänningsanläggningar
installation och användning av el. Undersökningen,
utfördav Wertheimero Leeper, studeradebamcancer i Denver USA och visade ett sambandmellan
uppskattademagnetfälti bostäderoch tamcancer,
främstleukemi. Överriskenför leukemivar cirka23-faldig för barn i bostädertillhörandeden högsta
exponeringsklassen.
Ytterligarefyra undersökningarhar publiceratspå
temat barncanceroch magnetfält i bostadsmiljön.
Studiernaär utfördaav Myers et al 1985, Tomemus
1986, Sawitz 1988 och Landon 1991.
I huvudsak ger studierna (inkl WoL ) snarlika resul-
tat. Dessa tyder på att exponering för magnetfält
skullekunnaöka riskenför bamcancer..
Ett 15-talundersökningarav gruppersom undersin
yrkesutövningexponeratsför magnetiskafalt utvärderas i Rapport 323 IYA 1987, Biologiska effekter
av kraftfrekventaelektriska och magnetiskafält. Undersökningamapåvisaröverrisker för vissa leukemiformerinom flera av de studeradeyrkesgruppema.
Under rubriken"Sammanfattning
" sägs även att "i
epidemiologiska studier rörandecancersjuklighet
och exponeringi boendemiljöneller arbetslivetför
elektromagnetiska
fält finns en samstämmigheti de
BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER • T: 134
Boendestudier , vuxencancer
Cancerhos vuxnasom exponeratsi sin bostadsmiljö
har också studerats. Studierna är utförda av
Wertheimeroch Leeper 1982, Colemanet al 1985,
Mc Dowall 1986 och Savarson1988.Härfinnsinget
som entydigt talar för ett samband. Den enda studie
som visaröverriskärden förstaav WoL 1982.
Två omfattande svenska epidemiologiska studier
över magnetfält och cancer redovisades av NUTEK
den 30 september1992:
StudienCancer och kraftfrekventa magnetfält i bostä der, "närboendeundersökningen", utförd av pmfessor Anders Ahlbom , Institutet för miljömedicin,
Karolinskainstitutet,har omfattat alla personeri
Sverige som under minst ett år under tiden 19601985 varitbosattainomett avståndav högst 300 meter från 220-400 kV -ledningar som finns i landet.
Totalt ingår 436 503 personer. Sambandetmellan
magnetfältoch cancerharundersöktsgenomen fallkontrollundersökning.
Studien Yrkesmässigexponeringför kra t rekventa
magnetiskafält i relation till leukemier och hjärntumörer utförd av docent Birgitta Floderus, Arbetsmiljöinstitutet
, haromfattatyrkesarbetare,
20-64
år gamla, som 1980 var bosattai tio mellansvenska
lån. Informationom cancerriskenhar på motsvarandesätt som i Ahlbomsstudiehämtatsgenom en
fallkontrollundersökning.
Resultatet av studierna överensstämmer med de
risknivåer(1,5-4 ggr) som nämntsi tidigarestudier.
Detta talar för ett orsakssamband mellan magnetfält
1
och cancer. Studieresultatenkommer utan tvekan att
väga tungt både nationellt och internationellt i den
framtida riskbedömningenpå detta område.
Yttrande från Statens Energiverk
Statens Energiverk skriver 90-02-01:
"I avvaktan på svaret om några risker föreligger eller
ej finns med anledning av den oro en hel del människor känner sk" att tillämpa en försiktighetsstrategi.
Energiverket har tidigare framhållit att man i avvaktan på ytterligare forskningsresultatej skall förlägga
koncentrerade barnaktiviteter, t.ex. skolor, daghem,
lekplatser, mycket nåra kraftledningar. Avståndet
"r vara så stort att magnetfältetfrån kraftledningen
Byggnadsstyrelseninför riktvärden för bening
av elektriska och magnetiska fältnivåer i nya byggnader. De rekommenderade nivåema (10 V/m ELF
och 0,2 µT ELF) bedöms vara möjliga att uppnå till
skälig kostnad om lågspänningsnätetutförs i femle
Barsystemmed övervakningoch kablar i och nära arbetsrum har skärmat utförande.
Elöverkänslighet
Under de senaste åren har allt fler personer befunnits
ha hudbesvär i samband med bildskärmsarbete. För
många har dessa besvär sedan övergått till en allmän
överkänslighet mot elektricitet. Studien Symptom
avtagit till cirka 0,2-0,3 .tT".
och subjektiva besvär vid överkänslighet mot elektricitet,19894, B. Knave, U. Bergkvist, R. avibom, vi-
Ändrad bedömning av magnetfält och
hälsorisk
sar att de apparater som speciellt nämnts som svåra
Pressmeddelande från MUTEK92-09-30:
"Resultaten från de två epidemiologiska studierna
som presenterades i dag motiverar en ändring av
NUTEK:s bedömning avseende hälsorisker vid exposition för kraftfrekventa magnetfält. I det fortsatta
arbetet med föreskrifter för elanläggningar utgår
MUTEK från förutsättningen att det finns ett samband mellan exponering för kraftfrekventa magnetfält och cancer, främst bamcancer."
Reducering av magnetfält
En forskarstudie med inriktning på kontorsmiljö har
utförts av Chalmers Tekniska Högskola, Institutionen för Teknisk Elektronfysik, Göteborg. Denna stu-
die har till syfte att undersöka möjligheterna att reducera kraftfrekventamagnetfält i arbetslokaleroch har
titeln Magnetfält i kontorsmiljö, Rapport Nr 39 av
Lars Fransson och Yngve Hamnerius. Studien är på
grund av sin inriktningpå kontorsmiljöav speciellt
stort intresse för Byggnadsstyrelsen.Valda avsnitt i
studien återges därför i denna rapport.
