Piller
Pulver
Prestation
OM PRESTATIONSHÖJANDE MEDEL
Piller
Pulver
Prestation
OM PRESTATIONSHÖJANDE MEDEL
Piller, pulver, prestation – om prestationshöjande medel
© Konsumentverket, 2000
ISBN 91-7398-729-8
Redaktör: Marianne Örberg
Text: Eva Molander
Layout: Lena Blåsjö
Omslagsbild: PhotoDisc, The Signature Series 20
Förord
”Det är en djungel och mycket fiffel och båg”… i kroppsbyggarbranschen. ”I annonser
i kroppsbyggartidningar marknadsförs massor av preparat som lovar stora muskler
på kort tid.” Citaten kommer från kriminalinspektör Gunnar Hermansson som är
en av de intervjuade i detta debatthäfte. Materialet består av ett antal intervjuer och
de intervjuade personerna står själva för sina inlägg och åsikter.
Att gå på gymmet, bygga muskler och kanske pröva något prestationshöjande
preparat är inne idag. Det känns därför angeläget att på detta sätt bidra med några
fakta kring lagstiftning och regler, mat och hälsa, kosttillskott, andra ämnen och
produkter samt marknadsföring.
”Piller, pulver, prestation” ligger väl i linje med flera av Konsumentverkets verksamhetsmål, som innebär att verket ska arbeta för att göra konsumenterna kritiska
och kunniga i sitt agerande på marknaden, ge information och utbildning i hushållsekonomiska frågor samt vägleda konsumenterna till säkra och bra produkter. Konsumentverket arbetar särskilt med stöd till konsumentgrupper som är ekonomiskt eller
socialt utsatta eller av andra skäl har behov av särskilt stöd. Ungdomar är den grupp
som är mest utsatt för reklamens övertalningsförsök och påverkan.
Konsumentverket har tidigare producerat material i syfte att skapa medvetenhet
om reklamens metoder, öka konsumenternas kunskaper inom olika områden och
stimulera till debatt. Exempel på sådana material är ”Mördande reklam” om tobaksbranschens öppna och dolda reklam, ”Grepp om livet” – om kroppsfixeringen i
reklamen, ”Sensualism eller skamgrepp – sextrender i reklamen”, ”Drömprinsen och
glamourgullet” – om könsschabloner i reklam riktad till barn samt ”Trix och trender”
– om marknadsföringsmetoder. ”Piller Pulver Prestation – om prestationshöjande
medel” är ett led i denna serie.
Det är vår förhoppning att materialet kommer att bidra till en viktig och stimulerande debatt kring dessa frågor.
Stockholm i maj 2000
Innehåll
Tro eller vetande? Vad säger du? ........................................................................................
7
Informatören: Nästan all effekt beror på tro .....................................................................
9
Polisen: En djungel av fiffel och båg .................................................................................. 11
Vad säger lagen? .................................................................................................................. 14
Vad är vad? ........................................................................................................................... 17
Toxikologen: Allt är inte guld som glimmar ...................................................................... 19
Idrottsläkaren: Ät rätt så får du i dig det du behöver! ...................................................... 23
Vi tittar in i forskarvärlden: ”Träning lika bra som doping” ........................................... 25
”Tveksamt om energidrycker har effekt” ......................... 27
Näringsfysiologen: Var smart – lär dig hur kroppen fungerar .......................................... 29
Sjuksköterskan: Du duger som du är! ................................................................................ 33
Recept: Lätt, snabbt och billigt ........................................................................................... 35
Länk- och lästips ................................................................................................………….. 36
Blir man verkligen världens starkaste man av att använda Absolute Glutamine Peptide? Ska man utgå från att det är
bra bara för att Youko Ahola säger att han använder det?
Absolute Glutamine Peptide är ”i sådan form att den effektivt tas upp av muskeln utan att förbrukas av tunntarmen. Glutamin är en av de mesta anabola aminosyrorna och är speciellt viktig för hårt tränande.”
Det låter ju väldigt bra men glutaminsyra hör till de aminosyror som kroppen själv kan bygga upp. Så…..bra mat
6
räcker långt!………
Tro eller vetande?
Vad säger du?
Idag säljs prestationshöjande piller, pulver och drycker för flera
miljarder kronor i Sverige per år. Någon exakt siffra går inte att få
eftersom mycket av det som säljs inte finns med i statistiken.
Många är olagliga
Varför köper vi sånt här?
Många medel är helt lagliga som till
exempel vitamin- och mineraltabletter.
En del innehåller ämnen som gränsar
till dopingmedel. Somliga innehåller
ämnen som är förbjudna enligt svensk
lag. Några av dessa innehåller narkotika,
andra är klassade som dopingmedel.
En del preparat som säljs på internet
innehåller ämnen som inte ens prövats
på människor, men det talar den som
säljer naturligtvis inte om.
 Är det för att orka mer, bli större, star-
Många lovar runt men håller tunt
I det här häftet får du fakta om prestationshöjande preparat och vad olika
personer som kommer i kontakt med de
här frågorna tycker och tänker.
En rad exempel på marknadsföringen
av olika preparat presenteras också.





De som säljer påstår att du blir friskare,
piggare eller starkare om du köper deras
preparat.
Men du kan nästan alltid få samma
effekt mycket billigare om du äter vanlig
men näringsriktig mat.
Du kan få betala dyrt för en förpackning som inte innehåller den mängd
som står på etiketten eller innehåller ett
ämne som inte har bevisad effekt.
7
kare, smalare eller mer attraktiva?
I så fall: vem bestämmer hur du ska
se ut – och vara?
Eller är det för att du ska vara säker
på att du får i dig tillräckligt mycket
näringsämnen?
Behövs de här preparaten över huvud
taget?
Vilka alternativ finns?
Finns det verkligen inga genvägar?
Måste man ha med en halvnaken tjej med uppsliten top och uppknäppt gylf för att kunna sälja dessa produkter? Då måste de vara dåliga. Eller får man en sån här tjej om man använder dessa produkter? En ytterligare
möjlighet är att annonsen är riktad till kvinnor. Får man en sån här kropp om man använder dessa preparat?
”Glutamine Powder förbättrar ditt proteinupptag, stärker immunförsvaret och ger snabbare återhämtning. Kombinera ditt Glutamine med Creatin och högt proteinupptag för absolut bästa anabola (uppbyggande) effekt.”
Användningen av begreppet ’anabola’ verkar onödigt, om det inte är för att läsarens tankebanor ska gå i
en viss riktning förstås….?
8
Informatören:
Nästan all effekt
beror på tro
– Bamse äter dunderhonung, Karl-Alfred
slevar i sig en portion spenat och Asterix
tar en trolldryck när de vill bli urstarka.
Våra föräldrar dricker kaffe. Det är inte
konstigt att vi tycker att det är naturligt
att stoppa i sig något extra för att orka
mer. Vi växer ju upp med att våra förebilder gör det!
