Ekonomihögskolan i Växjö
Omstruktureringskostnader –
En del av den dagliga verksamheten?
Ämnesfördjupande arbete - 15hp
Ekonomistyrning, 2FE00E – VT 2010
Författare:
Daniel Claesson - 851219
Oliver Drijovski - 870330
Tobias Kronvall - 870210
Handledare: Andreas Jansson
Förord
Vi vill först och främst tacka de företag som ingått i studien. Vi vill också tacka vår
handledare Andreas Jansson som gett oss bra feedback under arbetets gång.
Slutligen vill vi tacka Word som rödmarkerar felstavvade ord.
Växjö den 1 juni 2010
______________________ _______________________ ______________________
Daniel Claesson
Oliver Drijovski
2
Tobias Kronvall
Sammanfattning
Ämnesfördjupande arbete 15 hp, Linneuniversitetet vid Växjö Universitet,
2FE00E, VT 2010
Uppsatsens titel: Omstruktureringskostnader – En del av den dagliga
verksamheten?
Seminariedatum: 4: e juni 2010
Kurs:
2FE00E,
ämnesfördjupande
Controller, 15 hp.
Författare:
Daniel Claesson, Oliver Drijovski, Tobias Kronvall
Handledare:
Andreas Jansson
Nyckelord:
Jämförelsestörande poster, omstruktureringskostnader
engångsposter, extraordinär post, årsredovisning, föreställningsram,
kvalitativa egenskaper
Syfte:
Vårt huvudsyfte med uppsatsen är att kartlägga och jämföra
börsnoterade företags klassificering av omstruktureringsposter som
jämförelsestörande. Vi analyserar och utvärderar företagens
redovisningsmetoder, vilket ska ge underlag till en rekommendation
hur redovisning kring dessa poster kan utvecklas. Vårt delsyfte är att
öka förståelsen kring jämförelsestörande poster så att den som läser
företagens årsredovisningar förstår bakgrunden med dessa.
Metod:
Vi använder oss av en kvalitativ metod i form av
intervjuer. Intervjuerna har genomförts med börsnoterade Large Cap
företag på Stockholmsbörsen.
Teori:
I teorin utformar vi en föreställningsram utifrån IASB regelverk.
Övrig teori berör engångsposter och omstruktureringskostnader samt
deras påverkan på redovisningen.
Empiri:
I empirin sammanställer vi material som erhållits genom
intervjuer med företag i studien. Vi beskriver deras förhållningssätt
till
jämförelsestörande poster samt hur posterna redovisas i
årsredovisningen.
Analys:
Med hjälp av föreställningsramen vi tagit fram analyseras det
insamlade empiriska materialet. Vi gör en jämförelse mellan
företagen och försöker hitta samband/mönster i deras redovisning.
Slutsats:
I slutsatsen återkopplar vi till frågeställningen samt ger en
rekommendation på hur redovisningen kring posterna kan utvecklas.
3
arbete,
fördjupningsinriktning:
Förkortningar och förklaringar
EBITDA
Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization
ELIN
Electronic Library Information Navigator
FAR
Föreningen Auktoriserade Revisorer
FASB
Financial Accounting Standards Board
IAS
International Accounting Standards
IASB
International Accounting Standards Board
IFRS
International Financial Reporting Standards
Large Cap
NASDAQ OMX Stockholmsbörsen Large Cap
NASDAQ
National Association of Securities Dealers Automated Quotations
RR
Redovisningsrådets rekommendation
US-GAAP
United States – Generally Accepted Accounting Principles
Figurförteckning
Figur 1 - Induktiv och deduktiv ansats
Figur 2 - Positiv och normativ redovisningsteori
Figur 3 - Trelleborg AB nedskrivning och omstruktureringar
Figur 4 - Trelleborg AB jämförelsestörande poster
Figur 5 - Swedish Match större engångsposter
Figur 6 - Ericsson omstruktureringskostnader
Figur 7 - ASSA ABLOY omstruktureringskostnader
Figur 8 - Husqvarna omstruktureringskostnader
Figur 9 - Sammanställning av omstruktureringskostnader
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ................................................................................................ 7
1.1 Introduktion ....................................................................................................................7
1.2 Bakgrund .........................................................................................................................7
1.3 Problemdiskussion ..........................................................................................................9
1.4 Syfte .............................................................................................................................. 11
2. Metod ................................................................................................... 12
2.1 Informationsinsamling ................................................................................................... 12
2.2 Vetenskaplig metod....................................................................................................... 12
2.3 Induktiv och deduktiv ansats ......................................................................................... 13
2.4 Val av metod ................................................................................................................. 13
2.5 Urval ............................................................................................................................. 14
2.6 Datainsamling ............................................................................................................... 14
2.7 Dataanalys .................................................................................................................... 15
2.8 Reliabilitet och validitet ................................................................................................. 15
2.9 Positiv kontra normativ redovisningsteori ..................................................................... 16
3. Teoretisk referensram ........................................................................... 18
3.1 Teorins Disposition ........................................................................................................ 18
3.2 Föreställningsram .......................................................................................................... 18
3.2.1 Finansiella rapporter............................................................................................... 19
3.2.2 Ägarnas informationsbehov .................................................................................... 20
3.2.3 Kvalitativa egenskaper ............................................................................................ 20
3.3 Poster av engångskaraktär............................................................................................. 23
3.4 Omstrukturering............................................................................................................ 25
3.5 FASB och IASB ............................................................................................................... 26
3.6 Sammanfattning ............................................................................................................ 27
4. Empiri .................................................................................................. 29
4.1 Empirins disposition ...................................................................................................... 29
4.2 Trelleborg AB ................................................................................................................ 29
4.2.1 Förhållningssätt till jämförelsestörande poster ....................................................... 30
4.2.2 Redovisning ............................................................................................................ 30
4.3 Swedish Match .............................................................................................................. 33
4.3.1 Förhållningssätt till jämförelsestörande poster ....................................................... 34
5
4.3.2 Redovisning ............................................................................................................ 34
4.4 Ericsson ......................................................................................................................... 35
4.4.1 Förhållningssätt till jämförelsestörande poster ....................................................... 36
4.4.2 Redovisning ............................................................................................................ 36
4.5 ASSA ABLOY .................................................................................................................. 37
4.5.1 Förhållningssätt till jämförelsestörande poster ....................................................... 38
4.5.2 Redovisning ............................................................................................................ 38
4.6 Husqvarna ..................................................................................................................... 39
4.6.1 Förhållningssätt till jämförelsestörande poster ....................................................... 39
4.6.2 Redovisning ............................................................................................................ 40
5. Analys .................................................................................................. 41
5.1 Analysens disposition .................................................................................................... 41
5.2 Förhållningssätt till jämförelsestörande poster .............................................................. 41
5.3 Redovisning ................................................................................................................... 42
5.4 Daglig verksamhet? ....................................................................................................... 47
6. Slutsats ................................................................................................. 49
6.1 Rekommendation .......................................................................................................... 50
7. Källförteckning .................................................................................... 52
Bilaga 1 .................................................................................................... 55
6
1. Inledning
I detta kapitel ger vi först en introduktion till vårt uppsatsämne. Sedan presenteras
bakgrund, problemdiskussion och syfte.
1.1 Introduktion
Vår första kontakt med omstruktureringsposter uppkom i samband med en
intresseanmälan om anställning hos Trelleborg AB. Deras situation för tillfället gjorde
att de inte kunde erbjuda anställning men de var väldigt intresserade av att samarbeta
med oss i vårt ämnesfördjupande arbete. Frågeställningen Trelleborg AB önskade ha
svar på var framförallt hur deras omstruktureringskostnader hanteras gentemot andra
börsnoterade företag. För att besvara frågeställningen kom vi i vår förstudie kontakt
med ett
väsentligt
begrepp,
nämligen jämförelsestörande poster, där
deras
omstruktureringskostnader ingår. Det vi observerade i förstudien var att det inte finns ett
enhetligt sätt att redovisa dessa poster då företags årsredovisningar hanterar poster av
engångskaraktär olika. Med hänsyn till Trelleborg AB:s problemformulering är fokus
för
studien
omstruktureringskostnaders
eventuella
klassificering
som
jämförelsestörande.
1.2 Bakgrund
År 1917 introducerades ett nytt begrepp i den externa redovisningen, nämligen
extraordinära poster. Det var poster som var ovanliga till sin karaktär och inte frekvent
återkommande. Genom åren har den stora problematiken med posterna varit hur de ska
redovisas i de finansiella rapporterna. (Massoud et al, 2007) Klassificeringen av dessa
poster var otydlig vilket gjorde att företag hittade luckor att kringgå redovisningen.
Exempel är felsatsningar som företag gjorde, vilket borde ses som en normal affärsrisk,
redovisades som extraordinära förluster under posten extraordinära för att resultatet
skulle bli bättre. (Artsberg, 2005, s. 345) Att klassificera en händelse som extraordinär
påverkade inte resultatet. Istället fanns tendensen att användare av de finansiella
rapporterna bortsåg från denna händelses påverkan på resultatet eftersom den är av
engångskaraktär och borde anses som inte återkommande i framtida finansiella
rapporter. (Massoud et al, 2007)
7
Fram till idag har det skett en väsentlig förändring gällande redovisning av posterna.
Poster av engångskaraktär får inte längre namnges som extraordinära vare sig i
resultaträkningen eller i noterna (Internationell redovisningsstandard i Sverige
IFRS/IAS, 2008). Istället för extraordinära är det idag vanligt att företag använder
benämningen jämförelsestörande poster på händelser som tidigare namngavs
extraordinära. (Fagerström & Lundh, 2005, sid. 49). Genomgång av äldre
årsredovisningar från bland annat Stora Enso, TietoEnator och Metso visar skillnader
mellan extraordinära och jämförelsestörande poster ur ett redovisningsperspektiv.
Skillnaden är hur de redovisas i den formella redovisningen. Extraordinära poster
redovisas som en egen rad efter rörelseresultatet men innan resultat före skatt.
Extraordinära poster påverkade inte rörelseresultatet. I vår förstudie av årsredovisningar
från 2009 ser vi att jämförelsestörande poster inte redovisas som en egen rad i den
formella resultaträkningen, men posterna ingår i rörelseresultatet inkluderade i
exempelvis övriga rörelsekostnader. I dagens regelverk finns det ingen egen
klassificering som heter jämförelsestörande poster, men företag använder denna
benämning för att förtydliga. IAS 1 säger att det finns omständigheter som skulle ge
upphov till separat upplysning. I denna rekommendation återges bland annat
omstrukturering och avvecklad verksamhet. (IAS 1, pt. 98)
Jämförelsestörande
poster
härstammar
troligtvis
från
Redovisningsrådets
Rekommendation 4 (Balans, 2003, Nr. 10). Rekommendationen arbetades fram under
1992 och 1993 och tillämpades 1994. (RR 4, 1993). Rekommendation gäller inte längre
idag eftersom alla noterade företag inom EU är skyldiga att upprätta en
koncernredovisning i enlighet med de internationella standarder som utfärdas från
IASB. Förordningen gick i kraft den 1 januari 2005. (Fagerström & Lundh, 2005, sid. 9)
Jämförelsestörande poster ökade dramatiskt i företagens redovisningar under fjärde
kvartalet 1997. En studie i Balans från 1997 visade att 75 procent av de studerade
företagen
redovisade
någon
form
av
jämförelsestörande
post.
Omstruktureringskostnader och reavinster är de vanligaste jämförelsestörande posterna.
Dessa poster kan i vissa fall ge stora effekter på resultatet. 6 av 10 minusposter i
kategorin
jämförelsestörande
poster
år
omstruktureringskostnader. (Balans, 1998, Nr. 10)
8
1997
var
hänvisade
till
I vår förstudie av årsredovisningar från 2009 visar att jämförelsestörande poster och
liknade poster är ett vanligt begrepp bland svenska företag noterade på
Stockholmsbörsen. Omstruktureringskostnader är den vanligaste jämförelsestörande
posten och är stor i förhållande till resultatet. Trelleborg AB hade 2009 ett
rörelseresultat på 773 MSEK inklusive jämförelsestörande poster på -390 MSEK
(Trelleborg
AB,
2009,
årsredovisning).
SKF
hade
2009
kostnader
för
omstruktureringsaktiviteter på 1 275 MSEK och rörelseresultat inklusive dessa på 3 203
MSEK (SKF, 2009, årsredovisning). Det som skiljer redovisningarna åt är beteckningen
och vad som redovisas under dessa poster. Denna problematik leder oss in på ett mer
allmänt problem hos börsnoterade företag och deras sätt att hantera jämförelsestörande
poster.
1.3 Problemdiskussion
Jämförelsestörande poster och extraordinära poster har under flera års tid diskuterats hur
de ska hanteras i den externa redovisningen. Problem många företag har är att
kategorisera dessa poster. Ett vanligt exempel är kostnader för en jordbävning som de
flesta företag kategoriserar som en engångskostnad och som inte ingår i den dagliga
verksamheten. Kostnader hänförliga till jordbävning borde således redovisas under
jämförelsestörande poster. Andra företag, exempelvis försäkringsföretag, anser inte att
posten är av engångskaraktär eftersom de betalar ut ersättningar som jordbävningen
orsakar. (Fagerström & Lundh, 2005, s. 49) Problemet att kategorisera dessa poster
finns inte enbart i Sverige och Europa utan även i USA. När New York drabbades av en
terroristattack den 11 september 2001 offentliggjorde FASB, en amerikansk normgivare
inom redovisning, att dessa terroristattacker inte anses som extraordinära händelser
(www.fasb.org). Händelsen återspeglar problematiken gällande onormala händelser väl.
