Innehåll
2
1 Inledning
3
2 Definitioner och begrepp
3
3 Kommunens vision: Trygga trivsamma Tyresö
4
– allas vårt ansvar
4 Långsiktiga mål för Trollbäckens förskolor och skolor
4
5 Enhetens arbete för att förebygga kränkningar och främja
likabehandling
5
Fornuddens förskola
5
Fornuddens förskoleklass och skola
5
Sofiebergs förskola
6
Sofiebergs förskoleklass och skola
6
6 Nulägesanalys
6
Kartläggningsmetoder
6
Aktuella problem i verksamheten
6
7 Handlingsplan
7
Fornuddens skola och förskoleklass
7
Fornuddens fritidshem
7
Fornuddens förskola
8
Sofiebergs skola och förskoleklass
9
Sofiebergs fritidshem
9
Sofiebergs förskola
9
8 Arbetet med likabehandlingsplanen
10
9 Bilagor
11
Bilaga 1
Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och
annan kränkande behandling av barn och elever.
11
11
Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter
13
Skollag (1985:1100)
14
Utdrag ur 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)
Utdrag ur 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98)
14
14
Bilaga 2
15
Kontaktlista till stödgrupper i skolan
15
Bilaga 3
16
Kontaktlista till övriga hjälporganisationer
16
Viktiga telefonnummer
Bilaga 4
17
Skolornas trivselregler
17
Bilaga 5
18
Jämställdhetsplan -Handlingsplan för Genusarbetet
18
Bilaga 6
32
Antimobbningsplan
Handlingsplan mot mobbning för Fornuddens skola.
Handlingsplan mot mobbing för Sofiebergs förskola och skola
32
32
33
2
Likabehandlingsplan
1 Inledning
Den 1 april 2006 infördes en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever i förskola och skola (2006:67). Syftet med den nya lagen samt
förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan (2006:1083)
är att förtydliga förskolans och skolans ansvar för barnets/elevens trygghet. Trygghetsuppdraget
betonas även i läroplanerna för förskola (Lpfö98) och grundskola (Lpo94).
Lagen innebär att barn och elever har ett lagligt skydd mot diskriminering på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshindersamt mot annan kränkande behandling.
Skadestånd kan utdömas om inte förskolan/skolan kan visa att den fullgjort sitt uppdrag.
Likabehandlingsplanen ska alltid vara aktuell och beskriva hur enheten arbetar för att främja alla
elevers rättigheter, samt förebygga diskriminering och kränkande behandling såväl mellan barn
som mellan barn och vuxen. Barn och elever ska efter mognad och förmåga delta i arbetet med
likabehandlingsplanen.
Andra styrdokument som inverkar på upprättandet av en likabehandlingsplan är FN:s konvention
om barnets rättigheter (BK) och skollagen (1985:1100). I och med att Sverige har ratificerat BK
ska barnets bästa vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och
unga. Skollagen framhåller bl.a. skolans uppdrag att arbeta för jämställdhet mellan könen och
motverkande av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden (1:2 SkolL).
2 Definitioner och begrepp1
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka inte får välja ett visst ämne eller en
grupp för att det redan finns så många flickor i den gruppen.
Med indirekt diskriminering menas att någon diskrimineras genom att man behandlar alla lika.
Det sker när skolan bestämmer något som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar vissa
grupper av elever. Om en skola exempelvis serverar samma mat till alla, diskriminerar skolan
indirekt de elever som på grund av sin religion behöver annan mat.
Ur Handledning från JämO, DO, HO, HomO & BEO, Förebygga diskriminering främja likabehandling i skolan,
2008.
1
3
Trakasserier
Trakasserier är en behandling som kränker en elever värdighet och som har koppling till någon av
de skyddade diskrimineringsgrunderna. Det kan vara en vuxen på skolan eller en annan elev som
står för trakasserierna. Om en elev till exempel får nedsättande kommentarer om sin hudfärg, är
det trakasserier på grund av etnisk härkomst.
Diskriminieringsgrunder
De skyddade diskrimineringsgrunderna, som lagen tar upp är kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Ingen ska alltså behöva bli
diskriminerad eller trakasserad av dessa orsaker, och förskolan eller skolan ska aktivt arbeta för
att främja allas rättigheter att vara olika.
Annan kränkande behandling
Utöver de trakasserier som har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna, tar lagen upp att
ingen ska utsättas för annan kränkande behandling. Lagen skyddar alltså även mot kränkningar
av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. En sådan kränkande
behandling kan vara det vi brukar kalla mobbning, men även enstaka händelser som inte är
mobbning. Exempel på det som lagen kallar annan kränkande behandling kan vara fysiska ( t ex
slag, knuffar), verbala, psykosociala ( t ex utfrysning, ryktesspridning), text- och bildburna
(t ex klotter, brev och lappar, e-post och mms)
Observera att det alltid är den utsattes uppfattning som avgör om ett beteende är kränkande eller
inte.
Mobbning
Mobbning är när en elev utsätts för kränkande behandling eller trakasserier från en eller flera
personer upprepade gånger under en viss tid. Enstaka trakasserier är inte mobbning. (Definition:
Dan Olweus)
3 Kommunens vision: Trygga trivsamma Tyresö – allas vårt ansvar
4 Långsiktiga mål för Trollbäckens förskolor och skolor
Att alla barn, elever och personal ska gå till sin arbetsplats i vår enhet utan att känna
rädsla för att bli utsatta för kränkande behandling, diskriminering eller mobbning.
Att alla barn, elever och personal arbetar aktivt med förebyggande verksamhet för att
hindra uppkomsten av mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling och
vidtar åtgärder direkt om detta skulle uppstå.
4
Att alla ska behandlas ska ges möjlighet till utveckling och behandlas med samma respekt
oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder.
5 Enhetens arbete för att förebygga kränkningar och främja
likabehandling
Fornuddens förskola
Insats – vad gör vi?
Tid – när gör vi det?
Gruppstärkande övningar
Uppmuntra positivt beteende
Träna på att lyssna och
respektera varandra
Hjälp till konfliktlösningar
Augusti och framåt
Under hela vistelsetiden
Samling
Ansvar – vem ser till att det
sker?
Samtliga pedagoger
Samtliga pedagoger
Samtliga pedagoger
Under hela vistelsetiden
Samtliga pedagoger
Fornuddens förskoleklass och skola
Insats – vad gör vi?
Tid – när gör vi det?
Alla vuxna tar gemensamt
Ständigt pågående
ansvar för alla barn på skolan
Faddersystem där äldre elever I början på läsåret
tar hand om yngre elever
Ansvar – vem ser till att det
sker?