Så säger Jens Börjesson som är sjuksköterska och jobbar på Dopingjouren,
DJ. Hit kan man ringa om man vill ha
information om doping och om olika
tillskott.
Jens styrke- och konditionstränar själv
och har varit aktiv handbollsspelare.
”Många tror också att större
muskler ska hjälpa dem att
få bättre självförtroende och
respekt. Det gäller förstås
mest killar. Tjejerna vill
framför allt få mindre fett
på kroppen.”
att börja, eller så har de börjat med något
preparat som de vill fråga om.
Många idrottare ringer också till DJ
för att fråga om olika tillskott.
– Men det är ett loser-recept att behöva ta ett piller innan man börjar ett
träningspass, tycker jag. Det ska kännas
bra att börja träna!
Vilka ringer?
Framför allt är det tjejer och killar som
går på gym eller idrottar som ringer till
DJ, berättar han.
– Det brukar börja med att de som
går på gym får råd om tillskott av någon
kompis eller välvillig vuxen. Och det är
lätt att tro att preparat ska fixa det när
träningen inte ger de resultat man tänkt
sig. Eller om resultaten inte kommer
tillräckligt snabbt. Många tror också
att större muskler ska hjälpa dem att få
bättre självförtroende och respekt. Det
gäller förstås mest killar. Tjejerna vill
framför allt få mindre fett på kroppen.
– När de ringer till DJ funderar de på
Oseriöst på internet
På internet är marknaden för tillskott
mycket utbredd, enligt Jens som ofta
surfar på nätet för att skaffa sig en bild
av marknaden.
– Sajterna informerar bara om sådana
effekter som säljarna tror att köparna
förväntar sig, hur man köper och vad det
kostar. Men informationen om produkterna är oseriös. Många av de preparat
som säljs på internet är förbjudna och
9
Foto: Tomas Södergren
din lever och dina njurar. Men det har
inte gjorts långsiktiga undersökningar
på unga friska människor som använt
kreatin, så det går inte att utesluta att fler
biverkningar kommer att upptäckas.
Det är heller inte ofarligt att använda
proteinpulver som också är ett tillskott:
– Om du äter för mycket protein kan
levern skadas.
innehåller läkemedel och andra ämnen
som till och med kan vara skadliga för
kroppen. Du kan inte vara säker på vad
du får när du köper på internet, helt
enkelt.
Tillskott onödiga
Jens informerar om olika tillskott, om
den som ringer frågar om det.
– Om du äter tillskott för att öka prestationen ska du räkna med att större
delen av effekten beror på att du tror så
mycket på tabletten eller pulvret. Det
är alltså helt onödigt att stoppa i sig
sådant!
Kreatin är ett tillskott som inte är
olagligt, eftersom det är ett ämne som
kroppen tillverkar själv.
– Du får i dig det om du äter bra mat.
Vissa tycker att de blir lite snabbare och
starkare när de använder kreatin.
Jens varnar dock:
– Du kan få ont i magen och i huvudet
och få muskelkramper. Och det finns
misstankar om att kreatin kan skada
Lär dig mer om mat!
– Lika viktig som träningskunskap är
kunskap om kosten. Om du vet med dig
att du t.ex. slarvar med frukosten eller
inte hinner äta på morgonen: Ta med
en smörgås eller yoghurt, som du kan
äta före skollunchen och några frukter
som du kan äta på eftermiddagen. Och,
du – drick mycket vatten – så ta med en
vattenflaska också!
– Du kan prata med någon som är
duktig på kost. Du kan också få råd och
tips av skolsköterskan, gympa- och hemkunskapsläraren om vad du ska äta för att
må bra och orka med skola och träning.
10
Polisen:
En djungel av
fiffel och båg
Gunnar Hermansson är kriminalinspektör och arbetar på narkotikaroteln inom
Rikskriminalen i Stockholm.
Han kommer ständigt i kontakt med
prestationshöjande medel av olika slag.
Så här säger han:
– Det är en djungel och mycket fiffel
och båg i den här branschen. I annonser
i kroppsbyggartidningar marknadsförs
massor av preparat som lovar stora
muskler på kort tid.
”Det är en djungel och
mycket fiffel och båg i den
här branschen. I annonser
i kroppsbyggartidningar
marknadsförs massor av
preparat som lovar stora
muskler på kort tid.”
Fort och mycket
bygga upp sin kropp för att bli någon och
för att vinna respekt. Många samlas på
gymmen.
Gunnar Hermansson berättar vad
som kan hända:
– Där kommer kanske en äldre grabb
och klappar dig på axeln. Han blir din förebild. Då är det lätt att följa de råd som
han delar med sig av. Han säger kanske
så här: ”Ta det här så går det fortare”.
Det Gunnar Hermansson vänder sig mot
är att allt ska gå så fort idag, att ungdomar inte har tid att bygga muskler på
normalt sätt.
– Det tar nämligen tid. I stället ska
det vara ”fort och mycket” på ett onaturligt sätt. Några börjar till och med att
använda förbjudna syntetiska preparat
som förstör hormonbalansen i kroppen.
Ingen vet på förhand vilka skador det
för med sig.
Hur ska man göra?
Gunnar Hermansson är övertygad om
att de flesta äter för dåligt och att det
därför kan vara bra att komplettera med
vettiga tillskott, särskilt för den som
tränar.
– Det behövs med den dåliga kosten
och stressen. De flesta äter falukorv
Hur har det blivit så?
När de vuxna inte har tid – så är det ofta
idag – blir barn och tonåringar ensamma, förklarar han.
– Vad händer då? Man blir ingen
– man blir tom. Många unga killar börjar
11
Vilken känsla! EXTREME SMOOTHIE måste jag pröva! Tänk att kunna bryta upp gallret och ta sig över fängelsemuren
likt ett vilt djur. ”Danger do not feed” ”Nobody goes to the extremes we go to.” – ”It´s the devil´s candy.”
Om marknadsföringen uppmanar till brott kan den anses otillbörlig.
12
del, påpekar han. Var därför noga med
vad du köper!
– Kosttillskott klassas som livsmedel
och får säljas ”fritt”. Men en del kan
innehålla ämnen som är olagliga, en del
är rent av dopingmedel. Och enligt lag är
det förbjudet att använda dopingmedel
här i Sverige. 
och pizza. Ingen äter efter kostcirkeln
längre. Få har tid och kunskap att laga
mat, verkar det.
Varning
När det gäller tillskott är det viktigt att
känna till vad som är livsmedel, vad som
är läkemedel och vad som är dopingme-
Ett smart och beprövat grepp i marknadsföringen är att en idol uttalar sig.
