Bemötande ur ett drabbadoch närståendeperspektiv
Krisdrabbade och närstående har rätt att
•• mötas av respekt för sina upplevelser
•• mötas av en accepterande och orädd hållning oavsett reaktioner
och beteende
•• få stöd och information.
Bemöt de drabbade och deras närstående med respekt och med hjälp av din kunskap
om krisreaktioner för att ge dem korrekt information och stöd, och för att vid behov
hjälpa dem till rätt instans.
Följande är exempel på hur en krishändelse kan påverka en person på olika sätt:
•• Känslorna – den drabbade och/eller närstående kan uppleva rädsla, ilska, hjälplöshet, skuld, sorg, ångest, oro, otålighet eller sårbarhet. Händelsen kan väcka
en känsla av hopplöshet eller leda till avstängdhet. För barn kan hot mot t.ex.
en förälder vara lika betydelsefullt som hot mot den egna personen.
•• Kognitionen – den drabbade och/eller närstående kan bli förvirrad, få sämre
minne, koncentrationssvårigheter, påträngande minnen och tankar, återupplevande eller försämrad planerings- och beslutsförmåga. Detta drabbar även barn
vilket inte alltid förstås av vuxna kring barnet.
•• Beteendet – den drabbade och/eller närstående kan uppleva sömnproblem och
mardrömmar, utveckla riskbeteende (missbruk) eller ilska riktad mot andra.
•• Kroppsliga reaktioner – den drabbade och/eller närstående kan uppleva förändrad aptit, värk, fumlighet, yrsel eller trötthet. Barn kan få ont i magen eller
huvudet.
Kom ihåg att
•• det är vanligt och normalt att drabbade personer reagerar starkt under den
första tiden efter en allvarlig händelse
•• reaktionerna kan variera och är individuella
•• reaktionerna kan växla snabbt (övergång från arg till ledsen
till avstängd)
•• reaktionerna kan vara skrämmande och främmande för de
drabbade själva
•• för de allra flesta kommer reaktionerna att avta eller försvinna
så att man mår bra igen genom egen bemästring och socialt stöd
(familj, vänner, normala aktiviteter, rutiner)
•• för en mindre del kommer reaktionerna att kvarstå och man kan behöva professionellt stöd för sin återhämtning.
För vissa kan händelsen utgöra en extra risk. Detta gäller till exempel barn och ungdomar, samt vuxna personer som
•• varit kraftigt utsatta under själva händelsen, upplevt livshot, blivit allvarligt
fysiskt skadade och/eller förlustdrabbade
•• har tidigare sårbarhet i livet (psykisk sjukdom, missbruk)
•• har ett svagt socialt nätverk.
RÅD FÖR HUR MAN BÖR BEMÖTA EN DRABBAD PERSON
ELLER EN DRABBADS NÄRSTÅENDE:
99 Var lugn och vänlig.
99 Tala om vad du har för funktion och vad du heter.
99 Lyssna noga på personen – vilka behov har personen?
99 Ge tydlig och korrekt information på ett inkännande sätt.
99 Ge personen möjlighet att delta i beslut och överenskommelser.
99 Rekommendera/uppmuntra kontakt med närstående för stöd.
99 Vid behov rekommendera/uppmuntra kontakt med professionellt stöd.
99 Var professionell. Fokusera på den drabbades och närståendes upplevelser och behov
och inte på dina egna tankar och reaktioner.
99 Lova aldrig mer än vad du kan hålla.
Källa: Enheten för kris- och katastrofpsykologi, Stockholms läns landsting.
Klipp ut och spara!