Samtliga personal på skolan
Klasslärarna
Rastkompisar
Matråd, klassråd och elevråd
Antimobbningsgruppen
presenterar sig i klasserna
och informerar om skolans
likabehandlingsplan och sitt
arbete att förebygga
mobbning
I början på läsåret
Regelbundet under läsåret
Varje läsårsstart
Klasslärarna i år 5
Rektor
Antimobbningsgruppen
Utvärdera vår handlingsplan
mot mobbning samt arbetet i
mobbningsgruppen
Samtliga klasser från år f-5
arbetar med
värderingsövningar och EQ
Delat klassföreståndarskap
och samverkan med
fritidshemmet
Kontinuerligt
Skolledning
Kontinuerligt
Klasslärarna och
pedagogerna på
fritidshemmet
Skolledning
Ständigt pågående
5
Någon eller några vuxna ute
på skolgården
Vid rast och annan ute
verksamhet då barnen
befinner sig på skolgården
Samtliga pedagoger på skolan
Insats – vad gör vi?
Tid – när gör vi det?
Motto”Behandla andra som
du själv vill bli behandlad”
Gruppstärkande övningar
Uppmuntra positivt beteende
Träna på att lyssna och
respektera varandra.
”Kompis” samtal t.ex.
”Värsta, bästa vänner”
Jämställdhet-Genusarbete
Ständigt
Ansvar – vem ser till att det
sker?
Samtliga pedagoger
Augusti och framåt
Ge positiv feed back
Samlingar och lek
Samtliga pedagoger
Samtliga pedagoger
Samtliga pedagoger
Samlingar, enskilda samtal
Samtliga pedagoger
Stående punkt på dagordning
för APT
Genusgruppen
Sofiebergs förskola
Sofiebergs förskoleklass och skola
Insats – vad gör vi?
Tid – när gör vi det?
Ansvar – vem ser till att det
sker?
Samtliga personal
Motto”Behandla andra som
du själv vill bli behandlad”
”Livskunskap”
Ständigt
Lektionstid i halvklass
Klasslärare år 4-5
Fritidspedagog/lärare F-3
Fadderverksamhet
Faddrar utses vid läsårsstart
Klasslärare år 3/F, 4/1, 5/2
Trygghetsråd - elever
1ggr/mån.
Annika, Carl
Jämställdhet-Genusarbete
Stående punkt på dagordning
för APT
Genusgruppen
6 Nulägesanalys
Kartläggningsmetoder
Elevenkäter, klassråd, elevråd, trygghetsråd
Brukarenkät ”Pilen” 1 gång/år förskola och skola
Diskussioner i arbetslagen, EVT och antimobbningsgrupp/Trygghetsgrupp
Aktuella problem i verksamheten
Utåtagerande barn
Hårda ord och könsord
6
Utfrysning
Osynliga barn
Barn som inte vill håll alla i handen, förskolan
Barn som inte svarar på kompisars tilltal
Intrigerande barn
7 Handlingsplan
Fornuddens skola och förskoleklass
Knuffar och sparkar
Problem/utvecklingsområde
Identifiera orsaker och kartlägga, När Var Hur.
Insats
Prata med barnen. Dialog med föräldrarna.
I början veckovis sedan var fjortonde dag.
Tidsplan
Successivt släpper man problemet.
Klasslärare tillsammans med övrig personal
Ansvar
I arbetslaget
Uppföljning
Ansvar
Uppföljning
Hårda ord och könsord
Förebyggande nolltolerans
Diskutera i början på terminen och
kontinuerligt under läsåret
All personal i skolan
Kontinuerligt under läsåret
Problem/utvecklingsområde
Insats
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Utfrysning
Skolans mobbningsteam kopplas på
Enligt teamets handlingsplan
Mobbningsteamet
Enligt teamets handlingsplan
Problem/utvecklingsområde
Insats
Tidsplan
Fornuddens fritidshem
Problem/utvecklingsområde
Insats
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Det osynliga barnet
Kartläggning, enskilda samtal med barnet,
dialog med föräldrarna
Så länge problemet kvarstår
Fritidspersonalen
Kontinuerligt på avdelningsmöten
7
Problem/utvecklingsområde
Insats
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Problem/utvecklingsområde
Insats
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Utåtagerande barn
Kartläggning, tät dialog med föräldrar,
upprätta handlingsplan,samarbeta med lärarna,
enskilda samtal med barnet
Så länge problemet kvarstår
Fritidspersonalen
Kontinuerligt på avdelningsmöten
Intrigerande barn
Kartläggning, dialog med föräldrarna, samtal
med barnet, värderingsövningar, ev koppla in
mobbningsteamet.
Så länge som problemet kvarstår
Fritidspersonalen och övrig personal på skolan
Kontinuerligt på avdelningsmöten
Fornuddens förskola
Problem/utvecklingsområde
Insats
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Barn som inte vill hålla alla i handen
Tema om kamratskap, samtal med föräldrar.
Ht. 2008
Samtlig personal på förskolan
Planeringsdag Januari 2009
Problem/utvecklingsområde
Insats
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Barn som inte svarar på kompisars tilltal
Tema om kamratskap
Ht 2008
Samtlig personal på förskolan
Planeringsdag i januari
Problem/utvecklingsområde
Insats
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Knuffar och sparkar i lek
Vuxennärvaro i lekar
Ht 2008
Samtlig personal på förskolan
Planeringsdag i Januari 09
8
Sofiebergs skola och förskoleklass
Problem/utvecklingsområde
Insats
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Utfrysning
Skolans mobbningsteam kopplas på
Enligt teamets handlingsplan
Mobbningsteamet
Enligt teamets handlingsplan
Problem/utvecklingsområde
Insats
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Utåtagerande barn
Åtgärdsprogram samtal med föräldrarna
Så länge problemet kvarstår
Klassläraren
Enligt överenskommet schema med
föräldrarna
Sofiebergs fritidshem
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Utåtagerande barn
Kartläggning, tät dialog med föräldrar,
upprätta handlingsplan, samarbeta med lärarna,
enskilda samtal med barnet
Så länge problemet kvarstår
Fritidspersonalen
Kontinuerligt på avdelningsmöten
Problem/utvecklingsområde
Insats
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Barn som inte svarar på kompisars tilltal
Tema om kamratskap
Ht 2008
Samtlig personal på fritidshemmet
Kontinuerligt under terminen på avd. möten.