I detta fall är det ”Världens starkaste
man 1998” Magnus Samuelsson som
”rekommenderar alla som vill öka i
styrka och muskelmassa att pröva
Super Gainers Fuel. ” Det är ”den
absolut bästa produkten för dig
som önskar gå upp maximalt i
vikt genom att öka i kvalitativ
muskelmassa.”
Har Magnus verkligen fått
denna kropp av att använda
Super Gainers Fuel?
Är det verkligen vettigt att
spendera studiebidraget på
detta och liknande preparat?
13
Vad säger lagen?
Piller, pulver och drycker, som ökar prestationen eller påstås göra
det, säljs i livsmedelsbutiker och hälsokostbutiker, på apotek,
internet, postförskott och gym. Men vad som helst får inte säljas i
Sverige och inte med hjälp av vilka metoder som helst. En rad lagar
talar om vad som gäller.
Livsmedelslagen
Dopningslagen*
Allt som vi kan äta och dricka är livsmedel enligt lagen – om det inte är läkemedel
eller dopingmedel.
Det är livsmedelslagen som reglerar
livsmedel.
Livsmedelsverket är ansvarig myndighet.
Till dopingmedel hör bland annat anabola steroider, som innehåller manligt
könshormon och tillväxthormon.
Enligt dopningslagen får man varken
tillverka, sälja, inneha eller använda
dopingmedel.
Riksidrottsförbundet har dopingregler som gör att ämnen kan vara dopingklassade utan att de faller under
dopningslagen. Olika idrottsförbund
har egna listor med medel som är dopingklassade.
Läkemedelslagen
Läkemedel är sådana preparat som har
till uppgift att förebygga, påvisa, lindra
eller bota sjukdom eller symtom på
sjukdom.
Det är läkemedelslagen som reglerar
läkemedel.
Läkemedelsverket ska godkänna varje produkt innan den får börja säljas.
Till läkemedel räknas naturläkemedel.
Det är preparat som har granskats och
godkänts av Läkemedelsverket. För de
flesta gäller att traditionellt långvarigt
bruk visar vilken effekt de har. De verksamma beståndsdelarna ska vara av naturligt ursprung och inte vara alltför bearbetade. Naturläkemedel ska vara lämpliga
för egenvård, dvs. för sjukdomar som man
inte behöver gå till doktorn för.
Narkotikastrafflagen
Medel som är beroendeframkallande eller som har euforisk effekt och medel som
lätt kan omvandlas till varor med sådana
egenskaper klassas som narkotika.
Även medel som genom internationella överenskommelser klassats som
narkotika ingår. Dessutom omfattas
varor som den svenska regeringen anser
vara narkotika.
Enligt narkotikalagen får dessa medel
varken tillverkas, säljas, innehas eller
användas.
Exempel på medel som faller under
*) Termen doping/dopning diskuterades inför den nya lagen som trädde i kraft 1/4 -99. Då bestämdes att
namnet på lagen ska vara dopningslagen men i dagligt tal går det lika bra med begreppet doping.
14
Dessutom ska näringsidkaren i samband med marknadsföringen lämna
information som är viktig för konsumenten att känna till före köpet. Exempel på
sådan information kan vara att det krävs
vissa tillbehör såsom batterier, för att en
vara ska fungera.
Reklam ska se ut som reklam. Det
är viktigt att den som läser t.ex. en annons uppfattar budskapet. Det gäller
även om man bara ögnar igenom den.
Det ska också vara lätt att se vem som
är avsändare.
Näringsidkaren får inte använda
påståenden eller på annat sätt vilseleda
konsumenten om en varas kvalitet eller
mängd. Konsumenten ska få korrekta
uppgifter om varans ursprung, varans
tillverkningsland och information om
hur varan ska användas. Det är förbjudet
att påstå att en produkt har en effekt på
hälsan, om det inte stämmer. Vidare ska
priset anges samt hur varan ska betalas,
kontant eller exempelvis mot postförskott.
I lagen finns också regler om vilken information som ska lämnas vid
marknadsföring av s.k. förmånserbjudanden.
narkotikalagen är amfetamin och GHB.
(G står för Gamma, H för Hydroxi och
B för Butyrat.) GHB narkotikaklassades
första februari 2000.
Lag om förbud mot vissa
hälsofarliga varor
Denna lag kom 1999 och gör det möjligt
att stoppa nya varor som misstänks vara
farliga för hälsan och som kan användas
för missbruksändamål.
Folkhälsoinstitutet är ansvarig myndighet.
Marknadsföringslagen
Marknadsföringslagens mål är att motverka vilseledande och ovederhäftig
marknadsföring till konsumenter och
näringsidkare. Det är Konsumentverket/KO som ser till att lagen följs. Enligt
lagen ska marknadsföring av varor stämma överens med god marknadsföringssed vilket bl.a. innebär att reklam inte
får utformas vilseledande och den får
inte heller vara ovederhäftig. Det som
sägs i reklamen ska vara sant och korrekt. Om en näringsidkare säger att det
han säljer är det senaste och bästa och
kanske också det billigaste, då ska det
kunna styrkas.
MD:s dom 1995:12
MD förbjöd marknadsföring av naturmedel och s.k. kosttillskott
KO ./. Naturpost AB
KO:s yrkande bifölls, dvs. Marknadsdomstolen förbjöd Naturpost vid vite av femhundratusen
kronor att bl.a. …vid marknadsföring av vitaminer, mineraler och andra s.k. kosttillskott …..använda nedan angivna formuleringar eller andra formuleringar med väsentligen samma innehåll,
om inte bolaget kan visa att påståendena är sanna: ”Barn och ungdomar är en grupp som ofta
har ett behov av extra kosttillskott. Det är viktigt att dom får i sig järn, kalk, zink och B-vitamin
bl.a. Rakitis (engelska sjukan) är en sjukdom som är en följd av minskad inlagring av kalcium
och fosfat i benvävnaden.”
15
”Whey+ innehåller ett 100%-igt lågtemperaturbehandlat, microfiltrerat och Ion-Exchanged vassle (whey)protein. Det absolut mest högvärdiga proteinet med högsta tänkbara biologiska värde för kvalitativ
muskeluppbyggnad. Whey+ innehåller också den högsta koncentrationen av L-Glutamin och BCAA vilka
kroppen behöver för att kunna bygga muskler. Aktiva matsmältningsenzymer förhöjer kroppens förmåga
att spjälka sönder proteinet och gör att du får ett effektivare, högre och snabbare upptag.”
Här har man staplat ord och ämnesnamn med syfte att imponera och inge förtroende. Varför berättar man inte att microfiltrering och Ion-Exchanged är två olika metoder för rening och koncentrering
av vätskor? Och att BCAA (Branched Chain Amino Acids) är grenade aminosyror som finns i proteiner?
Kanske för att det låter alldeles för enkelt och trivialt.
Är det rimligt att betala dyrt för det här, när det går lika bra med mjölk och ägg?
16
Vad är vad?
