Motståndskraft mot infektion i samband med förlossning hos svin
Ulf Magnusson
Institutionen för obstetrik och gynekologi, SLU, Centrum för Reproduktionsbiologi i Uppsala (CRU)
Box 7039, 75007 Uppsala
tel 018-67 23 24
e-post [email protected]
Fostrets och den nyföddes beroende av modern
Under 115 dagar är den ofödda grisen, först som embryo sedan som foster, beroende av modern via placenta/fosterhinnor för näringstillförsel och av hennes immunsystem för skydd mot infektioner. När dessa två
funktioner sviktar kan suggan drabbas av omlöpning och abort eller föda fram stenfoster, dödfödda eller
svagfödda kultingar.
Från födseln till avvänjning är späd/smågrisen beroende av modern, till en början helt och hållet, via råmjölk
och mjölk. Detta beroende avser inte bara näringsintaget utan även skyddet mot infektioner, f.f.a. antikroppar
förs över från moder till den nyfödde denna väg. Det senare är särskilt viktigt då den nyfödda grisen
infektionsförsvar fungerar långsamt till en början.
Förlossningen är en dramatisk omställning för såväl moder som avkomma
Övergången från en moder-avkomme kontakt via placenta till en kontakt via juvret är fysiologiskt den mest
dramatiska omställningen i såväl det unga som det vuxna djurets liv. Denna omställning, förlossningen, är
således en väldigt känslig tidpunkt ur flera perspektiv, bl.a. är risken att drabbas av sjukdom mycket hög för
såväl moderdjur som för avkomma.
En av de allra vanligaste akuta sjukdomarna hos suggor i Sverige är grisningsfeber, som, vilket namnet
anger, drabbar suggorna just vid förlossningen. De drabbade suggorna får feber, nedsatt aptit och nedsatt
eller upphörd mjölkproduktion. Det senare leder i sin tur självfallet till att även spädgrisarna drabbas i form
av undernäring, ökad infektionskänslighet och död. Sjukdomen påverkar således smågrisarna i minst lika
hög grad som suggan. Den dominerande orsaken till grisningsfeber är juverinflammation orsakad av
colibakterier.
Suggans infektionsförsvar runt förlossningen
Är det så att suggans infektionsförsvar är nedsatt vid förlossningen och är detta anledning till att hon drabbas
av juverinflammation vid just denna tidpunkt? För att försöka besvara dessa frågor har vi studerat olika
funktioner i suggans immunsystem i blodprover samlade före, under och efter förlossningen. Och verkligen,
ett flertal av de studerade funktionerna uppvisade betydande variationer runt förlossningen. Emellertid gavs
ingen entydig bild i dessa blodprovsanalyser: vissa immunologiska funktioner var förbättrade medan andra
var försämrade vid förlossningen.
Vi beslutade då att gå vidare och studera vad som händer vid platsen för infektionen, d.v.s. juvret, och att
studera de immunologiska funktioner som är särskilt betydelsefulla i förvaret mot just colibakterier. I dessa
studier har vi dock ej funnit något stöd för att suggans bakteriella infektionsförsvar i juvret är nedsatt just vid
förlossningen. Med dagens kunskap antar vi därför att det istället är så att vissa suggor är mer benägna än
andra att drabbas av juverinflammation orsakad av colibakterier.
Experimentella studier av colimastit hos sugga
För att studera benägenheten hos suggor att utveckla colimastit har vi utvecklat en experimentell modell där
vi infekterar suggor i juvret med colibakterier innan förlossningen. Till vår stora förvåning utvecklar inte alla
suggor sjukdom utan några tycks motståndskraftiga mot infektionen.
För närvarande jämför vi ett antal funktioner i immunförsvaret mellan suggor som är motståndskraftiga mot
infektion och de som utvecklar sjukdom. Dessutom möjliggör den experimentella modellen att under strikt
kontrollerade förhållanden utföra noggranna mätningar av olika sjukdomsmarkörer och relatera dessa till
128
klinisk sjukdom. Denna kunskap kan sedan användas för att förbättra diagnostiken av sjukdom runt
förlossningen.
Den nyfödda grisens infektionsförsvar
Som bekant är det nyfödda djuret mycket infektionskänsligt. Vi har därför som en förlängning av studierna
av suggan runt förlossningen inlett studier av den ny födda grisens infektionsförsvar. Dessa studier har
möjliggjorts tack vare den metodologiska kunskap vi tillägnat oss under studierna av suggans
infektionsförsvar. Preliminär resultat från dessa studier antyder att den nyfödda grisens naturliga immunitet,
d.v.s. inte den som är överförd från suggan, är avsevärt lägre under de första levnadsdagarna jämför med de
efterföljande veckorna.
Praktisk nytta......