Problem/utvecklingsområde
Insats
Sofiebergs förskola
Problem/utvecklingsområde
Insats
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Barn som inte vill hålla alla i handen
Tema om kamratskap, samtal med föräldrar.
Ht. 2008
Samtlig personal på förskolan
Utvärderingsdag Ht 2008
9
Problem/utvecklingsområde
Insats
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Barn som inte får vara med
Kartläggning, värderingsövningar ,
vuxennärvaro i leken, handlingsplan.
Så länge problemet kvarstår
Samtlig personal på förskolan
På avdelningsmötena under ht 2008.
Problem/utvecklingsområde
Insats
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
8 Arbetet med likabehandlingsplanen
Målarbete
Dokumentation
Kartläggning
Analys
Handlingsplaner
Förankringsarbete
Årlig uppföljning och
uppdatering
Koppling till
kvalitetsredovisningen
Hur gör vi?
Sammanställning
av befintliga
handlingsplaner
Allt arbete mot
målen
dokumenteras
Enkäter
Utvärderingar i
arbetslag
Genomgång av
enkätresultat och
utvärderingar
Ta fram
utvecklingsområden
Arbetslagen
diskuterar
När gör vi det?
Maj
Ansvarig
Skolledning
Löpande
Sammanställs i maj
Arbetslagsledare
Klart i mars
Skolledning
Antimobbnings/Trygghetsgrupp
Skolledning
Antimobbnings/Trygghetsgrupp
Elevråd/trygghetsråd
Genomgång av
handlingsplan
Genomgång och
diskussion i
arbetslag
Läsårsstart
Utvärdera
åtaganden
Trygghetsmål,
Jämställdhetsmål
Klart i april
Utvärderingsdag i
maj
Utvärderingsdag
Sista elevrådet
Utvärderingsdag i
maj
Skolledning
Antimobbnings/Trygghetsgrupp
Skolledning
Arbetslagsledare
Skolledning
Antimobbnings/Trygghetsgrupp
Elevråd/trygghetsråd
Skolledning
10
9 Bilagor
Bilaga 1: Lagtexter kring likabehandling.
Bilaga 2: Kontaktlista till stödgrupper
Bilaga 3: Kontaktlista till övriga hjälporganisationer (BRIS etc.)
Bilaga 4a: Fornuddens trivselregler
Bilaga 4 b: Sofiebergs trivselregler. Saknas
Bilaga 5: Jämställdhetsplan. Trollbäckens förskolor och skolor
- Handlingsplan för genusarbete
Bilaga 6. Antimobbningsplan. Fornudden
Bilaga 7 Antimobbningsplan Sofieberg. Saknas
Bilaga 1
Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av
barn och elever (hela lagtexten finns bl.a. på www.riksdagen.se )
1 § Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers
lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till
ändamål att motverka annan kränkande behandling.
Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som
avses i skollagen (1985:1100).
3 § Huvudmannen för sådan verksamhet som avses i 1 § andra
stycket ansvarar för att anställda och uppdragstagare i denna
verksamhet följer de skyldigheter som anges i denna lag när de
handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.
4 § Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt denna lag
är utan verkan.
5 § Huvudmannen för verksamheten skall se till att det bedrivs
ett målinriktat arbete för att främja de ändamål som anges i
1 § första stycket. Särskilda föreskrifter om detta finns i
6-8 §§.
6 § Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen
bestämmer skall se till att det finns en likabehandlingsplan
11
för varje enskild verksamhet. Planen skall syfta till att
främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra
trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall
planerade åtgärder redovisas. Planen skall årligen följas upp
och ses över.
7 § Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen
bestämmer skall vidta åtgärder för att förebygga och förhindra
att barn och elever utsätts för trakasserier och annan
kränkande behandling.
8 § Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får kännedom
om att ett barn eller en elev i verksamheten anser sig ha
blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling
i samband med att verksamheten genomförs, skall huvudmannen
eller den huvudmannen bestämmer utreda omständigheterna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för
att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande
behandling.
Skadestånd
15 § Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion eller annan personal åsidosätter
sina skyldigheter enligt 6-14 §§, skall huvudmannen dels betala
skadestånd till barnet eller eleven för kränkning, dels ersätta
annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för
kränkning i andra fall än vid diskriminering eller repressalier
utgår dock inte, om kränkningen är ringa.
Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning
sättas ned eller helt falla bort.
Bevisbörda
18 § Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit
diskriminerad enligt 9-12 §§, utsatt för annan kränkande
behandling enligt 13 § eller utsatt för repressalier enligt
14 § visar omständigheter som ger anledning att anta att hon
eller han blivit diskriminerad, utsatt för annan kränkande
behandling eller utsatt för repressalier, är det huvudmannen för
verksamheten som skall visa att diskriminering, annan kränkande
behandling eller repressalier inte förekommit.
12
19 § Om ett barn eller en elev visar att han eller hon har
blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling
av ett annat barn eller en annan elev i samband med att
verksamheten genomförs, skall huvudmannen för att undgå
skadeståndsansvar visa att alla skäliga åtgärder för att
förebygga eller förhindra behandlingen hade vidtagits.
Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter – Barnkonventionen
(Barnkonventionen finns i sin helhet på www.bo.se )
Artikel 2
1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de
rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess
föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning,
nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt.
2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla
former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller
familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.
Artikel 3
1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala
välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets
bästa komma i främsta rummet.
Artikel 29
1. Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att
(b) utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt för de
principer som uppställts i Förenta nationernas stadga;
(c) utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna
värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig
från barnets egen;
(d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans,
jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och
personer som tillhör urbefolkningar;
13
Skollag (1985:1100) (nedanstående är utdrag ur lagtexten – fulltext finns bl.a. på
www.skolverket.se )
1 kap.
2 § Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar
inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde
och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som
verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom
mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1999:886).
Utdrag ur 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet (Lpo 94)
”Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den
enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för
diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Tendenser till annan kränkande
behandling skall aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap,
öppen diskussion och aktiva insatser.”
Utdrag ur 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98)
”Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors
situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget
barn skall i förskolan utsättas för diskrimnreing på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling.
Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas,
liksom öppenhet och respekt för skiollnader i människors uppfattningar och levnadssätt”.
