Systematiskt kvalitetsarbete 2012
Systematiskt kvalitetsarbete
Landvetterskolans senaredel och
grundsärskola.
2012
-1-
Systematiskt kvalitetsarbete 2012
Genom den skollag (2010:800) som trädde i kraft 1 juli 2011, förstärktes kravet på ett
systematiskt kvalitetsarbete. Detta arbete ska ske både på huvudmannanivå och på
enhetsnivå. Huvudmannanivå är i detta fall förvaltningen, dvs. sektorn för utbildning och
kultur och enhetsnivå innebär varje skola.
Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan
av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i
förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare
ska ges möjlighet att delta i arbetet.
Skollagen 4 kap. 4 §.
Kvalitetsredovisningen är ett verktyg för att regelbundet stämma av och dokumentera hur
långt verksamheten kommit i det systematiska kvalitetsarbetet, kopplat till de nationella
målen i skollag, läroplaner och kursplaner. I kvalitetsredovisningen skall man analysera de
resultat som kommer fram i olika underlag. Genom att bedöma resultaten i relation till de
nationella målen och riktlinjer kan likvärdigheten inom verksamheten säkerställas. Utifrån
analys av resultaten ska verksamheten kontinuerligt utvecklas och förbättras.
Bild från textilslöjden! Här arbetar eleverna flitigt!
-2-
Systematiskt kvalitetsarbete 2012
Sammanfattning
Landvetterskolan – möjligheternas skola – en del i det livslånga lärandet.
På Landvetterskolan vill vi ge eleverna möjlighet att förverkliga sina drömmar. Detta sker inte
utan ansträngning från både elever och personal men vi vill skapa förutsättningar att vara en
del av elevens lärande i grundskola, grundsärskola och särskild undervisningsgrupp.
- Landvetterskolan är en del i Härryda kommuns satsning; Rötter och Vingar. Det
innebär för oss att utifrån de ekonomiska resurserna skapa de bästa förutsättningar
för elever att lyckas och trivas i sin skola.
- Landvetterskolan arbetar aktivt den enskilda elevens arbete med individuellt
utvecklingsplan och kunskapsutveckling.
- Landvetterskolan vill skapa ett aktivt elevhälsoteam som prioriterar arbetet med att
alla elever ska känna sig trygga och få bästa förutsättningar för sin individuella
utveckling.
- Skapa goda förutsättningar för en givande kontakt mellan skolan och hemmet.
- Skapa en undervisning som präglas av arbetet för ett hållbart samhälle.
QR-cod!
-3-
Systematiskt kvalitetsarbete 2012
Innehållsförteckning
INLEDNING ................................................................................................................ 5
MÅL FÖR GRUNDSKOLAN, GRUNDSÄRSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH
FRITIDSHEMMET ...................................................................................................... 5
Nationella mål för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet................................... 6
Kommunala mål för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ............................... 6
Enhetens prioriterade mål .................................................................................................................................... 6
ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE ............................................... 7
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE ..................................................... 7
NORMER OCH VÄRDEN......................................................................................... 10
Enhetens prioriterade mål .................................................................................................................................. 10
KUNSKAPER ........................................................................................................... 11
Enhetens prioriterade mål .................................................................................................................................. 12
ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE ........................................................... 15
Enhetens prioriterade mål .................................................................................................................................. 15
SKOLA OCH HEM ................................................................................................... 16
Enhetens prioriterade mål .................................................................................................................................. 17
ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN ............................................................................ 18
Enhetens prioriterade mål .................................................................................................................................. 19
FOKUSOMRÅDE ............................................ ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED.
-4-
Systematiskt kvalitetsarbete 2012
Inledning
Skolan i centrum – Landvetterskolan.
Landvetterskolan ligger mitt i centrala Landvetter. Läget ger skolan stora möjligheter vad
gäller närhet till bibliotek, ishall och ett nybyggt resecentrum. Under året har även beslut
tagits om ett nytt kulturhus i Landvetter centrum. Detta kommer att ge skolan utvidgade
möjligheter till kulturella aktiviteter.
Landvetter samhälle har en ökande befolkning. Just nu står ett nytt centrumhus färdigt. Det
betyder att skolans elevantal väntas öka under de närmaste åren. Det ser vi fram emot! På
skolan går för närvarande c:a 720 elever varav c:a 315 går på senaredelen i årskurserna 6-9
och särskolan. Eleverna kommer från Landvetter, Härryda, Eskilby, Hindås och
omkringliggande samhällen. Förutom skolans 13 klasser finns en klass i grundsärskolan och
en särskild undervisningsgrupp. På skolan arbetar utbildade pedagoger och skolan har en
bra blandning av pedagoger med lång utbildning och nyutbildade pedagoger. Det gör att vi
kan erbjuda både erfarenhet och kontinuitet samt nytänkande i undervisningen.
På Landvetterskolan har eleverna möjlighet att välja mellan tre profiler. Matematik och
naturorienterande ämnen för elever som är intresserade att fördjupa sig i dessa ämnen.
Idrott och hälsa för elever som är intresserade av en aktiv livsstil, näringsriktig kost och
idrottsutövande samt teknik och form för elever som vill fördjupa sig i dessa ämnen. Förutom
dessa profiler finns språkval där eleverna har möjlighet att välja mellan tyska, franska,
spanska eller extra engelska. Valmöjligheter finns även i slöjdämnet där eleverna kan välja
mellan textilstöjd eller trä-och metallslöjd.
Landvetterskolan har ett tillagningskök och i skolans matsal serveras en god och
näringsriktig skollunch.
Som en effekt av ny läroplan och ny skollag har det införts en hel del förändringar vilket
utvecklat skolan positivt. Nya utvecklingsplaner och ett nytt betygssystem har införts. För
första gången sattes betyg för samtliga elever på senaredelen. På skolan finns en nyfikenhet
och ett aktivt lärande för att sätta sig in i de nya lagar och förordningar som tillkommit. Vi är
även medvetna om att med nya system kommer nya förändringar och här gäller det att hålla
sig ajour med ändringar och nyheter. Här är information en viktig förutsättning för att en
verksamhet skall ges möjligheter att utvecklas.