Den diagnostik veterinärer använder idag för bedömning av sjukdom runt förlossningen hos suggor är
ganska grov. Våra forskningsresultat indikerar att suggor kan ha subklinisk sjukdom vid förlossningen och
att denna endast kan upptäckas med förfinade diagnostiska metoder.
Om vi lyckas identifiera immunologiska faktorer/funktioner som är av avgörande betydelse för
motståndskraften mot colimastit hos sugga kan vi söka förbättra denna genom genetisk selektion, utfodring
och uppfödningsform/ hantering.
Slutligen, våra studier om förändringarna i späd/smågrisens immunförsvar kommer förhoppningsvis att ge
information om hur exempelvis vaccinationsprogram bör utformas eller hur den dräktiga suggan bör
utfodras/ hanteras för att optimera spädgrisens immunförsvar.
Tack
Dessa studier har stötts ekonomiskt av Skogs- och Jordbrukets Forskningsråd, Bayer Sverige AB och
Köttböndernas forskningsprogram.
Referenser
Edfors-Lilja, I., Bergström, M., Gustafsson, U., Magnusson, U. and Fossum, C., 1991. Genetic variation in
Con A-induced proliferation of interleukin-2 by porcine peripheral blood mononuclear cells. Vet. Immunol.
Immunopathol., 27: 351-363.
Edfors-Lilja, I., Wattrang, E., Magnusson, U. and Fossum, C., 1994. Genetic variation in parameters reflecting immune competence of swine. Vet. Immunol. Immunopath. 40:1-16.
Hermansson I, Einarsson S, Larsson K and Bäckström L, 1978. On the agalactia postpartum in the sow.
Nord. Vet. Med. 30:465-473.
Löving M and Magnusson U. 2000. Porcine mammary glands inoculated with E. coli: changes in density of
MHC class II expressing cells. IPVS meeting, Melbourne, Australia, Sept 2000. Abstract.
Magnusson, U. and Fossum, C., 1988. Variations in number and functional capacity of blood mononuclear
cells during the peripartal period in the gilt. J. Vet. Med. B 35: 570-578.
Magnusson, U. and Einarsson, S., 1990. Effects of exogenous oestradiol on the number and functional
capacity of circulating mononuclear and polymorphonuclear leukocytes in the sow. Vet. Immunol.
Immunopathol., 25: 235-247.
Magnusson, U. and Fossum, C., 1990. Numerical variations among blood mononuclear cells during the
peripartal period in the gilt. J. Vet. Med. B, 37:459-467.
Magnusson, U., Rodriguez-Martinez, H. and Einarsson, S., 1991. A simple, rapid method for differential cell
counts in porcine mammary secretion. The Veterinary Record, 129: 485-490.
129
Magnusson U and Holst H, 1998. Assaying granulocyte phagocytosis by chemiluminescenc: Effect of
storage time and temperature of blood samples. J Vet Med B, 45, 217-222.
Magnusson U and Greko C, 1998. Assessement of phagocytic capacity and opsonic activity in blood and
mammary secretion during lactation in sows. J Vet Med B, 45, 353-361.
Magnusson U., 1999. A longitudinal study of lymphocyte subsets and MHC class II expressing cells in the
mammary gland of sows. Am J Vet Res, 60: 546-548.
Magnusson U, Pedersen Mörner A, Persson A, Karlstam E, Sternberg S, and Kindahl H., 2000. Sows
intramammarily inoculated with Escherichia coli: Influence of time of infection, hormone concentrations and
leukocyte numbers on the development clinical disease. Submitted.
Persson A, Pedersen Mörner A and Kuhl W, 1989. A long term study on the health status and performance of
sows on different feed allowances during late pregnancy I. Clinical observations, with special references to
agalactia post partum. Acta vet.scand. 30:9-17
Persson A, Pedersen Mörner A and Kuhl W, 1996. A long term study on the health status and performance of
sows on different feed allowances during late pregnancy III: Esherichia coli and other bacteria, total cell
content, polymorphonuclear leucocytes and Ph in colostrum/milk during the first three weeks of lactation.
Acta vet.scand. 37:293-313.
Ringarp N, 1960. Clinical and experimental investigations into a post-parturient syndrome with agalactia in
sows. Acta Agric. Scand. Suppl. 7.
Tsuma, V.T. and Magnusson, U., 1992. Opsonic activity in mammary secretion and serum of gilts during the
lactation period. J. Vet. Med. B., 39: 285-289.
Österlundh, I, Holst H, and Magnusson U., 1998. Hormonal and immunological changes in blood and
mammary secretion in the sow at parturition. Theriogenology, 50:465-477.
Österlundh I, Holst H and Magnusson U. 2000. Effects of porcine mammary secretions on polymorphonuclear leukocyte functions.Submitted.
130