14
Bilaga 2
Kontaktlista till stödgrupper i skolan
Krisgrupp: Fornudden
Krisgrupp: Sofieberg
Rektor Susanne K Nyberger
Bost: 55 617 179 Mob: 070-488 98 81
Land: 501 564 80 Arb: 5782 78 01
Rektor Susanne K Nyberger
Bost: 55 617 179 Mob: 070-488 98 81
Land: 501 564 80 Arb: 5782 78 01
Bitr rektor Lisa Landström
Bost: 773 29 12 Mob: 073-688 78 08
Arb: 5782 78 08
Bitr Judith Larson
Bost: 93 51 77
Mob:073-688 73 51
5782 73 51
Administratör Britt-Mari Jonsson
Bost: 742 82 17 Mob: 0708-229 795
Arb: 5782 78 00
Administratör Susanne Widén
Bost: 742 83 72 Mob: 073-721 33 28
Arb: 5782 73 50
Lärare Merete Bomark
Bost: 798 48 09 Mob: 0731-41 12 62
Arb: 5782 78 00
Fritidspedagog Annika Almberg
Bost: 742 78 95 Mob 076-206 87 85
Arb: 5782 73 62
Förskollärare Elisabeth Dahlström Roos Specialpedagog Ninnie Fransson
Bost: 712 91 33 Mob: 070-496 07 69
Bost: 770 39 07 Mob: 073-985 29 17
Land: 0490-722 45 Arb: 5782 78 13
Arb: 5782 73 50
Förskolan Annelie Forsberg
Bost: 798 33 37 Mob: 0731-57 14 05
Arb: 5782 78 16
Förskollärare Carina Sundqvist
Bost: 742 35 82 Mob: 0739-38 54 85
Arb: 5782 73 66
Skolsköterska Lotta Ljungberg
Bost: 798 89 98 Mob: 0708-13 65 68
Fornu: 5782 78 04, tis, ons
Hanv: 5782 73 05, mån, tor, fre
Skolsköterska Kristine Knutsson
Bost:97 35 67 Mob:0730-65 45 60
Arb: 5782 73 56
Skolpsykolog Christer Gulbrandsen
Bost: Mob: 070-488 95 64
Arb: 5782 95 64
Skolpsykolog Christer Gulbrandsen
Bost: Mob: 070-488 95 64
Arb: 5782 95 64
15
Bilaga 3
Kontaktlista till övriga hjälporganisationer
Viktiga telefonnummer
SOS
112
POSOM
5782 95 54
Mobil: 070-488 95 54
Psykologiska och sociala omhändertaganden vid krissituationer
Tyresö Kommun vxl
Förvaltningschef Barn o Utb
Verksamhetsstrateg
1 eller 08-5782 91 00
5782 91 78 Mobil: 070- 488 91 78
5782 90 59 Mobil: 070- 488 90 59
Tolkförmedlingen
Socialförvaltningen
BUP i Handen
BUP Akut, Saxgatan 10 i Sthlm
5782 91 70
5782 94 66
514 527 00
616 69 00
Vårdcentral, Trollbäcken
Vårdcentral, Bollmora
Folktandvården, Bollmora
Läkare Jourmottagning Handen
SÖS
Huddinge sjukhus
Astrid Lindgrens
St:Eriks ögonakut
718 71 20
718 72 00
712 03 50
606 12 55
616 10 00
585 800 00
517 701 02
672 30 00
Taxi
Brandkåren
Nacka Polisen
020-20 20 20
721 22 00
401 60 00
Trollbäckens kyrka
682 66 47
16
Bilaga 4a
Skolornas trivselregler
Trivselregler Fornudden
För att alla ska trivas och känna sig trygga på vår skola
är det viktigt att du:
är en bra kamrat.
aldrig tillåter mobbning och om du upptäcker det, talar med någon vuxen.
löser konflikter genom att prata om problemet.
använder ett vårdat språk.
visar hänsyn och inte stör arbetande kamrater.
hälsar och håller upp dörrar.
är försiktig så att du inte förstör skolans gemensamma saker. Du kan bli ersättningsskyldig för
det du haft sönder.
inte tar med föremål som kan skada någon eller något på vår skola.
är ute alla raster
inte kastar snöbollar och liknande föremål.
använder hjälm om det blir isigt och du vill åka kana.
av säkerhetsskäl inte klättrar i träd, inte är på skolans tak eller bygger farliga gångar i sand
eller snö.
undviker att ta med mobiltelefon, MP3 spelare, pengar eller saker du är rädd om till skolan.
spelar fotboll på fotbollsplanerna.
ber någon vuxen eller en rastkompis hämta de bollar som hamnar på andra sidan staketet.
bara äter godis vid speciella tillfällen som läraren godkänt.
17
Trivselregler Sofieberg
Vårt motto är den gyllene regeln:
Behandla andra som du själv vill bli behandlad
Dessa trivselregler vill barnen särskilt betona:
Alla ska få vara med och leka
Vi ska använda bra ord (vårdat språk)
Vi lyssnar på läraren när den pratar
Vi får äta frukt och grönsaker på rasten och vissa lektioner
Vi är lugna i matsalen
Vi följer schemat som gäller för fotbollsplanen
Vi ska behandla träden bra och inte bryta grenar.
Bilaga 5
Jämställdhetsplan
- Handlingsplan för Genusarbetet
18
JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR
TROLLBÄCKENS
FÖRSKOLOR OCH SKOLOR
Ht 2009
♂♀
KÖN ÄR I SÄRKLASS DEN VIKTIGASTE EGENSKAPEN
NÄR DET GÄLLER ATT KATEGORISERA MÄNNISKOR!
19
Innehåll
sid. 19
Inledning …………………………………………………………………………. 20
Vad är jämställdhet?……………………………………………………………… 20
Styrdokumenten, vad säger lagen …………………………………………………21
Mål och syfte med vårt genusarbete……………………………………………….23
Genomförande …………………………………………………………………… 24
Litteraturtips vuxna och barn …………………………………………………..…25
Praktiska tips för jämställdhetspedagogik ………………………………………. 27
Mallar till individuell planering för jämställdhet………………………………….29
20
Inledning
Lika villkor för flickor och pojkar i förskolan/skolan är en självklarhet,
men inte en verklighet!
De traditionella könsrollerna formas tidigt, flickor och pojkar fostras till att vara
och agera så som det förväntas av dem. De vuxna och samhället i stort upprätthåller
strukturer och värderingar genom sina förväntningar och krav. I förskolan/skolan
möter vi tidigt barnen och har därför en aktiv roll i deras utveckling.
Pedagogerna är med och formar individer för livet och lägger grunden för deras
framtid. Pedagogernas skilda förväntningar på flickor respektive pojkar begränsar
bägge könens möjligheter att utveckla sin fulla potential, som individer. Det är
därför viktigt att pedagogerna ges möjlighet att upptäcka sina omedvetna
förväntningar på flickor och pojkar för att kunna förändra och bredda sitt synsätt
och beteende.
