• ett hållbart samhälle – ekonomiskt, ekologisk, socialt • en attraktiv

Kommunstyrelsen




Kungsbacka kommun
ett hållbart samhälle – ekonomiskt, ekologisk, socialt
en attraktiv arbetsgivare med ett hållbart ledarskap och medarbetarskap
en effektiv kommun med goda resultat
tillgänglighet och invånarinflytande
De kräver ytterligare nedbrytning och inte minst en politisk samsyn med prioritering för att ge
organisationen en tydlig inriktning i det fortsatta arbetet med att säkerställa och utveckla en hållbar
välfärd.
Kommunstyrelsen och nämnderna behöver ges tillfälle att, i samverkan med kommunens
tjänstemannaledning, mer kontinuerligt föra dialog kring utmaningar, strategiska inriktningar och
prioriteringar med visionen som ledstjärna, i syfte att kunna kraftsamla, tydliggöra förväntningarna
och ange riktningen för Kungsbackas medarbetare inom ramen för Kungsbackas styrmodell.
Arbetet med att definiera den strategiska förmågan tog sitt avstamp år 2015 och är en utveckling
som kommer fortgå under 2016-2017.
Hållbar välfärd kräver nytt arbetssätt och nya förmågor samt ett kommunledningskontor i
tiden
Under 2016 ska ett nytt kommunledningskontor (KLK) starta sitt arbete. Kontorets uppdrag betonar
ansvaret för ledning, samordning, styrning, stöd och uppsiktsplikt över nämnderna.
Kommunledningskontoret ska ha förmåga att leda och samordna arbetet med de
kommungemensamma prioriterade strategiska utmaningarna i nära samverkan med förvaltningarna.
De funktioner som inrättas i det nya kontoret ska även ansvara för den dagliga centrala styrningen
och stödet inom en rad områden såsom HR, ekonomi, kommunikation och informationsförvaltning.
Huvudfokus är dock att kontoret antar en utvecklings- och lösningsfokuserad position där de
prioriterade strategiska utmaningarna ska vara samtliga verksamhetsområdens ansvar att ta fram
lösningar på. I nära samverkan med förvaltningarna ska kontoret leda och samordna arbetet i syfte
att finna lösningar på både operativ och mer långsiktig strategisk nivå med hållbar välfärd i sikte.
Grunderna för den nya organisationen och det nya arbetssättet beslutades under senare delen av
2015. Under 2016-2018 kommer det vara starkt fokus på genomförande och utveckling av KLK:s
sätt att utföra sitt uppdrag i praktiken i enlighet med nedanstående grundmodell:
5
Kommunstyrelsen
Kungsbacka kommun
En hållbar välfärd ställer krav på en genomgripande omställningsprocess i hela
organisationen
För att lyckas möta dagens och framtidens utmaningar och säkerställa en hållbar välfärd behöver
organisationen Kungsbacka kommun göra förändringar avseende både riktning, struktur och kultur.
Många insatser har redan startats för att göra dessa förändringar med förhållningssättet ”ETT
Kungsbacka” som ledstjärna. Det handlar om vår nya ledarutbildning, de omorganisationer som
pågår på central nivå och ute i förvaltningarna, övergången till aktivitetsbaserat arbetssätt med ny
utformning av våra lokaler, satsningar på en ny arbetskultur och ett nytt sätt att vara som ska
genomsyra varje medarbetares vardag, framtagandet av en ny vision, samt det målmedvetna arbetet
mot vår antagna e-målbild som några exempel.
Insatserna rör sig inom tre parallella fokusområden (riktning, struktur och kultur) som alla hänger
samman. De insatser som redan arbetas med och de som kommer initieras under kommande år ska
samtliga stödja den omställningsprocess som Kungsbacka kommun är inne i. Hur väl
organisationen lyckas med denna förändringsresa kommer vara avgörande för Kungsbacka
kommuns förmåga att säkerställa och utveckla en hållbar välfärd med hög kvalitet sett över tid i en
föränderlig omvärld.
Konkreta fokusområden att jobba vidare med 2016 och framåt under respektive strategiskt
område
Förutom att kommunledningskontoret ska ha förmåga att leda och samordna nya strategiska teman
som prioriterats av politik och kommunledning finns ett antal prioriterade fokusområden under de
fyra strategiska områdena i kapitel 3.
Dessa fokusområden till respektive strategiskt område har kompletterats med idéer från
Kommundirektionen med ekonomer som tillsammans gjorde ett arbete om "Budget på nytt sätt".
Tanken var att se hur man kan tänka nytt och vad som är påverkbart.
För att kunna genomföra beskrivna förändringar, ta tillvara på innovationer, införa
samordningsvinster och effektivisera behöver Kommundirektören medel för att satsa. Medel kan
omfördelas från kommunstyrelsens oförutsedda medel sk OF-medel.
6
Kommunstyrelsen
Kungsbacka kommun
2 Omvärldsanalys för 2017
Kommunstyrelsen gör ingen egen omvärldsanalys utan agerar utifrån kommunens omvärldsanalys.
Dock behöver ett område läggas till utifrån både kommunens och kommunstyrelsens perspektiv.
Det handlar om vad som nu sker i omvärlden och i Sverige utifrån flyktingströmmar och det
säkerhetspolitikiska läget.
Kriget i Syrien och oroligheter i andra delar av världen gör att fler flyktingar, än någonsin, söker sig
till Sverige. Detta påverkar Kungsbacka kommun i form av krav från staten på att ta emot flyktingar
av olika kategorier i en betydligt större omfattning än tidigare. Ensamkommande barn, asylsökande
och människor som erhållit uppehållstillstånd och som ska integreras i samhället.
Rent konkret så ställer situationen helt nya krav på kommunen i form av boenden av olika slag,
skola och gymnasieskola, integrationsinsatser, stödinsatser och fritidsaktiviteter.
Kungsbackaån en ”krispig” vintermorgon 2016. Foto Kristina Kihl
7
Kommunstyrelsen
Kungsbacka kommun
3 Strategiska frågor
3.1 Ett hållbart samhälle – ekonomiskt, ekologisk, socialt





En ändamålsenlig och effektiv samhällsplanering där alla delar samverkar för våra
intressenters bästa
Vårda och utveckla Kungsbackas attraktionskraft
En hållbar miljö
Goda uppväxtvillkor och ett gott arbetsmarknadsklimat
En hälsosam kommun
Integrationssamordning – vi behöver gå från ett akut arbete till ett planerade och hållbara insatser som
främjar en god integration. Det börjar med ett gott mottagande och utmaningen är allt från att etablera
boenden i olika former till att tillgodose behov av samhällsorientering, språk, skola, arbetsmöjligheter och
fritid. Det kräver ett fortsatt gott samarbete mellan politiker, förvaltningar, myndigheter, näringsliv och
civilsamhället. En stor utmaning är att kommunicera med informera kommunens invånare samt försörja oss
med resurser och kompetens.
Social hållbarhet – är ett viktigt område som behöver genomsyra alla nämnder. Tidiga insatser är avgörande
för unga. Integration av nyanlända är en viktig faktor.
Miljöarbete och miljömålen – vi behöver sätta igång ett målmedvetet arbete som styrs från
kommunstyrelsen och kommunledningskontoret för att vi ska nå de nationella miljömålen
En hållbar samhällsbyggnadsprocess – beskriva ett önskat läge på hur vi ska arbeta med samhällsplanering
i Kungsbacka och sedan anpassa vårt arbetssätt till processen. Utmaningarna är att föra över kunskap från
medarbetare som går i pension till nya och hur vi attraherar kompetent personal i en stark konkurrens.
Samarbete mellan förvaltningar och nämnder är kritiskt för att vi ska lyckas med fortsatt hållbar tillväxt av
staden och kommunen.
3.2 En attraktiv arbetsgivare med ett hållbart ledarskap och
medarbetarskap




Attraktiv arbetsgivare
Hållbara processer för styrning, stöd och uppföljning
Politisk styrning och kontroll (reglemente, delegation, utbildning)
En ändamålsenlig internkontroll
Ledar- och medarbetarutveckling – fortsätta utveckla program och stöd för kommunens ledare och införa
uppföljning av insatserna. Förbättrade stödprocesser och beslutsstöd i form av verktyg. Ta fram en ny
medarbetarenkät som genomförs hösten 2016 och utveckla medarbetarskap utifrån denna. Fortsätta med
mentors- och traineeprogram.
Frisknärvaro – för våra anställda behöver vi fokusera på i högre grad än tidigare. Viktigt med tidig
hantering och att satsa på det friska. Gemensam bemanningsenhet skulle kunna ha fokus på detta.
Lönepolitik – Lön är ett medel för att vara attraktiv. Det är viktigt att fortsätta den inslagna vägen med att
rikta medel till särskilda grupper som vi behöver satsa på ur ett attraktivitetsperspektiv.
8
Kommunstyrelsen
Kungsbacka kommun
Nya arbetssätt – erbjuda moderna arbetsmiljöer och flexibla arbetssätt är en förutsättning för att locka till
oss ny kompetens och yngre medarbetare. Stöd till medarbetare från våra ledare till att använda digitala
möjligheter.
3.3 En effektiv kommun med goda resultat





Omställning till e-samhället
Analys – Beslutsstöd
Vårda och utveckla och förenkla styrmodellen
Långsiktig planering och scenarier
Hållbara processer för styrning, stöd och uppföljning
Implementera de nya organisationerna – Kommunledningskontoret, Service och övriga förvaltningar med
nya arbetssätt och ökad samverkan för att nyttja resurserna så att de kommer kärnverksamheterna och
invånarna till godo. Förbättra det verksamhetsnära stödprocesserna genom förbättrad styrning och nya
arbetssätt nära förvaltningarna.
Utveckling av styrmodellen – kommunledningssystem och fördelning av resurser - budgetprocess –
Kommunledningssystem handlar om hur vi prioriterar och styr strategiska områden och när de ekonomiska
resurserna krymper så behöver vi arbeta med prioritering av budgetmedel på ett annat sätt än tidigare. En
dialog med politiker och tjänstemän startar med hearingen 2016 för att sedan fortsätta under kommande år.
BITT och värdskap – Ta fram en process för utveckling av BITT och ett värdskap i världsklass enligt
kommunfullmäktiges direktiv 2016 för att förbättra våra resultat när det gäller bemötande och tillgänglighet.
Internkontroll – Beskriv och besluta om en internkontrollprocess som nämnderna ska följa och inrätta en
uppföljningsfunktion på kommunledningskontoret för att underlägga kommunstyrelsens uppsiktsplikt.
En företagsvänlig kommun – analysera och identifiera aktiviteter till hur vi kan nå målen som
företagsvänlig kommun. Fokus på tillgänglighet och bemötande i våra myndighetsutövande förvaltningar.
Inrätta en utvecklare för stadsutveckling tillsammans med näringslivet.
3.4 Tillgänglighet och invånarinflytande