ALARA-pri
ncipen
En princip som tillämpas av Statens Strålskyddsinstitut (SSI) är ALARA-principen. ALARA står för
"s low s feasonably chievable", vilket på svenska
ska tydas till "så lågt som skäligen är utförbart". På
inrådan av experter inom bl.a. Strålskyddsinstitutet
och Arbetsmiljöinstitutet bör ALARA-principen
även tillämpas för såväl magnetiska som elektriska
fält i Byggnadsstyrelsensbyggnader. ALARA innebär således att man i varje enskilt fall ska sträva efter
så låga värden som möjligt i förhållande till vad man
anser sig skä ligen kunna försvara ur ekonomisk synpunkt.
2
I ett remissyttrande rekommenderar Statshälsan att
att vistas i närheten av ar, förutom bildskärmen, även
TV-apparater, lysrör, skrivmaskiner, strömbrytare,
vägguttag och elkablar. Symptomen har främst varit
lokaliserade till huden men även neurologiska besvär har nämnts. Att upphöra med bildskärmsarbete
var den mest beprövade och även den mest besvärsreducerande åtgärden, främst vad gäller hudsymptomen. Orsakssambanden är ännu oklara, men sannolikt handlar det om flerfaktorsamband där även
psykologiska mekanismer spelar in.
En rad hypoteser för orsakerna har framlagts. Bl.a.
har elektriska och magnetiska fält angetts som möj-
liga orsaker. Ett visst st" för denna hypotes ges i en
fall-referent studie av hudproblem och fysikaliska
arbetsmiljöfaktorer, som har genomförts i Västerbotten, M. Sandström, K. Hansson Mild, Inomhusmiljö
och hälsa bland kontorsarbetare i Västerbotten,
1991:12.Resultatet av studien är att den relativa risken för hudproblem är tre gånger så stor för dem
som sitter i en elektrisk fältstyrka över 30 V/m, än
för dem som har under 10 V/m. Motsvarande risk är
2,7 gånger för dem som sitter vid en bildskärm med
bildfrekvent magnetfält över 0,3 µT jämfört med
dem som har 0,15µT. Studien visar att bildskärmen
inte är den dominerande källan till elektriska fält i
motsvarande frekvensområde utan det är annan elektrisk utrustning bl.a. belysningsarmaturer.
Rekommenderade värden på fält från
bildskärmar
Sedan 1987 tillämpas i Sverige en frivillig provning
av bildskärmar. Vid upphandling av bildskärmar för
bl.a. statliga verk och myndigheter tillämpar Statskontoret de rekommenderade värden för elektriska
och magnetiska fält som mäts enligt en mätnorm ut-
BYGGNADSSTYRELSENS
INFORMATIONER ° T:
134
given av Styrelsen för teknisk ackreditering,
Swedac. För bildskärmarsom mäts enligt denna
normharSwedac (1990) och TCO (1991) publicerat
följanderekommenderade
värden.
TCO
Swedac
Elektriskafått
30 cm framför
Bildfrekventa
<
10 V/m
5 Hz-2 000 Hz
Linjefrekventa
2 000 Hz-400 kHz < 1 V/m
50 cm framför
< 25 V/m
nom husetkan de ge upphovtill förhöjdafält i stora
delarav huset.
Magnetfält avges även från elektriska apparatert.ex.
bildskärmar, kalkylatorer m m. Källan till fälten är
ofta nättransformatorermed underdimensionerad
kärna. På grandav attkärnanärunderdimensionerad
gårintehela magnetfälteti kärnanutanettbetydande
läckfaltkommerattuppståkringapparaten.
< 2,5 V/m
3
Magnetiskafått
Bildfrekventa
> 30 cm fram
50 cm runtom
<0,2µT
5 Hz-2
Hz
Linjefrekventa
50 cm runtom
2 000 Hz-400kHz < 0,025 T
30 cm runtom
<0,25 µT
50 cm runtom
< 0,025µT
ORSAKENTILL ELEKTRISKA
VÄXELFÄLT
Till skillnad från magnetfälten, som förenklat kan
sagas ha en utbredninglik :ringarpå en vattenyta,
börjar de elektriska växel" ten hos spänningsförandekomponenteroch kan genom influens överföras till andra, icke spänningsförande, elektriskt le-
Rekommenderade värden på fält från
lysrörsarmaturer
I MUTEK :s programkrav för kontor och korridorbelysning (1992) anges förutom de krav som gäl--
ler synförutsättningar
även kravpå att belysningsar-
e fil
i närheten.Man kan också använda.
begreppetkapacitiv spänningssattningsom förklaring till att ele ktriskt ledande föremål kan avge elektriska växelfält, trots att de inte har direkt kontakt
med elektriska ledningar eller annan utrustning som
avger växelfält.
maturer inte ska avge elektriska och magnetiska fält
över de värdensom angesi Swedac:s rekommendationer.l kravenanges även att man "r"strävaefter
attytterligarebegränsafälten".