Målet är att valmöjligheterna ska öka för både flickor och pojkar, vi ska lägga till
och inte ta bort.
När barnen utformar sin personlighet ska vi tillföra fler färger på färgpaletten.
Flickor och pojkar ska erbjudas samma möjligheter till utveckling, social
kompetens, glädje och utmaning. Flickor och pojkar ska erbjudas en pedagogisk
miljö där deras erfarenheter breddas utan att hämmas av traditionella könsmönster.
Miljön ska bidra till att ge flickor och pojkar en positiv könsidentitet.
Tanken är att genusperspektivet ska ingå som en naturlig del i det vardagliga
arbetet!
Vad är jämställdhet?
♥ Jämställdhet är alla människors lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter
oavsett kön.
♥ Jämställdhet är en rättighets- och demokratifråga med hög prioritet i de lagar och
förordningar som styr förskolan och skolan.
♥ Jämställdhet handlar inte om att tjejer ska bli killar och att killar ska bli tjejer,
eller att vi alla ska bli lika.
♥ Jämställdhet handlar om att bredda barn och vuxnas könsroller, vad som anses
kvinnligt och manlig, flickigt och pojkigt, och därmed öka både flickor, kvinnor,
pojkar och mäns handlingsutrymme.
www.jamstallt.se
21
Styrdokument för förskolan och skolans jämställdhetsarbete
Barnkonventionen
(Artikel 2)
1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de
rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller deras
föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan
åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i
övrigt.
(Artikel 29)
1. Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att
a) utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och
psykisk förmåga.
b) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse,
fred tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska,
nationella och religiösa grupper och personer som till hör urbefolkningar
Skollagen
1 kap § 2 Allmänna föreskrifter
Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och
ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och
ungdomar.
Särskilt ska den som verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska
beteenden.
Lpfö98 Läroplan för förskolan
1. Förskolans värdegrund och uppdrag
Grundläggande värden
/…/ En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt
människovärde vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är
värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.
/…/ Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och
andras rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten.
Saklighet och allsidighet
Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem
bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt.
Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i
förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan
begränsningar utifrån stereotypa könsroller.
22
2. Mål och riktlinjer
2.1 Normer och värden
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar
– förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund
2.3 Barns inflytande
Riktlinjer
Arbetslaget skall
– verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten
Lpo94 Skolans läroplan
1. Skolans värdegrund och uppdrag
Grundläggande värden
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som
skolan skall gestalta och förmedla. /…/
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i
samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.
En likvärdig utbildning
/…/ Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt
på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan och de krav och förväntningar som ställs
på dem bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har
ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall ge utrymme för eleverna att pröva
och utveckla förmåga och intressen oberoende av könstillhörighet.
2. Mål och riktlinjer
2.1 Normer och värden
Riktlinjer
Läraren skall
– uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att
förebygga och motverka alla former av kränkande behandlig
2.3 Elevernas ansvar och inflytande
Riktlinjer
Läraren skall /…/
– verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen,
23
2.6 Skolan och omvärlden
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan skall
– bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på
kön eller kulturell bakgrund.
2.8 Rektors ansvar
”Rektor har ansvaret för skolans resultat och därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att
/…/
– ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana
kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad
samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger,
Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och
elever (1 april 2006)
Lagen ska främja barns och elevers lika rättigheter och motverka diskriminering på grund av kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.
______________________________________________________________________
Flickor och pojkar skall erbjudas samma möjligheter till utveckling, social
kompetens, glädje och utmaning. Deras erfarenheter ska breddas utan att
hämmas av traditionella könsmönster.
Syfte
Handlingsplan är ett verktyg för hur jämställdhetsarbetet ska integreras i den ordinarie, dagliga
verksamheten. Den ska vara en hjälp att genussäkra vardagen. Med genussäkra menar vi att vi
kritiskt granskar hur tex läromedel köps in eller hur vi möblerar i lokalerna eller hur de vuxna
tilltalar pojkar och flickor. Valmöjligheterna ska öka för både pojkar och flickor och vi ska lägga
till och inte ta bort något. Vi ska alla motverka könsstereotypa mönster.
Mål
att alla som arbetar på vår enhet är väl förtrogna med de styrdokument som finns och som
specifikt styr vårt arbete med jämställdhet mellan flickor och pojkar i förskola/skola
att vi kombinerar våra pedagogiska kunskaper med goda insikter i genusvetenskap
att vi alla får en grundläggande förståelse för och insikt om hur genus skapas
att få syn på sitt eget förhållningssätt och hur detta påverkar barns/elevers utveckling
att ”genussäkra” vardagen med en genusmedveten pedagogik
att all personal på enheten bidrar till att främja jämställdhet mellan könen
24
Genomförande
Kunskap:
Vi inhämtar kunskap genom gemensam litteraturläsning och annan kompetensutveckling enligt
enhetens planering.
Ledningen:
I annonser talar vi om att vi arbetar med genus och i anställningsintervjuer diskuteras
genusmedvetet arbetssätt.
I medarbetarsamtalet tas frågan upp om hur medarbetaren arbetar med att ”genussäkra”
vardagen.
Föräldrasamverkan:
Varje lärare presenterar handlingsplanen på höstens första föräldramöte och föräldrarna
informeras kontinuerligt via hembrev.
En gemensam föreläsning för föräldrar samt personal anordnas.
Vardagen:
Alla som arbetar i på vår enhet ska närhelst ett barn uttrycker förgivet tagna tankar kring kön
skapa dialog kring detta med barnet.
Vi ska fråga, lyssna och bemöta barnet där det är.
Vi ska skapa dialog med barnen inte ge pekpinnar men inte heller låta stereotypa uttalanden få bli
oemotsagda. Dessa händelser dokumenteras för att användas som underlag vid reflektion.
Vi ska vara uppmärksamma på hur vi styr barnens val i olika situationer, hur vi fördelar taltid för
flickor respektive pojkar och tänka jämställt vid temaarbete.
Möten:
På APT finns en stående genus-punkt. Vi ska där delge varandra observationer eller situationer
där vi skapat dialog. Förhållningssätt diskuteras kontinuerligt på övriga möten för att
medvetandegöra all personal och för att reflektion är viktigt för utveckling.
Genussäkring av verksamheten:
Vi granskar läromedel före inköp.
Vi arbetar också utifrån den Praktiska jämställdhetsplanen för att genussäkra område efter
område och i klasserna med utgångspunkt efter följande:
förskoleklass: leka parlekar, prata om flick- respektive pojklekar och leksaker.