Här är exempel på olika ämnen och produkter som påstås ha – eller
har – prestationshöjande eller uppiggande verkan. En del nämns på
flera ställen i detta häfte, andra talas om i den allmänna debatten.
Många gånger kallas de kosttillskott, en beteckning som egentligen
bara ska användas för vitaminer och mineraler.
Vitaminpreparat – kosttillskott
Energidrycker
Vitaminer finns naturligt i t.ex. grönsaker, frukt, bär, fullkornsbröd, kött och
mjölkprodukter.
Vitamin A och D kan orsaka skador
om de tas i för stora doser.
innehåller ofta stimulerande substanser,
t.ex. koffein som har prestationshöjande
effekt. Koffein finns naturligt i kaffe, te
och choklad. En del energidrycker innehåller taurin, som är en aminosyra.
Mineralpreparat – kosttillskott
Sportdrycker
Mineraler finns naturligt i många livsmedel, t.ex. i frukt, grönsaker, bär, mjölkprodukter, kött, fisk och skaldjur.
Flera mineraler är skadliga om de tas
i för stora doser.
innehåller oftast bara salter och socker
och används som vätskeersättning – som
också ger lite energi.
Antioxidanter
Kreatin
Det syre kroppen behöver kan också
skada cellerna. Det sker när vissa kemiska
processer i kroppen leder till att fria syreradikaler bildas. Det finns många ämnen
i naturen och i kroppen som skyddar mot
de fria syreradikalerna. De kallas antioxidanter.
Vitamin C och E och ett ämne som
heter beta-karoten är naturliga antioxidanter.
Vitamin C och beta-karoten finns i
grönsaker, rotfrukter och bär.
Vitamin E finns i grönsaker, frukt,
bröd, vetegroddar och fisk.
Q10 är ett medel som påstås ha antioxidantisk effekt. Men eftersom det bryts
ner redan i magsäcken är det ingen vits
med att äta det.
Kroppen kan bilda kreatin själv. Kreatin
behövs för att kroppen ska kunna hålla
sig med ett extra energiförråd.
Kreatin kan vara läkemedelsklassat men säljs också som “vanligt livsmedel”.
Kreatin finns naturligt i bl.a. kött och
fisk.
Proteinpulver
innehåller aminosyror. Alltid blandningar. Protein är en av kroppens byggstenar
och byggs i sin tur upp av aminosyror.
Protein finns naturligt i nästan alla livsmedel, t.ex. kött, fisk, bönor och mjölkprodukter.
17
Efedrin
”Functional foods”
stimulerar det centrala nervsystemet och
är vanebildande.
Efedrin vidgar luftrören. När man andas kommer mer syre till blodet. Därmed
orkar man mer.
Många tar efedrin för att inte känna
trötthet och hunger.
Effekten blir motsatt när man slutar
använda det. Det är även vanligt att man
får rethosta när man slutar.
Efedrin används i vissa läkemedel. Då
är det läkemedelsklassat. Det kan ge allvarliga biverkningar på hjärtverksamhet
och blodtryck, särskilt om det används
under lång tid, i höga doser och tillsammans med andra stimulerande ämnen,
t.ex. koffein. Efedrinprodukter som har
sålts som livsmedel har fått saluförbud.
Riksidrottsförbundet har klassat efedrin som dopingmedel under tävling,
men inte under träning.
Begreppet diskuteras i massmedia och
används på många olika sätt. Men det
finns ännu inte någon riktig definition på
vad det ska omfatta och innebära.
Risk med internet
Foto: Tomas Södergren
En del prestationshöjande preparat som
säljs på internet räknas som läkemedel
eller dopingmedel i Sverige.
Du löper inte bara risk att åka fast för
doping, du kan även utsätta dig för en
hälsorisk om du köper på internet.
Det kan också hända att tullen lägger
beslag på det du beställt. När du handlar på internet betalar du i regel innan
du får varan. Du kan alltså även riskera
att bli av med pengar utan att få det du
beställt. 
18
Toxikologen:
Allt är inte guld
som glimmar
– Många tror att allt som säljs i livsmedels- och hälsokostbutiker är ofarligt.
Men i Sverige finns det ingen lag om
att livsmedel ska förhandsgranskas. Ett
exempel: En kreatinkapsel, som inte är
läkemedelsklassad, är inte förhandsgranskad.
Ulla Beckman Sundh är toxikolog och
arbetar på Livsmedelsverket i Uppsala.
Hennes uppgift är bland annat att ta
reda på om det finns giftiga substanser
i livsmedel.
Hon förklarar:
– För alla livsmedel gäller att producenten ansvarar för att varan är säker.
Alla livsmedel måste också ha en innehållsdeklaration. Ingredienserna ska
redovisas i fallande viktordning. Det som
finns mest av i varan ska alltså stå först.
”Om man får i sig alldeles för
mycket av en särskild aminosyra kan det leda till effekter som
man inte räknat med.”
– Proteinpulver är inte farligt. Men
ibland har tillverkaren plockat ut någon
eller några av de aminosyror som bygger
upp protein och säljer dem som enskilda
aminosyror. Detta kan ge oväntade effekter!
INGREDIENSLISTA PRIPPS ENERGY
Ingredienser:
vatten, socker, stärkelsesirap, citronsyra,
salter (natriumcitrat, natrium- och kaliumklorid, natrium- och kaliumvätefosfat,
natriumvätekarbonat), naturlig citronarom
samt emulgeringsmedel (E 445).
Varning för bakslag
Ulla Beckman Sundh förklarar:
– De flesta aminosyror har flera specifika effekter i kroppen. Om man får
i sig alldeles för mycket av en särskild
aminosyra kan det leda till effekter som
man inte räknat med – utöver eller i stället för de man velat ha.
– Men olika människor är olika känsliga för denna påverkan och man vet inte
hur man reagerar förrän efteråt.
Kan proteinpulver vara farligt?
Proteinpulver är vanliga som prestationshöjande medel. De räknas som
livsmedel.
Kan det vara farligt att äta sådant
pulver?
19
”MÅSTE VI ÄNDRA FÖRPACKNINGEN FÖR ATT FÖRKLARA EFFEKTEN?”
Den här annonsen anmäldes till näringslivets Marknadsetiska råd (MER) och trots att rådet ansåg att bilden
och texten otvivelaktigt skapar associationer till doping, friades annonsen. MER ansåg att Pripps, genom den
minimala textraden allra längst ned i annonsen, tar avstånd från doping. Nedersta raden lyder: ”Pripps Energy
stödjer kampen mot doping. Pripps Energy2 innehåller bara naturliga ämnen.”
ICC:s*) grundregler för reklam, artikel 1 talar om att reklam inte får utformas på ett stötande sätt; att
reklam ska utformas med känsla av socialt ansvar och -i artikel 13 - att reklam inte får åsidosätta säkerhet och
hälsa. Dessa regler diskuterades i MER:s beslut.