Vidståendefigur visar schematisktett exempel på
hur en person vid en bildskärm bildar en elektrisk
krets genom kapacitiv koppling till bildskärmen
(kondensatom Cl) och till elektrisk jordning genom
kondensatomC2 (skosuloroch golvbeläggningutgör s.k, dielektrikum ). Den inre resistansen i
2
ORSAKENTILL MAGNETFÄLT
Magnetfälti hus kan ha en radorsaker.Ligger huset
nära en högspänningsledning (mindre än 100 m)
Bildskärm
Cl
Människa
kommer ledningens fält att ge förhöjt magnetf" t i
huset. Normala byggnadsmaterialhar ingen eller
ringa skärmverkan för magnetiska fält. Många hus
L
H
harförhöjdafält trotsattingen högspänningsledning
finns i närheten. Skälet till detta kan vara en lokal
punktkälla i huset, t.ex. en transformatoreller ett
ställverk i en nätstation. En annankälla är s.k. vagabonderandeströmmarsom i stället för att gå tillbaka
till elverkets(eller den egna) transformatom
via nolledarengår via skyddsjordoch jordadeinstallationer
som t.ex. varmvattenberedare
, vattenledningsrör,
byggnadsarmering
och ventilationsrör.
r
Genom att strömmeninte går tillbakavia huvudkabel eller elverkets serviskabel är det inte längre ba-
lans varförmagnetfältuppkommer
. Likaledesbildas
magnetfältkring den ledning som strömmengår i,
t.ex. vattenledningen. Om dessa ledningargår ge-
BYGGNADSSTYRELSENS
INFORMATIONER •
T:134
Bild 1 Modell för kapacitiv spänningssättning
av människavid bildskärm
3
kroppen(R) ärförsumbari sammanhanget
, eftersom
den med hänsyntill kroppensstoratvärsnittsarea
är
mycket liten.
man på att införa gränsvärden (Hamnerius et al
1986). Även IRPA (International Radiation Protection Agency ) har ett gränsvärde för lågfrekventa
Människor kan också bli kapacitivt spänningssatta
magnetfält.Dessa gränsvårdenligger i intervallet
50-5000 µT. Jämför vi med dem har vi inte i något
genom elektriskaväxelfält som emitterasfrån fasta
kontor funnit några starka magnetfält. Anledningen
elektriska installationer i en byggnad. Elektriska ka-
till attByggnadsstyrelsentrotsdettaansettdet angeläget attstuderaåtgärderför attreduceramagnetf' t
i kontorsmiljöär den os" enhetsom finns när det
gäller eventuellariskermed långvarig exponering
för svaga fält. Här pågår en rad forskningsprojekt
varavde senastpubliceradesvenskastudieniaCancer och kraftfrekventa magve fält i bostä der samt
yrkesmässigexponeringför kraftfrekventa
magnet-
blar är t.ex. numeraofta förlagdatillsammansmed
tele och datakablari kabelkanalerutefterfönsterväggarna.Kabelkanalerna
, som brukarvara tillverkade av strängpn ssad aluminium, ärsällan elektriskt
jordade och blir därmedkapacitivt spänningssatta
genom elkablarna
. Kabelkanalerna kommer därigenom attemitteraelektriskaväxelfälttill elektrisktledandeföremålupp till ett avståndav cirka2 meter.
I vägg infällda kablar kan också emittera fält till väg-
gens ytbeklädnadom denna är utförd av material
som tagit upp fukt. Bordsstativav metall som står
näraväggen riskeraräven dettaatt bli spänningssaft
av de elektriska växelfälten.
Takmonterade lysrörsarmaturerkan emittera växel-
fält genom bj"
fält i relation till leukemien och hjärntumörer,visar
tydliga dos-responssamband
. Riskniväernaär 1,5-4
ggr vid fältstyrkor i området 0,2-0,3 µT . I den jämförelsenframstårinte några p.T som ett lågt värde.
Det kan också nämnas att bilden på bildskärmar
störsav yttremagnetfältom flödestäthetenärstörre
än 0,5 µT. Ska man använda bildskärmar på kontoren är det därför, oavsett eventuella hälsorisker, inte
lämpligt att ha flödestätheter över 0,5 j.T.
aget till våningen ovanför,om de
inte är effektivt skyddsjordade. Också neråt kan lys-
rörsarmaturernaemittera elektriska växelfält om
bländskyddsrastren
inte är av elektrisktledandematerialoch dessutomståri god elektriskkontaktmed
den skyddsjordadearmaturstommen.
Vid lysrörsbelysning uppkommerför övrigt speciella s.k. övertonsfrekvenser genom det tändningsförlopp som
kännetecknar växelströmsanslutna gasurladdnings-
rör.
För nybyggnader "rdärmedmagnetfältenbegränsas enligt ALARA-principen
. Lågspänningsnätets
utförandei femledarsystemmed övervakningmedför att de fältnivåer som rekommenderas av Stats-
hälsan kan underskridas.Detta innebäratt installationer inte
"r avge magnetisk fältstyrka över 0,2
tT RMS (micro Tesla effektivvärde, 5-2000 Hz).
Angiven nivå registrerasvid arbetsplatsen 0,8 meter
över golv.
Självfalletkan också spänningsförande
strömskenor
Särskilt med tanke på att så höga flödestätheter för-
eller kablar till en transformator som är installerad i
byggnaden emittera elektriska växelf ält till lokaler
mår störa bilden på bildskärmarmed katodstråle-
ovanförtransformatorrummet.
rörsteknik. (Se Bildskärmars störtålighet för yttre
50 Hz magnetfält, Kjell Hansson Mild, Monica
Sandström, Andre Berglund och Arne Eriksson,
Arbetsmiljöinstitutetsmedicinska enhet i Umeå,
1989:28).
4
MAGNETFÄLTSVÄRDEN
BASERADEPÅ ALARA-PR1NCIPEN
Den magnetiska flödestätheten (B) mä ts i enhete n
testa( [).
5
Kartläggningenav magnetfälteni olika kontorslokaler visar att medelvärdetav den magnetiskaflödes-
Den elektriska fältstyrkan (E) mäts i enheten V/m.
tätheten varierar från under 0,1 µT upp till någon el-
Generellt gäller att växelfält i jämförelse med mag-
ler någraµT. Om detta ska anses som ett högt eller
lågtvärde berornaturligtvispå vad manjämför med.
