Vart vänder du dig?
Ansökan om råd och stöd gör du till landstingets LSS-handläggare.
LSS-handläggaren beslutar om du har rätt till den hjälp som LSS ger.
Telefon: 021-17 48 34
e-post: [email protected]
LSS – Råd och
annat personligt stöd
Internet: www.ltv.se/lss
2015-06 – LSS
Landstingets LSS-enhet
LSS ska underlätta det dagliga livet
Syftet med lagen är att människor med funktionsnedsättningar ska få det stöd
som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.
LSS är en rättighetslag. Omfattas man av lagens personkrets har man rätt till
särskilt angivna insatser om det finns behov sådan hjälp i sin livsföring och om
behoven inte tillgodoses på annat sätt.
Den som inte är nöjd med ett LSS-beslut kan överklaga till Förvaltningsrätten.
Dessa har rätt till stöd enligt LSS
I LSS beskrivs vilka personer som omfattas av lagen och de delas in i personkretsar. Det finns tre personkretsar med olika bedömningsgrunder eller kriterier
som ska vara uppfyllda för att man ska få stöd enligt LSS:
1 Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
2 Personer med stora begåvningsmässiga funktionsnedsättningar, som inte går
över, efter en hjärnskada i vuxen ålder.
3 Personer med andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som ger betydande svårigheter i det dagliga livet och som inte
beror på normalt åldrande.
Bedömningen av personkrets 1 och 2 görs utifrån den diagnos man har fått.
Betydande svårigheter i det dagliga livet innebär att man inte på egen hand
klarar vardagssysslor som att klä på sig, laga mat, förflytta sig, kommunicera med
omgivningen, eller andra liknande saker utan behöver hjälp regelbundet under
lång tid.
Rådgivning och annat personligt stöd
Vad kan du få för insats?
Nedan listas några exempel på insatser som kan beslutas av landstingets LSShandläggare.
En person kan, till exempel, få råd och stöd i form av bedömning av språk och
kommunikation. Logoped gör en kartläggning av hur behovet ser ut.
En ungdom där föräldrarna tycker att han har fått sämre hållning kan beviljas råd
och stöd av sjukgymnast för att få träningsförslag/schema.
En person kan ha insatsen anhörigstöd för att anhöriga ska få information om hur
de ska bemöta och stötta, så att det leder till att personen får ett självständigt
vuxenliv. Insatsen innefattar även samtalsstöd till de anhöriga så att de kan klara
en ansträngd hemsituation.
En person kan få stöd av kurator i myndighetskontakter. Kan till exempel
innebära stöd i möten med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan där
kuratorn stöttar personen med att hjälpa till att förmedla behov och önskemål
samt ge kunskap om funktionsnedsättningen.
En person kan få information om sin diagnos och vad den innebär. Denna insats
ges oftast av psykolog.
Personlig plan
När du får beslut om rådgivning och annat personligt stöd får du en
genomförandeplan där du själv berättar hur du vill ha ditt stöd.
Du har också rätt att få en individuell plan enligt LSS som beskriver alla de
insatser du har behov av.
Genom landstinget kan man få rådgivning och annat personligt stöd av till
exempel en kurator, psykolog, dietist, sjukgymnast, logoped eller arbetsterapeut.
Läkarinsatser ingår inte i LSS, utan de får man som alla andra enligt reglerna i
Hälso- och sjukvårdslagen.
Det är ett sätt för dig att vara med och påverka hela din livssituation och ger dig
möjlighet att ha inflytande och delaktig över din vardag.
Vem kan söka stöd?
Om insatsen avser att förbättra funktionsförmågan samt psykiskt och fysiskt
välbefinnande, dvs har en allsidig inriktning är det habilitering enligt HSL.
Om insatsen syftar till att underlätta det dagliga livet är det råd och stöd enligt
LSS.
Om du har en funktionsnedsättning och behöver stöd och service enligt LSS
måste du själv begära det. Om du är under 15 år eller inte har förmåga att söka
själv kan en vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare begära stödet
i stället. Du kan också söka stöd genom sitt juridiska ombud.
Vad är skillnad mellan habilitering enligt HSL och LSS?