år 1: undersöka kläder, flick- och pojkkläder, utseende, material, användning.
år 2: diskutera olika yrken, könsrelaterade, enkät ”Vilket yrke passar bäst?”
år 3: värderingsövningar i olika grupper
år 4: granska läromedel, bilder, texter
år 5: undersöka tidningar, reklam riktad mot olika kön
Utvärderingen: Ska ske terminsvis i arbetslaget och på enheten. Planen revideras varje läsår.
25
Litteraturtips för vuxna:
Förskolan, förskoleklass:
Modiga prinsessor & ömsinta killar av Britta Olofsson
På genusäventyr Eva Helén, Magdalena T Granholm, Natur och Kultur 2007
En jämställd förskola, teori och praktik av Kristina Henkel.
Flickor, pojkar och pedagoger, jämställdhetspedagogik i praktiken KajsaWhalström, UR 2003
Genuspedagogik Kajsa Svaleryd, Liber, 2002
Förskoleklassen, skolan:
Elfte steget – vägen dit av Charlotta John & Pamela von Sabljar
Genusboken – av Johanna Nihlén & Sara Nilsson (år 6-9)
Jämos handbok om könsmobbning i skolan
För att öppna våra ögon:
Jämställdhet gör världen rikare (Sida & Myndigheten för skolutveckling)
Genuspraktikan från Lärarförbundet
Hur flickor och pojkar gör kön, Bronwyn Davis, Liber 2003
Genus, om det stabilas föränderliga former, Yvonne Hirdman, Liber 2001
Under det rosa täcket, Nina Björk Whalström och Widstrand 1996
En riktig kvinna, Sara Arrhenius, Bokförlaget Tranan 1999
Litteraturtips för barn:
För lite yngre barn:
Titta och peka – fordon och farkoster av Lotta Bergqvist m.fl.
Magic, Cilla och Baby – ramsor om tjejer, killar och grejer av Eva Lundgren
En liten skär och många små brokiga av Carin och Stina Wirsén
Vem är arg? av Stina Wirsén
Vem bestämmer? Av Stina Wirsén
Gå jobbet av Lena van Rooy
Har Loppan snopp av Thierry Lenain
Lilla H cyklar på av Ann Forslind
Modiga Molly av William Steig
Nej! sa lilla monster av Kalle Güettler
Stora Nej, lilla Nej av Gisela Braun
Fiat i simhallen av Iben Sandemose
Vad lilla Anna sparade på av Inger & Lasse Sandberg
Emmas verkstad av Gunilla Wolde
För lite äldre barn:
Här kommer Uppfinnar Johanna! av Ann-Christine Magnusson
26
Värsta prutten, Lolly! av Åsa Karsin
Vem är tjuven Mirjana? av Ana Udovice
Cirkus Bestivus av Andreas Palmaer
Händiga Hanna lagar bilen av Titti Knutsson och Lisen Adbåge
Händiga Hanna lagar pappa av Titti Knutsson och Lisen Adbåge
Sandalerna av Anna Hedvall
Vilda i Asien av Pamela von Sabljar
Jonathan & Kroppen av Karin Salmson
Snippor och Snoppar av Anna Kosztovics
Flickans lilla av Scultz och Sjöstrand
Pelle hjälper en riddare av Jan Lööf
Kaninen och Kusinen av Lilian Edvall och Sara Gimbergsson
Pite och Palt rymmer av Ann-Christine Magnusson och Paola Ciliberto
Böckerna om Castor av Lars Klinting
Kenta och barbisarna av Pija Lindenbaum
Lill-Zlatan och morbror raring av Pija Lindenbaum
När Åkes mamma glömde bort av Pija Lindenbaum
Gittan och Gråvargarna av Pija Lindenbaum
Sandvargen av Åsa Lind
Trollen på regnbågsbacken av Bodil Sjöström
Vilma och Mona spanar och smyger av Eva Lindström
Malins mamma gifter sig med Lisa av Annette Lundborg och Mimmi Tollerup-Grkovic
Så gör prinsessor av Per Gustavsson
Min syster är en ängel av Ulf Stark
Jag gör dig frisk, sa lilla Björn av Janosch
Sjörövar Rakel och kapten Snorfinger av Martin Widmark och Britt Sternehäll
Målarbok:
Jesper Walderstens målarbok, fantastiska fantasifulla bilder som vidgar vyerna
27
Praktiska tips för jämställdhetspedagogik
Rättvisa är att var och en får vad den behöver!
Kompensatorisk träning:
Beröm/uppmärksamhet –
♂ för hjälpsamhet, omtänksamhet, utseende
♀ för styrka, tuffhet, mod, klokhet
Mod –
♀ utmana fysiskt/motoriskt, höras, synas
♂ i samtal, visa känslor, skriva dikter etc.
Bygga och konstruera –
♀ testa och våga, prata om material, konstruktion, hållfasthet
♂ samtala om omsorgsfrågor, inredning, vem ska bo, hur har de det
Språk –
♀ argumentera, debattera
♂ skriva mycket och reflektera
Tävlingar –
♀ tävla, kämpa, svettas, skratta, ha ont
♂ samarbete
Närhet –
♂ massage, massageberättelser
Enskilt - par –
♀ arbetar själv
♂ arbetar i par
Ta plats –
♀ hoppa från höjd och skrika sitt namn
Omsorg –
♂ hjälpare i olika sammanhang
Att ge förebilder:
Observationer - be någon observera dina omedvetna handlingar/mönster
Taltid - fördela jämt utifrån antalet ♀ ♂
Beröm - beröm flickor och pojkar inför varandra
Prao/Yrken - ta reda på vad föräldrarna har för yrken och prata utifrån det, finns det
begränsningar för könen och varför i så fall? (diskutera)
Elevens val - hjälp till med gränsöverskridande val
Pedagogen - var gränsöverskridande och visa på otraditionella val
Sagor och berättelser - leta efter förebilder som bryter mot normen, tänk på huvudrollsinnehavaren
Pappornas roll - vänd er även till papporna i omsorgsfrågor
Utklädningskläder - kläder för både ♀ ♂ och för alla roller
Presenter - könsneutrala eller som utmanar bägge könen
Historiska förebilder - bakom uttryck människor, folk döljer sig ofta män, förmedla både
kvinnors och mäns historia
Förebilder inom forskning - det finns gott om ♀ förebilder
28
Att stärka självkänslan:
Beröm - beröm barnet och prestationen, beröm försöket och inte resultatet
Bli sedd och bekräftad – varje dag/varje barn
Könsidentitet – namn för både ♀ ♂ kön är viktigt
Positiv förväntan – ”den här gruppen är den bästa jag har haft på att leka och vara sams”
Acceptera olikheter – det är positivt att vara olika, hur kan vi ha glädje av varandra då?