På en av skolans temadagar målar några elever en bild på väggen!
-5-
Systematiskt kvalitetsarbete 2012
Mål för grundskolan och grundsärskolan.
Nationella mål för grundskolan och grundsärskolan.
Nationella mål uttrycks i skollagen och läroplanen. I skollagen regleras vilka rättigheter och
skyldigheter barn, elever och deras vårdnadshavare har. I skollagen framgår också de krav
som ställs på huvudmannen för verksamheten. I läroplanerna beskrivs verksamheternas
värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet.
Kommunala mål för grundskolan och grundsärskolan.
Kommunfullmäktige i Härryda
övergripande och anger ett
inriktningsmålen till politiska
verksamhetsberättelsen (VEB)
målen.1
kommun beslutar om politiska inriktningsmål. Målen är
önskvärt framtida tillstånd. Kommunstyrelsen omsätter
verksamhetsmål som förvaltningen sedan genomför. I
kan man läsa om hur förvaltningen har lyckats uppfylla
Enhetens prioriterade mål
Utifrån nationella och kommunala mål arbetar varje förskola och skola fram prioriterade mål
för enheten. Personalen utformar enhetens prioriterade mål med hänsyn till de specifika
förutsättningarna som råder där. Elever och vårdnadshavare utövar inflytande bland annat
genom kvalitetsenkäter.
Elevarbeten i bilden!
1
http://www.harryda.se/politikochorganisation/politiskainriktningsmal
-6-
Systematiskt kvalitetsarbete 2012
Enhetens systematiska kvalitetsarbete
I skollagens kap. 3§3 står att ”alla barn skall ges den ledning och stimulans som de
behöver i sitt lärande och personliga utveckling…”. Kap 5§3 handlar om ”en skolmiljö
som präglas av trygghet och arbetsro”.
På Landvetterskolan arbetar vi med detta. Arbetet är pågående och vi använder oss
av de hållpunkter som finns i årshjulet ovan.
Vi anser att kontinuitet är viktigt i arbetet och därför har vi på skolan hållit fast vid vårt
mål – HÅLLBAR UTVECKLING GENOM LÄRANDE. För oss innebär det att vi under
föregående läsår arbetat med även under detta läsår aktivt arbetat med att utveckla
arbetet inom elevhälsoteamet. Efter utvärdering fann skolan att arbetet med att
utforma de pedagogiska planeringarna och åtgärdsprogrammen måste utvecklas.
Därför tillsattes en grupp bestående av lärare från tidigare och senaredelen för att se
över skolans rutiner vad gäller elever. Gruppen utformade nya mallar för de
pedagogiska planeringarna. Mallarna är nu lika för eleverna i hela skolan även om
vissa tillägg finns för elever på senaredelen. Under läsåret har dessa mallar använts
och senaredelen har även ändrat på strukturen gällande utvecklingssamtal.
Utvecklingssamtalen hålls nu i början av varje termin med så tydliga kunskapskrav
och förbättringsåtgärder som möjligt. Därefter arbetar skolan tillsammans med elever
och vårdnadshavare med kunskapskraven. Detta för att eleverna skall få längre tid
att arbeta med förbättringsområden.
Ytterligare ett pågående arbete är arbetet med att utveckla skolan till en F-9 skola
dvs. att får en starkare sammanhållning mellan skolans olika årskurser samt
pedagogerna på skolan. Detta har under året skett genom att ett gemensamt
personalrum byggts och att stärka pedagogerna. Under hösten har detta resulterat i
många spontana kontakter pedagoger emellan. Pedagogerna har även haft
gemensamma arbetsplatsträffar och gemensamma ämneskonferenser. Arbetet är på
långt när inte klart och kommer att fortsätta under de kommande åren.
Under läsåret har ITK arbetet fortsatt. Varje elev har nu tillgång till en dator eller för
åk 6 en Ipad. Detta har inneburit ett ökat fokus på datoranvändningen i skolan.
Eleverna har nu möjlighet att utveckla sitt lärande genom att få tillgång till information
från många olika källor. Eleverna har möjlighet att skriva och kommunicera med
-7-
Systematiskt kvalitetsarbete 2012
varandra och pedagogerna på ett mycket enklare och effektivare sätt. Datorn kan
även användas som ett kompensatoriskt hjälpmedel för elever i behov av stöd och
mycket mer. Här är vi bara i början av vårt arbete och utvecklingen sker hela tiden.
Pedagogerna och eleverna har sett fördelarna med dator och Ipad men under året
har vi även blivit medvetna om vikten av att hela tiden hålla som underrättad av vad
som sker. Världen har kommit in i klassrummet med allt vad det innebär.
Under läsåret har skolan även arbetat med det entreprenöriella lärandet genom att
utveckla arbetet med skola om omvärld. Här är vi i inledningsskedet vilket innebär att
vi startat att med åk 9. Inför höstterminens arbete med skola och omvärld gjordes
företagsbesök som sedan efterarbetades i skolan. Arbetet fortsätter under
vårterminen 2013 med tema musikhistoria och vad det inneburet för samhället.
Mycket av det som skolan arbetat med är ett arbete som pågår under lång tid. Det vi
då gjort är att ”ta temperaturen” på arbetet dvs. hu långt har vi kommit.
Vid utvärdering med elevhälsoteamet har vi sett att de nya rutinerna vad gäller
åtgärdsprogram börjar att ta form. Även de nya rutinerna kring utvecklingssamtal och
elevernas individuella planer har varit positiva framgick vid utvärdering med skolans
arbetslagsledare. Här arbetar vi vidare även nästkommande läsår.
Vad gäller IKT beslutade skolan om Ipad för åk 6. Detta gjordes i samråd med
kommunens it-pedagog. Flera elever hade redan tidigare arbetat med Ipad medan
andra träffade hjälpmedlet för första gången. Eleverna är vana och lär sig snabbt.