Vi tycker det är märkligt att en terroristattack inte anses som extraordinär händelse. Om
inte denna händelse klassificeras som en onormal sådan, vad klassificeras då som det?
FASB ansåg att terroristattacken den 11 september sannerligen var extraordinär, men
företag som använder denna term i sin redovisning förmedlar inte de ekonomiska
effekterna av händelsen på ett effektivt sätt och därför bör de inte klassificeras som
extraordinära. Intressenter som granskar företags redovisningar är intresserade av att
9
förstå hela effekten av dessa händelser och därför skulle det hindra snarare än hjälpa
användare ifall företag redovisade en del av effekten som extraordinär. (www.fasb.org)
Historiskt har jämförelsestörande poster varit ett återkommande problem. 1999 hade en
tredjedel av alla företag inkluderat posten i sin redovisning, men det var svårt att utläsa
vad som egentligen ingick i posten. Trots att det finns specifikationer på vad som bör
ingå i posten är det svårt för företagen att klassificera och bryta ner dem. (Balans, 1999,
Nr.10).
Denna
otydlighet
av
jämförelsestörande
poster,
framförallt
omstruktureringskostnader, ser vi som ett problem för redovisningens användare. Vilka
konsekvenser bidrar denna otydlighet till?
I praktiken är det svårt att veta om transaktioner uppfyller de krav för att redovisas som
en jämförelsestörande post. Det är vanligt att företag under året samlar upp alla poster
som är av engångskaraktär för att i samband med årsredovisningen dela upp dessa i
exempelvis övriga rörelsekostnader, övriga rörelseintäkter och jämförelsestörande
poster. (Balans, 1996, Nr. 10) Ett exempel är Trelleborg AB som redovisar övriga
rörelsekostnader under rubriken jämförelsestörande poster (Trelleborg AB, 2009,
årsredovisning). Vår förstudie visar att företag redovisar i princip liknande kostnader i
samma kategori, men väljer att beteckna dem annorlunda. Hur mycket frihet har företag
i sin redovisning gällande redovisning av jämförelsestörande poster?
Redovisningsrådets Rekommendation 4 visar frekvensen av extraordinära poster,
exempelvis omstruktureringskostnader, i företagens externa redovisning att det finns
underlag för att namnge dessa poster som ”normala” istället för ”onormala”.
Rekommendationen säger vidare vad som redovisas som extraordinärt är en fråga om
subjektivitet.
(Redovisningsrådets
rekommendation inte
Rekommendation
längre gäller, eftersom att
4,
1993).
Trots
att
alla företag nu upprättar
koncernredovisning enligt IASB:s standarder, tror vi att problematiken kvarstår. Vår
tolkning är att företag har poster av engångskaraktär, men eftersom dessa redovisas år
efter år, som engångsposter, är det tydligt att posterna borde ingå i den ”normala”
verksamheten.
Omstruktureringar
är
en
återkommande
post
i
företagens
årsredovisningar och därför intressant att diskutera huruvida dessa poster ingår i den
10
normala verksamheten. Vart går gränsen mellan en ”normal” och ”onormal” händelse
för företaget?
1.4 Syfte
Vårt huvudsyfte med uppsatsen är att kartlägga och jämföra börsnoterade företags
klassificering av omstruktureringsposter som jämförelsestörande. Vi analyserar och
utvärderar
företagens
redovisningsmetoder,
vilket
ska
ge
underlag
till
en
rekommendation hur redovisning kring dessa poster kan utvecklas. Vårt delsyfte är att
öka förståelsen kring jämförelsestörande poster så att den som läser företagens
årsredovisningar förstår bakgrunden med dessa.
11
2. Metod
I metodkapitel presenteras de tillvägagångssätt vi använt oss av i arbetet. Vi beskriver
olika metoder och handlingssätt som lämpar sig i vår uppsats.
2.1 Informationsinsamling
I empiridelen presenteras primärdata som vi erhållet från intervjuer med våra företag. I
empirin använder vi oss också av företagens årsredovisningar för att presentera
företagens syn på omstruktureringskostnader. I teoridelen har vi använt oss av
facklitteratur, tidsskrifter och vetenskapliga artiklar. Litteratur är hämtad från
Linnéuniversitet i Växjös bibliotek. Sökmotorer har varit ett hjälpmedel vid
informationssökning om jämförelsestörande poster. Vi har använt oss av ELIN,
Emerald och Business Source Premier vid sök av vetenskapliga artiklar. FAR Komplett,
Balans och IASB:s regelverk har varit viktiga informationskällor när vi studerat regler,
lagar och rekommendationer.
2.2 Vetenskaplig metod
Metod är ett systematiskt sätt att undersöka verkligheten på. Det är läran om hur data
samlas in, organiseras, bearbetas, analyseras och hur vi tolkar den sociala informationen
på ett systematiskt sätt. (Halvorsen, 1992, s. 13) För att nå vårt syfte med uppsatsen
behövs vetenskapliga metoder och det finns i huvudsak två olika typer. En metod som
beskriver en mer allmän form såsom induktivt och deduktivt, dels en mer specifik form
som beskriver kvantitativ och kvalitativ metod. Det induktiva och deduktiva synsättet
inom den vetenskapliga metoden beskriver allmänt hur studien ska utformas och
förklarar förhållandet mellan teori och verklighet. Kvalitativ och kvantitativ metod
förklarar hur insamling och analys av empirisk data sker. (Starrin & Svensson, 1994, s.
51)
12
2.3 Induktiv och deduktiv ansats
Figur 1 Induktiv och deduktiv ansats
(Eriksson & Wiedersheim-Paul, 1997, s.
229)
Induktiv ansats
deduktiv ansats
Deduktiv ansats är den vanligaste uppfattningen om förhållandet mellan teori och
praktik. Utifrån en modell eller teori formuleras hypoteser som bekräftas eller förkastas
genom att testa de mot verkligheten via observationer. Deduktiv ansats innebär att
forskaren utgår från tidigare forskning och teorier i ämnet. (Bryman & Bell, 2003, s. 23)
Med induktiv ansats går forskaren andra hållet. Från observationer i verkligheten
utformas generaliserbara slutsatser om ämnet. Det innebär att forskaren arbetar med
empiri som utgångspunkt och utifrån den skapar sig en egen teori och slutsatser.
(Bryman & Bell, 2003, s. 25)
I vår studie är det svårt att endast använda ett av de två tillvägagångssätten. Vi ska
samla in empiriskt material med hjälp av intervjuer och observera befintligt material i
form av årsredovisningar. Materialet studeras och analyseras för att koppla till lämplig
teori. Vi utgår från vårt empiriska material och följer således ett induktivt synsätt. Vi
ska ta fram lämpliga alternativ hur redovisningen kan utvecklas och presentera en
rekommendation vilket gör att vi delvis följer ett deduktivt synsätt eftersom vi utgår
från befintlig teori.
2.4 Val av metod
Kvalitativa metoder är en forskningsstrategi som lägger fokus på närhet och inlevelse
för det som undersöks. En vanlig kvalitativ insamlingsmetod är intervjuer. Vid
intervjuer ska det infinna sig en känsla av jag- och du förhållande. Forskarens analys av
13
svaren är av tolkande karaktär eftersom det inte går att koda svaren till skillnad från
kvantitativ metod. En kvalitativ metod rekommenderas när det finns intresse för det
unika/avvikande i den studerade situationen. (Halvorsen, 1992, s. 82-83)
I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer.
Intervjufrågorna har besvarats av en controller eller liknande med goda kunskaper inom
det berörda ämnet. I våra intervjuer har vi valt att använda oss av öppna frågor där vi
gett respondenterna utrymme att skriva fritt. Jämförelsestörande poster är ett komplext
område och företagens tolkningar kan skilja sig åt. Det är därför viktigt att
respondenterna får mycket frihet och tänka ”outside the box” när de besvarar frågorna.
2.5 Urval
Det första företaget vi fick kontakt med var Trelleborg AB. Deras önskan var att vi
skulle jämföra deras redovisningsmetod av omstruktureringskostnader med andra
liknande koncerner. Trelleborg AB är noterat på Large Cap-listan vid NASDAQ OMX
Stockholmbörsen. Vi begränsade därför urvalet till företag på Large Cap. Ur egen
ståndpunkt tycker vi det är mest intressant att studera företag på Large Cap eftersom det
är de största börsnoterade företagen i Sverige. Under studien har vi tyvärr haft en del
bortfall från företag som först varit villiga att hjälpa oss, men som sedan avböjt. De
slutliga företagen i intervjustudien blev begränsat till Trelleborg AB, Swedish Match
och Ericsson. För att styrka analysen har vi utökat empirin med två företag, ASSA
ABLOY och Husqvarna. Dessa företag har inte ingått i intervjustudien utan presenteras
utifrån information som erhållits ur respektive årsredovisning.
2.6 Datainsamling
Det är viktigt att både den som ställer och den som besvarar frågorna har goda
kunskaper om jämförelsestörande poster/omstruktureringskostnader. Vi berör ett
specifikt ämne och därför var det nödvändigt för oss att fördjupa oss i ämnet innan
intervjufrågorna togs fram. Genom att studera relevant teori och årsredovisningar var
det lättare för oss att utforma intervjufrågor som gav oss tillräckligt med bra
information. En likartad frågemall användes till samtliga företag men en del frågor
omarbetades, till en viss grad, beroende på företagets val att beteckna poster av
engångskaraktär i sin årsredovisning. Frågor som varit viktiga ur vår synvinkel var
14
vilken syn företagen har på dessa poster, hur klassificeras posterna? Vilken
redovisningsmetod använder de sig av? Redovisas omstruktureringens påverkan? Hur
redovisas posterna i samband med nyckeltal och resultat med förklaring. Frågorna är
utformade för att förstå företagens problematik och avvägning kring dessa poster.
Fullständigt frågeformulär se bilaga 1.
Vi studerade flertalet årsredovisningar i företag på Large Cap och valde därefter företag.
Vi tog kontakt med företagen genom att skicka ut en intresseanmälan via e-post. I
intresseanmälan skrev vi kort om vårt syfte med uppsatsen och om de var intresserade
av att delta i en undersökning. De företag som var villiga att delta i vår undersökning
hänvisade oss till en kontaktperson med god insikt i de relevanta posterna, vanligtvis en
controller i respektive företag.
Med Trelleborg AB genomfördes två intervjuer. Den första intervjun genomfördes på
plats vid deras huvudkontor i Trelleborg. Med på mötet var deras Group Account
Manager och Group Finance Controller. Den andra intervjun genomfördes via e-post
med Group Finance Controller. Intervjuerna med de resterande företagen Swedish
Match och Ericsson genomfördes via e-post med controllers i respektive företag.
2.7 Dataanalys
Med hjälp av det insamlade empiriska intervjumaterialet samt årsredovisningar
kartlägger vi hur företagen, var för sig, redovisar sina poster. I vår kommande analys
jämför vi företagen för att se likheter och olikheter. Vi diskuterar för- och nackdelar
med de olika redovisningsmetoderna utifrån föreställningsramen. För- och nackdelarna
vägs mot varandra för att ta fram en rekommendation hur redovisningen kring dessa
poster kan utvecklas.
2.8 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet berör frågor om måtten och mätningarnas pålitlighet och följdriktighet. För
att bestämma om ett mått är reliabelt finns det tre mått som är väsentliga nämligen
stabilitet, intern reliabilitet och internbedömarreliabilitet. Stabilitet innebär att resultatet
av en studie inte är slumpmässig. Det ska gå att påvisa att attityder inte avviker om
frågan ställs två gånger. (Bryman & Bell, 2003, s. 93-94) Det som ökar stabiliteten i
15
våra intervjuer är att frågorna utgår från respektive företags årsredovisning och därför är
det osannolikt att svaren är slumpmässiga eftersom företagen har producerat
redovisningen som följs av lagar. Vi kommer även att göra ett utskick av sammanställda
svar på frågorna för att vara säkra på att vi har uppfattat och tolkat svaren såsom de var
avsedda. Intern reliabilitet beskriver hur väl respondentens svar har ett samband med
varandra. Det ska gå att urskilja ett mönster och överrensstämmelse i svaren för att det
ska vara trovärdigt. (Bryman & Bell, 2003, s. 94-95) Vi antar att finns ett noga
övervägande när företag redovisar dessa poster. Utifrån IASB: regelverk måste
redovisningen upprättas konsekvent och är därför inte motsägelsefull. Det tyder på hög
internreliabilitet. Validitet används för att mäta om måtten verkligen mäter begreppet i
fråga. Mer konkret uttryckt ska måttet återspegla det som avses att mäta (Bryman &
Bell, 2003, s. 94). Våra respondenter är controllers och har goda kunskaper om
jämförelsestörande poster, det bidrar till hög validitet. Jämförelsestörande är som
begreppet antyder information som är viktig att uppmärksamma vid jämförelser. Av den
anledningen borde måttet avse det som vi avser att mäta, det är även det vi avser att
studera.
2.9 Positiv kontra normativ redovisningsteori
Det finns olika teorier om extern redovisning. Dock finns det ingen allmänt accepterad
teori om redovisning eller om hur redovisning bör utformas. Det beror på att forskare
har olika perspektiv vilken roll redovisningsteori har samt vilket centralt mål den
externa redovisningen har. En del forskare hävdar att den huvudsakliga uppgiften för
redovisningsteori är att förklara och förutsäga redovisningsprinciper (t.ex. att förklara
varför vissa redovisare väljer en viss redovisningsmetod medan andra väljer ett
alternativt sätt). Det synsättet innebär positiv redovisningsteori. Andra forskare tycker
att redovisningsteorins roll är att föreskriva särskilda metoder för redovisning (t.ex.
teorin om att tillgångar ska värderas till marknadsvärde snarare än historiska priser).