*) International Chamber of Commerce eller Internationella Handelskammaren.
20
Fusk eller för lite kunskap?
 I stället för dyra proteinpulver kan
du hitta fullvärdigt protein billigare
i form av torrmjölkspulver, vanlig
mjölk eller ägg.
Ulla Beckman Sundh har en del att säga
om marknadsföringen och försäljningen
av olika sorters preparat:
 Koffein- och guaranatabletter, som
inte säljs på apotek, saknar ofta
varningstext om att de ska förvaras
oåtkomliga för barn.
 Du ska veta att 20 tabletter om vardera 100 mg koffein kan vara en dödlig
dos för en treåring!
 Det är inte tillåtet att kalla ett ämne
något annat än det svenska namnet.
Alla livsmedel som säljs i Sverige ska
vara märkta på svenska.
 De som importerar varor som ska
säljas som livsmedel i Sverige måste
registrera sig som livsmedelsimportörer. Alla vet inte om detta.
 Många av de medel som säljs i butiker
och på internet är sådant du hittar i
vanlig mat. Det blir ofta mycket billigare för samma mängd.
Medvetet eller omedvetet?
Man kan aldrig gardera sig för fusk,
säger hon. Det kan vara medvetet eller
omedvetet:
– En tävlingscyklist höll på att råka
riktigt illa ut. Han hade ätit kreatintabletter och blev dopingtestad efter
en tävling. Provet visade att det fanns
anabola steroider i hans urin. Men han
hade sparat burken med innehållsförteckning. Och det fanns tabletter kvar
i. Vid en analys av tabletterna blev det
klart att de innehöll ett ämne som inte
var deklarerat på etiketten. Han gick
därför fri från dopinganklagelser och
risk att bli avstängd. 
Här är några exempel:
 Gamma-oryzanol, beta-sitosterol
och stigmasterol finns i ris, soja och
majs.
 Inositol finns i fullkornsprodukter,
frukt, kött och grönsaker.
 Dibenkozid är den aktiva formen av
vitamin B12 och finns som B12 i allt
kött.
Är inte detta ett skolexempel
på vilseledande marknadsföring? ”redan efter 3-4
dagar kan resultaten vara
synliga.” Bildbevis finns!:
”Dag 1” och ”Dag 3”!
”Mer än 400% ökning
av tillväxthormonshalten.”
Hur möjligt är det
på en skala??!!…
21
”Need some weed?” Här talar vi inte längre om prestationer på gymmet, utan i sängkammaren! ”Yeah, you´re an animal
in the gym. But what if you could feel as powerful and confident in the bedroom as you do in the weight room? ” ’Horny
Goat Weed’ kan du köpa fraktfritt per telefon eller via internet - är du inte nöjd kan du få tillbaka pengarna inom 30
dagar. Har verkligen preparatet bevisad effekt?
Här har reklammakarna draghjälp av sexualdriften och bilden talar sitt tydliga språk. Vem tar inte chansen att bli
en bättre älskare? Är inte detta ett ’fall’ för näringslivets Etiska råd mot
22könsdiskriminerande reklam (ERK)?
Idrottsläkaren:
Ät rätt så får du i dig
det du behöver!
– Det finns en massa preparat som folk
tror har prestationshöjande effekt men
som inte har det. En del har bevisad effekt men har allvarliga biverkningar, till
exempel att man inte kan få barn.
Bengt Eriksson är idrottsläkare och
ingår i Riksidrottsförbundets dopingkommission. Han är också barnhjärtläkare på Östra sjukhuset i Göteborg.
Han är skeptisk till de flesta tillskott.
”I de olympiska spelen i det
antika Grekland mixtrade
idrottsmännen med ört- och
svampextrakt, eftersom den
som vann en gren belönades
med fri mat och bostad ända
tills nästa spel – i fyra år.”
Redan de gamla grekerna
Och så berättar han hur det hela började,
en gång för länge sedan:
– Tanken att medel av olika slag ska
hjälpa människor att bli starkare och
öka sin prestation har funnits sedan urminnes tider. I de olympiska spelen i det
antika Grekland mixtrade idrottsmännen
med ört- och svampextrakt, eftersom
den som vann en gren belönades med
fri mat och bostad ända tills nästa spel
– i fyra år. Det var mycket värdefulla och
eftertraktade pris. Vid slutet av 1800-talet
när olympiska spel kom igång igen, så
började idrottsmän åter att manipulera
sig för att vinna.
– Eftersom det länge var låga straff på
langning av dopingpreparat gick många
knarklangare över till att sälja anabola
steroider på skolgårdar, gym och fritidsgårdar, förklarar han.
– Anabola steroider är den drog som
ungdomar är mest förtjusta i. År 1999
lade tullen beslag på nästan dubbelt så
många tabletter som året innan.
Vad händer när man använder anabola steroider?
– Killar känner sig starkare och tuffare
och får till en början starkare sexlust. En
rad bieffekter uppträder lite senare: mer
finnar, mer hår på kroppen, sex-störningar och en aggressivitet som är svår
De ungas drog
Bengt Eriksson kommer ofta i kontakt
med olika dopingmedel. Han vill varna
för dem.
23
– Det säljs mängder av antioxidanter,
men en stor utredning 1997 visade att
det bara är nys.
Mineraler och vitaminer säljs det
också enorma mängder av.
– Många tror att de har prestationshöjande effekt. Men det är inte bevisat.
Han varnar för att A- och D-vitamin,
som lagras i kroppen, kan ge upphov till
leverskador.
Hur är det med proteintillsatser?
– Faktum är att idrottsmän behöver
tre gånger så mycket protein som andra.
Det finns preliminära resultat från försök som tyder på att proteintillskott har
prestationshöjande effekt. Men vanlig
kost täcker proteinbehovet mer än väl!
Alla sportdrycker innehåller koffein,
ofta mer än vad som står på etiketten,
upplyser han.
– Koffein har prestationshöjande effekt, men det ämnet finns även i kaffe, te,
choklad och vanlig läsk – som är mycket
billigare!
att kontrollera. Till slut blir de impotenta.
Och många döms för misshandel.
– Tjejer får mer muskler och mindre
fett på kroppen. De får också allvarliga
biverkningar: mer hår på kroppen, mörkare röst och clitoris börjar växa. Mensen
störs. Till slut kan de bli ofruktsamma.
De kan alltså inte få barn. Missbruk av
anabola steroider är faktiskt den vanligaste orsaken till ofrivillig barnlöshet
idag.
Tillväxthormon
Många tror att tillväxthormon, som också är ett dopingmedel, har samma eller
bättre effekt än anabola steroider.
– Men det är inte fastställt. Många
idrottsmän har ändå gått över till dessa
medel.
Tillåtna preparat – många
utan effekt
Kreatin är ett ämne som finns i
kött och fisk och som finns naturligt i kroppen. Av den anledningen är det inte förbjudet.