Inom grundsärskolan har fokus under året lagts på de nya kunskapskraven i
läroplanen. Särskolan arbetar aktivt på ett utvecklat lärande hos eleverna och att
göra dem delaktiga i kunskapsbedömningen. Personalen har kunnat se ett ökat fokus
på lärandet hos eleverna. Särskolan har varit med i att ta fram de nya individuella
utvecklingsplanerna och sedan använt dem i undervisning och bedömning.
Resultatet har varit mycket positivt och personalen kan se en ökad medvetenhet
bland särskolans elever.
Vi är på skolan även mycket stolta att ha en väl fungerande klass inom grundsärskolan. De
flesta av klassens elever kommer från kommunens östra delar. Eleverna i grundsärskolan
läser enligt grundsärskolans kursplan men är i övrigt väl integrerade i skolan olika aktiviteter.
För att till fullo anpassa undervisningen efter grundsärskolans kursplan har skolan ett
idealiskt läge nära kulturaktiviteter och bussar.
Eleverna i särskolan följer grundskolans kalendarium och ingår som en del i grundskolans
arbetslag. Självklart läggs fokus på särskolans speciella behov. Detta året har kunskap
betonats och då med fokus på att eleverna skall bli självständiga och väl fungera i samhället.
Lärarna har följt grundskolans arbete med IUP och kunskapsutveckling. Vid utvärdering har
lärarna kunnat se att kunskapen kommit i fokus. När eleverna i utvecklingssamtalen med
föräldrarna leder samtalet har eleverna förberett samtalet med hjälp av kunskapskraven.
Särskolan arbetar mycket med it. Eleverna har en personlig dator och har tillgång till en Ipad.
Sociala berättelser med hjälp av bild och text har blivit en del av vardagen i särskolan och
detta betyder mycket för eleverna. Det gör det lättare att kommunicera med andra genom att
prata till ett redan skrivet materiel.
-8-
Systematiskt kvalitetsarbete 2012
Förutsättningar för måluppfyllelse
Elever grundskola
Antal elever i grundskolan, årskurs 6-9
Antal elever berättigade till modersmål, årskurs 6-9
2010
307
28
2011
324
34
2012
310
32
2010
11
0
11*
2011
9
0
10*
2012
7
0
9*
Källa: Uppgifter ur verksamhetssystem
Elever grundsärskola
Antal elever i grundsärskolan, årskurs 6-9
Antal elever berättigade till modersmål, årskurs 6-9
Antal elever berättigade till korttidstillsyn enligt LSS
eleverna kommer från Landvetterskolan och Önnerödsskolan
Personal grundskola, grundsärskola och förskoleklass
2010
8,7**
91,2**
Lärartäthet, lärare per 100 elever
Lärare med pedagogisk
högskoleexamen i %
2011
8,2**
85,2**
Källa: Skolverket SIRIS. * 2012 års siffror ännu ej publicerade.
** Dessa siffror gäller hela Landvetterskolan. Senaredelens siffror finns inte särskrivna.
Utomhuspedagogik i särskolan.
Här byggs en bro över bäcken och visst höll den!
-9-
2012
*
*
Systematiskt kvalitetsarbete 2012
Normer och värden
Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles
gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Lgr
11 och Läroplan för grundsärskolan 2011)
Enhetens prioriterade mål
Skolan har valt kapitel 2.1 i läroplanen för att arbeta utifrån att ”varje elev kan göra
och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om
människors rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga
ställningstaganden”.
Strategier för att nå målet i grundskolan
På Landvetterskolan arbetar därför personalen aktivt med att skapa en öppen elevkontakt
utifrån respekt och ett positivt bemötande.
I skolans samtliga klasser finns därför minst två mentorer. Varje mentor har ansvarselever för
att på så sätt skapa en vardagskontakt.
Varje vecka startar med en mentorstid. Här har eleverna möjlighet att fråga om enskilda eller
gemensamma frågor i sin undervisning eller i klassen. Klassen kan även diskutera
gemensamma frågor i klassråden.
Skolan har ett elevråd där gemensamma frågor tas upp och diskuteras. Under året har här
förekommit diskussioner om hur elevrådet skall kunna bli mer delaktiga i arbetet. Eleverna
har blivit medvetna och frågorna och kräver nu större delaktighet vilket vi ser som positivt.
Detta är en fråga med hög prioritet under nästkommande år. Elevrådets ledamöter har under
året deltagit i en elevrådsutbildning. Skolan har två representanter i kommunens
ungdomsråd.
Även under detta år har skolan genomfört de så kallade KRAM-dagarna. Förutom skolans
egna pedagoger har externa aktörer fått tillfälle att komma till skolan. Under dessa dagar
belyses olika samhällsfrågor såsom jämställdhet, hbtq-frågor, drogfrågor och
integrationsfrågor. Under dessa dagar deltar skolans elever som värdar vid olika stationer.
Dagarna var återigen mycket uppskattade och lärorika.
Strategier för att nå målet i grundsärskolan
Eftersom Landvetterskolans särskoleklass är en integrerad del av skolans verksamhet.
Arbetet med målen sker på samma sätt här som i den övriga skolans verksamhet.
Eleverna i grundsärskolan har klassråd och deltar aktivt i skolans elevråd. Eleverna i
grundsärklassen leder även de utvecklingssamtal som hålls mellan hem och skola varje
termin.
Varje dag i grundsärklassen startar med en gemensam diskussion om dagens aktiviteter.
Eleverna deltar självklart även i skolans KRAM-dagar och andra gemensamma aktiviteter.
Resultat och måluppfyllelse
Nyckeltal ur brukarenkäten, normer och värden, årskurs 8
I min skola samtalar vi om hur vi
ska vara mot varandra.