Muntliga redovisningar – lyfta fram gruppens uppförande som det viktigaste för att en talare
ska lyckas
Att minska negativ uppmärksamhet:
Barn säger till barn - hur tillåts barn avbryta varandra
Vänta på sin tur - vem får hjälp först
Pratbubblor – både talföra och tystlåtna ska få plats
Observationer – eleverna kan själva för protokoll över talutrymmet
Delade grupper:
Datorn – schema så alla får till gång
Olika ämnen – ♀ ♂-grupper vid behov
Matbordet – separata bord för ♀ ♂
Lek – uppmana ♀ att leka längre bort, uppmana ♂ att leka nära, gör schema för saker där
könen har olika tillträde
Analyser:
Bildanalys – utmana elevers val av motiv,
Leksaksanalys – leksakskatalogerna är rena fyndet! Finns det ♀ och ♂-leksaker?
Läromedelsanalys/medieanalys – se bl.a. ”Genuspraktikan” (Lärarförbundet)
Reklamanalys – titta på sidan/ eller anmäl till www.etiskaradet.se
Delvis fritt efter ”ELFTE STEGET” – Charlotta John & Pamela von Sabljar
Sammanställt av Lotta Strand
29
Praktisk jämställdhetsplan
Hallen
Aktiviteter
Samlingen
Grupper
Maten
Utevistelse
Leken
Tema
Böcker/ Sagor
Material
Föräldrar
Väggarna
30
Förslag till praktiska tips för aktiviteter i förskolan.
Hallen
Samlingen
Maten
Leken
Böcker/
Sagor
- röstläge
- uppmärksamhet för
vad?
- hjälp
- föräld.kont.
- hylla/
(bild+namn)
- placering
- golvmärken
- talutrymme
- ämne
-uppmärksamhet
- närhet
- dialogen
- tillsägelser
- placering
- dialogen
- tillsägelser
- färdigheter
- hjälpsamhet
- material
- vem/vilka
- var
- vad
- nära
- längre bort
- vuxenstyrd
- barnstyrd
- vad övas
- huvudpers.
- tänka tvärt
om
- obs!
djur ♀♂
- miljöer
Aktiviteter
Grupper
Utevistelse
Tema
Föräldrar
- för vem
- träna vad
- resultatet
- kompensat.
eller ej
- ♀/♂var för
sig
- finns en
inbyggd
norm
- låt inte
slumpen
avgöra
- tillsammans
eller var för
sig- vad är
målet
- nära/lång
bort
- leksaker
- vuxnas
placering
- naturen utnyttjas
könsneutralt
- kompensatorisk
träning i
naturen
- för vem
- varför
- beslutet
- materialet
- intressen/
vidga
- samhällets
norm
Material
-könsneutralt
- benämning
♀♂-leksak
- könsneutala
rum
- presentation
- placering
Väggar
- kontakt med - vad sätter vi
vem
upp
vid sjukdom, - vad är i
klädfrågor,
fokus
glädjeämnen,
bekymmer
- hjälp till
föräldrar vid
hämtning/
lika-olika
innemiljön;
gardiner,
dukar, färger
etc
31
Förslag till praktiska tips för aktiviteter i skolan
Böcker/ Sagor Läromedel
Klassrum
Grupper
Rast
- röstläge
- uppmärksamhet för
vad?
- hjälp
- föräld.kont.
- märkning
hylla/krok
(bild/namn)
- placering
- golvmärken
- talutrymme
- ämne
-uppmärksamhet
- närhet
- dialogen
- tillsägelser
- placering
- dialogen
- tillsägelser
- färdigheter
- hjälpsamhet
- material
- vem/vilka
- var
- vad
- nära
- längre bort
- vuxenstyrd
- barnstyrd
- vad övas
Aktiviteter
Grupper
Utevistelse
Tema
- för vem
- träna vad
- resultatet
- kompensat.
eller ej
- ♀/♂ var för
sig
- finns en
inbyggd
norm
- låt inte
slumpen
avgöra
- tillsammans
eller var för
sig - vad är
målet
- nära/långt
bort
- leksaker
- vuxnas
placering
- naturen utnyttjas
könsneutralt
- kompensatorisk
träning i
naturen
- för vem
- varför
- beslutet
- materialet
- intressen/
vidga
- samhällets
norm
- huvudpers.
- tänka tvärtom
- obs!
djur ♀♂
- miljöer
Föräldrar
Tema/Ämne
-könsneutralt
- benämning
♀♂personer
- könsneutala
rum
- presentation
- placering
Väggar
- kontakt med - vad sätter vi
vem vid
upp
sjukdom,
- vad är i
klädfrågor,
fokus
glädjeämnen,
bekymmer
- hjälp till
föräldrar vid
hämtning/
lika-olika
innemiljön;
gardiner,
dukar, färger
etc
32
Bilaga 6
Antimobbningsplan
Handlingsplan mot mobbning för Fornuddens skola.
Utdrag ur läroplanen:
”Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i
skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas.”
Utdrag ur skollagen:
”Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och
respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar i skolan bemöda sig om att
hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling.”
Målsättning:
Skolans uppdrag är att motverka och förhindra all form av mobbning eller annan kränkande
behandling.
Alla barn och vuxna har rätt att bli accepterade som de är. Vi skall sträva mot ett klimat där
mobbning eller annan kränkande behandling inte förekommer.
Hur definierar vi mobbning?
Mobbning är när en eller flera personer, under en längre tid, utsätter någon annan för negativa
handlingar. Detta kan t ex vara sparkar, slag, hot, trakasserier eller utfrysning ur gemenskapen.
Mobbning är en upprepad företeelse under lång tid (minst ett par veckor). Enstaka trakasserier är
ej mobbning.
Förebyggande åtgärder för att förhindra mobbning.
Alla vuxna och barn skall reagera kraftfullt och säga ifrån när vi ser bråk, trakasserier,
retningar m m. Vid misstanke om mobbning skall klasslärare eller antimobbningsteam
kontaktas.
Eleverna skall uppmanas att lämna varandras tillhörigheter i fred.
Under raster och luncher skall det alltid finnas rastvakt på skolgården. Rastvakten rör sig
även i områden som är något undanskymda.
Elever i år 5 har ett frivilligt uppdrag som rast kompisar. Deras uppgift är att finnas till för
andra kamrater, stödja och främja en god kamratskap.
