MEMO/03/149
Bryssel den 16 juli 2003
Reducerade mervärdesskattesatser: vanliga frågor
(se även IP/03/1024)
Varför föreslår inte kommissionen en mer omfattande sänkning av
mervärdesskattesatserna?
En utvidgning av tillämpningsområdet för reducerade skattesatser till nya sektorer
skulle leda till minskad harmonisering av mervärdesskattesatserna: man bör bevara
gemenskapens regelverk genom att slå vakt om den harmonisering som uppnåtts
genom att den gällande normalskattesatsen tillämpas i alla medlemsstaterna, eller
de flesta av dem. Enligt artikel 93 i EG-fördraget skall bestämmelser om
harmonisering av lagstiftningen om omsättningsskatter antas i den mån en sådan
harmonisering är nödvändig för att säkerställa att den inre marknaden upprättas och
fungerar.
Kommissionen är övertygad om att en sänkning av mervärdesskattesatserna inte är
det bästa sättet att främja konsumenternas efterfrågan på vissa varor eller tjänster.
Till skillnad från till exempel punktskatter har mervärdesskatten inte till syfte att, och
kan inte, ändra konsumenternas beteende. Man har dessutom konstaterat att en
sänkning av mervärdesskattesatsen aldrig får ett fullständigt genomslag i
konsumentpriserna. Genomslaget är till och med mycket ofta svagt och dessutom
tillfälligt. En ekonomisk mekanism som grundas på antagandet att en sänkning av
mervärdesskatten kommer att leda till sänkta priser och därmed till ökad efterfrågan
kan därför inte fungera.
Mervärdesskatten är en skatt på konsumtionen och har som främsta syfte att
generera skatteintäkter. Varje medlemsstat använder dessa intäkter enligt sina egna
prioriteringar. Mervärdesskatten bör i vilket fall som helst inte användas som medel
för att subventionera vissa givna sektorer.
Varför
föreslår
kommissionen
att
tillämpningsområdet
för
nollskattesatserna och de superreducerade skattesatserna begränsas
till de varor och tjänster som anges i bilaga H?
Kommissionen föreslår inte att nollskattesatserna och de superreducerade
skattesatserna rätt och slätt avskaffas: dessa kan alltså behållas för alla de varor och
tjänster som anges i bilaga H. Detta innebär att de för medlemsstaterna mest
känsliga områdena fortfarande är täckta: de kan fortsätta att tillämpa skattesatser
lägre än 5 % på livsmedel, läkemedel, bostäder m.m.
Detta förhållningssätt ligger helt i linje med och är för övrigt det enda förhållningssätt
som är förenligt med den politik som förts av kommissionen och beslutats av rådet
inom ramen för förhandlingarna om anslutningsfördragen inför utvidgningen med de
nya anslutande länderna. Samtliga avvikelser som dessa länder beviljats har blivit
strikt tidsbegränsade: den sista löper ut den 1 januari 2010.
Avvikelserna har dessutom nästan uteslutande gällt de varor och tjänster som anges
i bilaga H i dess lydelse enligt det förslag som nu läggs fram. För konsekvensens
skull är det därför viktigt att redan nu gå vidare med denna första etapp när det gäller
att rationalisera de övergångsvisa avvikelser som för närvarande är i kraft i de
nuvarande medlemsstaterna.
Varför föreslår kommissionen att möjligheten att tillämpa en
nollskattesats (eller en superreducerad skattesats) på barnkläder och
barnskor slopas?
För närvarande är det bara två länder, Förenade kungariket och Irland, som tillämpar
en nollskattesats på dessa varor. Luxemburg tillämpar en skattesats på 3 %. Alla
andra medlemsstater tillämpar normalskattesatsen. Kommissionen anser att det för
konsekvensens skull och för förenkling av systemet är dags att avskaffa de
reducerade skattesatserna på de varu- och tjänstekategorier som inte omfattas av
bilaga H och för vilka endast en minoritet av medlemsstaterna har beviljats en
specifik avvikelse, detta av följande skäl:
De priser som konstaterats i gemenskapen visar att en nollskattesats eller en
superreducerad skattesats inte garanterar konsumenten bästa pris: om
exempelvis det genomsnittliga priset på barnskor i EU är 100 (med beaktande av
köpkraftspariteten) är priset på dessa skor 126 i Luxemburg (skattesats: 3 %),
119 i Danmark (skattesats: 25 %) och 116 i Förenade kungariket (skattesats:
0 %)!