Jag känner mig trygg i skolan
Andel elever på
enheten som lämnat
svar 3 eller 4
2011
Andel elever på
enheten som lämnat
svar 3 eller 4
2012
Andel elever i
kommunen som
lämnat svar 3 eller 4
2012
60%
50%
67%
97%
95%
96%
Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun
- 10 -
Systematiskt kvalitetsarbete 2012
Skalan som använts är graderad 1- 4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet".
Nyckeltal ur brukarenkäten, normer och värden, grundsärskolan
För elever i grundsärskolan har inga särskilda nyckeltal utskiljs utan de ingår i grundskolans
siffror.
Strategier för vidareutveckling i grundskolan
Det statistiska underlaget med 55% svarande är självklart för lågt. De antal elever som
svarat ger ingen statistisk säkerställd bild av förhållandena på skolan.
Siffrorna ser mycket bra ut men är svåra att analysera för att svarsfrekvensen är så låg. Vi
har vid analyser även sett att klasserna inte är jämt fördelade vad gäller svarsfrekvens.
Formerna för själva genomförandet skall ses över med fullt deltagande som mål.
Skolan arbetar aktivt med att diskutera och vidareutveckla klimatet på skolan vad gäller
normer och värden. Vi vet att det förekommer saker vi inte kommer åt och på senare år har
användandet av sociala medier präglat en hel del av skolans verksamhet. Under året har vi
haft många och långa diskussioner både i klass, grupp och enskilt om betydelsen om vad
man säger och skriver inte bara på papper och i tal utan även på nätet
Här är vi övertygade om att vi måste arbetare vidare och att detta blir både ett växande
problem och en källa till stor glädje. Vi är medvetna om de positiva effekter som tillgången till
sociala medier bidrar med. Eleverna lär sig handskas med de sociala medierna och får
kunskap om sin omvärld. Här gäller det att lära eleverna kritiskt granska det som står och
vara medvetna har stor betydelse för elevernas vardag både innanför och utanför skolan.
Gränserna mellan skola och fritid suddas nu ut på ett större sätt än vad som skett tidigare.
Detta vill skolan arbeta vidare med kommande år.
Strategier för vidareutveckling i grundsärskolan
Då Landvetterskolan har en klass i särskolan finns svaren på brukarundersökningen under
grundskolans resultat. Genom föräldramöte och enskilda samtal med eleverna har
personalen på särskolan fått veta att eleverna är mycket nöjda med verksamheten. Det
personalen sagt är att stort fokus har lagts för att eleverna skall vara en del i skolan.
Samtidigt görs de medvetna om sina styrkor och svagheter. Eleverna trivs mycket bra på
skolan och har haft en positiv utveckling. De har möjlighet, att med hjälp av personalen, öva
på de färdigheter de behöver för att utvecklas i skolan och i samhället utanför.
Som en vidareutveckling vill skolan därför fortsatta den mycket positiva utvecklingen
eleverna haft på skolan.
Enhetens kompetensutvecklingsplan
Enskilda lärare har gått på kurser och föreläsningar i t.ex. neuropsykiatrisk problematik och
elevers behov av stöd. Skolans specialpedagog har även utbildat personalen i frågor om rör
allas rätt till lika undervisning. Under året har de sociala medierna uppmärksammats och
diskuterats på konferenser och pedagogiska eftermiddagar.
Kunskaper
Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är
nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt
utbildning. (Lgr 11 och Läroplan för grundsärskolan 2011)
- 11 -
Systematiskt kvalitetsarbete 2012
Enhetens prioriterade mål
Vad gäller kunskap är det ett av skolans huvudmål. I kap 2.2 i läroplanen står ”skolan ska
erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i klass som enskilt.
Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika
former.”
Vi på Landvetterskolan vill skapa möjligheter till personligt studieansvar. Vi utgår från att
varje individ vill och kan lära sig efter sin förmåga.
Det som skiljer lärandet i skolan med lärandet i övriga samhället är läraren. Vi vill betona
vikten i all en undervisning ledd av läraren skapar en bra grund och kan fördjupa förmågan
att analysera och strukturera arbetet. Liksom Härryda kommun i övrigt har vi sedan mycket
bra hjälpmedel för att förändra och förbättra undervisningen. På Landvetterskolan har vi nu
digitala verktyg för nästan alla elever. Årskurs 6 får Ipad vid vårterminens början 2013.
Strategier för att nå målet i grundskolan
Hur gör vi! Vi vill skapa en så bra studiemiljö som möjligt för eleverna. Detta sker genom
arbetet i arbets-och ämneslagen. Här utgår vi från varje individs individuella utvecklingsplan.
I sambedömningen i arbetslagen spelar kunskapen hos speciallärare och specialpedagog
stor roll. Skolan har under året erbjudit individuella lösningar i form av mindre grupper, olika
former av specialpedagogiskt material, böcker eller texter anpassade för enskilda elever,
inläst material, datorer och läxhjälp till elever.
På Landvetterskolan finns också två heltidsanställda speciallärare för att tillgodose elever i
behov av stöd. Här finns även en särskild undervisningsgrupp, för elever med olika former av
neuropsykiatrisk problematik. Sedan ett år tillbaks erbjuder skolan även läxhjälp, en mycket
uppskattad hjälp som varje vecka utnyttjas av c:a 20-30 elever.
För att uppmuntra elever och ge dem möjlighet till ökad motivation finns skolans studie-och
yrkesvägledare till hjälp. Här får eleverna främst i åk 8 och 9 möjligheter till samtal om sin
fortsatta skolgång.
Strategier för att nå målet i grundsärskolan
Särskolan har en ny läroplan. I läroplanen har mycket fokus lagts på kunskaper. Personalen
anser att detta stärkt eleverna i sitt lärande och höjt fokus på måluppfyllelsen. Eleverna är nu
mer medvetna om kunskapskraven och tar stor del i lärprocessen.
IKT – Digitala verktyg
Antal elever per digitala verktyg
2010
9
2011
2
2012
1,25*
Källa: Enhetens uppgifter
Åk 6 kommer att få ipad i början av 2013.