– Väldigt många idrottsmän
använder kreatin. Men det är
inte bevisat att det har prestationshöjande effekt. Möjligen
orkar de träna mer.
Bengt Eriksson har inte
mycket till övers för antioxidanter. Det är ämnen
som påstås förhindra att
cellerna åldras.
Mat – god effekt
Bengt Eriksson tycker att mat har god
effekt.
– Äter du på rätt sätt, får du i dig det
du behöver. Näringspreparat och näringslösningar är ett oerhört dyrt sätt att
få i sig det man behöver. Och det finns
näringslösningar där otillåtna ämnen
”smugits in” utan att det står på innehållsdeklarationen.
Om du äter en väl sammansatt kost behöver du inga kosttillskott, enligt experterna.
Ändå finns det en marknad för dessa. ’MittVal Sport’ illustrerar sitt budskap med ett
glas mjölk, en banan och ett grovt bröd! Annonser som denna informerar oss om att,
utan ett allsidigt intag av energi och näringsämnen kan kroppen inte tillgodogöra
sig träningen på bästa sätt.” Därefter går man direkt över till att berätta om ’MittVal
Sport’ och dess förträfflighet, i syfte att vi ska köpa och äta detta kosttillskott för att,
så att säga, vara på den säkra sidan.
24
Vi tittar in i forskarvärlden:
”Träning lika bra
som doping”
Foto: Tomas Södergren
Är det möjligt att få samma resultat på
naturlig väg som tidigare bara gått att få
med hjälp av höga doser anabola steroider? För första gången har forskare i
Sverige kommit fram till att det går.
Försöket gjordes 1999 vid Uppsala
universitet. Åtta unga män fick i nio
veckor pröva ett skräddarsytt kost- och
träningsprogram. Det visade sig att de
ökade både sin muskelmassa och muskelstyrka.
Under försökstiden tränade de olika
mycket och åt olika mycket kolhydrater,
protein och fett i perioder. Vissa kosttillskott ingick också.
– Periodvis åt de 40 procent mer än
normalt och då tränade de samtidigt
intensivt med tunga vikter, säger Dan
Henrohn som tillsammans med Torbjörn Åkerfeldt och Johan Månflod ledde
försöket.
Efter nio veckor hade försökspersonerna i genomsnitt gått upp nästan 6
kilo i vikt och samtidigt blivit av med 1,3
kilo kroppsfett.
Torbjörn Åkerfeldt:
– Det är till och med något bättre resultat än i tidigare studier med anabola
steroider.
Dan Henrohn:
– Förhoppningsvis blir idrottare och
andra som frestas använda dopingmedel
intresserade av våra resultat. 
Institutionen för näringslära
Uppsala universitet
Dag Hammarskjölds väg 21
752 37 Uppsala
Tel: 018-471 25 00
Webbplats: www.uu.se
Vill du ha kontakt?
Avdelningen för biologisk beroendeforskning
Uppsala universitet
Box 591
751 23 Uppsala
25
Reklamen för ’Battery’, där burken strålar av energi och där den är bemängd med läskande vatten(?)-droppar kan väl knappast sägas
vara ’måttfull’ – för att låna ett uttryck från ölreklamen. Visste du att du får lika mycket koffein och ”energi” av en kopp kaffe med
några sockerbitar?
26
”Tveksamt om
energidrycker har
effekt”
I ett examensarbete på Idrottshögskolan
1998 har två studenter ställt samman resultaten av olika undersökningar om de
verksamma ämnena i energidrycker.
För att en dryck ska klassas som energidryck ska den innehålla koffein och
kolhydrater. Den ska marknadsföras som
uppiggande och/eller prestationshöjande. Den ska säljas i Sverige.
De kom fram till att:
 många av de effekter, som marknadsförarna hävdar, inte är vetenskapligt
bevisade
 det är tveksamt om halterna i energidryckerna är tillräckliga för att ha
någon betydande effekt.
Carl Haglin och Jesper Tengblad, som
gjort studien, skriver så här:
”Man kan jämföra effekterna av en
burk energidryck med en kopp kaffe med
mycket socker i. Skillnaden är att kaffet
blir betydligt billigare.” 
Det här är vad du
får när du köper
en burk vanlig
energidryck
Foto: Anders Odell
Vill du ha kontakt?
Idrottshögskolan i Stockholm, Box 5626, 114 86 Stockholm. Tel: 08-402 22 00. Webbplats: www.ihs.se
27
Näringsfysiologen:
– Vi som lever nu har samma behov av
näring som de som levde för tusentals
år sedan. Enda skillnaden är att vi inte
behöver samla maten själva eller odla
grödor och sköta boskap. Vi går till affären och köper det vi vill ha. Och där
finns allt – både sådant du behöver och
sådant du inte behöver.
Pia Lindeskog är näringsexpert. Här
får du en kort lektion i vad du behöver
äta och hur kroppen fungerar.
Vatten och energi viktigast
Det viktigaste för kroppen är att den
får vatten, säger hon. Därefter kommer
energi, det vill säga bränsle till de olika
funktionerna.
Bränslet finns i maten vi äter, i de
näringsämnen maten innehåller.
Foto: Tomas Södergren
Var smart – lär dig hur
kroppen fungerar
”Det finns risk att man tar av
sitt muskelproteinförråd om
man hoppar över frukosten.
När kroppen sedan äntligen
får mat, byggs inte lika mycket
näring in i musklerna igen.
En del lagras som fett i stället.”
gifter: t.ex. ingår de i kroppens försvar
och bygger upp skelettet.
En del näringsämnen måste vi ha
varje dag.
Näringsämnen – vad är det?
Man brukar dela in näringsämnen i två
grupper, energigivande näringsämnen
och andra näringsämnen.
De energigivande ämnena är kolhydrater, protein och fett.
Till de andra näringsämnena hör
vitaminer och mineraler. Deras uppgift
är först och främst att styra kemiska
reaktioner i kroppen men också att få
syresättningen av blodet att fungera.
Vitaminer och mineraler har fler upp-
Varje dag
Kroppens förråd av kolhydrater räcker
bara ett dygn. Fett och protein finns i
lager.
Vi är alltså gjorda för att äta mycket
kolhydrater varje dag. I praktiken får vi
protein och fett varje dag också genom
maten vi äter.
C-vitamin behöver vi också fylla på
varje dag. Helst varje gång vi äter, efter29
som C-vitamin hjälper kroppen att ta
upp järn.
in i musklerna igen. En del lagras som
fett i stället.
Många som småbantar råkar ut för
detta!
Var finns de?
Kolhydrater finns i t.ex. bröd, gröt, pasta,
rotfrukter, ris, mjölkprodukter.
Protein finns i t.ex. kött, fisk, linser,
bönor, mjölkprodukter.
Fett finns i nästan allt, t.ex. i mjölkprodukter, kött, fisk, bröd, avokado.