Strävan skall vara att öka samverkan mellan klasserna genom fadderverksamheten år 1
och 4, år 2 och 5, år 3 och förskoleklassen.
Under läsåret arbetar samtliga klasser med EQ.
Vid läsårets start i samband med välkomstsamlingen presenterar antimobbningsteamet sig
och informerar alla elever om teamets arbete.
Vi arbetar enligt följande:
Enskilda samtal med berörda elever.
Antimobbningsteamet informerar alltid hemmet.
Uppföljande samtal.
Skolan ger allmän information till föräldrarna på första föräldramötet i förskoleklassen
angående vårt antimobbningsarbete.
Klasslärarna genomför varje termin ett trivselsamtal med varje elev i år 1-5.
Antimobbningsteam: Angelica Mårtenson, Hans Westerholm, Lotta Ljungberg, Lena Eriksson
och Kerstin Stål.
Tel: 57 82 78 00 (skolans expedition).
33
Denna handlingsplan utvärderas årligen i juni.
(senast reviderad 2007-11-12)
Sofiebergs skolas antimobbningsplan
Det är ett välkänt faktum att många barn i svenska skolor berörs av mobbning som offer eller
som mobbare. Även de barn som varken är offer eller mobbare berörs indirekt genom sättet
som vuxna hanterar mobbning.
Mobbning förekommer i skolorna och i närmiljön, såväl på landsbygden som i större städer.
Mobbning sker till stor del när vuxna inte ser det. Det mobbade barnet har ofta svårt att
berätta vad det utsätts för.
Mobbning via nätet har på senare år utvecklat sig till ett allvarligt problem. Denna mobbning
är svår att komma åt eftersom det snabbt sprids ut på nätet och ”ångerknapp” saknas.
Vad är mobbning?
På Sofiebergs förskola och skola definierar vi mobbning så här:
- Mobbning är när en eller flera personer hittar ett offer som man systematiskt
trakasserar, fysiskt eller psykiskt under en längre tid.
- Det är mobbning när parterna i en konflikt inte är ”jämstarka” utan den ena
parten ständigt är i underläge och blir kränkt.
Förebyggande arbete
I vår skola arbetar vi aktivt för att förebygga mobbning med bl.a.
- Fadderverksamhet, för att få de yngre barnen att känna en trygghet med de
äldre och att öppna upp mellan åldersgränserna.
Livskunskap på schemat, för att förhindra mobbning, våld och
kamratförtryck. (där vi bl.a arbetar med värderingsövningar, forumspel,
drama, etiska samtal, kompissamtal, Charlie, trygghetsövningar,
samarbetsövningar i tjej- och killgrupper, avslappning )
Effekten blir störst om man arbetar kontinuerligt under hela skoltiden, precis
som när man lär sig ett språk.
Forskning har visat att Livskunskap på schemat ökar arbetsglädjen hos eleverna
samt att konflikter och våld minskat.
-
-
Temadagar/projekt, för att få alla barn att lära känna och samarbeta med
varandra i olika grupper och konstellationer.
-
Medveten datoranvändning för att göra alla elever medvetna och
informerade om en god Internetanvändning.
-
Elevenkäter, för att kartlägga behoven på skolan. Barnen svarar på frågor
om hur de upplever situationen i skolan. Enkäterna följs upp enskilt och/eller
grupp.
34
Stoppa mobbning!
Mobbning går att åtgärda.
Att bli mobbad är att bli kränkt. Mobbningsoffret har ofta skam och skulkänslor och vill
absolut inte att man på skolan pratar öppet om mobbningen. Av det skälet arbetar
mobbningsgruppen snabbt och diskret, informerar endast de personer som är direkt berörda
och viktiga för mobbningsfallets lösning.
Metod för att stoppa uppdagad mobbning:
Två medlemmar ur antimobbningsgruppen tar snabbt an ett upptäckt mobbningsfall.
Information samlas omgående (dokumenteras)
- Vad har hänt?
- Vem eller vilka är inblandade?
Därefter följer samtal med mobbaren/mobbarna. Samtalen äger rum med ett barn i taget. De
vuxna klargör tydligt vad de känner till och att mobbningen måste upphöra. Samtalet måste
bygga på respekt för så väl mobbare som mobbad. Förslag till positiva åtgärder tas tillvara.
Inblandade vuxna beslutar i samråd hur och när hemmen ska informeras vid möte eller per
telefon (dokumenteras)
Åtgärdsprogrammet ligger till grund för uppföljning/utvärdering. (efter ca en vecka)
EVK sammankallas vid behov
Avslutade ärenden arkiveras hos rektor.
Sammanfattning:
- Utred händelsen omedelbart
- Kontakta vårdnadshavare
- Kontakta skolsköterska eller skolläkare vid behov
- Överväg anmälan till socialtjänst, Arbetsmiljöverket och polisen
- Bedöm insatser
- Upprätta åtgärdsprogram
- Dokumentera och registrera
- Utvärdera
- Bedöm nya insatser etc
För att undgå kritik från tillsynsmyndigheterna, Skolverket, JO och Arbetsmiljöverket måste
skolan kunna visa vilka åtgärder som vidtagits och att skolan aldrig upphört att vidta
ytterligare åtgärder om insatserna inte gett önskvärt resultat. Detsamma gäller om skolorna
skall kunna undvika skadestånd i framtiden.
Annat än mobbning
Mobbning är långt ifrån det vanligaste problemet vid våra skolor. Detta gäller också
Sofiebergs skola.
Tillfällig osämja, retande, elakheter och småbråk är mycket vanligare än mobbning. Dessa
problem har ingen gemensam benämning, varför de ofta rubriceras som mobbning, något som
kan försvåra mobbningsarbetet.
35
Därför börjar man nu ge dessa andra företeelser en ny samlande benämning, nämligen
trobbning. I de flesta skolor är trobbning mycket vanligare än mobbning. Detta gäller även
Sofiebergs skola.
Alla vuxnas ansvar
Alla vuxna på Sofiebergs förskola och skola har ett ansvar för att barnen ska kunna känna sig
trygga på skolan. Vi vuxna sätter gränser för vad som är rätt och fel. För vad som är tillåtet
och inte tillåtet.
Vi arbetar efter den ”Gyllene regeln”
Behandla andra som du själv vill bli behandlad
Antimobbningsgruppen läsåret 2009/2010
Annika Almberg
Ninnie Fransson
Kristine Knutsson
Carl Florin
fritidspedagog
specialpedagog
skolsköterska (vid behov)
lärare
36