Resultat och måluppfyllelse
Landvetterskolans samtliga elever i åk 7-9 har nu tillgång till var sin dator. Årskurs 6 har
under den termin de gått på Landvetterskolan haft tillgång till skolans stationära datorer. För
att eleverna skall få bästa möjliga resultat har skolan valt att förlägga dataundervisning i åk 6
för skolans samtliga elever. Här vill vi lära ut grunderna och även tala om skolans
värdegrund och de etiska förhållningssätten vad gäller dataanvändning och Internet.
Att använda dator har gjort att eleverna på skolan fått en utökad möjlighet att nå
kunskapsmålen. På datorn finns flera program till hjälp som tal och lässyntes och
ordbehandling. Det hjälper elever med svårigheter att på ett lättare sätt tillgöra sig
undervisningen. I och med de många möjligheter datorn ger utvidgas även skolan så att den
- 12 -
Systematiskt kvalitetsarbete 2012
närmar sig samhället genom informationssökande och kontakt mellan elever och lärare.
Datorn är ett sätt för elever att lätt få tillgång till sina uppgifter både i skolan och i hemmet.
Datorn ändrar även uppgifternas karaktär från fakta till informationssökning. För eleverna
som nu går i skolan är datorn ett naturligt sätt att kommunicera på – datorn har alltid funnits.
Dialoger, redovisningsformer och kontakt med världen utanför skolan har blivit mer naturlig.
Att använda dator medför att elever får ytterligare ett hjälpmedel och att undervisningen kan
fördjupas.
Nationella prov årskurs 6
Antal elever i årskurs 6
Andel elever som klarat samtliga
delprov i:
Matematik
Svenska / Svenska som andraspråk
Engelska
Totalt 2012
79
75,2%
71.6%
100%
Källa: Skolverket SIRIS
Nationella prov i årskurs 6 genomfördes för första gången våren 2012.
Relationen mellan nationella prov och slutbetyg i årskurs 9
Andel elever i % med
lägre/lika eller högre
slutbetyg än provbetyget
Svenska
Lägre
Lika
Högre
Andel elever i % med
lägre/lika eller högre
slutbetyg än provbetyget
Matematik
Lägre
Lika
Högre
Andel elever i % med
lägre/lika eller högre
slutbetyg än provbetyget
Engelska
Lägre
Lika
Högre
2010
1,1
80,2
18,7
-
67,7
32,3
4,3
84,0
11,7
2011
2,9
85,7
11,4
1,5
79,1
19,4
11,3
83,1
5,6
2012
10
82,2
7,8
1,1
80,5
18,4
2,2
92,1
5,6
Källa: Skolverket SIRIS
Genomsnittligt meritvärde och behörighet till yrkesförberedande program
Årskurs 9
Betyg årskurs 9
Genomsnittligt meritvärde
Betyg årskurs 9
Andel elever i % behöriga till
yrkesförberedande program
på gymnasiet*
2010
Totalt
2011
2012
Flickor
2010
2011
229,4
209,1
222,7
229,9
211,5 215,4
97,9
87,7
100
95,7
100
2012
100
Pojkar
2010
2011
2012
229,0
207,1
232,7
100
85
100
Källa: Skolverket SIRIS
*Behörighet innebar 2010 att ha uppnått minst godkänt i engelska, matematik och svenska/svenska som
andraspråk. From de avgångsbetyg som sattes vårterminen 2011 ändrades behörighetsbestämmelserna. Att vara
behörig till Yrkesprogrammet liknar mest den tidigare behörigheten, skillnaden är att det är ytterligare 5 ämnen
som är godkända till de, som tidigare, 3 godkända ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som
andraspråk.
Sammanfattande reflektion utifrån enhetens resultat
Det går att betrakta resultaten för skolan på olika sätt. Generellt är de bra och skolan
uppvisar ett högt genomsnittligt meritvärde och goda resultat på de nationella proven. Vad
- 13 -
Systematiskt kvalitetsarbete 2012
som dock sticker ut, även om det blivit bättre, är ämnet matematik. På ämneskonferenser i
matematik har detta diskuterats utan att komma till några definitiva resultat. Det som kommit
fram är att undervisningen kanske bättre skall anpassas till det som eleverna förväntar sig
kunna i de nya betygskriterierna. Vad kan eleverna och vad kan vi förvänta oss att det kan?
Här har skolan i satt in extra resurser för att alla ska nå kunskapskraven. Skolans pedagoger
är övertygade om att ju tidigare åtgärder vi sätter in desto ättre blir resultaten. Det som också
framkommit är att meritvärdet för gymnasiet ändras över åren. Detta följer dock de olika
elevgrupperna och här ser vi inga märkbara skillnader.
Strategier för vidareutveckling i grundskolan
Den tydligaste strategin för vidareutveckling i grundskolan kan ses i ämnet matematik. Här
har vi för avsikt att komma till rätta med skillnaderna mellan de nationella proven och
betygen. För att nå detta mål har ett tydligare samarbete inletts med tidigaredelen genom
gemensamma ämneskonferenser. Vi tror att det är av största vikt att börja tidigt för att följa
elevernas hela lärande från förskoleklassen upp till åk 9.
Strategier för vidareutveckling i grundsärskolan
Särskolan vill arbeta vidare på elevernas nyfikenhet i fråga om kunskapskraven. Under året
har en mycket positiv utveckling skett. Detta har inte minst märkts i samtal mellan elever,
föräldrar och lärare. Eleverna är mycket mer medvetna om de kunskapskrav som finns i den
nya läroplanen och arbetar aktivt med dem. Detta arbete kommer att fortgå under kommande
år.
Enhetens kompetensutvecklingsplan
Under året har fokus lagts på implementeringsarbetet av den nya läroplanen. Skolans
pedagoger har utarbetat nya blanketter vad gäller pedagogisk dokumentation och
individuella utvecklingssamtal. Detta har tagit mycket tid men också resulterat i blanketter
och samtal som elever och pedagoger varit nöjda med. Enligt pedagogerna har det förenklat
arbetet vid utvecklingssamtalen mellan elever, vårdnadshavare och lärare. Här kommer
skolan att fortsätta arbetet under det kommande året.