Det finns inga svenskagränsvärdenatttillgå I några
länder(bl a Västtyskland och Storbritannien) håller
4
VARDENFORELEKTRISKA
0
VÄXELFÄLTBASERADEPÅ
ALARA-PRI
NCIPEN
netfält ganska enkelt kan avskärmas. Dessutom är
deras utbredning mera begränsad, eftersom de approximativt avtar med kvadraten på avståndet.
BYGGNADSSTYRELSENS
INFORMATIONER
• T: 134
Trots mera lokal inverkan "r ändå elektriska växelfält från fasta installationer i byggnader begränsas,
eftersom de oftast adderas till växelfält från annan
elektrisk utrustning i lokalerna som t.ex. bildskärmar, kopiatorer, laserskrivare och elektriska skrivmaskiner.
Magnetisktdriftdon (30 cm avstånd)
µT
(microTesla)
Till fasta installationer räknaskabelinstallationer,
speciellt i form av kabelkanaler, samt belysningsinstallationer. I samband med belysningsinstallationer
1,0
finns det sk" att också fästa uppmärksamheten på
0,8
installation av s.k, dimmers för ljusreglering. Dessa
består som regel av tyristorkretsar som har egenskapen att alstra växelfält med såväl hög frekvens som
hög fä ltstyrka. Även varvtalsstyrning av fläkt-
5-2000
Hz
2-,400 kHz
0,6
motorer nyttjar denna teknik.
0,4
I avsaknad av mera ingående forskning om hälsopåverkan från elektriska växelfält har vi vid vår bedömning utgått från vad vi kunnat mäta upp i samband med utredningar av fall med oh" sosymptom
som förefaller kunna hänföras till bildskärmsarbete.
Vid vår bedömning har vi också tagit hänsyn till att
växelfälten från byggnademas fasta elinstallationer,
0,2
0,0
som tidigare nämnts, ofta adderas till apparater och
utrustningar som placerats i lokalerna. Detta innebår
att installationer inte "r avge elektrisk fä ltstyrka
överlo (tio) V/m RMS (volt per meter effektiv-
Elektroniskthögfrekvensdon
(30 cm avstånd) OBS! Annan skala
värde). Angiven nivå registreras vid arbetsplatsen
0,8 m över golv.
För nybyggnader "r därmed elektriska fält begränsas enligt ALARA-principen. Kabelnätets utförande
med skåim och jordade kabelrännor m.m, medför att
de fältnivåer som rekommenderas
"r avge elektrisk fältstyrka över 10 V/m (5-2000
Hz).
För befintliga byggnader kan en så låg gräns knappast hävdas p g a ekonomiska konsekvenser. I samband med renoveringar eller ombyggnader borde
dock den rekommenderade fältstyrkan kunna följas,
särskilt som elektriska växelfält från kabelrännor
ganska enkelt kan elimineras genom att 'rännani sin
helhet ansluts till skyddsjordning. För övriga byggnader får de elektriska växelfälten från befintliga installationer accepteras utan åtgärd i avvaktan på att
vi får bättre kunskaper om eventuella hä lsoeffekter
av elektriska växelfält. Vid fall av elöverkänslighet
"r begränsning av fälten kunna göras som lokal åtgärd i ett arbetsplatsprogramoch då i samarbete med
lokal hälsovård och ansvarig arbetsledning.
5-2000Hz
10
2-,400 kHz
av Statshä lsan
kan underskridas. Detta innebår att installationerinte
BYGGNADSSTYRELSENS
INFORMATIONER
• T: 134
nT
(nanoTesla)
8
6
4
2
0
Bild 2 Magnetfältfrån lysrörsarmaturer 2 x 36 W
5
6
MINSKNINGAV MAGNETFÄLT
Vagabonderande strömmar
I Chalmers undersökning var den huvudsakligakällan till fälten vagabonderande stimmar och i något
fall en nätstation i byggnaden. I fall undersökta av
Byggnadsstyrelsen är det nätstationema som svarar
för de höga fälten och de vagabonderandeströmmarna för något lägre nivåer. I byggnader där elanläggningen är utförd i så kallat femledarsystem låg
uppmätta fältnivåer p g a vagabonderandeströmmar
nåra noll.
last, har två vägar att gå från elcentralen till den matande transformatorns jordning. Dels kan obalans-
strömmen välja att gå via noll-ledaren (I N)som det
år '° t och dels via skyddsjorden (Is,)och vattenledningen till transformatorns nollpunkt. Om då matande transformatoms jordning är i metallisk kontakt
med vattenledningenhar strömmen mycket lätt att ta
sig den vägen. En obalans uppträder därför på nätet
mellan transformator och elcentral eftersom inte lika
mycket ström går fram som tillbaka. Obalansström-
men ger i sin tur upphov till ett magnetfält, både runt
Vagabonderande strömmar är strömmar som finner
en annan vägån elkabeln för att leda tillbaka till den
matande transformatorn. Sådana strömmarkan uppstå i nät som är utförda med fyrledarsystem.Strömmarna uppstår även i nät som har en blandning av
fyr och femledarsystem. I Byggnadsstyrelsensfastigheter är denna kombination det vanligaste strömförsörjningssystemet.
Figur 1 i Pilaga 1 visar ett fyrledarsystem. Ström-
men 1 som uppkommer då man belastar nätet med en
Endast byggnader för högre
undervisning, forskning, radio- och TV-verksamhet
m.m, har detta utförande i femledarsystem.
Den vagabonderande strömmen går vägen via nollledare-skyddsjord-höljetpå en apparat som är ansluten till t.ex. en vattenledning, vidare via vattenledningen och till den förbundna armeringsjäm m.m.
och så småningom tillbaka till transformatorn.De åtgärder som kan vidtas för att minska vagabonderande strömmar år att öka resistansen i den ström-
genomflutna ledningen (t.ex. vattenledningen),
minska resistansen i nolledaren till den matande
transfonnatom, samt att utjämna fastelastningen så
att strömmen i nolledaren reduceras.