Denna teori namnges normativ redovisningsteori. (Deegan & Unerman, 2006, s. 6-7)
Positiv redovisningsteori är av beskrivande karaktär och försöker framställa och
förklara hur finansiell information ska presenteras och rapporteras. Normativ
redovisningsteori föreskriver vilken information som bör presenteras och rapporteras.
(Hendriksen et al, 1991, s. 17)
16
Positiv redovisningsteori
Positiv redovisningsteori förutsäger
händelser om företagsledningens val av
redovisningsmetod samt hur ledningen reagerar på nya redovisningsrekommendationer.
Företagsledningen har en central roll vid val av redovisningsmetod. Ledningen vill
maximera vinsten i företaget även om det gynnar deras egenintresse enligt denna teori.
Teorin försöker förklara verkligheten och beskriva verkligheten som den är. Positiv
redovisningsteori handlar om att förklara och skapa förståelse. (Deegan & Unerman,
2006, s. 8-9)
Normativ redovisningsteori
Normativ redovisningsteori är en teori om vad forskare anser ”bör hända” under
särskilda omständigheter.
Denna teori som föreskriver särskilda åtgärder kallas
normativ teori. Teorin är baserad på normer, värderingar och övertygelser som stöds av
de forskare som föreslår teorierna. Normativ redovisningsteori handlar således om att
förbättra. (Deegan & Unerman, 2006, s. 9)
Figur 2 Positiv och normativ redovisningsteori
(omarbetad figur - Hendriksen et al, 1991, s. 19)
I vår studie använder vi oss av ett normativt angreppssätt. Första steget blir att
identifiera gällande regelverk. Med hjälp av regelverket tolkar vi betydelsen av
jämförelsestörande poster och vilka effekter dessa har på redovisningen. Målet med
studien är att förbättra redovisningen av jämförelsestörande poster. Vi ger en
rekommendation hur redovisning kring dessa poster kan utvecklas. Delsyftet i uppsatsen
är att öka förståelsen kring jämförelsestörande poster därför finns det ett inslag av
positiv redovisningsteori.
17
3. Teoretisk referensram
I teorikapitlet presenterar vi vår framtagna föreställningsram i enlighet med IASB:s
regelverk. Föreställningsramen är begränsad från IASB:s regelverk, men vi tar med de
punkter som vi anser är betydelsefulla för vår kommande analys. Övrig teori berör
engångsposter och omstruktureringskostnader samt deras påverkan på redovisningen.
3.1 Teorins Disposition
I teorin inleder vi med att utforma en bearbetad föreställningsram som bygger på
IASB:s föreställningsram. Egenskaperna från vår framtagna föreställningsram blir
viktiga för oss när vi analyserar och diskuterar problematiken kring dessa poster. För att
diskutera vad som bäst avbildar verkligheten ska föreställningsramen vara underlag för
diskussion i analysen. Vi har medvetet valt att begränsa oss till ägarnas
informationsbehov eftersom posterna vi granskar har störst påverkan på dessa
intressenter. Avslutande del i teori berör allmänt poster av engångskaraktär och
omstruktureringar. Denna information ger oss vägledning när vi sedan analyserar dessa
poster.
3.2 Föreställningsram
Föreställningsramen i IASB framställer flera begrepp som kan sammanställas till
följande:
De huvudsakliga användarna av de finansiella rapporterna är investerare.
Investerarnas mål är att göra bra ekonomiska beslut, detta i sin tur kräver att framtida
kassaflöden förutspås. På grund av detta bör de finansiella rapporterna ge begriplig,
relevant, tillförlitlig och jämförbar information för att kunna ge investerarna en rättvis
bild av företaget. (Alexander & Nobes, 2004, s. 47)
Föreställningsramen är till för att hjälpa företag hur standarder ska tillämpas i praktiken.
Den ska ge vägledning vid avvägningar och tolkningar av standarder och
rekommendationer. Det är inte alltid självklart hur en specifik regel ska tolkas och
appliceras, då ska föreställningsramen vara vägledande (Marton et al, 2008, s. 22). För
att det ska vara möjligt att ge vägledning behövs de kvalitativa egenskaperna. Dessa
egenskaper är viktiga att diskutera vid tolkning av standarder och rekommendationer,
18
men också för att förstå vilka krav som redovisningen behöver uppfylla för att vara
användbar. Vår förhoppning är att föreställningsramen ska skapa förståelse och ett
helhetsperspektiv angående tillämpning av jämförelsestörande poster. Våra personliga
värderingar kommer inte till anspråk i föreställningsramen eftersom vi här vill ge en
objektiv syn på ämnet. Vi kommer dock ta ställning i analys och slutsats av uppsatsen.
Rapporterna uppnår sitt syfte om de redovisas enligt periodiseringsprincipen (IASB:s
föreställningsram, pt 22). Principen säger att rapporter ska bygga på ekonomiska
händelser och inte betalningar. Av den anledningen använder redovisningen intäkter och
kostnader vid upprättandet av en resultaträkning (Marton et al, 2008, s. 39). Denna
information
beskriver
inte
bara
inträffade
händelser
utan
också
framtida
betalningsförpliktelser (IASB:s föreställningsram, pt 22).
3.2.1 Finansiella rapporter
Finansiella rapporter är betydelsefulla för olika användare och används för olika
ändamål.
Ägare av företaget använder sig av de finansiella rapporterna för att utvärdera
investeringar och ledningens prestationer.
Investerare som eventuellt vill gå in som delägare (för att bedöma om de ska
investera eller inte)
Långivare, inklusive banker (för att avgöra om de ska låna ut)
Chefer i företaget (för att utvärdera prestationer och göra finansiella beslut)
Andra användare: leverantörer, kunder, skattemyndigheten, anställda och
konkurrenter. (Alexander & Nobes, 2004, s. 47)
Redovisningens huvudsakliga syfte är att ge användare utanför företag information om
företagets ekonomiska ställning (Smith, 2006, s. 11). Informationen ska vara
omfattande och innehålla underlag som tillgodoser merparten av användarnas
informationsbehov (IASB:s föreställningsram, pt 13). Vid utformandet av en
redovisning är det viktigt att uppmärksamma två frågor. Vad ska avbildas och hur ska
det avbildas för att ge en rättvisande bild av företaget? (Smith, 2006, s. 45)
Informationsbehovet hos användare är av olika karaktär och det ställer krav på språkets
utformning i en årsredovisning. Användare som söker information i redovisningen är
ägare, långivare, kunder, leverantörer, konkurrenter, anställda samt stat och kommun.
19
Av naturliga skäl har intressenter olika informationsbehov och därför behöver
redovisningen vara utformad så att den på bästa sätt uppfyller allas behov.
Problematiken som kan uppstå är att användare har svårt att tolka informationen och av
den anledningen inte ser den som tillräcklig. (Smith, 2006, s. 17-18) Redovisningen
speglar också företagsledningens förmåga att sköta företaget (IASB:s föreställningsram,
pt 14).
3.2.2 Ägarnas informationsbehov
Ägarnas intresse av extern redovisning beskrivs bäst i två syften. Utvärdera
företagsledningens prestation samt att beslut om att köpa, behålla eller sälja aktier i
företaget. Det förstnämnda är av intresse för aktieägare eftersom det är en direkt
kontroll på hur företagsledningen har presterat. Under verksamhetsåret har inte ägare
någon större insikt
hur
företaget
bedrivs,
därför är bolagsstämman deras
kontrollfunktion. Vid stämman kan ägare vägra ansvarsfrihet eller bevilja ansvarsfrihet
och tillsätta en ny styrelse. Är de nöjda med verksamhetsåret får styrelsen fortsatt
förtroende. I börsnoterade företag har beslut om att köpa, behålla eller sälja aktier stor
betydelse
för
aktieägarna
då
redovisningen
speglar
företagets
verksamhet.
Redovisningen speglar historiska utfall och aktieägare är intresserade av företagets
framtida utveckling, mer specifikt framtida utdelning. För att värdera detta gör
aktieägare, men framförallt analytiker, framtida prognoser av historiska data. Är poster i
redovisningen användbara för prognoser har de prognosrelevans.
Det är vidare
intressant för aktieägarna att jämföra prognoser med det verkliga utfallet, det ökar
förtroendet för prognoserna. Redovisningsdata som används för efterhandskontroller
benämns återföringsrelevans. (Smith, 2006, s. 19-20) Av de mått som presenteras i
redovisningen är vinst i högsta grad relevant för aktieägare då det bestämmer den
maximala utdelningen. (Smith, 2006, s. 24)
3.2.3 Kvalitativa egenskaper
I detta avsnitt diskuterar vi kvalitetsbegrepp utifrån användarnas informationsbehov,
d.v.s. som underlag för beslut (Smith, 2006, s. 24). Egenskaperna är viktiga med
utgångspunkt för att göra informationen i rapporterna användbara för användarna
(IASB:s föreställningsram, pt 24). För att ge underlag för beslut måste redovisningen
vara relevant och det finns ett antal kriterier för att uppfylla kvalitetskravet. Relevans
20
ses som den primära egenskapen vid redovisning av data men det finns även andra
egenskaper som bör uppmärksammas. Tillförlitlighet och jämförbarhet måste också
beaktas vid framställandet av data för att ge en rättvisande bild. En fråga och restriktion
som företag ställs inför angående dessa egenskaper är om kostnaden överstiger nyttan i
redovisningen. (Smith, 2006, s. 24)
Relevans
Innebörden av begreppet relevans förklaras i stora drag av att informationen skall vara
användbar för beslut (Smith, 2006, s. 25). Enligt IASB:s föreställningsram ska
informationen underlätta bedömningen av inträffade, aktuella och framtida händelser
genom att bekräfta eller korrigera tidigare bedömningar (IASB:s föreställningsram, pt
26). Relevansen i informationen förklaras av prognosrelevans och återföringsrelevans.
Prognosrelevans innebär att information ska vara underlag för prognoser till investerare
på aktiemarknaden. (Smith, 2006, s. 25-26) För att öka prognosrelevansen kan
exempelvis upplysningar om ovanliga poster vara berättigat (IASB:s föreställningsram,
pt 28) Återföringsrelevans är en kontroll av prognos kontra utfall för att se hur väl de
stämmer överens, det i sin tur påverkar hur framtida prognoser uppfattas. De två
begreppen är grunden för relevans men det ställs också såkallade minimikrav, nämligen
begriplighet och aktualitet. För att intressenter ska kunna tolka informationen måste den
vara begriplig. Information som inte är begriplig är irrelevant. Hur begriplig
informationen som presenteras är beror på hur goda förkunskaper läsaren av
informationen har. (Smith, 2006, s. 25-26) Utifrån detta resonemang finns det ingen
allmän definition på begriplighet men läsaren förutsetts ha rimliga kunskaper om
affärsverksamhet, ekonomi och redovisning (IASB:s föreställningsram, pt 25).
Aktualitet visar inom vilken tidsram exempelvis en extern rapport ska publiceras. Den
ska publiceras så det är relevant för beslutstagare att använda informationen. En extern
rapport som publiceras långt efter redovisningsperiodens slut påvisar inte aktualitet.
Aktiemarknaden reagerar av den anledningen främst på pressreleaser, kvartalsrapporter
och bokslutskommunikéer eftersom det ligger närmre i tiden. (Smith, 2006, s. 26)
Tillförlitlighet
I redovisningsspråk betyder tillförlitlighet att den externa redovisningen avbildar ”rätt”
aspekter av verkligheten. Med ”rätt” i detta avseende, förmågan att avbilda en
21
ekonomisk verklighet i företaget. (Smith, 2006, s. 26-27) Redovisningen anses vara
tillförlitlig om den inte innehåller väsentliga felaktigheter och inte är tendentiös (IASB:s
föreställningsram, pt 31).
För att ingående beskriva vilka krav som gäller för
tillförlitlighet används begreppen validitet och verifierbarhet. (Smith, 2006, s. 26-27)
Validitet
Validitet utgår från en överrensstämmelse mellan språk och verklighet. Redovisningens
roll är att spegla vad som händer i verksamheten. Friheten att redovisa vad som bäst
avbildar företaget är inte enbart subjektiv eftersom det finns avbildningsregler för att
reglera redovisningen. För att avgöra om redovisningsinformation uppfyller validitet har
det formulerats fyra egenskaper, även kallade minimikrav. Neutralitet, fullständighet,
väsentlighet och ”innebörd och form”. Neutralitet innebär att de som producerar
redovisningen ska ge den bild företaget tror på och inte den bild de utåt vill visa upp. Ett
tydligt exempel är avskrivningar, som i vissa fall skrivs av på en längre tid än förmodad
livstid, för att uppvisa ett bättre resultat. (Smith, 2006, s. 27) Redovisningsinformation
är
inte
neutral
om
presentation
av
innehåll
påverkar
användare
i
sina
beslut/bedömningar (IASB:s föreställningsram, pt 36). Egenskapen fullständighet
innebär att redovisningen ska innehålla alla väsentliga ekonomiska händelser/aspekter
av företagets ekonomiska tillstånd under en redovisningsperiod. Var gränsen går mellan
fullständigt och ofullständigt är inte självklart, men begreppet kostnad/nytta är vidare
intressant att diskutera. Väsentlighet utgår från att informationen skall vara tillräckligt
betydelsefull för att påverka användare i beslut. För att på ett korrekt sätt återge de
transaktioner och händelser som sker i ett företag ska den ekonomiska innebörden
redovisas före den formella juridiska formen. (Smith, 2006, s. 28)
Verifierbarhet
Mått som presenteras i redovisningen ska kunna verifieras. En del poster i
redovisningen är enkla att verifiera, exempelvis inköpslager som kan stödjas av
inköpsfakturor och fakturor i samband med inköp. Det finns däremot poster som det
råder större tveksamhet om och graden av verifierbarhet bestäms då av inbördes
oberoende bedömare. Är bedömningarna i likhet med varandra sägs måtten ha hög grad
av verifierbarhet. I samband med verifierbarhet nämns också försiktighet som innebär
att försiktighet ska tillämpas vid värdering av tillgångar och intäkter respektive skulder
22
och kostnader. Redovisningen skulle kunna rendera i ett opportunistiskt synsätt som inte
är fördelaktigt för dess användare. (Smith, 2006, s. 28-29)
Jämförbarhet
Jämförbarhet i redovisningssammanhang skildras på två olika sätt, dels jämförbarhet
mellan företag och dels jämförbarhet över tiden. Definitionen av begreppen är att lika
händelser och tillstånd skall redovisas på samma sätt. Jämförbarhet mellan företag
måste vara hög eftersom aktieägares beslut om att investera bygger på jämförbarhet
mellan måtten i olika redovisningar. De mått som redovisas i redovisningar kan vara
framräknade enligt olika värderingsregler, därför är det viktigt att upplysa användaren
vilka regler som gäller. Jämförbarhet över tiden för samma företag har fokus i
prognosrelevans. När mått jämförs över tiden antas de vara framräknade enligt samma
regler men eftersom företag anpassar sig till utvecklingen behöver siffrorna justeras
efter nya regler och lagar. Företag ska visa vilka effekter förändringar har på resultat
och ställning. Lämpligt är att räkna om jämförelsebelopp till tidigare år. (Smith, 2006, s.