Eftersom endast tre medlemsstater tillämpar dessa avvikelser skulle ett
bibehållande av dem strida mot målsättningen med detta förslag, att förenkla och
rationalisera.
Ett bibehållande av dessa avvikelser skulle kunna förorsaka snedvridningar av
konkurrensen eftersom de gör det möjligt för företag i de berörda
medlemsstaterna att ta ut lägre priser än företag i de andra medlemsstaterna,
som tillämpar normalskattesatsen, eller att behålla högre vinstmarginaler tack
vare den förmånliga mervärdesskattesatsen. Man kan dessutom konstatera att
barnkläder och barnskor i de berörda länderna inte är särskilt mycket billigare än
kläder och skor för vuxna, trots den mycket lägre mervärdesskattesats som
tillämpas. Samma tendens konstateras i alla andra medlemsstater i vilka
normalskattesatsen tillämpas på samtliga dessa varor.
Begreppet ”barnkläder och barnskor” har inte definierats på gemenskapsnivå och
avgränsningen skiljer sig alltså mellan de tre berörda medlemsstaterna. De kan
inte knytas till ett exakt tulltaxenummer i Gemensamma tulltaxan, vilket ger
upphov till ytterligare komplikationer.
Varför vill kommissionen inte längre ha några ”parkeringssatser”?
”Parkeringssatsen” tillämpas på varor och tjänster som inte anges i bilaga H och för
vilka vissa medlemsstater den 1 januari 1991 tillämpade en reducerad skattesats, en
superreducerad skattesats eller nollskattesats (avvikelsen förhandlades fram vid
antagandet av direktiv 92/77/EEG eller inom ramen för anslutningsfördragen).
Dessa medlemsstater har tillstånd att fortsätta att tillämpa reducerade skattesatser i
stället för normalskattesatsen.
Denna åtgärd tillkom som en övergångsbestämmelse för att undvika att övergången
från den reducerade skattesatsen till normalskattesatsen i samband med att den inre
marknaden trädde i kraft den 1 januari 1993 blev alltför brysk: den skulle försvinna
gradvis. Efter mer än 10 år föreslås det nu att denna övergångsåtgärd avskaffas.
2
Vilka förändringar föreslås för bostadssektorn?
För att förenkla den komplicerade och snåriga situation som nu råder och förbättra
den inre marknadens sätt att fungera föreslås det att en kategori läggs till i bilaga H
så att reducerade skattesatser kan tillämpas även på följande transaktioner:
Tillhandahållande, byggande, ändring, renovering, reparation och underhåll av
bostäder.
Uthyrning av bostäder om en medlemsstat valt att inte undanta denna från
mervärdesskatt.
Genom dessa ändringar rationaliseras väsentligt tillämpningsområdet för reducerade
skattesatser, men samtidigt utökas avsevärt medlemsstaternas möjligheter att
tillämpa en reducerad skattesats när det gäller bostäder.
I dagens situation visar det sig att många medlemsstater, genom diverse specifika
avvikelser, avviker från skyldigheten att reservera den reducerade skattesatsen för
bostäder som ett led i socialpolitiken och tillämpar en reducerad skattesats på flera
transaktioner avseende privata bostäder. Begreppet ”sociala bostäder” har dessutom
inte definierats på gemenskapsnivå, vilket lett till det i medlemsstaternas lagstiftning
förekommer mycket olika definitioner av ”sociala bostäder”. Bostäder omfattas för
närvarande, inom ramen för olika åtgärder, av en reducerad skattesats i 10
medlemsstater.
Genom ändringen inlemmas dessutom två kategorier som för närvarande omfattas
av det direktiv genom vilket medlemsstaterna tillåts att fram till och med den 31
december 2003 tillämpa en reducerad mervärdesskattesats på vissa arbetsintensiva
tjänster (renovering och reparation av bostäder respektive fönsterputsning och
städning i privata hushåll).