Åtgärden att utjämna fastelastningen är dock svår att
genomföra fullt ut, då man ej har någon kontroll över
nar enstaka enfaslaster slås till och från. Enklast och
PE-ledaren (skyddsjordledaren),
matarkabeln och
vattenledningen. Figur 2 visar ett femledarsystem.
Här kopplas skyddsjordledaren inte ihop med nolledaren förrän vid den matande tr formatoms nollpunkt. Hela systemet befinner sig sålunda i balans.
Inga vagabonderande strömmar och därmed uppkommer inget förhöjt magnetfält.
Som en parallell till vagabonderande strömmar, kan
det genom speciella betingelser uppkomma något
som med hänsyn till konsekvensen skulle kunna be-
nämnas
vagabonderande
elektriska
växelfält.
Effekten uppkommer om värmeledningar eller radiato-
rer någonstans i byggnaden kommer i närheten av
elektriska installationer som emitterar elektriska väx-
elfält. Om radiatorsystemetdärvid har dålig koppling
till elektrisk jordning, kan det via rörledningama i
systemet komma att spridas elektriska växelfält i närheten av radiatorer och värmeledningar i delar av, eller eventuellt i hela, byggnaden.
Aven ljusarmaturer emitterar magnetfält. Främst
kommer dessa fält från lysrörsarmaturer med magnetiska driftdon av drosseltyp. Används i stället elektroniska driftdon av högfrekvenstyp minskas fältnivån.
Se bild 2.
effektivast är att öka resistansen i den strömgenomflutna vattenledningen med en plastslang som bryter
strömvägen för den vagabonderandeströmmen. I ett
hus med flera överledningarkan dockuppbrytningav
en strömväg leda till ökad ström i övriga ledningar,
vilket ger ökade fält i de delar av huset där dessa
strömmar går.
En mycket effektiv åtgärd är att införa ett övervakat
femledarsystem. Vid nyinstallationberäknas kostnaden öka med 3 % av kraftanläggningenoch vid ombyggnad med 4 %. Att ändra befintliga system är avsevärt dyrare. Ett rent femledarsystemarhelt fritt från
vagabonderande strömmar och därmed är det också
bra ur magnetfaltssynpunkt av följande sk"
t
7
MINSKNINGAV ELEKTRISKA
VÄXELFÄLT
Minskning av elektriska växelfält som avges från en
byggnads installationer kan effektivt göras med en
metallisk skärm som ansluts rill nätets skyddsjord.
Kablar och kabelkanaler
Kablar för kraft
tele-och datoranläggningar ska ut-
föras med jordad skärm. Är kabel förlagd i skyddsjordad kanal och ligger åtskild från kabel som hör till
annat kabelsystem kan den normalt förläggas utan
BYGGNADSSTYRELSENS
INFORMATIONER • T:134
A
skälm. Kanaler för kablarnas förläggningutförs i metall och ansluts till nätets skyddsjord. Installationskanaler av utförande kallat "fdnsterbä
ystem" ut-
gör härvid inget undantag. "Fönsterb"
ystemen"
görs ofta av trä, vilket är olyckligt ur skärmsynpunkt.
En god skärmning kan ändå erhållas om träkonstruk-
skärma även magnetfält görs skärmen av aluminium-
plåt (5 mm)med helsvetsade skarvar. Först av allt "r
prövas om lokaler för utrustning och driftrum kan
läggas så att de inte gränsar till personalutrymmen.
Nätstationer
tionen invändigt bekläds med metall. Ännu bättre är
att innanför °' onstruktionenlägga en kabelränn av
metall eller att där bara lägga metallmantladekablar.
Vid studium av kontor med läge över en nätstation
lokaliseradesstarka magnetfält i de delar av kontoret
som låg över och vid sidan av transformatorn och de
strömskenor som förband transformatorn med
på dagens elmarknad finns utmärkta "fönsterbänksystem" att tillgå som är utförda i strängspmtad alu-
lågspänningss tällverket När nätstationen senare flyt-
minium. "Fönsterb'°
en" har även ett lock av gång-
jämstyp som döljer (skärsnar)vägguttag och övriga
apparater. Detta utförande ger god skärmning av
både kablar och apparater.
tats ut till ett separat hus sjönk magnetfältet till låga
värden i hela kontoret. Att flytta nätstationen till en
separat byggnad var ett effektivt men dyrt sätt att reducera magnetfältet.
Kablar och ror förlagda i mellanväggar kan genom
kapacitiv koppling ge spänningssättning av metallreglar och fuktiga gipsplattor. Om förläggning av
kablar i mellanväggar inte går att undvika ges dessa
kablar ett skärmat utförande. Byggnadens övriga me-
i::
"Lysrör"
E V/m 5-2000 Hz
E V/m 2-400 kHz
talliska rörsystem, plåttrummor m.m, är om de utgör
30 cm avstå nd
del i ett s.k, potentialutjämningssystemv" förbundna
till jord.
V/m
Armaturer
1o
Ljusarmaturer för glödlampor och lysrör utförs så att
stommen,bländskyddetoch driftdonet ärvd anslutna
till nätets skyddsjord. Med denna åtgärd minskas
fältnivån, framförallt från driftdonet. Bländskyddet
dämpar fält som avges av lysrören och dämpningen
blir mycket effektiv om blandskyddet konstrueras av
finmaskig rutmetall som är ansluten till skyddsjord.
Lysrörsarmaturersom har driftdon av elektronisktutförande med högfrekvensdrift avger betydligt högre
nivåer av elektriska fält området 2000 Hz-400 kHz
än vad armaturer med magnetiska driftdon avger.