30-31) Värderingsprinciper och prestationstekniker ska redovisas på ett likformigt sätt
dels i företag men också över tid (IASB:s föreställningsram, pt 39).
Nytta/kostnad
Nytta/kostnad ställs mot varandra och innebär ett övervägande mellan kostnad och
nytta. Frågan är om nyttan för den förbättrade åtgärden är större än kostnaden för den
samma. Rent principiellt gäller detta men problematiken är hur det ska konkretiseras.
Begreppen ska kunna mätas med samma enheter, d.v.s. värdet av den förbättrade
åtgärden måste värderas till kronor. (Smith, 2006, s. 32)
3.3 Poster av engångskaraktär
I inledningskapitlet skrev vi om problematiken med poster av engångskaraktär i
samband med redovisning. Nedan diskuteras argument om varför det är viktigt att
uppmärksamma dessa poster och huruvida de ska särredovisas eller inte. Argumenten
som presenteras nedan är viktiga underlag för vår kommande analys.
Begreppet engångsposter är användbart i den omfattning de verkligen är av
engångskaraktär, exempelvis omstruktureringskostnader vid lågkonjunktur. Problemet
23
med engångsposter är att dessa poster återkommer varje år i företagens
årsredovisningar, vilket gör det svårt för analytiker i deras värderingar. Posterna
förmedlar en bild till analytiker om kvalitén på företagets ledning och företagets
strategi. Förvärvsnedskrivningar visar att företaget betalat mer för det förvärvade
företaget. Det kan uppfattas som felaktiga beslut som ledningen tagit och innefattar
nedskrivning av lager, anläggningar och maskiner. Nedskrivningar av sådan karaktär
som är återkommande säger något om ledningens kompetens eller validiteten av
företagets strategi. Empiriska studier visar sig stödja denna slutsats. I allmänhet leder
omstrukturering till minskat redovisat resultat och det i sin tur leder till negativ
överavkastning. Samma sak gäller desto större ett företags omstrukturering är, desto
mer påverkas aktiepriset negativt. (DePamphilis, 2003, s. 395)
Finansiella rapporter ger underlag till investerare och analytiker. Det är därför av stor
vikt att dessa ger en rättvisande bild av företaget. Redovisning av engångshändelser i
finansiella rapporter har alltid varit föremål för diskussion. En av orsakerna är
ledningens betydelse av att redovisa enligt god redovisningssed. Denna oro förstärks
sedan av att de flesta investerare och analytiker tycks acceptera de rapporterade
siffrorna i en årsredovisning samt således även accepterar noter och förklaringar till
varför resultatet är som det är. Beslut om omstrukturering eller andra händelser av
engångskaraktär följs åt med förklaringar som brukar vara vinklade med det budskap
som ledningen vill förmedla till utomstående.
Händelser av engångskaraktär som
medför stora förluster presenteras av företag antingen som 1) något så ovanligt att de
kan utelämnas från företagets resultatrapport och från framtida prognoser eller 2) något
som berodde på orsaker som ligger utanför verksamhetens påverkan. De finansiella
rapporterna bör innehålla all information om kostnader och intäkter som är
slumpmässiga och av engångskaraktär. Detta för att analytiker och intressenter använder
sig av de vid analys och utvärdering av företaget. De grundläggande målen vid
bedömning om en händelse är av engångskaraktär är att a) händelsen är så ovanlig att
den kräver justering, för att kunna bedöma framtida och nutida kassaflöde, b) Vilken typ
av justering som krävs för dessa onormala händelser. För att utvärdera nuvarande
inkomstnivå för ett företag och prognostisera framtida avkastning krävs det att normala,
stabila intäkter och kostnader separeras mot de som är slumpmässiga, oberäkneliga eller
24
av engångskaraktär. Detta för att kunna urskilja vilka vinster respektive förluster som är
hänförliga till den dagliga verksamheten för ett företag. (Bernstein, 1972)
3.4 Omstrukturering
För att förstå varför en omstrukturering anses vara av engångskaraktär behövs en
definition och förklaring vad en omstrukturering innebär. I kommande avsnitt diskuteras
och argumenteras omstruktureringens påverkan på aktiekursen samt vilka effekter en
omstrukturering får på företaget.
En omstrukturering förändrar omfattningen eller strukturen av en viss verksamhet.
Exempel är försäljning eller avveckling av en verksamhetsgren, nedläggning eller
förflyttning av verksamheter från ett land till ett annat, förändringar i ledningsstruktur
eller genomgripande omorganisationer. (Marton et al, 2008, s. 295) Det finns olika
krafter som påverkar omstruktureringar/sammanslagningar. Den vanligaste orsaken är
tillväxt.
Sammanslagningar
leder
till
konstant
tillväxt
och ökar
företagets
konkurrenskraft. Marknadsandel och förväntad marknadstillväxt är viktiga faktorer för
lyckad tillväxt. Andra faktorer är närhet till kunder, regeringsbeslut, politisk och
ekonomisk stabilitet, teknologi och diversifiering. (Weston et al, 2004, s. 460-461) En
definition av omstruktureringskostnader är enligt Poon et al (2001) avgifter som
associeras med företagets vinster som ett resultat av konsolidering, omlokalisering,
nedläggning av verksamheten samt produktionsanläggningar. Denna flexibilitet ger
ledningen
möjligheter
att
själv
avgöra
om
en
kostnad,
exempelvis
omstruktureringskostnad, anses som en onormal händelse. Frågan är om aktieägarna
gynnas av ledningens val att omstrukturera. Om omstruktureringskostnaderna är lägre
än nuvärdet av de förväntade kassaflödena till följd av omstruktureringsbeslutet ökar
således företagets värde. Aktiekursens fluktuation beror också på informationsinnehållet
i omstruktureringsbeslutet. Det är möjligt att aktiekursen reagerar negativt till ett
positivt nettonuvärde av omstruktureringen, eftersom det förmedlar en negativ bild om
företagets framtida resultat. Aktiepriset reagerar positivt på ett omstruktureringsbeslut i
de fall där kostnaden är mindre än nettovärdet på framtida kassaflöden (antingen ökar
vinsterna eller minskar kostnaderna i produktionen). Marknaden kan också reagera på
information i samband med omstruktureringsbeslutet. Om omstruktureringsbeslutet
innehåller negativ information, exempelvis minskad efterfråga på produkter, leder det
25
till en minskning av framtida kassaflöden. Det kan påverka aktiekursen negativt. Om
omstruktureringen är relaterad till försäljning av tillgångar, kan aktiekursen gynnas. Det
sker om tillgångarna är undervärderade eller om uppstår förväntade synergieffekter
genom att sälja dessa tillgångar till andra företag. Desto större omstrukturering, desto
större negativ marknadsreaktion på aktiepriset. (Poon et al, 2001)
3.5 FASB och IASB
I ett uttalande från oktober år 2002 har den europeiska normgivaren IASB inlett ett
samarbete med den amerikanska normgivaren FASB för att arbeta tillsammans mot en
överensstämmelse av globala redovisningsstandarder. Samarbetet skapar en närmre
relation och en strävan att skapa standarder som främjar ett globalt redovisningsspråk.
(www.fasb.org) Idag skiljer sig dock normgivarna åt eftersom FASB ger ut
regelbaserade standarder och IASB har för avsikt att utveckla principbaserade
standarder (Marton et al, 2008, s. 7 & 14). IASB och FASB har skilda uppfattningar om
vad som är engångshändelser. Nedan förklarar vi skillnaden mellan regelverken för att
öka
förståelsen
för
IASB:s
principbaserade
regelverk
som
vår
framtagna
föreställningsram bygger på.
FASB är en amerikansk normsättare som ger ut majoriteten av de regler som utgör USGAAP, vilket är USA:s redovisningsregler (Marton et al, 2008, s. 2). FASB har en
tydligare förklaring och definition på vad som klassificeras som en extraordinär
händelse. FASB tar även upp händelser som inte faller inom denna kategori. De största
händelserna som FASB inte valt att klassificera som extraordinära händelser är 11
september-attacken och orkanen Katrina. Det har beslutats med resonemanget oavsett
hur extraordinär en händelse är från medias synpunkt, omvärlden, drabbade
organisationer, ekonomin, så måste den falla inom gränserna för gällande regelverk.
(Massoud et al, 2007) Eftersom FASB utvecklar regelbaserade standarder så har de ett
klassificeringsschema vad som är en extraordinär händelse. För att klassificeras som en
extraordinär händelse ska den förekomma sällan och vara ovanlig till sin karaktär.
Exempel på extraordinära händelser enligt FASB är förluster som uppstår på grund av
översvämningar, jordbävningar; expropriation av tillgångar. Händelser som inte
kategoriseras som extraordinära är bland annat nedskrivningar av tillgångar, förluster
som uppstår på grund av strejk, vinster och förluster i samband med försäljning av
26
tillgångar. Extraordinära händelser ska rapporteras i de finansiella rapporterna efter
resultaträkningen. (Bragg, 2005, s. 107)
IASB bildades 2001 och är en internationell normsättare som utvecklar principbaserade
redovisningsstandarder. Standarder som är principbaserade utgår från redovisningens
principer som framgår av antagen föreställningsram för finansiell rapportering. IASB
utvecklar och publicerar de internationella standarderna IFRS och IAS. (Marton et al,
2008, s. 6-7) IASB klassificerar ingen händelse som extraordinär. IAS 1 säger att ett
företag inte ska redovisa intäkts- och kostnadsposter som extraordinära poster vare sig i
resultaträkningen eller i noterna. (IAS 1 pt. 85) Detta ställer krav på de som upprättar
finansiella rapporter och revisorer. De använder sig av uppskattningar eller
bedömningar vid analyser hur vissa händelser påverkar nutida kassaflöde och framtida
kassaflöde. De tar dessutom beslut ifall denna händelse kräver extra uppmärksamhet i
not eller i förvaltningsberättelsen, eller både och. (Massoud et al, 2007)
3.6 Sammanfattning
I teorikapitlet har vi skapat en föreställningsram med hjälp av IASB:s regelverk. Vår
föreställningsram innehåller tre väsentliga delar: finansiella rapporter, ägarnas
informationsbehov och de kvalitativa egenskaperna. De finansiella rapporternas
huvudsakliga syfte är att ge information till företagets intressenter. Rapporter är
betydelsefulla för användare om rapporterna ger en rättvisande bild av företaget. I teorin
begränsar
vi
oss
till
ägarnas
informationsbehov
eftersom
vi
anser
att
omstruktureringskostnader har störst påverkan på dessa användare. Dessa poster anses
som jämförelsestörande och är viktiga att uppmärksamma för analytiker vid
framställning av prognoser. Ägarna använder prognoser för att besluta om de ska köpa,
behålla eller sälja aktier i företaget. De kvalitativa egenskaperna tillämpas för att skapa
användbar information åt företagets intressenter. För att skapa användbar information
finns det framförallt tre kvalitativa egenskaper som är viktiga att diskutera: relevans,
tillförlitlighet och jämförbarhet. I avsnittet om poster av engångskaraktär diskuteras det
om varför det är viktigt att uppmärksamma dessa poster vid prognoser och huruvida de
ska särredovisas eller inte. Argumenten är kritiska mot hur företag rapporterar posterna
då de har stor betydelse. Vidare definierar vi omstruktureringar och dess
marknadspåverkan. En definition av omstrukturering är enligt Marton el al något som
27
förändrar omfattningen eller strukturen av verksamheten. En annan definition enligt
Poon et al (2001) av en omstrukturering är avgifter som associeras med företagets
vinster som ett resultat av konsolidering, omlokalisering, nedläggning samt
produktionsanläggningar. Poon et al (2001) säger hur omstruktureringsbeslut påverkar
aktiepriset. Avslutande del i teorin presenterar vi skillnaden mellan de regelbaserade
standarderna som ges ut av FASB och de principbaserade standarderna som ges ut av
IASB. Den stora skillnaden som presenteras är den syn regelverken har angående
ovanliga poster.