Stor vikt har under året lagts på arbetet med betyg och bedömning. Här har skolan även
utvecklat arbetet med sambedömning med tidigaredelen. Det arbetet har skolan för avsikt att
fortsätta med under kommande år.
I implementeringsarbetet har Landvetterskolan följt Härryda kommuns gemensamma
satsning och mycket fokus har lagts på arbetet i de pedagogiska områdena.
Skolans lärare anser sig väl förberedda för de förändringar som genomförts och kommer att
genomföras men saknar satsningar på enskilda ämnen.
Skolan har även satsat på att en lärare från särskolan läser till specialpedagog. Detta för att
möta kravet på utbildning för undervisning i särskolan.
- 14 -
Systematiskt kvalitetsarbete 2012
Elevernas ansvar och inflytande
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta
alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta
aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör
dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder
och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom
ramen för deras inflytande över utbildningen. (Lgr 11 och Läroplan för grundsärskolan 2011)
Enhetens prioriterade mål
Även detta år har skolan fokuserat på det hållbara lärandet. Vi vill här att eleven skall förstå
betydelsen av att ta ansvar för det egna lärandet. Genom att göra detta blir eleverna mer
rustade för att möta med- och motgångar i skolan och i det dagliga livet. Här har skolan tagit
fram pedagogiska planeringar som gör att eleverna tillsammans med skolans pedagoger ska
för syn på sina förmågor och arbeta för att utveckla dessa. Målet är även att utveckla de
digitala verktygen för att på så sätt tydliggöra kunskapskraven för eleverna.
Strategier för att nå målet i grundskolan
Skolan har sett och ser det personliga samtalet mellan elever och personal som en viktig
faktor för att nå målet. Här ser vi om eleverna når en förståelse för sin kunskapsutveckling.
Samtalen sker planerat på mentorstiden men självfallet förekommer många viktiga samtal
helt spontant vid mötet elever och pedagoger emellan, i klassrum, på raster eller i matsalen.
Inför förra läsåret togs pedagogiska planeringar fram för att öka elevernas förståelse av
kunskapskraven och på så sätt öka måluppfyllelsen. Dessa planeringar har varit i bruk under
läsåret och fått god respons.
Varje elev har en individuell utvecklingsplan. Planen följer eleverna under sin tid på skolan
och blir på så sett en naturlig del i kunskapsinlärningen. Under det gångna året har många
diskussioner förekommit för att öka elevernas inflytande över sitt lärande och sin
kunskapsutveckling.
Under läsåret har skolan ytterligare arbetat med att för en så bra och smidig överlämning av
elever inför skolstarten i åk 6. Här ser skolan att arbetet med att informera om elevernas
förmågor förbättrats mellan tidigare och senaredelen. En viktig del är även arbetet med att
lära känna eleverna när de börjar på senaredelen. Därför har skolan i början av åk 6 lärakänna-aktiviter.
I den demokratiska processen på Landvetterskolan förkommer regelbundna klassråd. Skolan
har ett elevråd där skolans gemensamma frågor tas upp. Elevrådet har en aktiv del i
temadagar och utgör vid vissa tillfällen matråd. Elevrådet väljer representanter till
kommunens ungdomsforum. Under året har elevrådet deltagit i en elevrådsutbildning.
Strategier för att nå målet i grundsärskolan
Eleverna arbetar med arbetsscheman. Det gör att kunskapskraven stärks i den egna
planeringen och eleverna har lätt att se vad de ska arbeta med och vad som behöver
förstärkas. Eleverna tar en aktiv del i utvecklingssamtal då de tillsammans med pedagogerna
förberett samtalet.
Resultat och måluppfyllelse
Visst kunde resultaten i brukarundersökningen varit bättre. Här har vi en hel del att fundera
på . Den första funderingen blir då hur det kommer sig att enbart en liten del av eleverna och
elevernas vårdnadshavare lämnat synpunkter. Enbart något mer än hälften har svarat.
Skolans stora uppgift blir att till nästkommande är säkerställa resultaten genom att få fler att
svara.
- 15 -
Systematiskt kvalitetsarbete 2012
Hur kommer det sig att trenden inte vänder. Skolans fundering är att genom att synliggöra
eleverna på möjligheterna att påverka också gör att eleverna upptäcker sina möjligheter på
ett annat sätt. Då blir de även medvetna om att då har större möjligeter att påverka och att
dessa inte utnyttjas.
Glädjande är dock att 90% av alla vårdnadshavare upplever att skolan uppmuntrar till egna
initiativ. Detta är vad vi på skolan önskar och ur ett entreprenöriellt synsätt är detta mycket
positivt. Det gör att eleverna kan utvecklas till att ta egna initiativ även utanför skolan och det
är ett av Landvetterskolans stora mål. Att vara del i det livslånga lärandet.
Nyckeltal ur brukarenkäten, elevernas ansvar och inflytande, åk 8
Andel elever på
enheten som lämnat
svar 3 eller 4
2011
Andel elever på
enheten som lämnat
svar 3 eller 4
2012
Andel elever i
kommunen som
lämnat svar 3 eller 4
2012
Lärarna i min skola tar hänsyn
till elevernas åsikter
72%
61%
68%
Jag känner att jag kan påverka
hur vi arbetar i skolan.
60%
51%
59%
90%
90%
86%
Jag (som vårdnadshavare)
upplever att skolan uppmuntrar
mitt barn att ta egna initiativ
och eget ansvar
Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun
Skalan som använts är graderad 1- 4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet".