Vilken skattesats kan tillämpas på gas och elektricitet?
Kommissionen föreslår att en kategori läggs till i bilaga H så att en reducerad
skattesats kan tillämpas på tillhandahållande av elektricitet, av gas via
distributionsnätet för naturgas och av fjärrvärme.
Dessa tre försörjningssätt för energi är alla rörbaserade, fungerar på ett likartat sätt
och uppfyller samma behov. Normalskattesatsen kommer däremot fortfarande att
vara tillämplig på andra energiprodukter.
Medlemsstaterna får för närvarande tillämpa en reducerad skattesats på naturgas
och elektricitet om de i förväg erhållit tillstånd från kommissionen efter det att denna
undersökt att åtgärden inte medför någon risk för att konkurrensen snedvrids.
Erfarenheten visar att detta förfarande med tillstånd i förväg kan slopas eftersom det
inte framförts några klagomål eller avgörande bevis som kan läggas till grund för ett
konstaterande av att de reducerade skattesatser som tillämpas av sju medlemsstater
föranlett någon snedvridning av konkurrensen. Kommissionen föreslår dessutom att
det förtydligas att medlemsstaterna har rätt att tillämpa olika skattesatser inom en
och samma kategori i bilaga H endast om detta inte leder till snedvridning av
konkurrensen. Medlemsstaterna är skyldiga att på kommissionens begäran
överlämna de uppgifter som krävs för att den skall kunna kontrollera att detta villkor
är uppfyllt. Förfarandet med tillstånd i förväg är därför inte längre motiverat.
3
Varför föreslår kommissionen inte en reducerad skattesats på skivor,
cd-skivor och andra ljud- och bildbärare?
Det pågår en omfattande mediakampanj för att skattesatserna på skivor, cd-skivor
och ljudkassetter (ljudbärare) skall sänkas: det är dock uppenbart att det inte kan
göras någon åtskillnad mellan dessa kulturprodukter och t.ex. sådana ljud- och
bildbärare som video, dvd m.m. och att det krävs ett gemensamt förhållningssätt.
För närvarande tillämpas normalskattesatsen i alla medlemsstater på alla ljud- och
bildbärare. Den gällande lagstiftningen medger inga avvikelser, och situationen är
alltså förhållandevis väl harmoniserad.
För det första bör det erinras om att genomslaget i konsumentpriserna av en
sänkning av mervärdesskattesatsen mycket ofta är svagt och dessutom tillfälligt.
För det andra vore det ett steg bakåt för den inre marknaden om dessa varor lades
till, eftersom sannolikt endast en minoritet av medlemsstaterna skulle införa dessa
reducerade skattesatser, med tanke på den stora budgetkostnad en sådan åtgärd
skulle medföra.
Det vore därför svårt att utsträcka de reducerade skattesatserna till dessa varor inom
ramen
för
en
rationalisering
och
förenkling
av
de
reducerade
mervärdesskattesatserna. Eftersom det handlar om varor som är lätta att
transportera är riskerna för omlokalisering och konkurrenssnedvridning långt ifrån
försumbara.
En sänkning av mervärdesskatten är inte heller något effektivt medel i kampen mot
pirattillverkning på global nivå eller mot uppkomsten av olagliga och alternativa
marknader. Även om en sänkning av mervärdesskattesatserna fick ett fullständigt
genomslag i det slutliga konsumentpriset skulle detta pris ändå vara högre än det
som tas ut på den svarta marknaden. En sänkning av mervärdesskatten skulle därför
snarare vara ett slags stöd till sektorn.
Samma sak gäller numerisk piratkopiering genom nedladdning från Internet: en
sänkning av mervärdesskattesatsen skulle inte hindra konsumenterna från att
fortsätta med detta. Sådant material som möjliggör kopiering säljs nämligen fritt och
endast en verkligt avskräckande åtgärd skulle kunna ändra detta beteende. En
sänkning av mervärdesskatten kan inte bromsa denna företeelse.
Det stämmer att gemenskapen enligt artikel 151.4 i EG-fördraget skall beakta de
kulturella aspekterna då den handlar inom andra politikområden, men detta
agerande får inte stå i strid med målsättningarna för politikområdena själva. Enligt
artikel 93 i fördraget skall det ske en harmonisering av omsättningsskatterna: att
införa en möjlighet till reducerade skattesatser skulle strida mot denna målsättning.