Utifrån framtagen teori ska
vi analysera
företagens redovisningssätt
kring
omstruktureringskostnader och engångsposter. Strukturen i kommande empiri
presenteras på ett sådant sätt att vi med hjälp av föreställningsramen ska analysera varje
avsnitt var för sig. De argument som lyfts fram i teorin vill vi återknyta till företagens
syn på omstruktureringskostnader. Empirin är framställd för att ge en allsidig och
lättöverskådlig bild av varje företags förhållning till jämförelsestörande poster.
28
4. Empiri
I detta kapitel presenterar vi vårt empiriska material som vi erhållit genom intervjuer
med företag i studien. Med hjälp av intervjumaterialet och företagens årsredovisningar
beskriver vi deras förhållningssätt och redovisning av dessa poster.
4.1 Empirins disposition
I empirin presenterar vi de företag som ingått i vår studie. Företagen presenteras enskilt
och vi har valt att använda oss av två huvudrubriker vid presentationen. Den första är
förhållningssätt till jämförelsestörande poster. Här beskriver vi vad som krävs för en
post ska få klassificeras som jämförelsestörande samt företagets generella uppfattning.
Andra rubriken är redovisning. I detta avsnitt presenteras hur företagen redovisar
jämförelsestörande poster i sin årsredovisning samt hur företagen redovisar dessa poster
i förhållande till nyckeltal och resultat. För att få ett bredare underlag till vår analys har
vi valt att presentera ytterligare två företag, ASSA ABLOY och Husqvarna. Dessa
företag har inte ingått i vår intervjustudie utan presenteras enbart utifrån den
information vi erhållit från årsredovisningar år 2009.
4.2 Trelleborg AB
Trelleborg AB är en stor industrikoncern med verksamhet i 43 länder. Företaget
grundades 1905 och är idag världsledande inom industrigummi. Trelleborg erbjuder
”innovativa och tillförlitliga lösningar som tätar, dämpar och skyddar i krävande
industriella miljöer”. Nettoomsättning inom koncernen år 2009 var 27 059 MSEK och
rörelseresultatet var 773 MSEK. Trelleborgs B-aktie är noterad på Large Cap vid
NASDAQ OMX Stockholmsbörsen. (Trelleborg AB, 2009, årsredovisning)
Vi har genomfört två intervjuer med Trelleborg AB. Den första intervjun gjorde vi på
plats i Trelleborg vid Trelleborg AB:s huvudkontor. Närvarande vid detta möte var
Group Finance Hans Månsson och Group Account Manager Jan Brandt. Den andra
intervjun genomfördes över e-post med Hans Månsson där vi använde oss av vårt
frågeformulär (se bilaga 1).
29
4.2.1 Förhållningssätt till jämförelsestörande poster
Trelleborg AB namnger sina jämförelsestörande poster som nedskrivningar och
omstruktureringskostnader. Hans säger att det handlar ofta om större strukturella projekt
vars syfte är att förändra exempelvis produktionsstrukturen inom en affärsenhet. Det
kan vara att produktionen läggs ner, slås samman eller flyttar. Dessa åtgärder skapar
ofta stora kostnader för personal, nedskrivning av anläggningstillgångar, återställning av
lämnade fastigheter samt för uppstartskostnader av en ny produktionsort. Projekten blir
godkända av koncernledningen och styrelsen. I samband med det görs en projektplan
där alla kostnader som relateras till projektet bedöms som jämförelsestörande poster.
Vidare säger Hans att det som krävs för att posterna ska redovisas som
jämförelsestörande poster är att projektet är stort eller att en åtgärd, om det redovisats
som en ”vanlig post”, stört jämförelsen av samma affärsenhet mellan två perioder. I
princip måste projektkostnaden överstiga 20 MSEK för att redovisas som
jämförelsestörande post.
Största problematiken med dessa poster enligt Hans är om de verkligen kan namnge
dessa poster som jämförelsestörande poster under 2010 och framåt, eftersom de
förmodligen kommer ha kostnader på en lägre jämnare nivå än jämfört med 2006-2008.
Hans tycker det är svårdefinierat att antingen klassificera de som jämförelsestörande
poster eller åtgärder som en del av den normala verksamheten inom en stor
industrikoncern. Ett exempel är uppstartskostnader på ny produktionsort, där det är svårt
med gränsdragningen. Hur lång är uppstartsperioden? Vilka typer av uppstartskostnader
bör de räkna som jämförelsestörande?
4.2.2 Redovisning
Trelleborg AB använder sig av en funktionsindelad resultaträkning. I den formella
resultaträkningen redovisas jämförelsestörande poster inte som en egen rad utan
redovisas tillsammans med övriga rörelsekostnader, kostnad för sålda varor,
administrationskostnader och övriga rörelseintäkter. Rörelseresultatet uppgår till 773
MSEK påverkades negativt av jämförelsestörande poster på 390 MSEK varav 347
MSEK kan hänföras till omstruktureringskostnader och 43 MSEK till nedskrivningar.
För att se vad som ingår i övriga rörelsekostnader hänvisas läsaren till not 6 bland
koncernens noter. Not 6 fördelar övriga rörelsekostnader efter kostnadsslag där varje
30
post specificeras. Totalt uppgår övriga rörelsekostnader till 487 MSEK och av dessa är
omstruktureringskostnader 302 MSEK. En stor del av övriga rörelsekostnader utgörs av
omstruktureringskostnader och det sambandet ser vi även från föregående år då
Trelleborg AB:s totala övriga rörelsekostnader uppgick till 1671 MSEK varav 909
MSEK var omstruktureringskostnader. Totalt uppgår kostnad för sålda varor till 20 677
MSEK varav omstruktureringskostnader belastar posten med 45 MSEK. Nedskrivningar
på 43 MSEK är inkluderade i administrationskostnader. För att hjälpa läsaren har de en
not som enbart behandlar jämförelsestörande poster. Till denna not hänvisas läsaren
från rörelseresultatet i resultaträkningen. Informationen i not 5 är uppdelning av
jämförelsestörande poster i två olika kategorier: omstruktureringskostnader och
nedskrivningar. Posterna är fördelade per affärsområde där de visar hur mycket
omstruktureringskostnader och nedskrivningar som ingår i varje affärsområde.
Fördelningen visas i bilden nedan.
Figur 3 Trelleborg AB Nedskrivning och omstruktureringar (Trelleborg AB, 2009, årsredovisning)
Not 5 återger vidare jämförelsestörande poster fördelade per funktion och affärsområde.
Det illustreras i bilden nedan.
Figur 4 Trelleborg AB jämförelsestörande poster (Trelleborg AB, 2009, årsredovisning)
Trelleborg AB väljer att särredovisa sina jämförelsestörande poster som ett komplement
efter formella resultaträkningen. I rubriken operativt resultat går det att utläsa
rörelseresultatet exklusive samt inklusive jämförelsestörande poster. I detta avsnitt
31
presenteras även de viktigaste resultatmåtten exklusive jämförelsestörande poster.
Resultatmåtten som presenteras är nettoomsättning, EBITDA, rörelseresultat, resultat
före skatt och resultat efter skatt.
I vår teoridel presenterade vi argument för omstruktureringens påverkan på företagets
aktiekurs. Det är därför intressant att se om företagen i studien redovisar påföljderna
deras omstruktureringar får på kassaflödet. Trelleborg AB presenterar ett avsnitt som de
kallar åtgärdsprogram inom affärsområdena. Nedan återges vilka följdeffekter
Trelleborg AB:s omstruktureringar har orsakat. Hans säger att vid lansering av projekt
ger de en viss information kring payback på projektet. Därefter ger vi löpande mer
aggregerad information kring vilka besparingar som uppnåtts.
Affärsområdet Trelleborg Engineered System har inlett en fokusering av antalet
produktionsenheter i Sverige, Storbritannien och Estland i syfte att förbättra
konkurrenskraft och produktionsstruktur. Kostnaderna för de föreslagna åtgärderna
beräknas uppgå till totalt 275 MSEK, varav 138 MSEK belastar rörelseresultatet 2009.
Trelleborg AB beräknar att de föreslagna åtgärderna kommer ha en kassaflödeseffekt
om cirka 225 MSEK, där stor del belastar år 2010. Återbetalningstiden för dessa projekt
beräknas till två år. Ett antal tidigare åtgärdsprogram inom affärsområdet belastade
under året det operativa resultatet med 25 MSEK och hade en negativ
kassaflödespåverkan på 52 MSEK.
Inom affärsområdet Trelleborg Automotive är Trelleborg AB i sin avslutningsfas med
flera tidigare kommunicerade åtgärdsprogram. Dessa projekt har positivt påverkat både
lönsamhet samt affärsområdets strategiska position. Det operativa resultatet belastades
med 59 MSEK och kassaflödespåverkan var 233 MSEK.
Inom affärsområdet Trelleborg Sealing Solutions har de under 2009 bland annat avslutat
ett projekt med att flytta produktion i Kanada till befintlig verksamhet i Brasilien och
Mexico. Kostnaden för projektet uppgick under året till 6 MSEK och hade en
kassaflödespåverkan på 33 MSEK. Trelleborg har också påbörjat ett flertal nya
omstruktureringsprojekt för att skapa långsiktigt effektiva strukturer. Projekten beräknas
kosta
cirka
160
MSEK,
varav 146
32
MSEK
belastade
2009
års
resultat.
Kassaflödespåverkan beräknas till totalt cirka 125 MSEK, varav 49 MSEK belastade
2009 års kassaflöde.
En tidigare annonserad konsolidering av industridäck till Sri Lanka har under 2009
slutförts inom affärsområdet Trelleborg Wheel System. Produktionen har flyttats från
USA till Sri Lanka för att skapa en högkvalitativ och effektiv huvudbas för tillverkning
av industridäck. Totala kostnader för projektet uppgick under 2009 till 16 MSEK.
Kassaflödet belastades med 30 MSEK för projektet samt med 15 MSEK från tidigare
omstruktureringsprojekt.
Jämförelsestörande poster på totalt -390 MSEK har exkluderats i koncernens operativa
nyckeltal. Genom att redovisa de operativa nyckeltalen exklusive jämförelsestörande
poster säger Hans att Trelleborg AB vill visa hur deras kärnverksamhet utvecklats utan
att exempelvis en stor omstruktureringskostnad stör läsarens förmåga att utvärdera
koncernens prestation under perioden. I resultaträkningen redovisas koncernens resultat
inklusive jämförelsestörande poster. Dessa kostnader på totalt 390 MSEK påverkade
rörelseresultatet negativt, som efter skatt blev 419 MSEK. Hans säger att deras siffror
inklusive jämförelsestörande poster utgör kärnan i verksamheten. Ett exempel är
aktieägarnas
utdelning
som
baseras
på
hela
koncernens
siffror
inklusive
jämförelsestörande poster. Hans säger vidare att i koncernens interna uppföljning av de
fyra affärsområdena samt underliggande affärsenheter är det resultatet exklusive
jämförelsestörande poster som är viktigast. I den externa uppföljningen för aktieägare,
media och andra intressenter är det dock viktigt enligt Hans att de visar både exklusive
och inklusive jämförelsestörande poster. Trelleborg AB uppmärksammar även
händelser som inträffat efter periodens utgång.
4.3 Swedish Match
Swedish Match utvecklar, tillverkar och säljer rökfria produkter, cigarrer och
tändprodukter. Företaget har flera marknadsledande varumärken vars produkter säljs
över hela världen. Tillverkningen sker i tio länder. Nettoomsättning för koncernen år
2009 var 14 204 MSEK med ett rörelseresultat på 3 417 MSEK. Swedish Match aktie är
noterad på Large Cap vid NASDAQ OMX Stockholmsbörsen. (Swedish Match, 2009,
årsredovisning)
33
Vi har genomfört en intervju med Johanna Tegelman som är Corporate Controller på
Swedish Match. Intervjun genomfördes via e-post med vårt frågeformulär (se bilaga 1).
4.3.1 Förhållningssätt till jämförelsestörande poster
Swedish Match redovisar omstruktureringskostnader i sin årsredovisning från 2009.
Johanna säger att det inte förekommer ofta att de redovisar jämförelsestörande poster på
egen rad i resultaträkningen. Då det har förekommit tidigare år har det avsett större
reavinster från exempel avyttring av dotterbolag. När det förekommer större poster av
engångskaraktär säger Johanna att de bedömer om jämförelsen underlättas om dessa
poster särredovisas. Johanna säger vidare att det förekommer också att de i not upplyser
läsarna om att resultatet påverkats av en särskild händelse men som inte särredovisats
som en engångspost i resultaträkningen.
Svårdefinierade händelser enligt Johanna är exempelvis omstruktureringskostnader som
påverkar jämförbarheten med andra perioder. För att underlätta för läsarna har de
förekommit att vi lämnat upplysning om detta i not för att ge en bättre förståelse för
siffrorna. Johanna säger vidare att den största problematiken är att det försvårar
analysen av hur företaget egentligen går.
4.3.2 Redovisning
Swedish Match använder sig av en funktionsindelad resultaträkning där de största
posterna är kostnad sålda varor, försäljningskostnader och administrationskostnader.
Swedish Match redovisar inte omstruktureringskostnader som en egen rad i den
formella resultaträkningen, men kostnaderna inkluderas i rörelseresultatet. Det går inte
att utläsa i vilken funktion omstruktureringskostnaderna ingår i, vare sig i
resultaträkningen eller i noterna. Rörelseresultatet på 3 417 MSEK påverkades negativt
av omstruktureringskostnader på 73 MSEK. Från rörelseresultatet hänvisas läsaren till
ett flertal noter med förklaringar. Omstruktureringskostnader presenteras i not 3,
Segmentsinformation under rubriken väsentliga icke kassaflödespåverkande poster
utöver avskrivningar. Denna rubrik är uppdelad i Swedish Match olika affärsområden
där läsaren ser hur mycket omstruktureringskostnader som är hänfört till varje
affärsområde inom företaget. År 2009 hade Swedish Match omstruktureringskostnader
34
på 73 MSEK vilket berodde på omlokalisering av maskintillverkade cigarrer från USA
till Dominikanska Republiken och omstrukturering av cigarrproduktion i Europa.