Vitaminer och mineraler finns t.ex. i
frukt, grönsaker, rotfrukter, bär, mjölkprodukter och kött.
Om du inte hinner?
Men många hinner inte – eller orkar inte
– äta på morgonen. Hur ska de göra?
– Ta med en ostmacka och en frukt
och ät någon gång på förmiddagen, så
får du nytt bränsle.
Överskott lagras som fett
Äter man mer än man behöver, så lagrar
kroppen överskottet som fett.
Pia Lindeskog förklarar:
– Tidigare – när vi var samlare och
jägare – var det svårare för människor
att få tag i fett. Man åt så mycket man
kunde när det fanns – för att ha på lager
när de dåliga tiderna kom. Kroppen kan
ju lagra fett. Idag behöver vi inte äta upp
oss, men fortfarande gäller att överskottet lagras.
Socker
Socker är en kolhydrat. Problemet med
det vi till vardags kallar socker är att det
bara ger kolhydrater. Men du får inga
andra näringsämnen på köpet.
Om man äter mycket socker går blodsockerhalten upp snabbt i kroppen, men
den sjunker snabbt också. Du blir trött
och känner dig sugen på mer.
– Så när du läser att det finns kolhydrater i en produkt, är det klokt att se om
den innehåller mycket socker.
Proteinet i maten räcker
De som vill bygga muskler och därmed
öka prestationen måste äta mycket
protein. Men man behöver inte äta mer
protein än vad som finns i vanlig mat
– om man äter rätt. Det räcker även för
idrottare.
– Men det räcker inte att äta rätt, du
måste arbeta för att bygga muskler.
Ät frukost
Efter en hel natt utan mat behöver kroppen påfyllning av bränsle. Därför är det
bra att äta på morgonen.
– Om du hoppar över frukosten är
förrådet av kolhydrater tömt före lunch.
Men bränsle behövs hela tiden. Kroppen prioriterar hjärnan, så den tar av
det protein som finns i kroppen och gör
om det till kolhydrater för att hjärnan
ska fungera.
Gör ett mellanmål
Det är lättare att tillgodogöra sig näringsämnena om man äter 3-4 gånger per dag
i stället för bara två. Det vet man. Därför
är det bra om du äter ett mellanmål på
eftermiddagen.
Pia Lindeskog vill gärna slå ett slag för
mjölk som bland annat innehåller kalk:
– I Norden är vi anpassade att dricka
Muskler kan bli fett
– Det finns risk att man tar av sitt muskelproteinförråd om man hoppar över
frukosten. När kroppen sedan äntligen
får mat, byggs inte lika mycket näring
30
mjölk även efter spädbarnsåldern. Den
förmågan tycker jag att man ska utnyttja.
Här är några bra mellanmål:
 1 macka med pålägg, 1 glas mjölk – eller varm choklad – eller kaffe eller te
med mjölk, 1 frukt.
 En liten hamburgare, 1 glas mjölk och
1 frukt.
Tallriksmodellen visar också hur stor
del av tallriken de olika näringsämnena
ska ha.
Om man inte äter kött?
Vegetarianer måste vara extra noga så att
de får i sig alla näringsämnen.
– Är du vegetarian behöver du äta
mycket baljväxter, alltså ärter, bönor och
linser. Minst en portion av detta varje
dag. Och du måste äta mycket mat för
att få i dig tillräckligt med energigivande
näringsämnen.
– Är du vegan måste du äta specialpreparat för att få tillräckligt mycket av t.ex.
järn, zink, vitamin B12 och vitamin D. 
Hur blir det med middagen?
Om du äter två lagade mål mat med en
rejäl grönsaksportion om dagen kan du
vara rätt säker på att du får i dig tillräckligt med grönsaker.
Tallriksmodellen är bra, tycker hon.
Det är ett sätt att se till att en lagad måltid
innehåller alla de näringsämnen som är
viktiga.
Tallriksmodellen är ett sätt att se till att en lagad måltid innehåller alla de näringsämnen som är viktiga. Källa: Centrum för
tillämpad näringslära, Stockholms läns Landsting.
31
Du duger som du är! Det är sjuksköterskans budskap. Samtidigt marknadsför Swedish Fitness klädmärket ”Better Bodies”
(Bättre Kroppar)! Våga vara nöjd med dig själv eller bär ”BetterBodies”-kläder. Får du en bättre kropp av dessa kläder? Eller
32
signalerar kläderna att du ligger i träning?
Sjuksköterskan:
Till MÄTS, en mottagning för ätstörningar där Lillemor Johansson är sjuksköterska, kommer många tonåringar,
flest tjejer.
– Många resonerar så här: ”Jag är värdelös för att jag inte kan nå upp till mina
mål, och då kan jag lika gärna låta bli att
äta eller bara äta skräpmat”.
Den behandling de får här går ut på
att de ska lära sig att ifrågasätta tankar
och känslor de har och lära sig ett nytt
sätt att tänka. Dessutom ska de lära sig
äta rätt.
Foto: Anders Norderman
Du duger som du är!
”Att våga vara nöjd med
sig själv är väldigt bra.
Då kommer livslusten
och glädjen tillbaka. Du
blir också tolerant – du
är bra och kan tycka att
andra är bra, även om
de inte är som du.”
Enkät om preparat
Bäst och smal
För ett par år sedan gjorde Lillemor Johansson en undersökning om tjejerna
som kom till mottagningen använt olika
preparat. Det visade sig att av 100, som
svarade, hade 48 tagit något preparat
för att höja prestationen, eller för att de
skulle känna sig piggare.
– Det var mest vitamin- och mineralpreparat. Men några hade tagit
kreatininfosfat, för att ersätta mat, och
näringsdrycker av olika slag.
Men hit kommer också unga tjejer
som blivit indragna i missbruk av dopingmedel. Ett exempel på preparat,
som Lillemor Johansson vet att tjejer
använt, är efedrin som gör att andningskapaciteten och hjärtfrekvensen ökar.
Många har krav på sig att vara bäst, säger
hon. De tycker att de hela tiden måste
prestera mer. Till slut orkar de inte längre, och då blir de så nedstämda att de inte
ens orkar kliva ur sängen. De orkar inte
längre vara bäst på step-up och springa
en mil varje kväll.
– Till detta att vara bäst kommer
kravet på att vara smal. Förebilderna i
massmedia och reklam är smala över
höfterna men har stora bröst. Ingen
tänker på att bilderna ofta är hårt retuscherade, och att många modeller har
bröstimplantat.
33
Tysta förväntningar styr
100. Tjejerna säger att det är någonstans
mellan 90 och 100 som är godkänd prestation. Allt annat är underkänt! För att
få fram vad som är logiskt och mer sunt
förnuft i brukar jag jämföra med en skrivning i skolan. Vad är godkänt om det är
100 frågor? Då blir svaret runt 50.