Fäl t i detta område dämpas även de av finmaskig
rutmetall eller sträckmetall av aluminium. Se bild 3.
8
E
6
4
Det intresse som konstruktörer av armaturer har visat
för detta har gjort att armaturer med extremt låga fältnivåer redan finns att tillgå.
w
............
............
............
...........
:............
............
.............
............
............
::..........
............
:............
............
:............
............
............
:.:..........
E
E
::..........
............
............
............
::..........
............
............
:............
............
.......::::
Övrigfast utrustning
Elektriska apparater,gruppcentraleroch liknande fast
utrustning är normalt utförda med skyddsjordat
metallhölje. Ett sådant metallhölje utgör ofta en effektiv skärm om höljet i sin helhet omsluter appara-
0
0
Nw
ö
..:::::.....
:::..........
.............
0
Magnetiskt
driftdon
Elektroniskt
HF-don
ten. I vissa fall kan det vara motiverat att apparaten,
gruppcentralenetcetera placeras i ett separat, skärmat
skåp eller rum. Skärmen utförs av järnplåt (2-3 mm)
som ansluts till nätets skyddsjord. Finns motiv att
BYGGNADSSTYRELSENS
INFORMATIONER
• T: 134
Bild 3 Elektriska fält från lysrörsarmaturer
7
I kontorslokaler belägna över nätstationer för hög-
och lågspänninguppstårproblemnärman installerar
bildskärmar
. Magnetfältmed flödestätheten0,2-0,5
µT och högre frånnätstationenstörså attbildenblir
instabil.De förhöjdafälten frånnätstationemaberör
främst de rum som ligger omedelbartintill samt
ovanförnätstationen
. Rum längrebort i sammahus
brukaruppvisasmå elleringa förhöjningar
. Förhöjda
fältkanoftauppmätaskringde kablarsom gårtill och
frånnätstationen.
Vid förläggningav nätstationerärdet ur magnetfuitsynpunktlämpligtattvid nybyggnationlägganätstationen i en separatbyggnad. Detta "räven övervägas vid större ombyggnader. Arkitektoniskasynpunkterpå byggnadensutformningoch bristenpå
tomtmarkkan ibland utgöra motiv för au placera
nätstationerinom eller i anslutningtill byggnaden.
Verksamhetersom lager, garage,pappersarkiv
m.m.
kan då lämpligenplacerasi utrymmenanärmastnätstationen. Ett avståndav 5 m mellan s " verk eller
transformator
och de verksamhetersom kanutsättas
för magnetfältenårvanligtvistillräckligtför attmagnetfälteninte skaöverstiga0,2 µT. Se bilaga2. Bedömer man att magnetfältenöverstigerdennanivå kan
fälten dämpasmed fältdämpandebeklädnadav tak
och väggar. Beklädnadenutförsmed 5 mm aluminiumplåtsom svetsassammani skarvama.
I samarbete med Chalmers Tekniska Högskola genomförs för närvarandeett analys- och testprojektvid
Medelhavsmuseet i Stockholm. Slutresultatet kom-
mer attredovisasundervåren 1993 men valda delar
av resultatet har varit vägledande för har redovisade
förslag.
8
ELÖVERKÄNSLIGHET
ELKONTORO
-projektet
ELKONTORO är ett projekt för elsanering av statliga myndigheterskontorsmiljöer
. Där har sex stat-
liga myndighetergåttsammani syfte attdela på erfarenheterav hur man ska bemöta elöverkänslighet. De
sex myndigheterna- problemägarna- sätter upp
egna arbetsmiljöprogramför sina anställda, men
samverkarmed en expertgruppför utvärderingoch
för att gemensamt vinna erfarenhet i elsaneings-
frågor.Samarbetetmed expertgruppen
omfattarkartläggning, åtgärdsförslag, kostnadsuppskattningar
och utvärderingav resultatetav gemensamtöverenskomna åtgärder. Expertgruppensinsatser kan ses
som en kompletteringav vid arbetsplatserna
befintlig
kompetens. Dess arbetebestårav en en tekniskdel (I)
och en allmänt Arbetsvetenskaplig del (II). Ex-
pertgruppensarbetebekostasav medel från arbetsSkärmningav lågfrekventamagnetfat ärrsvåroch ej
specielltv" studerad. Försökenvid StockholmEnergis anläggningaroch Medelhavsmuseet(Byggnadsstyrelsen- Chalmers) visardock attdetärmöjligtatt
använda skärmning för att reducera50 HZ magnetfält. Ytterligaredämpningerhållsom ställverkens
respektivetransformatoremas
kapslingbestårav aluminiumplåtlika väggbeklädnaden.
livsfonden.
Problemägare
Centralnämnden
för fastighetsdata
Försvaretsforskningsanstalt
Försvarsdata
Högskolan i Luleå
Lokala skattemyndigheten
Trafiksäkerhetsverket
En analys av skårmdåmpande
åtgärdervisade atten
kombination av aluminiumbeklädnad i tak och
aluminiumkapsling över s " verksfacken ger en ef-
Expertgrupp
Rolf Bengtsson
Statskontoret
fektiv dämpning.
AC Blomkvist
Högskolan i Luleå- utvärd., samordn.
Kurt Carlström
Byggnadsstyrelsen - elinstallationer
Ställverksfackensströmskenorärnormaltplaceradei
fackens överstadel och ligger därmednaralokalen
över nätstationen. Om man vid upphandlingenav
s " verksfackenväljeratt placeraskenornai fackets
nedredel minskarmagnetfältenavsevärti de ovanför
liggandelokalerna.
Sammanfattningsvis
finns det en radåtgärderför att
reduceraden magnetiskaflödestätheten frånnätstationer. En kombinationav flera åtgärderleder normalttill ett båttreresultat.