Effekter eller uppföljning av föregående års omstruktureringskostnader går inte att
utläsa i årsredovisningen.
I redovisningen har Swedish Match en post de namnger större engångsposter. Händelser
som ingår under denna post är exempelvis vinst från försäljning av dotterbolag och
tillhörande tillgångar. Under 2009 var denna post blank, men tidigare år har relativt
stora summor tagits med. 2009 års omstruktureringskostnader på 73 MSEK ingår
således inte i posten större engångsposter. Det finns ingen förklaring i årsredovisningen
vad skillnaden är mellan omstruktureringskostnader och större engångsposter. Det
presenteras vidare ingen förklaring till huruvida dessa poster är jämförelsestörande eller
inte.
Figur 5 Swedish Match större engångsposter (Swedish Match, 2009, årsredovisning)
Swedish Match presenterar sina nyckeltal exklusive större engångsposter, men inklusive
omstruktureringskostnader. Johanna säger att det är bra att presentera nyckeltal
exklusive större engångsposter eftersom det underlättar analysen av företaget mot
tidigare perioder.
4.4 Ericsson
Ericsson är idag en ledande leverantör av kommunikationsnät och tillhörande tjänster
samt multimedialösningar. Företaget grundades 1876 och deras långa erfarenhet av att
bygga nät i över 175 länder gör att de har goda insikter om vad kunder och konsumenter
behöver. Nettoomsättningen år 2009 var 206 477 MSEK och rörelseresultatet var 5 918
MSEK. Ericssonaktien, som består av A- och B-aktie, är noterad på Large Cap vid
NASDAQ OMX Stockholmsbörsen. (Ericsson, 2009, årsredovisning)
Vi har genomfört intervjun med Susanne Andersson. Intervjun genomfördes via e-post
med vårt frågeformulär (se bilaga 1).
35
4.4.1 Förhållningssätt till jämförelsestörande poster
Ericssons väljer att namnge sina omstruktureringskostnader som jämförelsestörande.
Susanne säger att det krävs något av materiellt värde för att redovisas under denna post.
Det är ett kvalitativt begrepp som vi ibland kvantifierar eller allmänt ser huruvida det är
något som skulle vara börspåverkande. Det är också viktigt att se ifall det är
vilseledande om vi inte bryter ut posterna utan istället redovisar det som en ”vanlig”
post. En omstrukturering godkänns av ledningen när koncernen har en detaljerad
formell plan för omstruktureringen. Den stora problematiken med dessa poster enligt
Susanne är att det uppstår lätt problem när de ska omvandla tidigare perioder.
Exempelvis om vi vill påvisa en trend fem år tillbaka så bör vi rensa alla år på dessa
poster som stör. Det kan ibland vara en utmaning.
4.4.2 Redovisning
Ericsson har en funktionsindelad resultaträkning. Från resultaträkningen hänvisas
läsaren till noter med förklaring. Ericssons omstruktureringskostnader redovisas inte
som en egen rad i den formella resultaträkningen, men kostnaderna inkluderas i
rörelseresultatet.
Rörelseresultatet
på
5918
MSEK
påverkades
negativt
av
omstruktureringskostnader på 1130 MSEK. Bland noter i koncernens redovisning
presenteras omstruktureringskostnader i not K5 Kostnader per kostnadsslag. I denna not
bryter de ner de totala kostnaderna per kostnadsslag och omstruktureringskostnader är
inkluderade i de redovisade beloppen. Vidare presenteras omstruktureringskostnader per
funktion
som
kostnad
sålda
varor,
FoU-kostnader
och
försäljnings-
och
administrationskostnader. Ericssons omstruktureringskostnader på cirka 11,3 MDKR
illustreras i bilden nedan.
Figur 6 Ericsson omstruktureringskostnader (Ericsson, 2009, årsredovisning)
Omstruktureringskostnader presenteras även i not K3 Segmentinformation som fördelar
kostnader efter operativa segment. I noten presenteras totala omstruktureringskostnader
36
samt en uppdelning hur mycket av kostnaderna som är fördelade på varje affärsområde
inom koncernen.
Som ett komplement till den formella resultaträkningen använder Ericsson något de
namnger som förkortad resultaträkning med avstämning IFRS- icke-IFRS mått. I denna
sammanställning
presenteras
resultatmått
både
inklusive
och
exklusive
omstruktureringskostnader från 2008 och 2009. Det är resultatmått som inte är i
överensstämmelse med IFRS. Syftet med att använda dessa i resultaträkningen är att
komplettera IFRS-resultaten med ytterligare
information. Ericsson har stora
omstruktureringskostnader med betydande påverkan på resultat och marginaler. Av
denna
anledning
presenterar
Ericsson
även
resultatmått
exklusive
omstruktureringskostnader. Ericsson menar att dessa mått inte ska ses som substitut för
IFRS-måtten. Genom att tillhandahålla både rapporterade siffror samt justerade siffror
underlättar det för analytiker att se den underliggande trenden.
Omstruktureringarna ökade under 2009 och kommer att fortsätta öka 2010. För att
minska kostnaderna med 10 MDKR i årstakt startade under 2009 ett program som en
uppföljning av 2008 års program där målet var 6-7 MDKR. Dessa åtgärder beräknas få
full effekt andra halvåret 2010. De totala omstruktureringskostnaderna för år 2009 på
11,3 MDKR avser åtgärder för att sänka tillverkningskostnaderna, öka återbetalningen
av mjukvara, konsolidera FoU-aktiviteter, minska antalet produktvarianter/plattformar
och effektivisera administrativa processer.
Ericsson presenterar flera av nyckeltalen exklusive omstruktureringskostnader, men
Susanne säger att de har externt kommunicerade mål på vissa av nyckeltalen och dessa
mål är inklusive omstruktureringskostnader.
4.5 ASSA ABLOY
ASSA ABLOY grundades 1994 och är världsledande inom lås och säkerhetslösningar.
Företaget hade år 2009 en omsättning på ca 35 MDKR med ett rörelseresultat på 4,3
MDKR. Företaget har 29 000 anställda världen över. ASSA ABLOY aktien är noterad
på Large Cap vid NASDAQ OMX Stockholmsbörsen. (ASSA ABLOY, 2009,
årsredovisning)
37
4.5.1 Förhållningssätt till jämförelsestörande poster
ASSA ABLOY namnger engångskostnader och omstruktureringskostnader som
jämförelsestörande
poster.
I
årsredovisningen
från
2009
är
det
endast
omstruktureringskostnader som presenteras eftersom det inte förekommer några övriga
engångskostnader. Vidare delar de upp posten i omstruktureringar och nedskrivning av
tillgångar
samt
utbetalningar
i
samband
med
personalneddragningar.
I
omstruktureringsposten ingår kostnader som uppkommit på grund av strukturprogram.
Ett antal fabriksnedläggningar och omläggning till slutmontering i högkostnadsländer
har genomförts. Omstruktureringsposten innehåller också en konsolidering av
administrativa stödfunktioner. För att kostnader ska ingå i omstruktureringsposten
måste det finnas en plan för återbetalningstiden av strukturprogrammet. På grund av
dessa åtgärder har mer än 4600 personer fått lämna företaget sedan programmet
startades 2006.
4.5.2 Redovisning
Den formella resultaträkningen är indelad efter funktion och det går inte att utläsa var
omstruktureringskostnaderna ingår utan läsaren hänvisas till ett flertal noter. I
resultaträkning delar de in kostnader per funktion i kostnad sålda varor,
försäljningskostnader, administrationskostnader samt kostnader för forskning. För att
förstå var omstruktureringskostnaderna inkluderas hänvisas läsaren till noter. I not 7
visas kostnader per kostnadsslag. Här ser läsaren hur mycket omstruktureringar
påverkar rörelseresultatet. Det totala rörelseresultatet på 4374 MSEK påverkades
negativt av omstruktureringskostnader på 1039 MSEK. I förvaltningsberättelsen skriver
de att totala omstruktureringskostnader inklusive nedskrivningar uppgår till 1039
MSEK men i not 7 presenteras omstruktureringskostnader på 973 MSEK. Detta
illustreras i bilden nedan. Det resterande belopp återfinns i något av de andra
Figur 7 ASSA ABLOY omstruktureringskostnader (ASSA ABLOY, 2009,
årsredovisning)
38
kostnadsslagen såsom nedskrivningar av tillgångar samt utbetalningar i samband med
personalneddragningar. Effekterna av föregående års omstruktureringsbeslut har
medfört besparingar dock presenteras inget om vilket belopp besparingarna uppgår till.
De presenterar inte heller vad dagens omstruktureringar får för effekter i framtiden.
ASSA ABLOY presenterar nyckeltal som påverkar rörelsen, exempelvis rörelseresultat,
rörelsemarginal och avkastning på sysselsatt kapital exklusive jämförelsestörande
poster.
4.6 Husqvarna
Husqvarna är världens största tillverkare av utomhusprodukter som motorsågar,
gräsklippare, trimmare och trädgårdstraktorer. Företaget är ledande i Europa inom
bevattningsprodukter.
Koncernens
produkter
säljs
i
mer
än
100
länder.
Nettoomsättningen 2009 uppgick till 34 MDKR och genomsnittliga antalet anställda var
ca 15000. Husqvarna-aktien, som består av A- och B-aktie, är noterad på Large Cap vid
NASDAQ OMX Stockholmsbörsen. (Husqvarna, 2009, årsredovisning)
4.6.1 Förhållningssätt till jämförelsestörande poster
År 2009 var posten omstrukturering hänförligt till tillverkningssegmentet och
säljorganisationen i Europa och Asien/Stillahavsområdet. Omstrukturering är ett steg
mot den ”nya organisationen” för att öka den interna effektiviteten och bygga ett globalt
och effektivt bolag. Ett led i den nya organisationen är förändring av den externa
rapporteringen.
I
omstruktureringsposten
anges
kapacitetsjusteringar,
personalneddragningar samt strukturförändringar hänförliga till omstruktureringar.
Aktiviteterna syftar till att
sänka koncernens rörliga och fasta kostnader.
Omstruktureringsåtgärderna genomförs för att eliminera överlappningar/dubbleringar
inom tillverkning & administration och medför en konsolidering av tillverkningen i
Sverige
och
USA
Asien/stillahavsområdet.
samt
av
försäljningsorganisationen
i
Europa
och
Åtgärderna ska genomföras 2009-2011 och leder till en
nettominskning av antalet anställda med 400. Åtgärderna som väntas uppstå berör
koncernens beslut att stänga vissa fabriker, rationalisera produktionen samt minska
personalen.
39
4.6.2 Redovisning
Husqvarna upprättar en funktionsindelad resultaträkning. Husqvarna redovisar inte
omstruktureringskostnader som en egen rad i den formella resultaträkningen utan denna
post ingår i rörelseresultatet. Rörelseresultatet uppgick till 1560 MSEK och belastades
med omstruktureringskostnader på 452 MSEK varav 53 MSEK var kostnader för
personalneddragningar. Husqvarna presenterar sina omstruktureringskostnader i
förvaltningsberättelsen under avsnittet nettoomsättning och resultat. Detta illustreras i
bilden nedan.
Figur 8 Husqvarna omstruktureringskostnader (Husqvarna, 2009, årsredovisning)
Husqvarna visar beräknade årliga besparingar på 400 MSEK per år och beräknas få full
effekt första kvartalet år 2012. Husqvarna lyfter även fram riskerna som är relaterade till
omstruktureringar. Förändringar inom tillverkning och försäljningsorganisationen kan
leda till att kostnader ökar mer än förväntat, att nyckelpersonal slutar eller att beräknade
besparingar avviker både uppåt eller nedåt jämfört med uppsatta mål. Husqvarna räknar
med att genomföra ytterligare strukturförändringar de närmaste åren. Husqvarna
presenterar
även
omstruktureringskostnader
i
not
1
Redovisning
och
värderingsprinciper samt i not 3 Redovisning per segment. I not 3 väljer de att
presentera omstruktureringskostnader som större engångsposter. Rörelsemarginalen är
det enda nyckeltal som presenteras exklusive omstruktureringskostnader.
40
5. Analys
I detta avsnitt analyserar vi resultatet av det insamlade empiriska materialet med hjälp
av framtagen teori. Vi försöker hitta mönster och samband samt vilka faktorer som
påverkar redovisningen av jämförelsestörande poster.
5.1 Analysens disposition
Analysen följer samma struktur som i empirin för att underlätta för läsaren.
Inledningsvis diskuteras företagens förhållningssätt till jämförelsestörande poster och
varför posterna skapar problematik. Sedan förs en diskussion om företagens redovisning
av omstruktureringskostnader/jämförelsestörande poster. I avslutande del för vi en
diskussion huruvida omstruktureringsposter ska tillhöra den dagliga verksamheten eller
inte.