Det tar tid för tjejerna på MÄTS att
komma fram till att man inte behöver
vara bättre än alla andra för att duga.
Lillemor Johansson säger att om man
inte pratar om värderingar hemma och
i skolan blir det lätt så att omgivningens
”tysta förväntningar” styr en.
– Det kan vara föräldrarnas tysta
förväntningar om att man ska ha en viss
utbildning. Eller kompisarnas krav att
bara en viss sorts människor duger, de
som ser ut på ett speciellt sätt.
– Jag tycker att ungdomar ska ifrågasätta mer. Och fråga sig själva ”Ska jag
verkligen köpa mina föräldrars eller mina
kompisars värderingar? Vilka är mina
egna värderingar?”
Våga vara nöjd
Man duger på många olika sätt och man
kan vara på många olika sätt. Det är den
värdering som den här mottagningen
vill föra fram.
– Att våga vara nöjd med sig själv är
väldigt bra. Då kommer livslusten och
glädjen tillbaka. Du blir också tolerant
– du är bra och kan tycka att andra är bra,
även om de inte är som du.
Vad är godkänt?
På MÄTS pratar de ofta om vad som är en
godkänd prestation och när man duger.
Lillemor Johansson:
– Jag brukar rita en skala från 1 till
I TwinLabs reklambroschyr talas om ”måltidsersättare för viktminskning”, ”TWINFAST- är till
för dig som tränande eller icke tränande som vill
öka fettförbränningen och gå ned i vikt.”, ”För
allmänt välmående och viktminskning . Tag en
portion Twinfast som mellanmål eller måltidsersättare.” Och ”För ett snabbare resultat. Ersätt 1-2 av dagens måltider med Twinfast.”
För unga människor och särskilt de som
inte har växt färdigt är det mycket viktigt att
äta rätt och regelbundet. Budskapet i denna
broschyr är det motsatta! Hur ska en ung
människa förstå betydelsen av en väl sammansatt kost, när hon samtidigt får veta
att hon kan ersätta upp till två mål om
dagen med ’Twinfast’?!
34
Lätt, snabbt och billigt
Recepten kommer från Centrum för Tillämpad Näringslära, Stockholms läns landsting.
Prisuppgifterna baseras på Konsumentverkets prismätningar 1999.
Sugen på mellanmål?
Fyra snabba fyllningar
Gillar du kaffe?
Dubbelmacka och juice
För dig som tycker att det är kul att
laga mat.
De här fyllningarna kan du
förbereda och ha i kylen och använda till bagels, tunnbröd, vanliga
brödbullar eller kalla pannkakor.
Tillsammans med mjölk och en
frukt eller morot blir det ett bra
mellanmål.
Här är tre snabbfixade kaffedrinkar. Tar du en macka med mycket
grönt på till, så får du en snabb
energikick.
1 skiva grovt bröd
smör eller margarin
1 skiva ost
sallad och paprika
1 skiva skinka
juice
ca 5 kr
Yoghurt
Lättyoghurt med flingor
och banan
1 skiva grovt bröd
leverpastej och gurka
ca 5.50 kr
Gröt
1 portion havregrynsgröt
äppelmos och mellanmjölk
1 skiva grovt bröd
smör eller margarin
1 skiva ost
äpple
ca 4.50 kr
Inför träningen
Snabbgröt i mikro
lingonsylt och mjölk
banan
ca 4 kr
1 liten hamburgare
mjölk
äpple
ca 12 kr
Skink- och äppelkeso
1 dl Keso
1/2 hackat äpple
1 skiva rökt skinka, skuren i bitar
svartpeppar
ca 7.50 kr
Hot tuna
1/2 dl tonfisk
1 msk hackad purjolök
1 msk gräddfil
tabasco
ca 2.50 kr
Banana Tropic
1 dl Keso Ananas
1/2 hackad banan
ca 5.50 kr
Avokadoröra
1/2 mosad avokado
1 tsk pressad citron
1 msk hackad purjolök
salt, svartpeppar
ca 2 kr
Cafe latte
2 dl varm mjölk
2 tsk snabbkaffe
ev. socker
ca 2 kr
Chokladkaffe
1 dl varm mjölk
1 dl kaffe
2 tsk Oboy
ca 1.50 kr
Kryddigt kaffe
1 dl varm mjölk
1 dl kaffe
1 krm kanel el. kardemumma
ca 1 kr
Milkshakes
Blanda i mixer, matberedare eller
med elvisp samman alla ingredienserna till en luftig konsistens.
Tag en macka till – och du har ett
mellanmål som är både gott och
nyttigt.
Blåbärsmjölk
2 dl mjölk
1 dl blåbärssoppa
ca 2.50 kr
Bananashake
Tunnbrödsrulle
med kallt potatismos
och köttbullar
paprika
mjölk
ca 12 kr
2 dl mjölk
1 liten banan
1/2 dl vaniljglass
ca 4 kr
Friskusdrink
2 dl mjölk
2 1/2 msk koncentrerad
apelsinjuice
ca 3 kr
35






Länk- och lästips
Länktips
Konsumentverkets webbplats: www.konsumentverket.se
Reklamfabriken: www.reklamfabriken.konsumentverket.se
Råd & Röns webbplats: www.radron.net
Livsmedelsverkets webbplats: www.slv.se
Skolverkets webbplats: www.skolverket.se
Skoldatanätet: www.skolverket.se/skolnet
Folkhälsoinstitutets webbplats: www.fhinst.se/skolan
Institutionen för näringslära vid Uppsala universitet: www.uu.se
Idrottshögskolan i Stockholm: www.ihs.se
Myndigheten för skolutveckling: www.skolutveckling.se
Lästips från Konsumentverket
Drömprinsen och glamourgullet
Grepp om livet
Koll på pengarna?
Lockrop från marknaden
Marknadsföringslagen, OH
Mördande reklam
Pills, powders, perfomance (engelsk version av Piller, pulver, prestation)
Trix och trender i reklamen
118 87 Stockholm
Tel: 08-429 05 00. Fax: 08-429 89 00
E-post: [email protected]
Webbplats: www.konsumentverket.se
91-7398-729-8
”Det är en djungel och mycket fiffel och båg”… i kroppsbyggarbranschen. ”I annonser i kroppsbyggartidningar marknadsförs massor
av preparat som lovar stora muskler på kort tid.” Citaten kommer från
kriminalinspektör Gunnar Hermansson som är en av de intervjuade i
detta debatthäfte. Materialet består av ett antal intervjuer och de intervjuade personerna står själva för sina inlägg och åsikter.
Att gå på gymmet, bygga muskler och kanske pröva något prestationshöjande preparat är inne idag. Det känns därför rätt att på detta sätt
bidra med några fakta kring lagstiftning och regler, mat och hälsa, kosttillskott, andra ämnen och produkter samt marknadsföring.