Kungsbacka 2020 – Kungsbacka Direkt
Invånardialog
Vårda och utveckla BITT
Digital utveckling – fortsätta arbetet mot e-målbilden. En fullt utbyggd e-förvaltning inklusive system för
beslutsstöd, sk business intelligens (BI) möjliggör en god tillgänglighet.
Invånardialog – verktyget är en naturlig del av verksamhetsutvecklingen. Kommunledningskontoret
fortsätter att stödja och följa upp nämndernas användning av dialoger.
3.5 Övriga strategiska frågor
Strategiska inriktningar
Utifrån ovan beskrivningar föreslås en nya strategiska inriktningar under rubriken ”Inriktningar” i
Kommunbudget 2017 för att tydligare kunna leda organisationen i gemensam riktning.
9
Kommunstyrelsen
Kungsbacka kommun
4 Ramförändringar
4.1 Ramförändringar i driftbudget som ej är föranledda av
volymförändringar
Ramförändringar
Orsak/uppgift
Belopp i tkr
2017
Belopp i tkr
2018
Motivering
Utveckling social hållbarhet
785
785
Utifrån beskrivningen i analysen och
förändringsområden samt de
strategiska områdena, finns behov av
att arbeta mer preventivt utifrån ett
socioekonomiskt perspektiv.
Integration av nyanlända är en viktig
faktor. Vi behöver förstärka den
kompetensen med en ny tjänst.
Förstärkning av kommunstyrelsens
uppsiktsplikt med intern kontroll
785
785
Vi behöver förstärka
kommunstyrelsens uppsiktsplikt med
en ny ”senior tjänst” inom området.
Nya kommunledningskontorets
organisation för flyktingsamordningen.
Organisation och budget kommer upp
som ett eget ärende till
kommunstyrelsen tillsammans med en
övergripande beskrivning av arbetet i
kommunen. Behov av nya tjänster
utöver befintliga inom Kommunledningskontoret för samordningsfunktionen kommer att behöva en
årsbudget på ungefär 3 700 tkr.
Utvecklingsmedel
5 000
5 000
För att kunna genomföra beskrivna
förändringar, ta tillvara på
innovationer, införa
samordningsvinster och effektivisera
behöver Kommundirektören medel för
att satsa.
Summa per år i tkr
6 570
6 570
10
Kommunstyrelsen
Kungsbacka kommun
5 Kommunfullmäktiges prioriterade mål
5.1 Förslag till förändringar av kommunfullmäktiges prioriterade mål
Prio mål 2016
Ny formulering
Ny
mätmetod
Nya målvärden
Kommentar
5.2 Förslag till kommunfullmäktiges prioriterade mål som bör tas bort
Prio mål 2016
Kommentar
5.3 Förslag till direktiv
Förslag till direktiv
11
Kommunstyrelsens investeringsplan - budget 2017 – 2021
Investeringar, löpande och övriga
Inkomster skrivs med minustecken.
Belopp i tusentals kronor, tkr.
Nämnd: Kommunstyrelsen
Specifikation
Likvidbehov = investeringsbudget
Budget
2016
KS
Löpande investeringar KS
KS övrigt Löpande investeringar KS övrigt
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Plan
2020
Plan
2021
220
220
220
220
220
220
400
400
400
400
400
400
150
150
150
150
150
150
Övriga investeringar:
KS
Fastighetsreglering
KS
Fastighetsbildning
KS
Fastighetsförsäljningar, inkomst
KS
150
150
150
150
150
150
-500
-500
-500
-500
-500
-500
Bostadsexploatering övrigt
750
750
750
750
750
750
KS
Markförvärv
500
500
500
500
500
500
KS
Markförvaltning
100
100
100
100
100
100
KS
Hede stn
10 000
S.A INVESTERINGAR
11 770
1 770
1 770
1 770
10 000
1 770
11 770
Investeringar, exploateringar
Inkomster skrivs med minustecken.
Belopp i tusentals kronor, tkr.
Nämnd: Kommunstyrelsen
Likvidbehov = investeringsbudget
Specifikation
Budget
2016
1
2
3
Plan
2021
-3 000
-3 000
-3 000
-3 000
-3 000
Markförvärv, utgifter
9 500
9 500
9 500
9 500
9 500
9 500
Genomförande, utgifter
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
-13 289
-9 539
Björkris Bostadsområde
Inkomster
-3 240
Utgifter
4 000
Kolla Parkstad
-25 685
Etapp 1 Utgifter
10 000
Etapp 2 Inkomster
-23 000
-15 000
-15 000
Etapp 2 Utgifter
15 000
15 000
15 000
-17 984
Väster om Ån
-2 880
26 000
15 000
10 000
-13 000
Ejdern Inkomster
10 000
Ejdern Utgifter
Särö Centrum
-47 963
Inkomster
19 800
Utgifter
Aranäs stadsdel etapp 3
-91 350
Inkomster
-40 000
20 000
Utgifter
7
Plan
2020
-3 000
Valand Utgifter
6
Plan
2019
Inkomster
Valand Inkomster
5
Plan
2018
Verksamhetsområden
Etapp 1 Inkomster
4
Plan
2017
Tölö Ängar II
Inkomster
-24 100
Utgifter
20 130
S.A INVESTERINGAR
15 605 -104 182
-6 039
16 500
-1 484
16 500
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2016-02-02
Diarienummer
KS/2016:61
Ombudgetering och omdisponering av drift- och investeringsprojekt från 2015 till 2016
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen godkänner begäran om ombudgetering för driften med 2 854 tkr.
Kommunstyrelsen godkänner begäran om ombudgetering för investeringar med 31 019 tkr.
Kommunstyrelsen godkänner begäran om omdisponering av investeringsbudget inom projektet
Kungsbacka 2020 med 1 730 tkr.
Sammanfattning
Driftsbudget:
Kommunstyrelsen har budget 2015 för vissa projekt som fortsätter 2016 varför deras budget behöver
ombudgeteras till 2016.
Mycket av kommunstyrelsens förvaltnings arbete drivs i projekt. En sammanställning av de projekt
som behöver ombudgeteras ger en totalsumma med 5 616 tkr:
Driftprojekt/uppdrag, tkr:
Ombudgetering
Handlingsplan IT-tjänstekatalog förstudie
775
Beslutsstöd förstudie
386
Nytt kommunledningskontor
463
307
1 931
Visionsarbetet
Delsumma
Kungsbacka 2020:
Ärendehanteringssystem drift
398
Digitalt initiativ
491
Kba2020 huvudprojekt
811
Gem post/registratur-hantering
250
Service
Kristina Kihl
031-834254
[email protected]
1 (3)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (3)
E-hälsa drift
860
Den digitala politikern
200
Processutveckling
500
Transnationell utveckling
Delsumma Kungsbacka 2020
175
3 685
Totalt Kommunstyrelsen
5 616
Investeringsbudget:
Investeringsdelen har vissa projekt som är pågående från år 2015 till 2016 eller som inte genomförts
som budgeterats 2015, varför deras budget behöver ombudgeteras för genomförande år 2016:
Investeringsprojekt tkr:
Ombudgetering
E-process
450
E-hälsa inv
1 605
IT Utvecklingsprojekt, Handlingsplan IT
2 000
Hede station
Särö kollektivtrafik
Totalt Kommunstyrelsen
26 964
2 000
31 414
Omdisponering av investeringsbudget inom projektet Kungsbacka 2020:
Projektet med dess delprojekt sträcker sig över lång tid varför ursprungsplanen som bestämdes 2012
har förändrats. Investeringarna har dragits tillbaka på vissa områden eller brutits ur projektet samtidigt
som man sett det nödvändigt att investera ytterligare på andra områden.
Investeringsbudgeten för Ärendehanteringssystem har varit för låg medan investeringsbudgeten för Ehälsa och E-process varit för hög, varför deras budget delvis behöver omdisponeras till delprojekt
Ärendehanteringssystem. Totalt ingen förändring i investeringsbudgeten.
Investeringsprojekt tkr:
E-process
E-hälsa inv
Ärendehanteringssystem inv
Totalt Kommunstyrelsen
Omdisponering
-325
-1 405
1 730
0
KUNGSBACKA KOMMUN
3 (3)
Beslutsunderlag
Ombudgetering och omdisponering av drift- och investeringsprojekt från 2015 till 2016
, 2016-02-02
Beslutet skickas till
SE;IBB, SE;JS, KSF;GJ
Ann-Charlotte Järnström
Kommundirektör
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2016-02-03
Diarienummer
KS/2015:431
Granskning av samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykisk ohälsa
bland barn och unga
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen yttrar sig över Granskning av samverkan och förebyggande arbete för att
motverka psykisk ohälsa bland barn och unga enligt förvaltningens förslag, 2016-02-03
Sammanfattning
Kommunrevisionen har granskat kommunstyrelsen och nämnden för Fritid & Folkhälsas insatser när
det gäller samverkan av arbetet med barn och ungas psykiska ohälsa, 2015-10-29. Syftet med
granskningen är att bedöma om granskade nämnder säkerställt ändamålsenliga former för samverkan
och förebyggande aktiviteter för att motverka ohälsa bland barn och unga i kommunen,
(revisionsrapport, avsnitt 2.2)
Ett av de stora projekten som har synliggjorts i revisionsrapporten är Nya En dörr In,(NEDI). Vilket är
ett samverkansprojekt mellan ett antal förvaltningar i Kungsbacka kommun, Närsjukvården, barn- och
ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin, habiliteringen, polisen samt Region Hallands avdelning för social
hållbarhet (Styrdokument, Nya En dörr in) Projektet har en funktionsgrupp som tar fram förslag och
beslutsunderlag, samt en styrgrupp som svarar för rapportering mot Kungsbacka kommun och Region
Halland.
Kommunrevisionen har identifierat vissa förbättringsåtgärder och rekommendationer för arbetet med
samverkan om psykisk ohälsa bland barn och unga, till kommunstyrelsen under granskningen.;
-
Kommunstyrelsen och nämnden för Fritid & Folkhälsa bör tillse att ansvaret för samverkan av
Nya En dörr (NEDI) tydliggörs.
-
Kommunstyrelsen bör följa upp NEDI enligt kommunfullmäktiges beslut
-
Kommunstyrelsen bör tillse att resultaten av det samlade förebyggande arbetet kan följas upp
-
Samtliga granskade nämnder kan utveckla sin uppföljning av samverkan med barn- och
ungdomspsykiatri och primärvård.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens förvaltning
Kristin Löfgren
0300-834233
[email protected]
1 (2)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
Tjänsteskrivelse, 2016-02-03
Yttrande, 2016-02-03
Revisionsrapport: Granskning av samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykiska
ohälsa bland barn och unga 2015-10-29
Kommunstyrelsen § 109, 2015-05-26
Styrdokument, Nya en dörr in
Beslutet skickas till
Kommunrevisionen, samordnare för NEDI, FH
Kristin Löfgren
Nämndsekretare
YTTRANDE
Kommunstyrelsens förvaltning
Datum
2016-02-03
Diarienummer
KS/2015:431
Svar på granskning av samverkan och förebyggande arbetet för att
motverka psykisk ohälsa bland barn och unga
Kommunrevisionen har identifierat vissa förbättringsåtgärder och rekommendationer
för arbetet med samverkan om psykisk ohälsa bland barn och unga, till
kommunstyrelsen under granskningen. Kommunrevisionens förbättringsåtgärder för
kommunstyrelsen är markerade med kursiv text.
-
Kommunstyrelsen bör följa upp NEDI (Nya En Dörr In) enligt
kommunfullmäktiges beslut
Kommunfullmäktiges beslut anger, när det gäller kommunstyrelsens uppsiktsplikt,
att förvaltningschefen alternativt nämndordföranden för Fritid & Folkhälsa ska
rapportera kontinuerligt aktuella folkhälsofrågor i kommunstyrelsens arbetsutskott
med de intervall som kommunstyrelsen önskar. (KF § 6/2015).
Avstämning med styrgruppen för NEDI nämns inte i beslutet, det finns dock ett
styrdokument för Nya En Dörr In, som anger att organisationens rapportering ska ske
till ”politiken, KSAU och Region Halland” två gånger per år. Detta sker vid de
tillfällen då kommunstyrelsens arbetsutskott samverkar om folkhälsofrågor med
nämnden/förvaltningen för Fritid & Folkhälsa, Kungsbackanämnden, (Region
Hallands förtroendevalda för Kungsbackas sjukvård) samt ansvariga tjänstemän för
NEDI/folkhälsa.
Kommunstyrelsen har vid sammanträde 26 maj 2015,(KS § 109/2015) tagit del av
föreläsning och presentation av NEDI. Kungsbackanämndens ordförande, ordförande
i NEDI och tjänstemän inom folkhälsa/NEDI har också deltagit i samverkan om
folkhälsofrågor på kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde(KSAU §
310/2015).
KUB1000, v2.0, 2012-05-23
-
Kommunstyrelsen och nämnden för Fritid & Folkhälsa bör tillse att ansvaret
för samverkan av Nya En dörr (NEDI) tydliggörs.
Kommunstyrelsens förvaltning
Kristin Löfgren
[email protected]
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
Ordförande för NEDI har ansvaret att samverka NEDI mot Region Halland,
nämnden för Fritid & Folkhälsa och kommunstyrelsens arbetsutskott. Detta
tydliggörs genom styrdokument, Nya en dörr in. NEDIs syfte är att lyfta fram
behovsområden och bearbeta förslag från det individinriktade arbetet mot barn och
unga. Det arbetet följs upp av ansvariga förvaltningar inom NEDIs funktionsgrupp.
-
Granskade nämnder kan utveckla sin uppföljning av samverkan med barnungdomspsykiatri och primärvård
Samverkan mellan Region Halland och kommunstyrelsens arbetsutskott sker bland
annat genom ovan nämnda samverkansmöten med Kungsbackanämnden och
förvaltningen för Fritid & Folkhälsa samt ansvariga tjänstemän för NEDI.
Arbetsutskottet har även kontinuerliga dialogmöten med styrelsen för
Samordningsförbundet i Halland, Arbetsförmedlingen och andra myndigheter som
påverkar det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa i Kungsbacka.
-
Kommunstyrelsen bör tillse att resultaten av det samlade förebyggande
arbetet kan följas upp
Genom den organisationsförändring för folkhälsan som beslutades av fullmäktige (§
6/2015) delegerades den samordnande funktionen för folkhälsa till nämnden för
Fritid & Folkhälsa. Det innebär att det förebyggande arbetet inom området psykisk
hälsa riktat mot barn och unga i kommunen, följs upp genom de
kommungemensamma målen och genom Kungsbacka kommuns årsredovisning och
att nämnden för Fritid & Folkhälsa är ansvariga för den uppföljningen.
Kommunstyrelsens arbetsutskott följer upp kommunstyrelsens uppsiktsplikt av det
delegerade området folkhälsa och medverkar till efterfrågan av mätbara mål inom
området psykisk hälsa och organisationsutveckling för NEDI genom samverkan av
folkhälsofrågor med förvaltningen för Fritid & Folkhälsa, ansvariga tjänstemän för
NEDI och Kungsbackanämnden, Region Halland.
Underlag
Tjänsteskrivelse, 2016-02-03
Yttrande, 2016-02-03
Kommunstyrelsens arbetsutskott § 310 2015-11-17
Granskning av samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykiska ohälsa
bland barn och unga, 2015-10-29
Kommunstyrelsen § 109, 2015-05-26
Styrdokument, Nya en dörr in
Kommunfullmäktige § 6 2015-02-03
Revisionsrapport 2015
Genomförd på uppdrag av revisorerna
oktober 2015
Kungsbacka kommun
Granskning av samverkan och
förebyggande arbete för att motverka
psykisk ohälsa bland barn och unga
Innehåll
1.
Sammanfattning ......................................................................................................... 2
2.
Inledning ..................................................................................................................... 3
2.1. Bakgrund................................................................................................................. 3
2.2. Syfte och revisionsfrågor ......................................................................................... 3
2.3. Avgränsning ............................................................................................................ 3
2.4. Revisionskriterier ..................................................................................................... 4
2.5. Metod ...................................................................................................................... 4
3.
Samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykisk ohälsa bland barn
och unga .............................................................................................................................. 5
3.1. Intern samverkan .................................................................................................... 5
3.1.1. Vår bedömning ................................................................................................. 5
3.1.2. Underlag för bedömning ................................................................................... 7
3.2. NEDI och förebyggande arbete ..............................................................................12
3.2.1. Vår bedömning ................................................................................................12
3.2.2. Underlag för vår bedömning ............................................................................12
3.3. Extern samverkan ..................................................................................................14
3.3.1. Vår bedömning ................................................................................................14
3.3.2. Underlag för vår bedömning ............................................................................14
4.
Samlad bedömning ...................................................................................................16
4.1. Slutsatser ...............................................................................................................16
4.2. Svar på revisionsfrågorna.......................................................................................16
4.3. Identifierade förbättringsområden och rekommendationer ......................................18
Bilaga 1. Bakgrund till granskningen ................................................................................19
Bilaga 2. Revisionskriterier................................................................................................20
Bilaga 3. Källförteckning ....................................................................................................23
Intervjuade funktioner .......................................................................................................23
Dokumentförteckning ........................................................................................................23
Bilaga 4. Definitioner ..........................................................................................................25
4.4. Psykisk ohälsa .......................................................................................................25
4.5. Förebyggande arbete .............................................................................................25
Bilaga 5. Nämndernas egna förebyggande arbete ...........................................................26
1
1. Sammanfattning
På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kungsbacka kommun har EY granskat
samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga i
Kungsbacka kommun. Granskningen avser kommunstyrelsen och nämnden för fritid och
folkhälsa.
Nämnden för fritid och folkhälsa har samordningsansvar för folkhälsoarbetet och
folkhälsomålet. Granskningen visar att nämnden utövar sitt samordningsansvar genom att
två gånger under året inhämta och sammanställa dokumentation från förvaltningarna till
kommunens delårs- respektive årsbokslut. Utöver detta sker ingen samordning.
Nya En dörr in (NEDI) är Kungsbacka kommuns främsta samverkansforum för att motverka
psykisk ohälsa bland barn och unga. Granskningen visar det i huvudsak finns en
ändamålsenlig organisation för samverkan och dialog inom NEDI och att samtliga intervjuade
är positiva till samverkan i NEDI. Däremot bedöms att det politiska ansvaret för styrning och
uppföljning av NEDI:s arbete är otydligt. Det framgår av granskningen att det finns
begränsad möjlighet att följa den samlade effekten av det förebyggande arbete som NEDI
lämnar förslag till. Granskningen visar också att det saknas mätbara mål för det
förebyggande arbetet.
Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer
framgår nedan:

Nämnden för fritid och folkhälsa bör utveckla sin samordning och utveckling av
folkhälsomålet.

Kommunstyrelsen och nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse att ansvaret för
samverkan inom NEDI tydliggörs.

Nämnden för fritid och folkhälsa bör utifrån sitt samordningsansvar för folkhälsoarbetet
och folkhälsomålet följa upp arbetet i NEDI.

Kommunstyrelsen bör följa upp arbetet i NEDI i enlighet med kommunfullmäktiges
beslut.

Kommunstyrelsen bör tillse att resultaten av det samlade förebyggande arbetet kan
följas upp.

Nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse att resultaten av det förebyggande arbetet kan
följas upp, till exempel genom att tillskapa mätbara mål.

Nämnden för fritid och folkhälsa bör säkerställa att samtliga styrdokument för NEDI hålls
aktuella.

Nämnden för fritid och folkhälsa bör säkerställa att begreppen förebyggande arbete och
målgrupp för detta definieras i styrdokumenten för NEDI.

Samtliga granskade nämnder kan utveckla sin uppföljning av extern samverkan med
BUP och primärvård.
2
2. Inledning
2.1. Bakgrund
Kommunrevisionen har mot bakgrund av sin risk- och väsentlighetsanalys bedömt att det är
väsentligt att granska hur nämnderna arbetar med att förebygga psykisk ohälsa bland barn
och unga samt undersöka vilken samverkan som sker mellan nämnderna. Bakgrunden till
granskningen beskrivs närmare i bilaga 1.
2.2. Syfte och revisionsfrågor
Syftet med denna granskning är att bedöma om granskade nämnder säkerställt
ändamålsenliga former för samverkan och förebyggande aktiviteter för att motverka psykisk
ohälsa bland barn och unga i kommunen.
Granskningen inriktas på följande revisionsfrågor:

Har nämnderna säkerställt ändamålsenliga former för intern samverkan och dialog inom
kommunen?

Har nämnderna utarbetat ändamålsenliga former för extern samverkan med BUP och
primärvården?

Vilket förebyggande arbete bedriver nämnderna för att motverka psykisk ohälsa bland
barn och unga?