Strategier för vidareutveckling i grundskolan
Elevernas ansvar och inflytande är viktigt. Landvetterskolan vill fortsätta att betona detta. Vi
vill fortsätta göra eleverna medvetna om betydelsen av det egna lärandet och betydelsen att
öka inflytandet. Genom att envetet arbeta med detta även under det kommande året hoppas
vi dels att inflytandet ökar och dels att se konsekvenserna av ett ökat inflytande. Skolans mål
är då även att öka elevernas motivation i sina studier så att måluppfyllelsen ökar.
Strategier för vidareutveckling i grundsärskolan
Det går inte att läsa ut resultaten för särskolan utifrån brukarundersökningen. Däremot
arbetar pedagogerna i nära samarbete med hemmet och frågan tas upp i utvecklingssamtal.
Utifrån det arbetet har elevernas vårdnadshavare sagt att skolan uppmuntrar eleverna till att
ta egna initiativ och skapa självständiga elever som har de bästa möjligheter att lyckas i sin
skolgång och i samhället utanför skolan.
Enhetens kompetensutvecklingsplan
Någon stor satsning under inte gjorts under läsåret. Däremot har enheten arbetat utifrån
styrdokumenten och utarbetat nya planer för den pedagogiska dokumentationen.
I klasserna har många och långa samtal förts utifrån kunskapskraven. På arbetsplatsträffar
och konferenser har skolan haft intern utbildning med hjälp av skolans nyckelpersoner.
Skola och hem
”Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de
bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.” (Lgr 11
och Läroplan för grundsärskolan 2011)
- 16 -
Systematiskt kvalitetsarbete 2012
Enhetens prioriterade mål
Landvetterskolan vill skapa de bästa förutsättningar för elevernas utveckling genom att
utveckla det gemensamma arbetet mellan skola och vårdnadshavare.
Strategier för att nå målet i grundskolan
Landvetterskolan anser att kontakten mellan hem och skola är av avgörande betydelse för
elevernas utveckling. Därför har skolan flera kanaler för denna kontakt.
Skolan genomför terminsvisa kriteriesamtal. Här har Landvetterskolan under året utarbetat
en ny och tydligare modell för detta arbete. Skolans pedagoger kallar till samtal under de
första veckorna varje termin. Eftersom uppgifter om elevernas resultat och även elevens
betyg från föregående termin då finns i färskt minne har pedagoger, elev och
vårdnadshavare då möjlighet att kartlägga arbetet inför nästa termin. Alla har då möjlighet att
under terminens gång följa upp de förmågor som eleven skall utveckla och vårdnadshavare
har möjlighet att följa den fortsatta utvecklingen under terminen. Vid utvecklingssamtalen står
därför eleven och elevens arbete i fokus.
Klasserna genomför regelbundna föräldramötet och då ibland med speciella teman.
De olika klasserna har utarbetat egna sätt att hålla kontakten, alltifrån veckobrev till
hemsidor. Här ser vi fram emot en enhetlig form när kommunens digitala forum kommer
igång.
Kontakt med vårdnadshavare sker självfallet även direkt genom besök i skolan,
telefonsamtal, sms och mail.
Strategier för att nå målet i grundsärskolan
Ett nära samarbete med målsman är mycket viktigt för att nå goda resultat. Klassen följer
grundskolans strategier för kriteriesamtal. Personalen var med vid utarbetandet av de den
modell som nu börjat användas. Klassen har föräldramöte en gång per termin.
Klassen anordnar även en julfest där eleverna planerar innehåll och är värdar. Till festen
bjuds familj och släkt in. Varje vecka får eleverna och vårdnadshavare veckobrev.
Resultat och måluppfyllelse
En kommungemensam brukarenkät genomförs årligen. Syftet med brukarenkäten är att få
reda på vad vårdnadshavare och elever tycker om kvalitén i verksamheten. Skalan som
använts är graderad 1- 4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och
hållet". Resultaten presenteras utifrån hur stor andel av brukarna som svarat 3- 4.
Brukarenkät, skola och hem, årskurs 8
Under utvecklingssamtalen har vi bra
samtal om mitt barns utveckling och
lärande (vårdnadshavares svar)
Andel brukare på
enheten som
lämnat svar
3 eller 4
2011
Andel brukare på
enheten som
lämnat svar
3 eller 4
2012
Andel brukare i
kommunen som
lämnat svar
3 eller 4
2012
90%
96%
90%
Personalen på skolan tar hänsyn till
- 17 -
Systematiskt kvalitetsarbete 2012
mina åsikter (vårdnadshavares svar)
92%
90%
83%
Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun
Skalan som använts är graderad 1- 4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet".
Brukarenkät, skola och hem, grundsärskolan
Andel brukare på
enheten som
lämnat svar
3 eller 4
2011
Andel brukare på
enheten som
lämnat svar
3 eller 4
2012
Andel brukare i
kommunen som
lämnat svar
3 eller 4
2012
%
%
%
%
%
%
Under utvecklingssamtalen har vi bra
samtal om mitt barns utveckling och
lärande (vårdnadshavares svar)
Personalen på skolan tar hänsyn till
mina åsikter (vårdnadshavares svar)
Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun
Skalan som använts är graderad 1- 4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet".
Strategier för vidareutveckling i grundskolan
Kontakten mellan hem och skola kan aldrig överskattas. Därför kommer Landvetterskolan att
fortsätta sitt arbete med utvecklingsamtal, föräldramötet, personliga samtal och övriga
kontakter även under det kommande året. Under året har former och tider för
utvecklingssamtal förändrats. Detta kommer vi fortsätta för att se om det ger en ökad
måluppfyllelse.
Inför kommande år vill Landvetterskolan även pröva att bjuda in alla föräldrar till brukarråd.
Eftersom vi vill lägga fokus på elevhälsan har vi valt att som första gemensamma brukarråd
under dessa former presentera skolans elevhälsoarbete.