Varför får en reducerad skattesats tillämpas på böcker, tidningar och
tidskrifter men inte på skivor, cd-skivor m.m.?
Den reducerade skattesatsen på böcker, tidningar och tidskrifter är en historisk
realitet som man inte kan bortse ifrån: dessa varor har av de flesta medlemsstaterna
ansetts uppfylla ett viktigt bildningssyfte som gjort det motiverat att, liksom livsmedel,
läkemedel m.m., betrakta dem som absolut nödvändiga varor som bör vara föremål
för en reducerad mervärdesskattesats. Så är fortfarande fallet och man bör även här
bibehålla den harmonisering som redan åstadkommits (en reducerad skattesats
tillämpas på dagstidningar i samtliga nuvarande EU-medlemsstater.
4
Däremot bör denna kategori begränsas till pappersupplagorna av dessa media och
inte utsträckas till digitala, elektroniska eller on-lineupplagor. Dessa upplagor
innehåller nämligen olika funktioner (sökning, sammanställningar…) som gör att de
liknar elektroniska tjänster, på vilka en reducerad skattesats inte kan tillämpas.
Därför bör sänkningen inte utsträckas till att andra kulturprodukter såsom skivor, cdskivor m.m.
Varför föreslår inte kommissionen reducerade skattesatser för
miljövänliga produkter?
Önskemålen om reducerad skattesats på detta område kan delas upp i två
kategorier:
Önskemål om reducerade skattesatser för specifika varor och tjänster. Ett
exempel är tillhandahållande av cyklar (på vilka det för närvarande inte tillämpas
någon reducerad skattesats) samt underhåll och reparation av dessa varor (fyra
medlemsstater – Belgien, Irland, Luxemburg och Nederländerna – tillämpar för
närvarande en reducerad skattesats på dessa inom ramen för försöket med
reducerade skattesatser för arbetsintensiva tjänster).
Alla slags varor som uppfyller vissa miljönormer. Många önskemål har lämnats in
om reducerade skattesatser på exempelvis biologiska produkter eller produkter
som erhållit europeisk miljömärkning.
För närvarande tillämpas i flertalet fall i samtliga medlemsstater normalskattesatsen
på dessa varor och tjänster, och den harmonisering som åstadkommits bör
bibehållas. Dessutom bör man inte göra åtskillnad mellan identiska produkter
beroende på huruvida de uppfyller vissa miljönormer: detta skulle leda till ett
åsidosättande av den princip om mervärdesskattens neutralitet som tillämpas på
liknande produkter, en princip som EG-domstolen erinrade om i sin dom av den 3
maj 2001.
För livsmedel finns det redan en möjlighet att tillämpa en reducerad skattesats, och
det bör inte införas någon ytterligare differentiering på detta område.
Som redan sagts är genomslaget i priserna av en
mervärdesskattesatserna mycket ofta svagt och dessutom tillfälligt.
sänkning
av
Varför föreslår inte kommissionen reducerade skattesatser för
produkter som förbättrar trafiksäkerheten, framför allt hjälmar och
skyddsdräkter för motorcykelförare?
Denna målsättning kan tyvärr inte förverkligas genom en sänkning av
mervärdesskattesatsen: även om man tillämpade en reducerad skattesats skulle
köppriset för sådan utrustning fortfarande vara högt, och en inriktning på särskilda
åtgärder för att uppmuntra köp och användning av produkter av detta slag är att
föredra.
Normalskattesatsen är tillämplig i hela gemenskapen utom i Förenade kungariket,
som beviljats en specifik avvikelse som gör det möjligt att bibehålla en nollskattesats
för hjälmar för motorcyklar och cyklar. I detta förslag till direktiv föreslås att
nollskattesatsen avskaffas för de produkter som inte anges i bilaga H:
normalskattesatsen skulle alltså vara tillämplig i hela gemenskapen.
5
Varför föreslår inte kommissionen en möjlighet att tillämpa en
reducerad skattesats på arbeten i samband med renovering av
historiska minnesmärken?