Har nämnderna säkerställt en tydlig roll- och ansvarsfördelning?
2.3. Avgränsning
Samverkan kring psykisk ohälsa kopplas till kommunfullmäktiges mål om att andelen
invånare som upplever goda förutsättningar att leva ett hälsosamt liv ska öka. Samtliga
nedanstående nämnder ska arbeta med detta mål eftersom kommunfullmäktige adresserat
målet till dem (se utökad beskrivning i avsnitt 3.1.2.1). Nämnden för fritid och folkhälsa har
samordningsansvar för kommunens folkhälsoarbete. Detta innebär i förlängningen att
nämnden även ska samordna det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa. Vi har därmed
granskat hur arbetet med folkhälsomålet samordnas. I granskningen riktar vi främst
rekommendationerna till nämnden för fritid och folkhälsa mot bakgrund av nämndens
samordningsansvar.
Inom ramen för folkhälsoarbetet finns samverkansforumet ”Nya en dörr in” (NEDI). Syftet
med NEDI är att utveckla och samordna frågor avseende främjande och förebyggande
åtgärder kopplade till bland annat barn och ungas psykiska hälsa. Förebyggande arbete
kopplat till psykisk ohälsa barn och unga bedrivs på flera sätt i Kungsbacka kommun; i
samverkan mellan nämnder, nämnder på egen hand, nämnder med andra huvudmän etc. Vi
har granskat hur samverkansforumet NEDI i enlighet med sitt uppdrag arbetar med frågor
kring förebyggande av psykisk ohälsa för barn och unga.
3
Mot bakgrund av ovanstående anser vi att ansvariga nämnder är kommunstyrelsen och
nämnden för fritid och folkhälsa. I granskningen har även ingått nämnderna för förskola och
grundskola, gymnasie- och vuxenutbildning, funktionsstöd och för individ- och familjeomsorg
eftersom dessa nämnder deltar i NEDI.
2.4. Revisionskriterier
I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av kommunallagen, regional
överenskommelse, styrmodell för Kungsbacka kommun samt kommunfullmäktiges mål.
Dessa redogörs för i bilaga 2.
2.5. Metod
Granskningen har genomförts genom dokumentstudier samt intervjuer. Intervjuade samt
dokumentförteckning framgår av bilaga 3. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att
sakfelsgranska rapporten.
4
3. Samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykisk
ohälsa bland barn och unga
I detta kapitel beskrivs resultat av genomförd granskning utifrån de iakttagelser vi bedömer
som mest relevanta utifrån vad som framkommit i granskningen. För varje iakttagelse
framgår en beskrivning av vår bedömning och därefter en beskrivning av underlagen för
bedömningen.
Avsnitt
Våra iakttagelser
Nämnden för fritid och folkhälsa har samordningsansvar för folkhälsoarbetet. Granskningen
visar att nämnden utövar sitt samordningsansvar genom att målansvarig inom
förvaltningen två gånger under året ska inhämta dokumentation från andra berörda
förvaltningar och sammanställa till delårs- respektive årsbokslut. Utöver detta sker ingen
samordning. Av granskningen framgår även att nämnden inte har behandlat vad som
inbegrips i begreppet samordningsansvar.
3.1
Det finns enligt vår bedömning en i huvudsak ändamålsenlig organisation för samverkan
och dialog inom kommunen. Granskningen visar att NEDI motsvarar de riktlinjer som
föreskrivs för lokal samverkan i den regionala överenskommelsen. Vi noterar att begreppet
förebyggande arbete samt målgruppen för NEDI:s arbete inte är tydligt definierade i
styrdokumenten.
Av granskningen framgår att arbetet inom NEDI ska rapporteras två gånger om året till
kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). KSAU har inte följt upp NEDI sedan fullmäktiges
beslut, 2015-02-03.
3.2
Granskningen visar att samtliga intervjuade är positiva till samverkan i NEDI och att
samverkan bland annat har resulterat i kunskapsökning, snabbare kontaktvägar och flera
handlingsplaner. Granskningen visar att det finns begränsad möjlighet att följa det
förebyggande arbetets eventuella effekter på målgruppen. Bakgrunden till detta uppges
vara att det saknas mätbara mål.
Samverkan med BUP och primärvård sker genom flera olika kanaler. I granskningen har
inte framkommit att kanalerna i sig har brister. Däremot upplevs att varken BUP eller
primärvårdsrepresentanter deltar i tillräckligt hög utsträckning i samverkansarbetet.
3.3
Granskningen har visat att varken nämnden för fritid och folkhälsa eller andra berörda
nämnder får del av eller efterfrågar någon direkt uppföljning avseende den externa
samverkan.
3.1. Intern samverkan
I nedanstående avsnitt behandlas frågorna om nämnderna har säkerställt ändamålsenliga
former för intern samverkan och dialog inom kommunen samt om nämnderna har säkerställt
en tydlig roll- och ansvarsfördelning.
3.1.1. Vår bedömning
Nämndernas samordningsansvar för kommunfullmäktiges mål regleras i kommunens
styrmodell och budgethandling. Nämnden för fritid och folkhälsa har samordningsansvar för
folkhälsoarbetet. Granskningen visar att nämnden utövar sitt samordningsansvar genom att
5
målansvarig inom förvaltningen två gånger under året ska inhämta dokumentation från
förvaltningarna och sammanställa till kommunens delårs- respektive årsbokslut. Utöver detta
sker ingen samordning. Av granskningen framgår även att samordningsansvaret inte har
diskuterats i nämnden. Vår bedömning utifrån kommunens styrmodell är att det finns brister i
hur nämnden för fritid och folkhälsa samordnar samt bidrar till utveckling och förbättring av
folkhälsomålet.
Granskningen har visat att NEDI kan betraktas på olika sätt ur ett styrning- och
uppföljningsperspektiv. Samtliga intervjuade är överens om att NEDI är ett samverkansforum
och en del av arbetet som hör till folkhälsoarbetet.
Ur ett perspektiv ses NEDI som ett samverkansforum där varje nämnd ansvarar för styrning
och uppföljning av sin del i samverkan. Ur ett annat perspektiv ses NEDI som ett
samverkansforum vars arbete ska följas upp utifrån kopplingen till folkhälsomålet. Vår
bedömning är att det politiska ansvaret för styrning och uppföljning av NEDI:s arbete är
otydligt. Vi bedömer att kommunstyrelsen och nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse att
ansvaret för samverkan tydliggörs. Bedömningen görs mot bakgrund av vad som föreskrivs
för nämnden i kommunens budget och reglemente samt utifrån kommunstyrelsens uppgift att
leda och samordna kommunens angelägenheter.
Vi bedömer att NEDI:s koppling till folkhälsomålet och folkhälsoarbetet i stort innebär, utifrån
kommunens styrmodell och budget, att nämnden för fritid och folkhälsa ansvarar för att följa
upp arbetet med NEDI. Vi lämnar därför också i första hand våra rekommendationer till
denna nämnd.
Granskningen visar att NEDI motsvarar de riktlinjer som finns för lokal samverkan i den
regionala överenskommelsen. Vi bedömer att organisationen för samverkan inom
kommunens arbete med psykisk ohälsa i huvudsak är ändamålsenlig. Det är däremot svårt
att följa beslutsgången som ligger till grund för uppdraget och organisationen för NEDI. Enligt
vår mening är det otydligt vad som är beslutat på tjänstemannanivå respektive nämndnivå.
Granskningen visar att det finns ett flertal styrdokument för NEDI. Vi kan konstatera att ett av
dokumenten inte är helt aktuellt. Vår bedömning är att nämnden för fritid och folkhälsa bör
säkerställa att samtliga styrdokument hålls aktuella.
Av granskningen framgår att arbetet inom NEDI ska rapporteras två gånger om året till
kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). KSAU har inte följt upp NEDI sedan fullmäktiges
beslut 2015-02-03. Vår bedömning är att uppföljningen inte är tillfredställande och att
kommunstyrelsen bör tillse att NEDI följs upp. Eftersom NEDI är en del av folkhälsoarbetet
bör detta enligt vår mening även följas upp av nämnden för fritid och folkhälsa. Nämnden har
inte följt upp NEDI:s arbete löpande under året eller i delårsrapporten för 2015. Vi bedömer
att nämnden bör följa upp NEDI:s arbete.
Vi noterar att det i styrdokumenten för NEDI saknas en definition av vad förebyggande
arbete är. Utöver en generell skrivning saknas avgränsningar kring vilken målgrupp NEDI:s
6
arbete ska riktas mot. Detta innebär en risk för att NEDI:s arbete kan spreta åt olika håll och
att effekterna av arbetet blir mycket svåra att följa upp. Nämnden för fritid och folkhälsa bör
enligt vår mening säkerställa att NEDI:s förebyggande arbete och målgrupp definieras i
styrdokumenten.
3.1.2. Underlag för bedömning
3.1.2.1 Samordningsansvar av folkhälsoarbetet
Styrmodellen för Kungsbacka kommun innehåller kommunens vision, kommunfullmäktiges
mål och nämndernas resultatmål. Nedan beskrivs de delar av styrmodellen som är mest
centrala för granskningen.
Målstyrning enligt styrmodell
Vision
I visionen har politikerna samlat och formulerat de olika delarna som ingår i den långsiktiga utvecklingen av
kommunen.
Kommunfullmäktiges prioriterade mål
Varje år beslutar fullmäktige om mål för vad verksamheterna ska uppnå. Målen utgår från visionen och
uppföljning från föregående år.
Samordningsansvar
En nämnd kan tilldelas samordningsansvar av fullmäktige för ett av de prioriterade målen. Det innebär att
nämnden ska samordna arbetet och sammanställa vad andra för målet adresserade nämnder gör. Läs mer
om samordningsansvaret i bilaga 2.
Nämndernas resultatmål
Varje nämnd beslutar om resultatmål med utgångspunkt från fullmäktiges prioritererade mål. Nämnderna
konkretiserar de prioriterade målen genom att bryta ner dem för den egna verksamheten. Nämnderna kan
också formulera egna mål utöver de som fullmäktige antagit.
Bild: Sammanfattande bild av Kungsbacka kommuns målstyrning
Syftet med samordningsansvar är enligt styrmodellen att arbeta över funktions- och
verksamhetsgränser och att gemensamt formulera strategier och aktiviteter. Fullmäktige har i
budget 2015 tilldelat nämnden för fritid och folkhälsa samordningsansvar för det prioriterade
målet:

