Kuhn*s theory of the growth of scientific knowledge

Kontroversen kring översikter
av utbildningsvetenskaplig
kunskap
Ingemar Bohlin
Institutionen för sociologi
och arbetsvetenskap
Göteborgs universitet
Denna presentation


Två teman
Kumulativitet och generaliserbarhet


Jag kommer att inta en polemisk ståndpunkt
Vilken grad av formalisering är önskvärd?
2
Min egen bakgrund

Vetenskapsteori och vetenskapssociologi




Produktion och användning av vetenskaplig kunskap
Empirisk orientering: fallstudier
Distans till aktörerna
Relevanta projekt



Medicin
Utbildningsvetenskap
Klimatforskning
3
Kumulativitet och
generaliserbarhet

Behovet av en kumulativ kunskapsutveckling är
ett av huvudargumenten för formella metoder
för syntes av forskningsresultat
- som utgör en förutsättning för hela konceptet
evidensbaserad praktik (och policy)

Om existerande forskning inte sammanfattas på
ett systematiskt sätt kommer relevanta resultat
att förbises, vilket leder till



Lägre vetenskaplig kvalitet
Reducerad användbarhet
Duplicering av studier, dvs slöseri med
forskningsmedel
4
Kumulativitet och
generaliserbarhet

Enkla föreställningar om kumulativitet och
generaliserbarhet intar en central plats i
traditionell vetenskapsfilosofi



Och försvaras fortfarande av många naturvetare och
kvantitativt orienterade samhällsvetare
Inom den kvalitativa traditionen intas ett
spektrum av hållningar i dessa frågor
En radikalt avvisande hållning är vanlig

Windelbands begreppspar nomotetisk/idiografisk
kunskap har ofta använts till stöd för denna hållning
5
Kumulativitet och
generaliserbarhet

I Storbritannien och Sverige dominerar den
kvalitativa traditionen inom utbildningsvetenskap, och motståndet mot evidensbaserad
praktik är starkt


Vad gäller Sverige är det knappast någon överdrift
att säga att motståndet är massivt
De argument som förs fram bygger i hög grad
på samma enkla dikotomi

“Den medicinska modellen fungerar inte inom
utbildningsområdet”
6
Kumulativitet och
generaliserbarhet



Den enkla dikotomin är grovt missvisande
Tvärt emot föreställningen om idiografisk
kunskap sammanfattar kvalitativa forskare
ständigt egna och andras resultat, precis som
forskare inom den kvantitativa traditionen gör
Olika former av översikter av tidigare forskning
har vuxit fram organiskt inom alla discipliner


Annual reviews, artiklar i vanliga tidskrifter, inledande
avsnitt i snart sagt varje artikel, läroböcker, kallelser
till konferenser
Avhandlingar, projektansökningar
7
Kumulativitet och
generaliserbarhet


Frågan är alltså inte huruvida existerande
forskning bör sammanfattas, utan hur det
lämpligast sker i olika sammanhang
En utveckling av metoder för syntes av
kvalitativa forskningsresultat har länge pågått
inom vårdforskning och utbildningsvetenskap



Termen metasyntes
Denna utveckling förtjänar kvalitativa
utbildningsforskares uppmärksamhet
Men skyttegravskriget fortsätter, och i Sverige
betraktas Bohlin som en överlöpare
8
Tema 2: Beslutsstöd



Systematiska översikter utgör ett exempel bland
många på den växande betydelse beslutsstöd
har fått inom hela samhället
Drivkrafterna bakom denna utveckling är
framför allt en strävan efter
Kvalitetssäkring



Granskningssamhället
Tillsyn och ansvarsutkrävande
Likformighet


Kontra godtycke (“the postcode lottery”)
Jfr. rättssäkerhet
9
Formalisering av procedurer




Övergripande syfte: att begränsa utrymmet för
individuella, subjektiva bedömningar
Därför står användningen av beslutsstöd alltid i
ett spänningsförhållande till utövandet av
professionellt omdöme
Detta är det grundläggande skälet till att
evidensbaserad praktik, överallt där konceptet
införs, ger upphov till kontroverser
Systematiska översikter är inget undantag

Beslutsstöd på två nivåer
10
Den centrala frågan


En intressant teoretisk fråga som metodologin
för systematiska översikter aktualiserar:
Hur långt är det möjligt och rimligt att driva
formaliseringen av de procedurer som ingår i
synteser av forskningsresultat?
11
Kritik inom hälsosektorn


Inom bl a vårdforskning har kritik riktats mot
metodologin för systematiska översikter
Två påståenden:



Många systematiska översikter har en formelartad
karaktär, är överdrivet formaliserade
Trots hänvisningarna till formella metoder är det
tydligt att informella bedömningar har haft stor
betydelse i processen
Slutsats:


Form är sekundärt, funktion primärt
För vissa uppgifter är narrativa, informella översikter
att föredra framför systematiska
12
Kritik inom
utbildningsvetenskap



Systematiska översikter introducerades inom
utbildningsområdet för drygt 10 år sedan
Utvecklingen leds av EPPI-Centre vid University
of London, som år 2000 fick ett
departementsuppdrag att initiera ett program för
systematiska översikter
De flesta översikter inom detta program
genomfördes av externa forskare
13
Kritik inom
utbildningsvetenskap

Hur programmet organiserades

Forskare från brittiska universitet inbjöds att ansöka
om ekonomiskt stöd från EPPI
 I de grupper som valdes ut ingick forskare som var ledande
inom sina fält



Grupperna gavs möjlighet att utbilda sig i den
metodologi som skulle tillämpas
Detaljerade protokoll och instruktioner distribuerades
Hela processen följdes av personal vid EPPI
14
Kritik inom
utbildningsvetenskap



Programmet utlöste en storm av kritik
De två mest välformulerade kritikerna, Martyn
Hammersley och Maggie MacLure, hävdade
båda att det finns en gräns för vad som är
meningsfullt att formalisera vid synteser
Även här gjordes två påståenden

Metodologin utgör en tvångströja, och leder till
förvrängning av de resultat som syntetiseras
 Titeln på Maclures artikel: “Clarity bordering on stupidity”

Formatet döljer de tolkningar som utgör en
förutsättning för denna form av praktik
 Mindre transparens, inte mer
15
Vad följer av denna kritik?



Hammersleys och MacLures argumentering är
övertygande, men vilken slutsats bör vi dra?
Att formalisering bör undvikas över huvud
taget?
Den slutsatsen stämmer väl överens med
Windelbands dikotomi
16
Men antingen-eller-tänkandet
leder vilse

Som Martyn Hammersley har påpekat,
“We are not faced with an exclusive choice between
external regulation via explicit methodological rules,
on the one hand, and complete individual autonomy,
on the other.”

Detta gäller inte bara produktion av översikter,
det gäller vetenskaplig metodologi i allmänhet



Se t ex på läroböcker i etnografisk metod
Valet gäller inte formalisering eller ej
Frågan gäller vilken art och grad av
formalisering som är lämplig för olika uppgifter
17
En viktig variabel


Formalisering kan åläggas aktörer från centralt
håll, men kan också växa fram bland aktörerna
själva
Metoder för syntes av resultat av kvalitativa
studier tycks vara ett exempel på det senare


Vårdforskning
Utbildningsvetenskap
 Dwight & Hare 1988

Socialt arbete
18
En allmän rekommendation


Inga enkla svar kan ges
Men ju större medvetenheten är om
formaliserade metoders styrka och
begränsningar, desto klokare beslut kan fattas
19