Enhetens kompetensutvecklingsplan
Under det gångna läsåret har som tidigare nämnts fokus lagts på arbetet med de nu längre
inte så nya styrdokumenten. Vad gäller hem och skola har en ny modell för
utvecklingssamtal utarbetats och används för första gången. Modellen innebär att samtalen
läggs i början av terminen för att elever och vårdnadshavare skall få längre tid att arbeta med
kunskapskraven. Eftersom modellen är ny den ännu inte säkerställt för att vi skall kunna
analysera några resultat.
Vad gäller kommande år har Landvetterskolan valt att tillsammans med Rävlandaskolan gå
med i ”Projekt oberoende”. Projektet syftar till att höja debutåldern vad gäller alkohol samt att
medvetandegöra elever för att ta ställning i frågor vad gäller alkohol, narkotika, tobak samt
övriga droger. Med i projektet som omfattar fem kommuner i landet finns även föreningslivet
samt frivilligorganisationer. Projektet kommer att genomföras under nästa läsår.
Övergång och samverkan
”Samverkansformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika
varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och
lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt
samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till.”
(Lgr 11 och Läroplan för grundsärskolan 2011)
- 18 -
Systematiskt kvalitetsarbete 2012
Enhetens prioriterade mål
På Landvetterskolans senaredel finns LSS verksamhet för elever i behov av denna verksamhet. Målet
för verksamheten är att lära elever arbeta tillsammans samt att bli självständiga samhällsmedborgare.
Strategier för att nå målet
Till LSS-verksamheten kommer elever från Landvetterskolan och Önnerödsskolan. Här
arbetar personal och elever med att skapa goda förutsättningar för ett eleverna att bli
självständiga och skapa en aktiv fritid. Elever lär sig strukturer i vardagen och prövar på
många sysselsättningar allt från att besöka kommunens bibliotek till att göra sig bekanta med
Härryda kommun och Göteborg. I verksamheten görs ofta utflykter i naturen eller till olika
aktiviteter.
Resultat och måluppfyllelse
Måluppfyllelsen gör inte att läsa ut av kommunens brukarenkät. Det går inte att skilja dessa
siffror från öviga skolan. Vårdnadshavare som lämnar sina elever till verksamheten uttrycker
dock att de är mycket nöjda och ser att eleverna utvecklas positivt.
Strategier för vidareutveckling i grundsärskolan
Vi tror på lusten att lära genom olika lärmiljöer. I vår verksamhet tror vi på att variera
inlärningssituationer. Muntligt, igad, dator och läromedel. Vår stora utmaning och mål är att
hitta varje elevs nyfikenhet och vilja att lära. Som pedagog behöver vi skapa förtroende
tillsammans med eleverna. Det goda mötet är viktigt för att kunskap skall utvecklas.
Fokusområde
För att säkerställa barn och elevers utveckling och lärande i ett 1-16 års perspektiv valde
kommunal förskola och grundskolan att vid halvårsskiftet 2011 organisera alla enheter i
kommunen i sex (likvärdiga) pedagogiska områden. Inom varje område finns ett antal
förskolor och grundskolor.
Alla områden har fem mål att utgå ifrån i sitt samarbete.
-
Att stärka och utveckla det pedagogiska arbetet för barns utveckling och lärande i ett
1-16 års perspektiv
Att utveckla kommunikationen och förverkliga verksamheternas pedagogiska
utvecklingsområden för all personal
Att utveckla ledarteam för hållbart ledarskap
Att tillsammans tydliggöra den kommunala verksamhetens kvalitet gentemot brukarna
Att arbeta för att den gemensamma målbilden ”Rötter & Vingar” får ett innehåll.
Kort presentation av det pedagogiska området
I vårt pedagogiska område 2 ingår följande enheter:
Högåsens förskola
Lunnekullens förskola
Borgåsens förskola
Stommens förskola
Sjöholmens förskola
Smedjebackens förskola
Skårtorps förskola
Eskilsby förskola
Härrydaskolan
- 19 -
Systematiskt kvalitetsarbete 2012
Eskilsbyskolan
Landvetterskolan, tidigare- och senaredel samt grundsärskolan
Pedagogiskt område 2 är sträcker sig över stora delar av Landvetter, Eskilsby och
Härryda.
Inom området finns både landsbygd och tätort.
Prioriterade mål för det pedagogiska området
Varje mål redovisas och analyseras utifrån följande rubriker:
- Vi vill utveckla ett gemensamt synsätt, skapa förutsättningar för pedagogerna att
arbeta för vi-känsla i ett 1-16 perspektiv.
- Vi vill även att brukarna ska se den röda tråden inom området.
Strategier för att nå målet/målen
I områdesledningen bestående av förskolechefer och rektorer har vi haft träffar där vi arbetat
för att få ett gemensamt synsätt på kunskap och lärande.
I samband med att förskolans och skolans framtagna vision ”Rötter och vingar” skulle
presenteras, genomförde vi detta på en gemensam arbetsplatsträff i område 2.
Resultat och måluppfyllelse
Efter presentationen av visionen gavs tillfälle för diskussioner i mindre grupper.
Detta resulterade i några värdeord, TRYGGHET, LUST TILL LÄRANDE, KOMMUNIKATION,
KOMPETENS och KONTINUITET. Vi konstaterade att det var samma kärnord som fanns
med i visionen.
I områdesledningen har våra gemensamma träffar bl.a. resulterat i kollegial handledning och
förståelse för varandras verksamheter.
Vi har ännu inte nått ut till brukarna då visionen först skulle kommuniceras internt bland
förskolans/skolans pedagoger.
Strategier för vidareutveckling och ev. kompetensutvecklingsinsatser för
området
Vilka är era strategier för vidareutveckling och vilken kompetensutveckling planeras för att
bidra till arbetet med att uppnå målen? Vilka behov finns för framtida måluppfyllelse?
Vi vill arbeta vidare med de värdeord som framkommit genom att starta en referensgrupp
bestående av representanter från våra olika verksamheter.
För att övergångarna mellan våra olika verksamheter ska bli så bra som möjligt för barn och
elever är det viktigt att vi delar och lär av varandra, vilket kan ske i en referensgrupp.
- 20 -