Andelen invånare som upplever goda förutsättningar att leva ett hälsosamt liv ska
öka.
7
Den samordnande nämnden ansvarar enligt kommunfullmäktiges budget för 2015 för att
arbetet med målet samordnas inom kommunen. Nämnden ska aktivt bidra med underlag för
utveckling och förbättring av målet.
Förvaltningen för den samordnande nämnden ska sammanställa vad samtliga nämnder gör
för att bidra till måluppfyllelse, följa upp arbetet och göra en samlad analys. Av intervju med
controller på kommunledningskontoret framgår att samordnande nämnds förvaltning utser en
målansvarig. Detta görs ofta i samråd med kommunstyrelsens förvaltning. Enligt
styrmodellen ansvarar adresserade nämnder för att arbeta aktivt med att bidra till
måluppfyllelse och samverka med övriga berörda nämnder. Enligt controller ska den
målansvarige stötta berörda förvaltningar i arbetet med att bryta ned det övergripande målet
och se till att det är mätbart. Målansvarige ansvarar även för att målet följs upp på en
kommunövergripande nivå till kommunfullmäktige. I kommunens styrhandbok1 beskrivs
ramarna och intentionerna med målansvarigas arbete. Controllern beskriver att det pågår ett
arbete med att utveckla nätverk med målansvariga och att styrsystemet i kommunen i stort
ses över. Målansvarig inom förvaltningen för fritid och folkhälsa beskriver i intervju att det
saknas tid för att kunna utföra uppdraget.
Enligt presidiet för fritid och folkhälsa har samordningsansvaret inte diskuterats i nämnden
och det råder osäkerhet kring vad det innebär. Av intervjuer med verksamhetsföreträdare
framgår att kunskaperna om samordningsansvaret varierar. Flera menar att
samordningsansvaret inte är helt tydligt och att det finns behov av förtydliga innebörden samt
roller och ansvar i relation till det. Nämnden har inte antagit riktlinjer utifrån
samordningsansvaret. Både förvaltningschefen och presidiet för fritid och folkhälsa uppger
att det finns behov av att förbättra arbetet utifrån samordningsansvaret.
Av granskningen framgår att nämnden för fritid och folkhälsa genom målansvarig tjänsteman
två gånger per år ska inhämta dokumentation från adresserade förvaltningar och
sammanställa detta till kommunfullmäktige. Enligt förvaltningschefen görs inte någon
samordning av folkhälsoarbetet utöver rapportsammanställningen.
Nämnden för fritid och folkhälsa redogör i delårsbokslutet 2015 för nämndens egna
aktiviteter kopplat till målet kring folkhälsa. Information om övriga adresserade nämnders
arbete samt information om NEDI:s arbete kopplat till målet hänvisas till i kommunens
delårsrapport. I nämndens delårsrapport saknas beskrivning av NEDI:s arbete. Av
delårsrapporten framgår inte heller hur nämnden arbetar utifrån sitt övergripande
samordningsansvar. Av intervju med förvaltningschef för fritid och folkhälsa framgår att det
inte sker någon särskild rapportering till nämnden av NEDI:s arbete kopplat till
samordningsansvaret.
Förvaltningschefen uppger att styrning och uppföljning av samverkansforumet NEDI bör
utföras av respektive nämnd som deltar i samverkan. Deltagande nämnder bör styra och
följa upp sin del i arbetet. Förvaltningschefen menar att det inte vilar något särskilt ansvar på
1
”Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell” (styrhandbok). Kungsbacka 2011. Se källförteckning.
8
nämnden för fritid och folkhälsa att styra och följa upp NEDI:s arbete. Controllern vid
kommunledningskontoret uppger i intervju att utifrån ett formellt perspektiv är det nämnden
för fritid och folkhälsa som utifrån samordningsansvaret ansvarar för styrning och uppföljning
av NEDI:s arbete. Utifrån ett samverkansperspektiv kan deltagande nämnder styra och följa
upp sin del av arbetet. Controllern uppger att utifrån styrmodellen bör nämnden för fritid och
folkhälsa arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse även inom samverkansforumet NEDI.
3.1.2.2 NEDI: Nya En dörr in
I nedanstående avsnitt redovisas den samverkan som sker inom samverkansgruppen NEDI.
NEDI är Kungsbacka kommuns främsta samverkansforum för att motverka psykisk ohälsa
bland barn och unga. NEDI:s arbete anses tillhöra arbetet kopplat till folkhälsomålet.
Nedanstående organisationsbild visar organisationen för NEDI. Grunden för NEDI anses
vara den regionala överenskommelsen kopplat till lokala styrdokument. Dessa beskrivs
nedan.
Organisation för NEDI
Politik
KSAU och Region Halland.
Rapporterar 2 gånger per år
Styrgruppen
Förvaltningschefer för FH, IFO, FS, FG, GV, KT + representant från Region Halland.
Beslut, direktiv, uppföljning och helhetssyn
Samordnare
Funktionsgruppen
Representanter med mandat från FH, IFO, FS, FG, GV, KT samt psykiatrin, habiliteringen, närsjukvården och
polisen.
Tar fram förslag och beslutsunderlag
Bild: Övergripande organisationsbild för samverkansgruppen NEDI. FH: Fritid och folkhälsa, IFO:
Individ- och familjeomsorg, FS: Funktionsstöd, FG: Förskola och grundskola, GV: Gymnasie och
vuxenutbildning, KT: Kultur och turism, KSAU: Kommunstyrelsens arbetsutskott.
9
Regional överenskommelse för motverkande av psykisk ohälsa bland barn och unga
Kungsbacka deltar i region Hallands övergripande samverkan kring barn och ungdomar.
Sedan 2009 har funnits ett särskilt samverkansavtal2. En reviderad regional
överenskommelse fastställdes inom den regionala stödstrukturen under 20153. Av
överenskommelsen framgår bland annat att det i respektive kommun ska finnas en
samordningsgrupp med verksamhetsansvariga chefer, att lokala rutiner för samordning ska
utvecklas och att samordningsgruppen ansvarar för att samverkan enligt överenskommelsen
följs på lokal nivå. Målgruppen för samverkan är enligt den regionala överenskommelsen för
barn och ungdomar mellan 0-18 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social
problematik.
Lokal överenskommelse för motverkande av psykisk ohälsa bland barn och unga: NEDI
Kommunstyrelsen i Kungsbacka antog 2004 handlingsplanen ”En dörr in” för samverkan
kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. En dörr in kom därför att fungera som
kommunens lokala samordningsgrupp. Under 2013 föreslog berörda förvaltningschefer att
En dörr in skulle utvidgas och att en ny organisation för folkhälsoarbetet skulle tas fram.
Syftet med förslaget var att skapa en tydligare struktur för folkhälsoarbetet. Genom utökad
samverkan skulle frågor som tidigare hamnat mellan stolarna hanteras.
Av genomförda intervjuer framgår att förslaget utformades utifrån den reviderade regionala
överenskommelsen och att styrgruppen på egen hand under 2013 valde att utvidga
samverkansuppdraget för En dörr in. För att nå en bredare målgrupp kom även samordning
och utveckling kring främjande och förebyggande åtgärder att ingå i uppdraget. Det
utvidgade uppdraget kom att benämnas Nya En dörr in.
Förvaltningschefernas förslag antogs av nämnden för fritid och folkhälsa 2014-04-15, efter
beredning av KSAU och KS i december 2014 samt av kommunfullmäktige 2015-02-03.
Besluten resulterade i ett antal förändringar:
 Nämnden för fritid och folkhälsa fick samordningsansvar för folkhälsoarbetet.
Folkhälsoansvaret framgår av nämndens reglemente.
 Den lokala samverkansgruppen NEDI fick ett utökat uppdrag.
 Förvaltningschefen alternativt nämndordföranden för fritid och folkhälsa ska
kontinuerligt rapportera folkhälsofrågor till KSAU.
De huvudsakliga styrdokumenten för samverkan inom NEDI är den regionala
överenskommelsen och det ursprungliga uppdraget för En dörr in. Därutöver finns de av
styrgruppen antagna dokumenten ”Uppdrag för NEDI” samt organisationsbild för NEDI. Vi
konstaterar att den lokala handlingsplanen för ”En dörr in” inte är aktuell i sin helhet,
eftersom den exempelvis beskriver en organisation som skiljer sig från den nu gällande
2
”Halländsk policy och riktlinjer för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd”. Antogs av landstingsfullmäktige
och samtliga fullmäktige i de halländska kommunerna under hösten 2002 och våren 2003.
3
Fastställdes av Strategisk grupp i Halland. Det vill säga regionens och samtliga kommuners förvaltningschefer
för socialtjänst och hälso- och sjukvård.
10
organisationen. Vi noterar att det är svårt att följa vad som är beslutat av förvaltning
respektive nämnd/styrelse.
Det framgår inte av de lokala styrdokumenten vilken eller vilka målgrupper som
samverkansarbetet avser utöver beskrivningen barn och unga i behov av särskilt stöd. Av
genomförda intervjuer framgår att det råder viss osäkerhet vilken målgrupp som
samverkansarbetet ska riktas mot.
I styrdokumenten för NEDI definieras inte vad begreppet förebyggande arbete avser. Av
intervjuerna framgår att gällande lagstiftning (skollag, socialtjänstlag och HSL) definierar
förebyggande arbete på olika sätt. Ett antal intervjuade verksamhetsföreträdare menar att
det finns behov av att tydligare definiera hur det förebyggande arbetet ska bedrivas inom
samverkan. Vissa anser också att det förebyggande arbete bör vara mer orienterat mot olika
målgrupper. Flera intervjuade menar att styrdokumenten är övergripande och det saknas
detaljerade rutiner för arbetssättet avseende det förebyggande arbetet.
NEDI:s övergripande mötesstruktur, rapporteringsvägar samt roll- och ansvarsfördelning
framgår av styrdokumenten. Styrgruppen inom NEDI träffas åtta gånger per år.
Funktionsgruppen träffas tio gånger per år och består enligt samordnaren för NEDI av 21
verksamhetsrepresentanter som ska bidra med sin expertis. Samordnaren sammankallar
och arbetsleder funktionsgruppen samt deltar och föreslår dagordning till styrgruppen.
Förvaltningschefen för fritid och folkhälsa är ordförande i styrgruppen och ansvarar i
praktiken för rapportering till KSAU.
Samtliga intervjuade verksamhetsföreträdare anser att roll- och ansvarsfördelningen inom
NEDI är tydlig även om dokumentationen upplevs som övergripande. De intervjuade
upplever samarbetet inom och mellan styrgrupp och funktionsgrupp som välfungerande.
Flera intervjuade menar att arbetsformerna fortfarande håller på att utvecklas och att det i
nuläget inte finns behov av mer dokumenterade riktlinjer och rutiner. Av intervjuerna framgår
att samordnaren för NEDI ansvarar för att utbilda och informera förvaltningarna om
samverkansarbetet. De intervjuade menar att det finns god känndedom om
samverkansarbetet inom förvaltningarna.
Granskningen visar att KSAU inte har fått del av någon uppföljning kring NEDI sedan
kommunfullmäktiges beslut i februari 2015. Förvaltningschef för fritid och folkhälsa anger att
uppföljning kommer att göras en gång under 2015.
De intervjuade verksamhetsföreträdarna beskriver samverkan inom NEDI som
tjänstemannadriven. Majoriteten av de intervjuade verksamhetsföreträdarna menar att det
inte finns behov av ytterligare politisk styrning eftersom arbetet bedrivs inom tjänstemännens
delegation. Däremot menar några att det finns behov av en tydligare kommunövergripande
styrning av folkhälsoarbetet. Exempelvis saknas i dagsläget en långsiktig strategi och tydliga
folkhälsomål. Det beskrivs som en utmaning att hitta en finansieringslösning för att effektivt
kunna bedriva samverkan inom området.
11
Flera av de intervjuade redogör för att så kallade sociala investeringar diskuteras i
kommunen. Med detta menas sociala satsningar som görs med ett långsiktigt
samhällsekonomiskt perspektiv och som ofta har fokus på tidiga och förebyggande insatser. I
nämndernas budgethandlingar inför 2016 återfinns en gemensam skrivning kring finansiering
av sådana möjligheter.
3.2. NEDI och förebyggande arbete
I nedanstående avsnitt behandlas frågan om hur det förebyggande arbetet för att motverka
psykisk ohälsa bedrivs och organiseras kopplat till NEDI:s uppdrag. Fokus är hur NEDI och
nämnderna arbetar i praktiken och hur arbetet fungerar.
3.2.1. Vår bedömning
Granskningen visar att samtliga intervjuade är positiva till samverkan i NEDI och att
samverkan bland annat har resulterat i kunskapsökning, snabbare kontaktvägar och flera
handlingsplaner.
Granskningen visar att NEDI i sig inte bedriver något förebyggande arbete utan tar fram
förslag till samverkan för förebyggande arbete. NEDI följer enligt uppgift upp om dessa
förslag omsätts i handling och i så fall i vilken omfattning. NEDI följer enligt uppgift inte upp
vilka effekter det genomförda arbetet har på målgruppen.
Vi anser att det finns begränsad möjlighet att följa effekterna av det förebyggande arbete
som NEDI lämnar förslag till. För att följa arbetet krävs att respektive nämnd redovisar sin del
i det förebyggande arbetet. Granskningen visar också att det saknas mätbara mål för det
förebyggande arbetet. Den uppföljning som görs i dagsläget kopplat till folkhälsomålet
redovisar inte vilka resultat som uppnås eller vilken effekt det förebyggande arbetet har på
målgruppen vilket enligt vår bedömning inte är tillfredsställande.
Vi har tidigare bedömt att det politiska ansvaret för styrning och uppföljning av NEDI:s arbete
