Inspirationsdagar för gymnasielärare – tema 13
Östersjön – ett hotat innanhav
Havsfåglar – indikatorer på mänsklig påverkan i Östersjön
Jonas Hentati Sundberg, doktorand, Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet
http://www.stockholmresilience.org/21/contact/staff/11-21-2011-hentati-sundberg.html
I en värld där en ökande befolkning skapar en allt större efterfrågan på naturresurser, är det viktigt att
undvika att resurser överutnyttjas. Det är exempelvis inte bara människor som är beroende av fisk från
havet - även många havsfåglar är kritiskt beroende av fisk för sin överlevnad. Men sambanden är ofta
mer komplicerade än så: klimat och fisketryck har en direkt påverkan på havsfåglar, samtidigt som
exempelvis fiskbestånden i sin tur är kopplade till andra ekonomiska och ekologiska processer, som ofta
sträcker sig utanför Östersjöns gränser. Denna typ av dynamik kan illustreras genom att använda
havsfåglar som indikatorer på förändringar under ytan. De intrikata kopplingar som finns mellan
mänskliga aktiviteter och fåglarnas biologi kan illustrera hur beroende vi människor är av havet, och hur
beroende fåglar är av ett hållbart mänskligt utnyttjande i framtiden.
Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning
Bo Gustafsson, forskare, Baltic Nest Institute, Stockholms universitet
http://www.balticnest.org
http://www.su.se/ostersjocentrum/miljöanalys/internationell-miljöanalys/baltic-nest-institute
Östersjön är ett speciellt havsområde, bland annat för att det är extra känsligt för mänsklig påverkan.
Lång omsättningstid och låg naturlig nivå av näring gör den särskilt sårbar för övergödning, och
övergödningen dominerar också som grundorsak till miljöproblemen. Sedan 40 år tillbaka finns en
konvention, HELCOM, där länderna runt Östersjön gemensamt arbetar för att förbättra miljön. Baltic Nest
Institute har bildats i syfte att förse HELCOM med underlag för rättvisa och effektiva planer för att åtgärda
övergödningsproblemet – planer som kan godtas av alla länder runt Östersjön.
I denna föreläsning ges en beskrivning av den underliggande problematiken med övergödningen och
dess orsaker, hur vi arbetar med att ta fram användbara vetenskapliga underlag och hur vi bistår i det
internationella förhandlingsarbetet.
Klimatförändringen – en drivkraft för vattenburen smitta
Ann-Sofi Rehnstam-Holm, professor i mikrobiologi, Högskolan Kristianstad
http://www.pdb.hkr.se/staff.aspx?id=69
De bakterier som kan återfinnas i våra vatten har två helt olika ursprung. Den dominerande gruppen är
naturligt förekommande vattenbakterier, som lever associerade till organismer eller fritt i vattenmassan.
Dessa bakterier är oftast ofarliga men mycket viktiga för de akvatiska ekosystemen och utgör i de flesta
fall basen för kretsloppen av viktiga ämnen som kol, kväve och fosfor. De utgör också en mycket viktig
genetisk pool. Den andra gruppen av bakterier, som kan återfinnas i vattensystem, har kommit dit från
land genom vattenutflöden från marker eller via utsläpp av dagvatten och avloppsvatten. Andelen
potentiellt farliga bakterier är större i denna grupp. Som en effekt av den globala uppvärmningen kommer
bland annat havstemperaturer och salthalter att förändras, vilket påverkar förekomsten av bakterier i
vattensystemet. Risken för höga utsläpp ökar också vid översvämningar och andra katastrofer, som
1(2)
sätter reningssystem och sanitet ur spel. I denna föreläsning ges exempel på pågående studier av den
naturligt förekommande vibriogruppen av bakterier i kustnära vatten samt studier av antibiotikaresistenta
mänskliga tarmbakterier.
Marina djurs hälsa i ett försurat hav
Bodil Hernroth, professor i biomedicinsk laboratorievetenskap, Högskolan Kristianstad
http://www.hkr.se/bodil-hernroth-en
Den globala uppvärmningen orsakas av för stora utsläpp av växthusgaser till atmosfären och anses av
FN:s klimatpanel utgöra detta århundrades största hot mot miljön och människan. Som en effekt kommer
bland annat havstemperaturer och salthalter att förändras, vilket i sin tur gynnar eller missgynnar de
organismer som lever i haven. Koldioxid, som är den mest dominanta växthusgasen, löser sig i
havsvatten och sänker dess pH och halten av tillgängligt kalciumkarbonat. Vi har i ett flertal studier följt
hur havslevande organismer påverkas av de predikterade förändringarna. Till exempel har experimentella
studier visat att många marina evertebrater får ett nedsatt immunförsvar i den klimatpåverkade miljön. En
sämre förmåga hos djuren att skydda sig kan leda till en minskning av bestånden och dessutom öka
risken för smitta då de konsumeras.
Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset
Malin Nilsson, lektor, projektledare, Kemilärarnas Resurscentrum, Stockholms universitet
http://www.krc.su.se/page.php?pid=126 www.kemilektorslanken.se
Att arbeta formativt är något som förespråkas i Skolverkets läro- och kursplaner och ett arbetssätt som de
flesta lärare, i olika grad, har fått presenterat för sig av forskare och/eller andra lärare. Men tyvärr finns
det relativt få exempel på ett formativt arbetssätt inom till exempel kemi och fysik, och ännu mer sällan på
gymnasienivå. Det är då lätt att glömma ämnets betydelse och att därmed förlora djupet i förståelsen av
det naturvetenskapliga arbetssättet. I detta föredrag presenteras hur man kan arbeta med ett
verklighetsnära, formativt arbetssätt i NV-ämnen på gymnasiet, med fokus på förståelse och lärande.
Handfasta laborationer och uppgifter varvas med elevexempel och bedömningsunderlag. Fler öppna
laborationer och stöd för ett formativt arbetssätt, till exempel i gymnasiearbetet, kan ni finna på
Kemilärarnas Resurscentrums hemsida; www.krc.su.se.
2(2)