Möjligheten att tillämpa en reducerad skattesats gäller för närvarande endast i fråga
om bostäder. En medlemsstat (Förenade kungariket) tillämpar dock nollskattesats på
vissa arbeten som hänför sig till historiska byggnader. Normalskattesatsen är
däremot tillämplig i de andra medlemsstaterna.
Denna avvikelse bör slopas och normalskattesatsen bör slutgiltigt göras allmängiltig.
Det behövs nämligen ingen reducerad mervärdesskattesats på detta område:
medlemsstaterna har mycket bättre sätt för att finansiera arbeten som hänför sig till
historiska byggnader (att bevilja direkta subventioner för de arbeten som utförs eller
till och med helt bekosta dem, att ge bidrag till ägare av andra byggnader som
klassats som kulturminnesmärken än sådana som används som bostäder…).
Vad händer med de arbetsintensiva tjänsterna? Kommer den
reducerade skattesatsen helt och hållet att slopas för dem?
Nej. I samband med försöket med reducerade skattesatser för arbetsintensiva
tjänster upprättades en begränsad lista över sektorer bland vilka de medlemsstater
som önskade delta i försöket kunde välja att tillämpa en reducerad skattesats.
Denna lista täckte långt ifrån samtliga tjänster som kunde betraktas som sådana:
exempelvis ingick inte restaurangtjänster även om de av många erkänts vara
arbetsintensiva.
Kommissionen föreslår att en reducerad skattesats tillämpas på alla bostäder och all
restaurangverksamhet: många tjänster på vilka det för närvarande inom ramen för
försöket tillämpas en reducerad skattesats kommer därför även efter det att rådet
antagit direktivet att kunna vara föremål för en reducerad skattesats i de
medlemsstater som så önskar. På så sätt kommer en reducerad skattesats att kunna
tillämpas på exempelvis renovering och reparation av privata bostäder i samtliga
medlemsstater som så önskar, inbegripet dem som inte deltagit i försöket.
För andra tjänster som nu är föremål för reducerad skattesats (exempelvis små
reparationstjänster) kommer den reducerade skattesatsen däremot inte längre att
kunna tillämpas. På grundval av försöket med reducerade skattesatser för
arbetsintensiva tjänster och med beaktande av de uppgifter som medlemsstaterna
lämnat och de använda analysmetodernas begränsningar förefaller det inte klart
kunna påvisas att sänkningen av mervärdesskattesatserna haft några gynnsamma
verkningar på sysselsättningen. När det gäller verkningarna på den svarta
marknaden görs samma iakttagelse. Dessutom har det framkommit att till en och
samma budgetkostnad leder en sänkning av arbetskostnaderna till 52 % fler
arbetstillfällen än en sänkning av mervärdesskattesatsen, även med antagandet att
sänkningen av mervärdesskattesatsen får fullt genomslag i konsumentpriserna.
Det finns därför inte något argument som egentligen talar för att man fortsätter
försöket med reducerade skattesatser för arbetsintensiva tjänster.
6
Är de reducerade satserna fortfarande frivilliga för medlemsstaterna?
Ja. Kommissionen anser att det också i fortsättningen bör vara frivilligt att tillämpa de
reducerade skattesatserna, för denna fråga är nära förbunden med
medlemsstaternas finanspolitik och med hur de organiserar de offentliga finanserna.
De kommer alltså liksom tidigare att kunna tillämpa en reducerad skattesats på vissa
kategorier i bilaga H eller, inom varje kategori, på vissa av de transaktioner som
avses i kategorin.
Vilken inverkan på ekonomin och budgeten kommer förslaget om
reducerade skattesatser att få för medlemsstaterna?
Utvärderingen av det berörda förslagets ekonomiska kostnader grundar sig på
huruvida det uppstår en intäkt för statsbudgeten och på eventuell inflationspåverkan.
Budgetförluster kan uppstå för medlemsstater som beslutar att tillämpa en reducerad
skattesats på sektorer för vilka de tidigare inte haft den möjligheten, t.ex. bostäder
och restauranger. Det bör dock påminnas om att
de reducerade skattesatserna är frivilliga,
det kan införas en andra reducerad skattesats som ligger mellan den lägsta
skattesatsen (minst 5 %) och normalskattesatsen, och
att medlemsstaterna inom ramen för gällande gemenskapsbestämmelser får
begränsa tillämpningsområdet för de kategorier som anges i bilaga H.