är otydligt. Vi bedömer att kommunstyrelsen och nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse att
uppföljningen av det förebyggande arbetet utvecklas.
3.2.2. Underlag för vår bedömning
Av dokumentet ”Uppdrag för Nya En dörr in” framgår att det övergripande uppdraget är
indelat i tre övergripande arbetsområden. Dessa områden beskrivs i bilden nedan.
Arbetsområde
Individärenden
Verktygen
Beskrivning
NEDI ska se till att samverkan kring individer i behöv av stöd från olika aktörer
kommer till stånd, att den fungerar så att brukarens behov tillgodoses samt att
den följs upp.
NEDI ska se till att det finns verktyg som behövs i det gemensamma arbetet
kring individärenden för att tillgodose brukarnas behov. Genom noggrann
12
omvärldsbevakning och tät kommunikation ska NEDI lyfta upp relevanta
utvecklingsområden. Vidare ska NEDI leverera väl utarbetade lösningsförslag
inom dessa områden till styrgruppen.
Förebyggande
arbete
NEDI ska utifrån erfarenheterna från individärenden samt utifrån de berörda
verksamheternas specialistkompetens lyfta fram behovsområden för
förebyggande arbete. Vidare ska NEDI leverera väl utarbetade förslag inom
dessa områden.
Bild: Utdrag ur dokumentet ”Uppdrag för Nya En dörr in”.
Samtliga intervjuade är positiva till NEDI och upplever att samverkan har förbättrats.
Arbetsområdet individärenden respektive arbetsområde verktyg har utvecklats. En
gemensam mall för arbetet med den samordnade individuella planen 4 har exempelvis tagits
fram. Samordnare för arbetet med samordnad individuell plan har tillsatts och utbildats.
De intervjuade verksamhetsföreträdarna beskriver också utveckling inom arbetsområdet
förebyggande. Samverkan uppges ha bidragit till kunskapsökningar, snabbare kontaktvägar
och ökad förståelse för varandras arbete. Stödet upplevs ha ökat eftersom man nu upplever
sig vara del av en större organisation. Mer konkret beskrivs även att flera handlingsplaner
har arbetats fram inom NEDI, exempelvis avseende insatser för placerade barn med speciell
problematik samt för hemmasittare.
Samordnaren för NEDI framhåller att NEDI i sig inte genomför något förebyggande arbete. I
enlighet med sitt uppdrag lyfter och utvecklar NEDI områden där det finns behov av
förebyggande arbete. Själva arbetet utförs dock av berörda nämnder. NEDI följer enligt
uppgift upp om det bedrivs något samverkansarbete runt identifierade behovsområden och i
så fall i vilken omfattning.
Av granskningen framgår att några konkreta resultat eller effekter av det samlade
förebyggande arbetet inte kan visas. Några resultat kan inte heller kopplas till effekter på en
specifik målgrupp. Orsaken till detta är enligt förvaltningschef för fritid och folkhälsa att det
saknas mätbara mål och nyckeltal i styrdokumenten för NEDI. Enligt förvaltningschef och
presidiet för fritid och folkhälsa är det väsentligt att kunna påvisa mer resultat och att hitta bra
mätbara mål, även om samverkan fungerar bra. Samordnaren för NEDI uppger att det inte
ingår i NEDI:s nuvarande uppdrag att följa upp effekterna av det samlade förebyggande
arbetet. Det är istället upp till respektive nämnd att följa upp sin sitt förebyggande arbete.
Målansvarig inom förvaltning för fritid och folkhälsa uppger att det sker en samlad uppföljning
av det förebyggande arbetet som kommunen utför och att detta ingår i rapporteringen av
kommunfullmäktiges mål om hälsosamt liv. Där är arbetet med den psykiska hälsan är en
del. Av delårsrapport för 20155 framgår att det finns behov av mer omfattande och
strukturerade program för att främja ungdomars psykiska hälsa. Av delårsrapport framgår
4
1 januari 2010 infördes en lagstadgad skyldighet i både HSL (3 f §) och SoL (2 kap. 7§). Huvudmännen ska
tillsammans upprätta en samordnad individuell plan när den enskilde har behov av insatser från båda
huvudmännen.
5
Delårsrapport för Kungsbacka kommun 2015, se källförteckning.
13
också att det finns verksamhet som har en främjande effekt men att den når en begränsad
målgrupp. I delårsrapporten bedöms att kommunfullmäktiges mål om hälsosamt liv kommer
att uppnås.
3.3. Extern samverkan
I nedanstående avsnitt behandlas frågan om nämnderna har utarbetat ändamålsenliga
former för extern samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och primärvården.
3.3.1. Vår bedömning
Samverkan med BUP och primärvård sker genom flera olika kanaler. I granskningen har det
inte framkommit att kanalerna i sig har brister. Däremot upplevs att varken BUP eller
primärvårdsrepresentanter deltar i tillräckligt hög utsträckning i samverkansarbetet.
Granskningen har visat att varken nämnden för fritid och folkhälsa eller andra berörda
nämnder får del av eller efterfrågar någon direkt uppföljning avseende den externa
samverkan. Vi bedömer att nämndernas uppföljning i denna del bör utvecklas.
3.3.2. Underlag för vår bedömning
Av genomförda intervjuer framgår att nämndernas samverkan med BUP och primärvård sker
genom flera kanaler. Dessa beskrivs nedan i tabellen. Vi vill betona att vi inom ramen för
granskningen inte har intervjuat företrädare för BUP och primärvård.
Kanaler för extern samverkan med BUP och primärvård
Regional stödstruktur
NEDI
Direkt samverkan
Den regionala
stödstrukturen är en del av
den regionala
överenskommelsen.
Stödstrukturen består av
chefsgrupp Halland och
rapportering sker till
regionstyrelsen.
Inom stödstrukturen finns en
strategisk grupp och flera
taktiska grupper med
representanter från
respektive kommun och
Region Halland.
Kungsbacka har sex
representanter i den
regionala stödstrukturen.
Samverkan med BUP och
primärvård sker i NEDI.
Region Halland har en
gemensam representant
som sitter med i
styrgruppen. I
funktionsgruppen är
regionen representerade
genom avdelningschefen för
BUP Kungsbacka,
avdelningschefen för
Habiliteringen Kungsbacka,
avdelningschefen för VPM
Kungsbacka samt
rehabchefen för
närsjukvården.
Inom flera förvaltningar sker
samverkan även direkt med
BUP och primärvård.
Bild: Övergripande bild över kanaler för extern samverkan med BUP och primärvård.
14
Flera intervjuade verksamhetsföreträdare menar att i de olika kanalerna finns brister i
samverkan med BUP och primärvård. De intervjuade har i intervjuer främst redogjort för den
direkta samverkan och den samverkan som sker inom NEDI:s funktions- och styrgrupp.
Av genomförda intervjuer framgår att det finns ett behov av ökad och förbättrad samverkan
med BUP och primärvård inom ramen för NEDI. I dagsläget representeras BUP och
primärvård genom verksamhetschef för BUP Halland i styrgruppen, av avdelningschef för
BUP Kungsbacka och av chef för närsjukvården (rehabilitering) i funktionsgruppen. Av
intervjuerna framgår att det finns behov av representant från primärvården i styrgruppen.
Nuvarande BUP-representant i styrgruppen uppges sakna beslutsmandat för primärvårdens
räkning vilket leder till minskad styrkraft. Flera intervjuade verksamhetsföreträdare menar
även att det är en brist att representanten sällan deltar i styrgrupp. Vissa menar även att
deltagandet kan öka i funktionsgrupp.
Av genomförda intervjuer framgår att nämndernas direkta samverkan med BUP och
primärvård främst rör individärenden med ett behandlande syfte. Även om denna granskning
inte fokuserar på samverkan i individärenden har i intervjuer framkommit att det i flera fall
finns svårigheter i den direkta samverkan med primärvård och främst BUP. Flera av de
intervjuade beskriver att framförallt verksamheten inom BUP är ansträngd vilket medför en
negativ påverkan på samverkan och den egna verksamheten. Samtliga intervjuade
verksamhetsföreträdarna uppger att det inte genomförs någon uppföljning till nämnd av
extern samverkan.
15
4. Samlad bedömning
I detta kapitel framgår våra slutsatser utifrån granskningens syfte och grunderna för
ansvarsprövning. Svar ges också på ställda revisionsfrågor i granskningen. Utifrån
identifierade förbättringsområden i granskningen framgår våra rekommendationer.
4.1. Slutsatser
Utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är vår sammanfattande
bedömning att det i huvudsak finns ändamålsenliga former för samverkan för att motverka
psykisk ohälsa bland barn och unga. Vi bedömer att det politiska ansvaret för styrning och
uppföljning av NEDI:s arbete är otydligt och att det finns utvecklingsområden i uppföljning av
det förebyggande arbetet. Vi bedömer också att det finns brister kopplat till nämnden för fritid
och folkhälsas styrning och uppföljning av samverkan inom folkhälsoarbetet. Nämnden för
fritid och folkhälsa bör bland annat utveckla sin samordning och uppföljning av
folkhälsoarbetet. Nämnden bör också utveckla sin styrning och uppföljning av NEDI.
4.2. Svar på revisionsfrågorna
Revisionsfrågor
Bedömning
Har nämnderna
säkerställt
ändamålsenliga former
för intern samverkan
och dialog inom
kommunen?
Nämnden för fritid och folkhälsa har samordningsansvar för
folkhälsoarbetet. Detta innebär att nämnden ska samordna det
förebyggande arbetet med den psykiska ohälsan.
Granskningen
visar
att
nämnden
utövar
sitt
samordningsansvar genom att inhämta dokumentation från
övriga nämnder och sammanställa till kommunens delårsrespektive årsbokslut. Utöver detta sker ingen samordning. Vår
bedömning utifrån kommunens styrmodell är att det finns
brister i hur nämnden för fritid och folkhälsa samordnar samt
bidrar till utveckling och förbättring av folkhälsoarbetet.
NEDI är Kungsbacka kommuns främsta samverkansforum för
att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga.
Granskningen visar att NEDI motsvarar de riktlinjer som
föreskrivs
för
lokal
samverkan
i
den
regionala
överenskommelsen. Vi bedömer att organisationen för
samverkan inom kommunens förebyggande arbete med
psykisk ohälsa är i huvudsak ändamålsenlig.
Vår bedömning är att det politiska ansvaret för styrning och
uppföljning av NEDI:s arbete är otydligt. Vi bedömer att
kommunstyrelsen och nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse
att ansvaret för samverkan tydliggörs.
Av granskningen framgår att arbetet inom NEDI ska
rapporteras två gånger per år till KSAU. KSAU har inte följt upp
16
Har nämnderna
utarbetat
ändamålsenliga former
för extern samverkan
med BUP och
primärvården?
Vilket förebyggande
arbete bedriver
nämnderna för att
motverka psykisk
ohälsa bland barn och
unga?
Har nämnderna
säkerställt en tydlig rolloch ansvarsfördelning?
NEDI sedan fullmäktiges beslut 2015-02-03. Vår bedömning är
att uppföljningen inte är tillfredställande och att
kommunstyrelsen bör tillse att NEDI följs upp. Eftersom NEDI
är en del av folkhälsoarbetet bör detta enligt vår mening även
följas upp av nämnden för fritid och folkhälsa. Nämnden har
inte följt upp NEDI:s arbete löpande under året eller i
delårsrapporten för 2015. Vi bedömer att nämnden bör följa
upp NEDI:s arbete.
Samverkan med BUP och primärvård sker genom flera olika
kanaler. I granskningen har inte framkommit att kanalerna i sig
har
brister.
Däremot
upplevs
varken
BUP
eller
primärvårdsrepresentanter delta i tillräckligt hög utsträckning i
samverkansarbetet inom NEDI.
Granskningen har visat att varken nämnden för fritid och
folkhälsa eller andra berörda nämnder får del av eller
efterfrågar någon direkt uppföljning avseende den externa
samverkan. Vi bedömer att nämndernas uppföljning i denna
del bör utvecklas.
Granskningen visar att samtliga intervjuade är positiva till
samverkan i NEDI och att samverkan bland annat har
resulterat i kunskapsökning, snabbare kontaktvägar och flera
handlingsplaner.
Vi anser att det finns begränsad möjlighet att följa effekterna
av det förebyggande arbete som NEDI lämnar förslag till. För
att följa arbetet krävs att respektive nämnd redovisar sin del i
det förebyggande arbetet. Den uppföljning som görs i
dagsläget kopplat till folkhälsomålet redovisar inte vilka resultat
som uppnås eller vilken effekt det förebyggande arbetet har på
målgruppen. Granskningen visar också att det saknas mätbara
mål för det förebyggande arbetet.
Vi har tidigare bedömt att det politiska ansvaret för styrning och
uppföljning av NEDI:s arbete är otydligt. Vi bedömer att
kommunstyrelsen och nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse
att uppföljningen av det förebyggande arbetet utvecklas.
Samtliga intervjuade verksamhetsföreträdare anser att roll- och
ansvarsfördelningen inom NEDI är tydlig även om den upplevs
som övergripande. Flera intervjuade menar att arbetsformerna
håller på att utvecklas och att det i nuläget inte finns behov av
mer dokumenterade riktlinjer och rutiner. Vi bedömer att
nämnderna har säkerställt en i huvudsak tydlig roll- och
ansvarfördelning inom ramen för NEDI. När arbetsformerna är
mer etablerade anser vi att de bör dokumenteras.
17
4.3. Identifierade förbättringsområden och rekommendationer
Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer
framgår nedan.