5.2 Förhållningssätt till jämförelsestörande poster
I vår studie har det visat sig ganska klart hur företagen hanterar dessa poster. Företagen
klassificerar omstruktureringar övergripande som en jämförelsestörande post. Företagen
svarade följande på vad som krävs för att en händelse/åtgärd ska ingå i posten
jämförelsestörande. Trelleborg AB säger att det handlar om större strukturella projekt
vars syfte är att förändra exempelvis produktionsstrukturen inom en affärsenhet. I
princip måste projektkostnaden överstiga 20 MSEK. Swedish Match anser att det är en
bedömningsfråga huruvida kostnaderna för en händelse/åtgärd påverkar jämförelsen
och om den i så fall behöver särredovisas. Ericsson säger att poster som kan uppfattas
som vilseledande ska ingå i denna kategori och om det finns ett materiellt värde för att
redovisas som jämförelsestörande. I intervjuerna framgår det att bedömningar styr
företagens klassificering av dessa poster. Även om varje företag konsekvent tillämpar
dessa åtgärder/händelser i redovisningen kan det skilja sig åt mellan företag om vad som
ingår i posten. Ett exempel är Trelleborg AB som tycker initiala kostnader är
svårdefinierat vid uppstart av produktion på ny ort. Hur lång är uppstartsperioden?
Vilka typer av uppstartskostnader bör de räkna som jämförelsestörande och underlätta
jämförelsen? Studien visar att alla företag har problem att definiera vad som är
jämförelsestörande. Som tidigare konstaterat ska föreställningsramen vara vägledande
när det är oklart hur en specifik regel ska tolkas och appliceras. Även om företag har
41
liknande uppfattning om vad som ska vara jämförelsestörande kan det skilja sig åt. Vi
inser att regelverk inte kan upprätta regler och standarder för specifika händelser därför
tycker vi föreställningsramen är ett bra komplement till gällande regler och standarder.
Vi är tveksamma till om de kvalitativa egenskaperna diskuteras när en svårdefinierad
händelse ska redovisas. De kostnader som klassificeras som jämförelsestörande ska
godkännas av styrelse och ledning. Trelleborg säger att dessa projekt blir godkända av
koncernledningen och styrelsen och i samband med detta görs en projektplan där alla
kostnader som relateras till projektet bedöms som jämförelsestörande poster. Vi tror
snarare det är företagets interna ”regler” som avgör vad som är jämförelsestörande.
Företagets process, huruvida en kostnad är jämförelsestörande, kan men behöver inte gå
i konflikt med de kvalitativa egenskaperna men vi tycker det bör uppmärksammas. Det
krävs att ledningen har kompetensen att avgöra vad som bäst speglar företaget eftersom
de tar de avgörande besluten.
I vår intervju med företagen var det framförallt ett uttalande från Johanna på Swedish
Match som fick vår uppmärksamhet. Johanna säger att det förekommer också att vi i not
upplyser läsarna om att resultatet påverkats av en särskild händelse men som inte
särredovisats som en engångspost i resultaträkningen. Det framgår här att Swedish
Match har poster som stör jämförelsen, men att dessa inte klassificeras som
engångsposter. Med stöd av detta tycker vi att årsredovisningen bör ge underlag till
läsaren om vad som kan tänkas vara jämförelsestörande. I dagsläget bedömer företagen
vad som är jämförelsestörande och läsaren av årsredovisningen tycks acceptera det.
Bernstein (1972) skriver att de flesta investerare och analytiker tycks acceptera de
rapporterade siffrorna i en årsredovisning samt således även accepterar noter och
förklaringar till varför resultatet är som det är. Vi tror att ägarnas informationsbehov
till dessa poster är stor, men informationen som finns in dagläget accepteras.
Utformningen av årsredovisningen fungerar som vilken marknad som helst, utbud och
efterfrågan. Är inte efterfrågan tillräckligt stor kommer företag inte att presentera dessa
poster mer omfattande.
5.3 Redovisning
Samtliga företag har en funktionsindelad resultaträkning som är indelad i de viktigaste
funktionerna som exempelvis kostnad sålda varor, försäljningskostnader och övriga
42
rörelsekostnader. I resultaträkningen är alla kostnader inkluderade i respektive funktion.
Av den anledningen redovisas inte omstruktureringskostnader eller engångsposter som
en egen rad i resultaträkningen. Vi tycker den funktionsindelade resultaträkningen ger
en bra överblick, men att engångsposter borde exkluderas från funktionerna och lämnas
till en egen rad. Vi ser inga större problem med en funktionsindelad resultaträkning,
men vi tycker att vid första anblick av en resultaträkning ska läsaren kunna urskilja
poster av engångskaraktär. Som redovisningen upprättas idag presenteras information
om ovanliga poster i noter och förklaringar. Det som kan vara problematiskt är att
användarna har svårt att tolka informationen. Bernstein (1972) säger att de finansiella
rapporterna bör innehålla all information om kostnader och intäkter som är
slumpmässiga och av engångskaraktär. Detta för att analytiker och intressenter kan
använda sig av de vid analys och utvärdering av företaget. Vi menar att om användaren
tycker det är svårt att tolka informationen kan den uppfattas som otillräcklig och på så
sätt tas osäkra beslut. Är inte informationen utförlig och begriplig är det risk att
omstruktureringsposterna negligeras. Begripligheten av årsredovisningen vilar på
förkunskaper hos läsaren, men företaget har självklart en viktig roll vid framställandet
av redovisningen. En årsredovisning ska vara lätt att förstå, men samtidigt innehålla
tillräckligt med information för användarna.
När företag har en post som är ovanlig till sin karaktär behövs upplysning och
förklaring i noter. Information om poster av engångskaraktär i noter är i synnerhet
betydelsefullt för ägarna. För ägare är framförallt prognosrelevansen av betydelse
eftersom informationen i redovisningen ska vara underlag för prognoser huruvida
intressenter ska köpa eller sälja aktier i företaget. I samtliga företags årsredovisningar
hänvisas läsaren till noter. Utförlig information som presenteras i dessa noter ökar
prognosrelevansen. Dock ser vi skillnad i hur utförlig informationen är bland företagens
noter. Trelleborg AB är ensamma om att särredovisa omstruktureringskostnader i ett
eget avsnitt i företagets resultaträkningar. Informationen i detta avsnitt är indelad efter
funktion, kostnadsslag och karaktär av jämförelsestörande post. En sådan omfattande
presentation av dessa poster är de unika med. Resterande företagen presenterar delvis
denna information, men utspritt över flera olika noter. Samtliga företag presenterar
omstruktureringskostnader under segment/affärsområde. Samtliga företag, förutom
Husqvarna, presenterar efter kostnadsslag som ett komplement till resultaträkningen.
43
Kostnadsslag anser vi är en viktig presentation av dessa poster eftersom det ger läsaren
information om kostnadens karaktär och möjlighet att själv bestämma huruvida
kostnaden ska tillhöra den dagliga verksamheten eller inte. Trelleborg AB är det enda
företag som särredovisar information om omstruktureringskostnader. De gör det i ett
eget avsnitt i företagets resultaträkningar. I studien framgår det att företag generellt
redovisar jämförelsestörande information fördelat på olika ställen i årsredovisningen
och läsaren får ingen struktur på innehållet. Vi tycker företag med fördel kan presentera
information om jämförelsestörande poster som ett eget avsnitt efter den formella
resultaträkningen i likhet med Trelleborg AB. Det ger läsaren en bättre överblick av
jämförelsestörande poster. I diagrammet nedan visas en sammanställning av företagens
redovisning av omstruktureringskostnader i årsredovisningen.
Trelleborg
AB
Swedish
Match
Ericsson
ASSA
ABLOY
Husqvarna
Redovisning
Redovisning
per segment/
per
affärsområde i
kostnadsslag
noter
i noter
X
Redovisning
Särredovisning i
Presentation av
per funktion
företagets
omstrukturering
i noter
resultaträkningar
ens effekter
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Figur 9 Sammanställning av omstruktureringskostnader (egen modell)
Diagrammet visar att informationsinnehållet i årsredovisningarna skiljer sig åt mellan
företagen. Mot bakgrund av detta ställer vi oss frågan, hur utförlig ska
omstruktureringsposter och dess förklaringar vara för att uppnå tillförlitlighet för dess
användare? Ägarnas informationsbehov kring dessa poster kan variera på grund av
bransch företaget är verksamt inom samt hur väsentlig posten är för företaget. Vi tycker
att upplysningarna ska vara anpassade efter företagets karaktär och storlek på
jämförelsestörande post. Informationen ska vara tillräckligt betydelsefull för att påverka
beslut hos användarna annars är den vilseledande. En annan aspekt att ta hänsyn till är
hur återkommande omstruktureringskostnaderna är i företaget. Ett företag med stora
återkommande omstruktureringskostnader varje år behöver presentera utförlig
44
information om varför dessa kostnader uppkommer och ifall det är positivt eller negativt
för företaget. De ska också tydligt förklara varför de anser att posten stör jämförelsen.
Även icke återkommande händelser behöver en förklaring, men här är det uppenbart att
det stör jämförelsen.
Studien visar att ett av våra fem studerade företag presenterar nyckeltal på ett
annorlunda sätt. Swedish Match presenterar flera nyckeltal exklusive större
engångsposter men inklusive omstruktureringskostnader. Vi ställer oss frågande till
varför Swedish Match redovisar nyckeltalen inklusive omstruktureringskostnader
eftersom det skiljer sig mot resterande företag. Anledningen till att företag redovisar
exklusive omstruktureringskostnader är för att se hur den operativa verksamheten
presterar utan att en omstrukturering stör. Med bakgrund av detta tolkar vi att
omstruktureringar inte klassificeras som en onormal händelse hos Swedish Match. Poon
et al (2001) menar att flexibilitet kring dessa poster ger ledningen möjligheter att själv
avgöra om en kostnad, exempelvis omstruktureringskostnader, anses som en onormal
händelse. Vår studie styrker detta argument att företag kan välja huruvida en
omstrukturering ska klassificeras som ”onormal” eller ”normal” eftersom Swedish
Match förhållningssätt till posterna skiljer sig från övriga företag i studien.
Alla företag i studien är noterade på börsen vilket gör att intressenter kan köpa eller
sälja aktier i företagen. Det gör att information om företag påverkar aktieägare i deras
beslut om huruvida de ska köpa, behålla eller sälja aktier i företaget. Poon et al (2001)
skriver
att
marknaden
kan
reagera
på
information
i
samband
med
omstruktureringsbeslutet. Årsredovisningen speglar historiska utfall och aktieägare är
intresserade av företagets framtida utveckling, mer specifikt framtida utdelning. Vi
tycker det är viktigt att företag tydligt presenterar information om varför en
omstrukturering genomförts samt vad den förväntas ha för effekter på företaget i
framtiden eftersom marknaden reagerar på vilken typ av omstrukturering som
genomförts. Det är vidare intressant för aktieägare att jämföra företagens
prognostiserade effekter mot det verkliga utfallet eftersom det ökar förtroendet för
företaget. Trelleborg AB redovisar utförligt i sin redovisning vilka effekter som
omstruktureringen orsakar. De återger ingående inom varje affärsområde vad
omstruktureringen beror på, hur mycket det operativa resultatet belastats samt vilken
45
kassaflödespåverkan som omstruktureringen orsakar. Swedish Match redovisar vilken
typ av omstrukturering som genomförts, men säger inget om effekterna eller vad de
förväntar
uppnå
med
omstruktureringen.
Ericsson
redovisar
en
plan
med
omstruktureringen samt hur mycket kostnadsbesparingar omstruktureringen genererar.
ASSA ABLOY presenterar inte eventuella framtida effekter av omstruktureringen.
Husqvarna redovisar beräknade årliga besparingar av omstruktureringen samt när de
beräknas få full effekt. Bedömningen företag gör om omstruktureringseffekter är
uppskattningar och därför påverkas verifierbarheten av dessa mått. Vi tycker aktieägare
borde vara kritiska till dessa siffror eftersom de kan vara optimistiska antaganden. Av
denna anledning ska företag upprätta en redovisning efter den kvalitativa egenskapen
neutralitet. Företag ska ge den bild de tror på och inte den bild de utåt vill visa upp. Det
är svårt för regelverket att reglera, men neutraliteten ökar om företaget visar tidigare års
prognostiserade effekter mot verkligt utfall. Vidare bör utförlig information om varför
omstrukturering genomförs. Är det för att spara pengar? Omlokalisering? Nedläggning?
Poon et al (2001) säger att en omstrukturering påverkar marknadspriset positivt eller
negativt. Finns det inte tillräcklig information som förklarar omstruktureringen är det
svårt som intressent att veta om omstruktureringen är negativ eller positiv för företaget.
När ett företag år efter år redovisar stora omstruktureringskostnader vars kostnader är
större än nettonuvärdet på framtida kassaflöden är det stor risk att aktiekursen faller.
Aktiekursens utveckling kan alltså bero på informationsinnehållet i en omstrukturering.
Vi tycker företagsledningen har ett stort ansvar i denna fråga. Deras prestationer och val
har påverkan på aktiepriset. Återkommande felaktiga omstruktureringsbeslut gör att
företagets kostnader ökar samt sänder en signal på hur företagsledningen presterar.
Aktieägare i företag kräver positiv avkastning på sitt investerade kapital och en
företagsledning som missköter sig kommer det krävas sanktioner mot. Bernstein (1972)
säger att beslut om omstrukturering eller andra händelser av engångskaraktär följs åt
med förklaringar som brukar vara vinklade med det budskap som ledningen vill
förmedla till utomstående. Bernsteins uttalande återkopplas till den kvalitativa
egenskapen tillförlitlighet. För att uppfylla kravet ska information inte vara vinklad.
Ledningen och företaget bör presentera informationen rätt och inte vinkla informationen
till företagets bästa. Vi ser inte årsredovisningarna som vinklade, men det läggs ibland
för stort fokus på exempelvis rörelseresultat exklusive omstruktureringskostnader.
Anledningen tror vi kan vara att företagen försöker förmedla ett bättre resultat.