Vilka är de varor och tjänster på vilka medlemsstaterna enligt
kommissionens förslag får tillämpa reducerade skattesatser?
Kategori
1
2
3
4
Beskrivning
Leverans av livsmedel (inklusive drycker men exklusive
alkoholhaltiga drycker) för människors och djurs konsumtion, av
levande djur, fröer och plantor, av ingredienser som normalt är
avsedda för framställning av livsmedel och av produkter som
normalt är avsedda att användas som komplement till eller
ersättning för livsmedel.
Vattendistribution.
Leverans av farmaceutiska produkter av de slag som normalt
används för hälsovård, för förebyggande av sjukdomar och för
behandling i medicinskt eller veterinärmedicinskt syfte, inbegripet
produkter som används som preventivmedel eller för sanitärt
skydd.
Leverans av medicinsk utrustning, hjälpmedel och andra apparater
som normalt är avsedda att lindra eller behandla funktionshinder,
för den funktionshindrades uteslutande personliga bruk samt
leverans av elektriska, elektroniska eller andra apparater, elektrisk,
elektronisk eller annan utrustning eller transportmedel, avsedda för
eller särskilt utformade för funktionshindrade.
Reparationer av de ovan nämnda varorna.
Leverans av barnbilstolar.
7
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
Transport av passagerare och medfört bagage.
Tillhandahållande, inklusive lån från bibliotek, av böcker (inbegripet
broschyrer, foldrar och liknande trycksaker, album, tecknings– och
målarböcker för barn, noter i tryck eller manuskript, kartor och
hydrografiska och liknande förteckningar), dagstidningar och
tidskrifter förutom sådana som helt eller huvudsakligen är ägnade
åt reklam.
Tillträde till föreställningar, teatrar, cirkusar, marknader,
nöjesparker, konserter, museer, djurparker, biografer, utställningar
och liknande kulturella evenemang och anläggningar.
Mottagning av radio- och televisionssändningar.
Tillhandahållande av tjänster av författare, kompositörer och
utövande konstnärer samt royaltyer till dessa.
Tillträde till sportevenemang och rätt att utnyttja sportanläggningar.
Leverans, byggande, ändring, renovering, reparation, underhåll
och städning av bostäder. Uthyrning av bostäder i den mån detta
tillhandahållande av tjänster inte undantagits från skatteplikt med
stöd av artikel 13.
Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster som normalt
används vid jordbruksproduktion men exklusive kapitalvaror såsom
maskiner och byggnader.
Leverans av levande växter och andra produkter från
blomsterodling (inklusive lökar, rötter och liknande produkter,
snittblommor och prydnadsbladväxter) och leverans av vedbränsle.
Logi som tillhandahålls av hotell och liknande anläggningar,
inbegripet tillhandahållandet av semesterlogi och uthyrning av
campingplatser och platser för husvagnsparkering.
Restaurangtjänster.
Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster av
välgörenhetsorganisationer som är erkända av medlemsstaterna
och som är engagerade i socialvård eller socialt trygghetsarbete, i
den mån leveransen eller tillhandahållandet inte undantagits från
skatteplikt med stöd av artikel 13.
Tillhandahållande av tjänster av begravningsentreprenörer och
kremeringsföretag samt leverans av varor med karaktär av
bitransaktion till sådant tillhandahållande.
Tillhandahållande av sjukvårds– och tandvårdstjänster liksom
värmebehandling, i den mån dessa tjänster inte är undantagna från
skatteplikt i enlighet med artikel 13.
Vårdtjänster i hemmet (t.ex. hjälp i hemmet och vård av barn,
gamla, sjuka eller funktionshindrade).
Tillhandahållande av tjänster i anslutning till avloppsrening,
gaturenhållning, sophämtning samt hantering eller återvinning av
avfall, andra än sådana som tillhandahålls av de organ som avses i
artikel 4.5.
Leverans av elektricitet, av gas via naturgasnätet och av
fjärrvärme.
8