Nämnden för fritid och folkhälsa bör utveckla sin samordning och utveckling av
folkhälsomålet.

Kommunstyrelsen och nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse att ansvaret för
samverkan inom NEDI tydliggörs.

Nämnden för fritid och folkhälsa bör utifrån sitt samordningsansvar för folkhälsoarbetet
och folkhälsomålet följa upp arbetet i NEDI.

Kommunstyrelsen bör följa upp arbetet i NEDI i enlighet med kommunfullmäktiges
beslut.

Kommunstyrelsen bör tillse att resultaten av det samlade förebyggande arbetet kan
följas upp.

Nämnden för fritid och folkhälsa bör tillse att resultaten av det förebyggande arbetet kan
följas upp, till exempel genom att tillskapa mätbara mål.

Nämnden för fritid och folkhälsa bör säkerställa att samtliga styrdokument för NEDI hålls
aktuella.

Nämnden för fritid och folkhälsa bör säkerställa att begreppen förebyggande arbete och
målgrupp för detta definieras i styrdokumenten för NEDI.

Samtliga granskade nämnder kan utveckla sin uppföljning av extern samverkan med
BUP och primärvård.
Göteborg 19 oktober 2015
Maria Carlsrud Felander
Verksamhetsrevisor
Ernst och Young AB
Christoffer Henriksson
Verksamhetsrevisor
Ernst och Young AB
Mikaela Bengtsson
Certifierad kommunal yrkesrevisor
Kvalitetssäkrare
Ernst och Young AB
18
Bilaga 1. Bakgrund till granskningen
Socialstyrelsens statistik visar att psykisk ohälsa bland barn och ungdomar ökar i Sverige.
Allt fler barn och ungdomar har psykiska besvär i form av depression, oro, ångest eller
ängslan. Detta har inneburit att den psykiatriska vården bland denna grupp ökat kraftigt de
senaste åren. Socialstyrelsen konstaterar att detta på sikt kan komma att utgöra ett växande
folkhälsoproblem.
Nämnden för fritid och folkhälsa svarar för och har samordningsansvar för kommunens
folkhälsoarbete. Detta innebär att nämnden ska samordna det förebyggande arbetet med
den psykiska ohälsan. Av nämndens årsredovisning för 2014 framgår att ungas hälsa
fortsätter att vara ett bekymmer och en utmaning i kommunen. Inom ramen för
organisationen för folkhälsoarbetet finns styrgruppen ”Nya en dörr in”. Syftet med
styrgruppen är att utveckla och samordna frågor avseende främjande och förebyggande
åtgärder kopplade till bland annat barn och ungas psykiska hälsa. Styrgruppen består av
representanter från flera förvaltningar.
Under kommunrevisionens dialog med nämnden för fritid och folkhälsa under 2014 framkom
att nämnden ser problematiken med den psykiska ohälsan som en stor utmaning. Nämnden
framhöll dock att detta är en problematik som även kräver insatser från flera nämnder och
andra organisationer i samhället. Inom kommunen behöver till exempel samverkan ske
mellan nämnden för fritid och folkhälsa, förskola och grundskola, gymnasie- och
vuxenutbildning, funktionsstöd samt individ- och familjeomsorg. Dessa nämnder har
verksamhet som riktar sig till barn och unga i kommunen. Även barn- och ungdomspsykiatrin
(BUP) och primärvården inom region Halland har en viktig roll genom att de erbjuder vård.
Socialstyrelsen framhäver att kunskap om psykisk ohälsa och samverkan mellan aktörer i
samhället är viktiga förutsättningar för att kunna förebygga psykisk ohälsa bland barn och
unga. Kommunrevisionen har tidigare uppmärksammat att det finns utmaningar i kommunen
avseende nämndernas samverkan med varandra. Inom ramen för grundläggande
granskning 2014 uppgav ett antal nämnder att det förelåg svårigheter i att etablera
samverkan mellan nämndera.
Kommunrevisionen har mot bakgrund av sin risk- och väsentlighetsanalys bedömt att det är
väsentligt att granska hur nämnderna arbetar med att förebygga psykisk ohälsa bland barn
och unga samt undersöka vilken samverkan som sker mellan nämnderna. I God
revisionssed framgår de grunder som revisorerna använder när de bedömer ansvarstagande
i styrelser och nämnder. Ansvarsgrunder som är aktuella i denna granskning är bland annat
risken för bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll.
19
Bilaga 2. Revisionskriterier
Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens
analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna i denna granskning styrs av
tillämpliga delar av kommunlagen samt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.

Kommunallagen (1991:900), 6 kap 1-3 §, 6 kap 7 §

Regional överenskommelse

Styrmodell för Kungsbacka kommun

Kommunfullmäktiges mål
Kommunallagen (1991:900)
Kommunallagen 6 kap. 1-3 § som reglerar styrelsens övergripande ansvar för ledning,
samordning och uppsikt. Av kommunallagen framgår bland annat att styrelsen ska leda och
samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga
nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen skall
uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska
ställning. Styrelsen skall också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra
de framställningar som behövs. Styrelsen får från övriga nämnder, beredningar och anställda
i kommunen begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen skall
kunna fullgöra sina uppgifter.
Enligt 6 kap. 7 § kommunallagen har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område
se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har
bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Likaså skall nämnderna se till att
den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett övrigt tillfredställande
sätt.
Regional överenskommelse
Regional överenskommelse om samverkan – Ansvarsfördelning och samordning av insatser
till barn och ungdomar 0-18 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik.
(Varberg, Falkenberg, Kungsbacka, Halmstad, Laholm, Hylte, Region Halland)
Kungsbacka deltar i region Hallands övergripande samverkan kring barn och ungdomar.
Sedan 2009 har funnits ett särskilt samverkansavtal6. En reviderad regional
överenskommelse fastställdes inom den regionala stödstrukturen under 20157.
Lokal samverkan
 I respektive kommun ska det finnas en samordningsgrupp med verksamhetsansvariga
chefer från kommunens socialtjänst och skola och berörda verksamheter inom Region
6
”Halländsk policy och riktlinjer för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd”. Antogs av landstingsfullmäktige
och samtliga fullmäktige i de halländska kommunerna under hösten 2002 och våren 2003.
7
Fastställdes av Strategisk grupp i Halland. Det vill säga regionens och samtliga kommuners förvaltningschefer
för socialtjänst och hälso- och sjukvård.
20
Halland, som gemensamt ansvarar för strategisk planering så att verksamheter och
insatser för målgruppen kan samordnas. Till samordningsgruppen kan även övriga
berörda myndigheter kopplas.

Lokala rutiner för samordning av huvudmännens verksamhet ska utvecklas inom
respektive kommun.

Arbetet ska utgå från god kännedom om målgruppens behov. Behoven ska kontinuerligt
inventeras gemensamt och omvärldsanalyser ska ligga till grund för planeringsarbetet i
den lokala och regionala samverkan.

Samordningsgruppen ska ha regelbundna träffar och ansvarar för att samverkan
utvecklas och upprätthålls så att barn och ungdomar som behöver särskilt stöd sätts i
centrum.