Yngve Hamnerius
CTH- mätmetoderoch mätningar
Torbjörn Klittervall Statshälsan- arbetsplatsprogram
Rolf Notander
FMV- kontorsinredning
, utrustning
Problemägarnaingåri en projektledningsgrupp
tillsammansmed Statens arbetsgivarverk
och adjungerade medlemmar från Statshälsan, TCO-OF och
Statskontoret
. Ledningsgruppensordförandear Jan
Johansson vid Högskolan i Luleå. Projektet har inilierats som följd av de anställdas om för elöverkänslighet. Man har sett att elsanering är komplicerat och
BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER • T: 134
kan leda till kostnadskrävande experiment när man
netfälten. Ett annat problemår den s.k. överkänslig-
arbetar på egen hand, i synnerhet om man också vill
nå lösningar som medför en god arbetsmiljö.Projektet studerar inte och tar inte ställning till den medicinska frågeställningen om hälsorisker förorsakade
av elektromagnetiskafält.
heten som förefaller drabba ett ökande antalpersoner.
Expertgruppens arbete syftar till att öka och sprida
kunskap om elsanering i kontorsmiljö. Det tekniska
arbetet (I) ska resultera i en slutrapport som dokumenterar känd kunskap plus de i projektet nyvunna
erfarenheterna.
Inom Statshälsan har nyligen en projektgruppbildats
med uppgift att dels inventera antalet fall av s.k. elöverkänslighetinom statsförvaltningen,dels samla in
forskning och erfarenheterinom det här området. Inventeringen, som nyligen avslutats, visade att man
vid Statshälsans lokala h" socentraler har kännedom
För att skapa drägliga miljöer för dessa personer samt
störningsfrimiljö för datorterminaleroch andra elektroniska apparater föreslås att följande riktlinjer tilllämpas vid planeringen av projekt.
Nätstationer och elcentraler
Vid projekteringför ny- och ombyggnadsprojektska
förläggning av transformatorer, s ° verk och större
elcentraler alltid ske med hänsyn tagen till att elektriska och magnetiska fält kan störa angränsande
verksamhet. I första hand prövas om placering av
ställverkoch transformatorer kan ske i en friliggande
byggnad,i andra hand i utrymme inom kontorsbyggnaden som inte gränsar till lokåler där det finns datorterminaler, datorcentraler och annan elektronisk utrustning.
om cirka 1500 personer med lindrigare symtom på
elöverkänslighet Därtill kommer cirkal50 personer
med så svåra symtom att de tidvis varit sjukskrivna
och eventuellt behövt omplaceras till annat arbete.
Tekniska Högskola utarbetat en metod som med
Av dessa 150 fall har ett 60-tal svåra symptom även i
hemmiljö, vilket har medfört betydande förändringar
vaste begränsningenav magnetfålt uppnås med materialet aluminium som i sammansvetsade plåtar av
i livsföring och arbetsförmåga.
tjockleken 5 mm monteras på tak och väggar inom
s " verksrummet. Den magnetiska fältnivån i lokaler
belägna över ställverksrummet kan ofta reduceras
från 8-10 .tT ner till 0,2 - 0,3 µT.
Samtidigt kan Statshälsan rapportera om fall med
lindrigare symptom, som efter sanering av arbetsplatsen med avseende på totalnivån av elektriska våxelfä1t, kunnat återvända till sitt arbete. Saneringen har i
korthet inneburit att de elektriska växelfälten avskär-
mats från bildskärmar genom filter och skärmningar
Byggnadsstyrelsen har i samarbete med Chalmers
hjälp av ett avancerat datorprogram kan simulera varierande typer av skärmande konstruktioner. Effekti-
I befintliga och i nya byggnader där ställverk och
transformatorer är belägna och inverkar störande på
och arbetsplatsarmaturer avlägsnats, medan kapacitiv spänningssättning av stålunderreden till arbets-
omgivande lokaler °'r i första hand prövas om avskärmningsåtgärder, fasutjämning av belastningar,
ändring av skenkonstruktioner m.m. kan reducera
magnetfältet.Vid val av metod kan vägledning erhål-
bord har eliminerats genom elektrisk jordning eller
las från Tekniska enhetens elsektion som även kan
ändrad kabeldragning.
vara till hjälp med uppmätning av magnetfält och
av höljet. Dessutom harbl a elektriska räknemaskiner
elektriska växelf" ts nivåer.
Eftersom erforderliga saneringsåtgärderockså berör
den fasta elinstallationen hoppas Statshälsan att de
föreslagna åtgärderna vid sådana speciella fall ska
underlättas genom Byggnadsstyrelsens intresse för
De åtgärder som kan vidtas för att minska vagabonderande strömmar är att öka resistansen i den "felaktiga" ledaren (t ex vattenledningen),minska resistan-
de här arbetsmiljöfaktorema.
sen i nolledaren till den matande transformatorn,
samt att utjämna fasbelastningen så att strömmen i
nolledaren reduceras.
9
SAMMANFATTNING
Den epidemiologiska forskningen om eventuella
cancerrisker leder förhoppningsvis fram till att
gransvärden på fältstyrka i arbetslokaler fastställs. I
avvaktan på resultatet måste hänsyn tas till nu kända
faktorer. Ett exempelår problemet med bildskärmar
och annan elektronisk apparatur som störs av mag-
BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER • T: 134
Av dessa åtgärder är det enklast och effektivast att
öka resistanseni den felaktiga ledaren. Genom att ersätta en bit av den metalliska vattenledningenmed en
plastslangbryts strömvägen för den vagabonderande
strömmen.