46
Intressenter vill se hur företag har utvecklats mot tidigare år. Det är därför viktigt att
exempelvis omstruktureringskostnader redovisas på samma sätt som år innan för att
förmedla informationen konsekvent. Den kvalitativa egenskapen jämförbarhet är något
som berör dessa poster i hög grad. Egenskapen säger att lika händelser och tillstånd ska
redovisas på samma sätt. Vi anser vid jämförelse mellan företag att aktieägares beslut
om att investera bygger på jämförbarhet mellan måtten i olika redovisningar. När
företag redovisar jämförelsestörande poster på olika sätt blir det svårare för intressenter
att göra egna bedömningar eftersom det är osäkert om det handlar om samma poster.
Värderingsregler bör tillämpas konsekvent vid jämförbarhet över tid för samma företag.
Alla företag i studien använder sig av IASB:s regelverk vid upprättande av redovisning.
Eftersom det är ett principbaserat regelverk finns det därför utrymme för egen tolkning,
vilket gör att jämförbarheten kan bli lidande. Det finns ramar som företagen måste följa,
men också mycket som är frivilligt. Det leder till att poster av liknande karaktär
redovisas på samma sätt, men namnges olika.
5.4 Daglig verksamhet?
I inledningen av arbetet ställde vi frågan: Var går gränsen mellan en ”normal” och
”onormal” händelse för företaget? Under arbetets gång är det denna fråga som har
skapat mest huvudbry för oss i vår utformning av arbetet. Vi tycker fortfarande att det är
svårt att specifikt urskilja vad som ingår i den ”normala” verksamheten. Med facit i
hand förstår vi varför Trelleborg AB var intresserade av hur andra börsnoterade företag
hanterar omstruktureringskostnader eftersom problematiken med dessa poster är
uppenbar. För att diskutera denna fråga finns det två resonemang som bör
uppmärksammas. Den första är om omstruktureringskostnader bör uppfattas som en del
av den normala verksamheten idag med tanke på hur företagen redovisar efter gällande
regelverk. Den andra är om omstruktureringskostnader borde anses vara en del av den
normala verksamheten med tanke på företagens ställning till dessa poster.
Samtliga
företag i studien redovisar
omstruktureringskostnader
inkluderas
i
kostnadsfunktioner i resultaträkningen. Omstruktureringskostnaderna påverkar alltså
rörelseresultatet. Kostnader som påverkar rörelseresultatet borde anses vara en del av
den normala verksamheten eftersom kostnaderna har direkt påverkan på rörelsen. Trots
att företag redovisar dessa poster tillsammans med rörelseresultatet vill de samtidigt
47
uppmärksamma läsaren om posternas jämförbarhetsproblem. Företag använder
begreppet jämförelsestörande i sina förklaringar till omstruktureringskostnader. Att de
gör på detta sätt tror vi har två förklaringar. Främst tror vi att deras val att presentera
posterna är till för ägarnas informationsbehov och underlätta ägarnas värdering av
företaget. Vi tror också att företag ursäktar sig med att ”förklara bort” posterna eftersom
de då inte uppfattas tillhöra den dagliga verksamheten. DePamphilis (2003) säger att
engångsposter är användbart i den omfattningen de verkligen är av engångskaraktär
och vi stödjer detta resonemang. Det stör jämförelsen om återkommande årliga
omstruktureringskostnader redovisas som onormala händelser. Ägare vill se en trend
hur företag utvecklar sig över tid och då ska kostnader som är återkommande vara
underlag till prognoser. Vidare kan det diskuteras om en omstrukturering ska vara en
del av den normala verksamheten i alla företag, även om den inte är återkommande?
Detta
diskuteras
utifrån
tillväxt
och
de
krafter
som
påverkar
sammanslagningar/omstruktureringar. Tillväxt är en stor orsak till omstrukturering. Vi
antar att varje företag strävar efter konstant tillväxt och ökad konkurrenskraft.
Omstrukturering sker oftast för att förbättra verksamheten så att framtida kassaflöde ska
öka. Vi tycker därför det är orimligt att dessa kostnader går under benämningen
jämförelsestörande när intäkterna som genereras inte går under ”jämförelsestörande
intäkter”. Tillväxt är något som företag strävar efter och kostnader bör presenteras som
en del av den dagliga verksamheten och inte förklaras bort som jämförelsestörande
poster.
Vi har diskuterat ett antal infallsvinklar som är av betydelse för de som producerar
redovisningen men också för de som använder den i beslut. Det finns inget enkelt svar
på frågan men vi tycker att omstruktureringskostnader ska fortsätta att redovisas i
rörelseresultatet, men att företag inte ”förklarar bort” kostnaderna genom att säga att de
är jämförelsestörande i och med att de återkommer varje år i redovisningen. Med
bakgrund av detta tycker vi att omstruktureringskostnader borde uppmärksammas som
en del av den normala verksamheten.
48
6. Slutsats
I denna del presenteras vår slutsats och rekommendation som bygger på en avvägning
mellan för- och nackdelar som diskuterats i analysen.
I uppsatsen har vi genom vårt huvudsyfte kartlagt och jämfört företags klassificering av
omstruktureringskostnader som jämförelsestörande.
Vi har jämfört och analyserat
företagens redovisningsmetoder. Det har gett oss underlag att presentera en
rekommendation
hur
redovisningen
kring
dessa
poster
kan
utvecklas.
Rekommendationen presenterar vi i nästa avsnitt. Vi har uppnått vårt delsyfte genom att
öka kunskapen kring jämförelsestörande poster.
I inledningen av arbetet ställde vi ett antal frågeställningar i problemdiskussionen.
Nedan presenteras vår slutsats gällande dessa frågor.
1.
Otydlighet
av
jämförelsestörande
poster,
framförallt
omstruktureringskostnader, ser vi som ett problem för redovisningens
användare. Vilka konsekvenser bidrar denna otydlighet till?
2. Hur mycket frihet har företag i sin redovisning gällande redovisning av
omstruktureringsposter?
3. Var går gränsen mellan en ”normal” och ”onormal” händelse för företaget?
1. Studien visar att beslut om omstrukturering och informationsinnehållet om posten har
betydelse
för
aktieägare.
Beroende
på
omstruktureringens
karaktär
och
informationsinnehållets kvalité påverkas aktiekursen positivt eller negativt. För att
avgöra huruvida en omstrukturering påverkar är det av betydelse att företag presenterar
effekter och påföljder av omstruktureringen. Företag ökar sin tillförlitlighet genom att
jämföra historiska uppskattningar mot verkligt utfall. Användarnas tillförlitlighet till de
presenterade effekterna ökar och kan då vara underlag för beslut.
49
2. Företagen använder sig av ett principbaserat regelverk som ger företag större frihet
vid utformning av sin redovisning. Vi konstaterar att företag skiljer sig åt gällande
omfattning av information och informationsinnehåll av dessa poster, men redovisningen
i resultaträkningen skiljer sig inte åt. I de fall som är svårdefinierade vad som ska tas
med i omstruktureringsposten ska föreställningsramen vara vägledande. Det är en
avvägning mellan de kvalitativa egenskaper och därför blir tolkningarna hos företag
olika.
3. I teorin definieras det vad som är en normal respektive onormal händelse.
Återkommande händelser ska tas upp som en normal post och icke återkommande som
en onormal post. Att tillämpa detta i praktiken är inte lika självklart. Vår uppfattning är
att alla omstruktureringskostnader ska tas upp som en normal händelse med bakgrund
av deras återkommande natur i företagens årsredovisningar samt att omstruktureringar
oftast syftar till att generera intäkter eller besparingar. Företag bör inte använda
omstruktureringar för att ”förklara bort” felsatsningar som genomförts genom att skriva
att det stör jämförelsen. Att redovisa omstruktureringskostnader som en normal post
eliminerar problemet.
6.1 Rekommendation
Vår rekommendation är att omstruktureringskostnader inte ska presenteras som
jämförelsestörande utan som en normal post eftersom vi anser att de tillhör
företagens dagliga verksamhet.
Övriga poster som företag anser vara jämförelsestörande ska förklaras i ett eget
avsnitt då det är lättare för läsaren att identifiera vilka kostnader som stör
jämförelsen.
Vi anser att företag ska redovisa förklaring till varför omstrukturering
genomförs, hur den påverkar samt vilka effekter den ger i framtiden. För att öka
tillförlitligheten i informationen ska företag jämföra historiska uppskattningar
mot verkligt utfall. Detta främst av två anledningar. 1. Om historiska
uppskattningar stämmer överens med verkligt utfall ökar förtroendet för
50
företaget hos användarna. 2. Det blir det lättare för analytiker och intressenter att
göra framtida prognoser eftersom informationen är mer tillförlitlig.
51
7. Källförteckning
Litteratur
Alexander, D. & Nobes, C. (2004) Financial Accounting – An international
introduction. Pearson Education. Andra upplagan.
Artsberg, K. (2005) Redovisningsteori – policy och praxis. Malmö: Liber Ekonomi.
Bryman, A. & Bell, E. (2003) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö:
Liber.
Deegan, C. Unerman, J. (2006) Financial Accounting Theory. Berkshire: McGraw
Hill Education. European edition.
DePamphilis, D. (2003) Mergers, Acquisitions, and Other Restructuring Activities.
United States of America: Academic Press. Second Edition.
Eriksson, L. T. & Wiedersheim-Paul, F. (1997) Att utreda, forska och rapportera.
Malmö: Liber Ekonomi.
Fagerström, A. & Lundh, S. (2005) Internationella Redovisningsregler (IAS) med
ett svenskt perspektiv. Linköping: Ekonomiska Institutionen - Linköpings
Universitet.
Hendriksen, E.S. & Van Breda, M.F. (1991) Accounting Theory, Mcgraw Hill
Education - Europe
Halvorsen, K. (1992) Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Marton, J., Falkman, P., Lumsden, M., Pettersson, A. K. & Rimmel, G. (2008)
IFRS – i teori och praktik. Stockholm: Bonniers.
Smith, D. (2006) Redovisningens Språk. Lund: Studentlitteratur AB. Tredje
Upplagan.
Starrin, B. & Svensson, P-G. (1994) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund:
Studentlitteratur.
Weston, F., Mitchell, M. & Mulherin, H. (2004) Takeovers, Restructuring, and
Corporate Governance. New Jersey: Pearson Prentice Hall. Fourth Edition.
Artiklar
Poon, P., Newbould, G. & Durtschi, C. (2001) Market Reactions to Corporate
Restruturings. Review of Quantitative Finance and Accounting. Vol. 16, s. 269290.
52
Massoud, M., Raiborn, C. & Humphrey, J. (2007) Extraordinary Items: Time to
eliminate the classification. CPA Journal - februari
Bernstein, L. A. (1972) Extraordinary Gains and Losses: Their Significance to the
Financial analyst. Financial Analysts Journal. Vol. 28, s. 49-50+52+88+90
Lagar, regler & rekommendationer
Far – Branschorganisationen för revisorer och rådgivare (1996), Balans Nr. 10.
Stockholm: FAR Förlag
Far – Branschorganisationen för revisorer och rådgivare (1998), Balans Nr. 10.
Stockholm: FAR Förlag
Far – Branschorganisationen för revisorer och rådgivare (1999), Balans Nr. 10.
Stockholm: FAR Förlag
Far – Branschorganisationen för revisorer och rådgivare (2003), Balans Nr. 10.
Stockholm: FAR Förlag
IASB:s regelverk
Föreställningsram pt. 13, 14, 22, 24, 25, 26, 28, 31, 36, 39
IAS 1 pt. 85, 98
IFRS/IAS (2008) Internationell redovisningsstandard i Sverige. Stockholm: FAR
SRS Förlag
Redovisningsrådet (1993) Redovisningsrådets Rekommendationer 4. Stockholm
Årsredovisningar
ASSA ABLOY, 2009
Ericsson, 2009
Husqvarna, 2009
Trelleborg AB, 2009
SKF, 2009
Swedish Match, 2009
Elektroniska källor
www.fasb.org
http://www.fasb.org/eitf/eitf91101.shtml (2010-04-22)
http://www.fasb.org/news/nr102902.shtml (2010-05-19)
53
E-bok (http://site.ebrary.com/lib/linne/docDetail.action?docID=10114137)
Bragg, S. M. (2005) Ultimate Accountants' Reference Including GAAP, IRS and
SEC Regulations, Leases, and More. John Wiley & Sons Inc.
Intervjuer
Trelleborg AB, 2010-02-07 & 2010-04-19
Swedish Match, 2010-04-21
Ericsson, 2010-05-11
54
Bilaga 1
1. Hur klassificerar ni något som jämförelsestörande post? Vad krävs för att den ska
ingå under denna post?
2. Ge gärna ett exempel på något fall som varit svårdefinierat.
3. Redovisar ni effekterna av dessa poster från föregående perioder? Exempelvis: hur en
omstrukturering 2008 gynnar resultatet 2009. Om inte har ni planer på att göra detta?
4. Vad anser ni är den största problematiken med dessa poster? Exemplifiera.
5. Vad är skillnaden för er mellan en jämförelsestörande post kontra en extraordinär
post? Genomgång av årsredovisningar uppfattas det ganska godtyckligt, vad är er
ståndpunkt?
6.
Vanligtvis
redovisas
jämförelsestörande
poster
som
en
klumpsumma
i
resultaträkningen utan klassificering. Behövs inte jämförelsestörande poster förklaras
mer ingående för att ge en klarare bild av företaget?
7. I er redovisning sammanställer ni era operativa nyckeltal både exklusive och
inklusive jämförelsestörande poster. Vad är syftet bakom detta val?
8. När ni utvärderar ert verksamhetsår vilket mått är det som är viktigast för er? Är det
resultat före eller efter jämförelsestörande poster? Förklara varför?
55