När förändringar inom respektive huvudmans verksamheter planeras, som kan antas få
konsekvenser för annan parts verksamhet, ska information ges och synpunkter inhämtas
från samordningsgruppen.
Kungsbacka kommun – Styrmodell och budget
Styrmodellen för Kungsbacka kommun innehåller kommunens vision, kommunfullmäktiges
mål och nämndernas resultatmål. Inom ramen för styrmodellen kan en nämnd tilldelas
samordningsansvar för fullmäktiges prioriterade mål. Syftet med samordningsansvar är enligt
styrmodellen att arbeta över funktions- och verksamhetsgränser och att gemensamt
formulera strategier och aktiviteter.
Kommunfullmäktige i Kungsbacka kommun har i budget 2015 beslutat om 16 stycken
prioriterade mål varav följande är av betydelse för föreliggande granskning:
 Andelen invånare som upplever goda förutsättningar att leva ett hälsosamt liv ska öka
För ovanstående mål har Nämnden för Fritid och Folkhälsa samordningsansvar. Vidare
anges samtliga i granskningen granskade nämnder som adresserade. Nedan följer hur
fullmäktige har definierat samordningsansvaret samt adresseringsansvaret för nämnd och
förvaltning.
Samordnande nämnder ansvarar för att
 arbetet med målet samordnas inom kommunen

bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet
Samordnande nämnders förvaltningar ansvarar för att
 sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra tillmåluppfyllelse

följa upp arbetet och göra en samlad analys
Adresserade nämnder ansvarar för att
 arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse

samverka med övriga berörda nämnder
21
Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att
 en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska
arbeta för att bidra till att målen nås

följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden
22
Bilaga 3. Källförteckning
Intervjuade funktioner










Förvaltningschef förvaltningen för fritid och folkhälsa
Presidiet i nämnden för fritid och folkhälsa
Samordnare för NEDI
Enhetschef för Livsstilsenheten inom förvaltningen för fritid och folkhälsa
Förvaltningschef förvaltningen förskola och grundskola
Förvaltningschef och chef för myndighetsutövning förvaltningen för funktionsstöd
Tillförordnad förvaltningschef förvaltningen för gymnasie- och vuxenutbildning
Gruppintervju med förvaltningschef, verksamhetschef, enhetschef och
verksamhetscontroller inom förvaltningen för förskola och grundskola
Controller på kommunledningskontoret (telefonintervju)
Målansvarig tjänsteman inom förvaltningen för fritid och folkhälsa (telefonintervju)
Inom ramen för granskningen har vi intervjuat förvaltningschefer för samtliga adresserade
nämnder som ingår i samverkansforumet NEDI. Vi har intervjuat presidiet för nämnden för
fritid och folkhälsa eftersom nämnden har samordningsansvar för folkhälsoarbetet. Vi har
även genomfört intervjuer med samordnaren för NEDI samt med chefen för Livsstilsenheten.
Vi har slutligen genomfört telefonintervju med målansvarig tjänsteman inom förvaltningen för
fritid och folkhälsa samt med kommunledningskontorets controller.
Dokumentförteckning











Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun – Policydokument. Beslutad av
Nämnden för Förskola och Grundskola 2013-04-25, § 30.
Beslut om organisation för folkhälsoarbetet. Nämnden för Fritid och Folkhälsa 201404-15, § 32.
Delårsrapport 2015 – Kungsbacka kommun.
Delårsrapport 2015 – Nämnden för Fritid och Folkhälsa. Nämnden för Fritid och
Folkhälsa 2015-09-17, § 35.
Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell (styrhandbok). Kungsbacka 2011.
Genomförandeplan 2015 – Aktiviteter och verksamhet. Förvaltningen för Fritid och
Folkhälsa.
Halländsk policy och riktlinjer för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Antagen
av landstingsfullmäktige och samtliga fullmäktige i de halländska kommunerna under
hösten 2002 och våren 2003.
Lokal handlingsplan för EN DÖRR IN – samverkan kring barn och ungdomar i behov
av särskilt stöd i Kungsbacka. Beslutad av kommunstyrelsen 2004. KS § 221/04
Nämndbudgetar 2015.
Nämndernas årsredovisningar 2014.
Organisationsbild NEDI.
23
Regional överenskommelse om samverkan – Ansvarsfördelning och samordning av
insatser till barn och ungdomar 0-18 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och
social problematik. Fastställt av Strategisk grupp i Halland 2015.
 Socialstyrelsen (2008) Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos
barn - En nationell inventering i kommuner och landsting.
 Uppdrag NEDI, 2014-08-11. Fastställt av styrgruppen för NEDI 2014.

24
Bilaga 4. Definitioner
4.4. Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa är psykiska symtom som är vanliga men oönskade, upplevs som negativa
och ökar risken för psykisk sjukdom. Psykisk ohälsa kan komma till uttryck i symtom som
nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter - symtom som är plågsamma men inte så uttalade att
de kan klassificeras som psykisk sjukdom. Många med psykisk ohälsa kommer aldrig att
utveckla psykisk sjukdom.8
4.5. Förebyggande arbete
Det finns flera definitioner av vad förebyggande arbete är. Det kan emellertid inte utläsas av
relevanta styrdokument vad Kungsbacka kommun avser med förebyggande arbete. Vi har
därför nedan valt att inkludera Socialstyrelsens beskrivning.
Socialstyrelsen delar in förebyggande arbete i tre olika kategorier:

Universell prevention definieras som en intervention som inte tar hänsyn till skillnader
mellan hög- och lågriskgrupper. Ingen enskild individ eller grupp väljs ut av något skäl.
Interventionen är tänkt att främja alla oavsett grad av risk.

Selektiv prevention definieras som en intervention riktad till undergrupper i populationen
som exponeras för en eller flera riskfaktorer. Enskilda individer identifieras inte – det är
gruppen, inte individen, som bedöms befinna sig i riskzon. Ett exempel på selektiv
prevention kan vara gruppverksamhet till barn vars föräldrar har missbruksproblem.

Indikerad prevention definieras som en intervention för individer med identifierade
problem.9
8
Socialstyrelsen (2008) Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn
En nationell inventering i kommuner och landsting.
9
Socialstyrelsen (2008) Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn
En nationell inventering i kommuner och landsting.
25
Bilaga 5. Nämndernas egna förebyggande arbete
Nämnd
Fritid och folkhälsa
Våra iakttagelser
I nämndbudget 2015 har nämnden brutit ner fullmäktiges mål för folkhälsan.
Ett av nämndens nedbrutna mål riktar sig till att förbättra den psykiska hälsan
hos ungdomar. Till målet har förvaltningen kopplat flera aktiviteter. Av intervju
med verksamhetsföreträdare framgår att det inom förvaltningen finns sju
personer som arbetar med främjande av psykisk hälsa. Arbetetet är både
strategiskt och operativt samt gruppinriktat.
Uppföljning till nämnden av arbetet kopplat till målen görs fyra gånger per år.
De intervjuade verksamhetsföreträdarna beskriver ett omfattande
förebyggande arbete genom olika strukturer, arbetssätt och insatser. Av
intervjuerna framgår att majoriteten av det förebyggande arbete som bedrivs
inom nämnden finns föreskrivit i nationella styrdokument. Vidare anges att
nämnden aktivt arbetar för att bidra till fullmäktiges mål om folkhälsa.
Förskola och
grundskola
Exempel på beskrivna insatser: Elevhälsoplan på varje skolenhet,
kränkningsförebyggande arbete inklusive plan på varje enhet, extra
anpassningar för de som behöver särskilt stöd samt arbete med utvidgat
normalitetsbegrepp.
Enligt de intervjuade sker en systematisk uppföljning av det förebyggande
arbetet till nämnden. Uppföljningen av det förebyggande arbetet följer
ordinarie uppföljningsstruktur med seminariedagar, besök från kontaktpolitiker,
rapport av det systematiska kvalitetsarbetet, delårsrapport, årsredovisning
samt internkontrollplan.
Mängden förebyggande arbete inom funktionsstöd är begränsat. Nämnden
förhåller sig främst till LSS i arbetet med barn och unga. Enligt LSS ska beslut
och utredning ligga till grund för insatsen varför den inte är en förebyggande
lagstiftning. De intervjuade uppger att det förebyggande arbete som utförs
främst syftar till att förebygga mer omfattande konsekvenser genom tidiga
insatser.
Funktionsstöd
De intervjuade verksamhetsföreträdarna lyfter fram två förebyggande insatser
som bedrivs inom nämnden. Insatserna är föräldragrupper och individuella
stödsamtal som utförs av anhörigkonsulent. Dessa insatser kräver inget
biståndsbeslut.
Vid varje nämndsammanträde utbildas nämnden inom ett särskilt tema.
Anhörigkonsulenten har utbildat nämnden inom ramen för detta.
26
Gymnasie- och
vuxenutbildning
Av intervju med förvaltningschef framgår att förebyggande arbete är centralt
för nämndens arbete i skolan. Förvaltningschefen menar att nämnden arbetar
aktivt utifrån fullmäktiges mål för folkhälsan. Bland annat sker det
förebyggande arbetet genom elevhälsan, rutiner för att säkerställa stöd av
vuxna till eleverna, drogförebyggande och genom fysiska aktiviteter.
Av intervju framgår att aktiviteter kopplat till fullmäktiges mål följs upp och
rapporteras till nämnden. Vidare anges att nämnden är engagerad i det
förebyggande arbetet.
Individ- och
familjeomsorg
Nämnden beslutade 2015-02-18 om förändrad inriktning för det förebyggande
och rådgivande arbetet. Förändringen innebar att det förebyggande arbetet
ska bedrivas i form av generellt utformade tjänster som inte är
individanpassade eller individbaserade. Undantaget från detta är den
lagstadgade verksamheten familjerådgivning, medling och anhörigstöd. Av
intervju med förvaltningschef framgår att nämnden bedriver förebyggande
arbete inom flera områden med fokus på gruppinsatser. Bakgrunden till det
nya arbetssättet är socialstyrelsens rekommendationer.
För 2015 arbetar nämnden mot fullmäktiges mål för folkhälsan och har
formulerat ett eget mål utifrån fullmäktiges mål. Förvaltningschefen menar att
det finns ett intresse för det förebyggande arbetet i nämnden mer fokus riktas
mot området i nämndens budget för 2016.
27
Styrdokument
Nya En dörr in
Politiken
KSAU
Region Halland
Rapporterar 2 ggr/år.
Styrgrupp: Förvaltningschefer
IFO, FH, FG, GV, KT och FS samt
en representant från Region
Halland.
Styrgrupp NEDI
• Möte 8 per år
• Beslut – direktiv
• Uppföljning
• Helhetssyn
Samordnare NEDI
Sammankallande
Funktionsgruppen för NEDI
Representanter för IFO, FH, GV, FG, FS, KT,
närsjukvården, BUP, VPM, Habiliteringen, polisen
samt regionens avdelning för social hållbarhet.
Tar fram förslag och beslutsunderlag
Arbetsgrupper;
fasta eller flyktiga
Kommuninvånarna
KUNGSBACKA KOMMUN
PROTOKOLLSUTDRAG
Kommunstyrelsen
Datum
2015-05-26
§ 109
Information - Sociala investeringar, En dörr in
Beslut
Informationen noteras till protokollet.
Sammanfattning
Linus Kron, ordförande i styrgruppen för projektet En dörr in, informerar om vad
projektet innebär.
Nationalekonomen Ingvar Nilsson informerar om sociala investeringar och hur
kostnader uppstår, om helhetstänk, tidiga insatser och långsiktiga åtgärder för att
minska de högre kostnader som uppstår i ett senare skede.
Expedierat/bestyrkt