9
Oftafinnsdock fleraöverledningsvägar
via bådevatten och värmeledningar , armeringsjärnm.m. och
samtliga måste stoppas för att ett gott resultatska
uppnås.
Den åtg ärd som ansesvara den effektivastebegränsa
ren av vagabonderande strömmar år att konsekvent
införa femledarsystem. Se bild , bilaga 1.
Femledarsystemanvändsockså för attbegränsastörningar av andrask" och ingår allt oftare som normal
standardi fastighetermed elektroniskutrustning.
Beträffande utförandeoch kontrollav femledarsystem se Byggnadsstyrelsensinfonnarionnr97 Femte-
darsystemsamtdetaljråd022 Potentialutjamningoch
jordning.
10 REFERENSER
Biologiska effekter av krafifrekventa elektriska och
magnetiska fält, Rapport 323, Ingenjörsvetenskaps-
akademien.
Magnetfält i kontorsarbetsmiljö,
Rapport Nr 39 ISSN 0281-8914C, Chalmers TekniskaHögskola, Göteborg,Lars Franssonoch Yngve
Hamnerius.
Inomhusmiljö och hälsa bland kontorsarbetare i Västerbotten. Elektriskaochmagnetiska fält: enfallreferentstudie bland bildskärmsarbetare, Arbetsmiljöinstitutet, undersökningsrapport 1991:12, Monica
Sandström, Kjell Hansson Mild,GöranLönnberg,
BerndtStenberg, Stig Wall.
Icke joniserande
Generelltgäller att elektriskaväxelfälti jämförelse
med magnetfänganska enkelt kan avskärmasmed
nät eller plåtskärmar som jordas till kraftnätets
skyddsjord
. Dessutom är deras utbredning mera bead, eftersom de approximativtavtarmed kvadratenpå avståndet.
Trots en mera lokal inverkan "r ändåväxelfält från
strålning, Statshälsan/ Prevab,
1989,KjellHansson
Mild.
Elektriska och magnetiska fält vid bildskärmar,
Statshä san/Prevab, 1989, Torbjörn Klittervall.
Symtom och subjektiva besvär vid "överkänslighet
mot elektricitet ", Arbetsmiljöinstitutet, enheten för
neuromedicin, 1989:4, Bengt Knave, Ulf Bergqvist
fasta installationeri byggnader begränsas,eftersom
de oftastadderastill växelflit från annan elektriskut-
och Rogeröbom.
rustning i lokalerna.
Provocation
tests
with
ELF
and
VLF
electromagnetic Felds on patients with skin problems
associated with VDT work, Departemnt of Dermatology, Umeå University and National Institute of
OccupationalHealth, Umeå 1989, MonicaSandström, Berndt Stenberg och Kjell.Hansson Mild.
Skin symptoms among VDT workers related to
electromagnetic field - a case referent study. Proceedings of the Sth International Conference on Indoor
Air Quality and Climate, The Office Illness Pmject in
Northem Sureden IV, Toronto 1990, Monica Sandström, Kjell Hansson Mild.
Yrkesmässig exponering för lågfrekventa magnetfält.
Kriteriedokument för gränsvärden 1990 :11, Arbetsmiljöinstitutet.
Documents of the NRPB Electromagnetic Fields and
the Risk of Cancer , Volume 3, No 11992.
10
BYGGNADSSTYRELSENS
INFORMATIONER • T:
134
Bilaga 1
Elcentral
Matande
transformator
r-'
Skyddsjordat
- ° °'1
hölje
I
L2
' Last
L
1n
N
Iv
_ .r
Iv
Iv
Vattenledning
Fig 1 Schematiskbild av ett ferldarsystem. Man ser att strömmen har två vägar att gå från elcentralen eftersom
skyddsjordledarendär är sammankoppladmed nolledaren. En utväg att kommaförbi problemetär att införa
femledarsystem på det sätt som visas i f rgur2. Här kopplas skyddsjordledaren inte ihop med nolledarenförrän vid
den matande transformatorns nollpunkt. Hela systemet befinnersig sålunda i balans. Inga vagabonderande
strömmar och därmed uppkommeringetförhöjt magnetfält.
Fig 2 Schematiskbild av ett femledarsystem.
Elcentral
Matande
transformator
r
I
Skyddsjordat
hölie
r
L2
4
Last
N
M
PE
1
PEr
L_---..
1
Vattenledning
BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER • T:
134
11
i
Bilaga 2
MAGNETFÄLT
INTILLNÄTSTATION
NT
55 ,
Plåtkiosk (järn)
1010,4 kV, 600 kVA
Belastning
Normal belastning
Max belastning
600 A
600 - 900 A
1100 A
Mätvärden 1 m över mark
T
1
6
5
Hsp
4,5
TRAFO Lsp
X
2'8
1,8
0,510,2
o•
12
0,5
1
2
0,15!0,10
3
0,0510,04
4
meter
BYGGNADSSTYRELSENS
INFORMATIONER
• T: 134
á
T: 134
Byggnadsstyrelsensinformationer
1992-12
ab
BYGGNADSSTYRELSEN
Magnetfältoch elektriskafält i kontorsmiljöär framtagenvid Byggnadsstyrelsens tekniska enhet och ingår i skriftserien "Byggnadsstyrelsenspublikationer".
Upplysningar om Byggnadsstyrelsens publikationer lämnas
av informationssektionens
biblioteks- och dokumentationsservice, tel 08-783 13 71.
Redigeringoch layout: Informationssektionen
, Byggnadsstyrelsen
Upplaga: 1500 ex.
Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från
kontorsservice
/publikationsförrådet,
tel 08-783 11 53.
Tryckeri: Garnisonstryckeriet
, Stockholm,december 1992.
Adress: Byggnadsstyrelsen
, 106 43 Stockholm.