Referensgruppen för EU-frågor, ekologisk produktion
Minnesanteckningar, fastställda 22/11-16
Minnesanteckningar från referensgruppsmöte 7 oktober 2016
Deltagare:
Jordbruksverket: Sara Gabrielsson, Jackis Lannek, Ann-Charlotte (Lotta) Franzén
LRF/NR: Magdalena Presto (anteckningar)
LRF: Eva Rülf
KRAV: Paula Quintana Fernandez, Helena Bengtsson
Kiwa: Anna Hultgren, Marianne Hellbe
HS Certifiering: Andreas Erlandsson
SMAK: Anna Grundberg, Christina Klingberg
Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion: Åsa Odelros
Intertek, Anna Linse Löfgren
Vi Konsumenter, Linda Cederlund
Tullverket, Karl Gustav Jansson
Valiguard, Josefine Liew
1. Kommande möten:
Referensgruppsmöte
10.00 - 11.30
22 november
COP preliminärt/Kalibreringsmöte/Extra möte
Efter kalibreringsmöte, före COP möte
Att göra inför nästa möte
Ansvarig person
Arbetsgrupp vegetativt förökningsmaterial. Justera befintligt förslag och formulera
ett färdigt tillämpningsförslag att skicka till Magdalena Åkerfeldt, NR
Lotta Franzén
Arbetsgrupp insatsmedel
Bjuda in personer till en kompetensgrupp samt ett fysiskt möte i
oktober/november, för arbetet med att ta fram kriterier för bedömning av
insatsvaror.
Sara Gabrielsson/Magdalena
Åkerfeldt
Ställningstagande i frågan om spridning av animaliska biprodukter och
klassificering av hushållsavfall med ABP.
Jordbruksverket
Förtydliga text i NR om Rengöring, desinfektion och bekämpning
Magdalena Åkerfeldt
Undersök nya möjliga forum för telefonmöten
Jordbruksverket
2. Fastställande av föregående minnesanteckningar från 12 september -16
Minnesanteckningarna fastställdes i dess befintliga form och publiceras på
lrf.se/nationellariktlinjer.
3. Återkoppling
Regler för foder vid samtidig omställning
Referensgruppen fastställde förslaget för hur regler för foder vid samtidig omställning ska
tillämpas. Förslaget innebär att man vid samtidig omställning av växtodling och djurhållning
får använda befintligt konventionellt foder under omställningstiden, förutsatt att det är skördat
på den egna produktionsenheten.
Referensgruppen för EU-frågor, ekologisk produktion
Minnesanteckningar, fastställda 22/11-16
Slutsats: Förslaget tas med till granskning av myndigheterna inför uppdateringen av de
nationella riktlinjerna.
Vegetativt förökningsmaterial
Lotta Franzén redogjorde för det förslag på definition av vegetativt förökningsmaterial som
Jordbruksverket har tagit fram. Jordbruksverket vill ha in definitionen i föreskrifterna om
ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion (SJVFS 2015:29) eftersom
”vegetativt förökningsmaterial” avser olika användningsområden i olika artiklar i förordningen.
I vissa fall avses framtagning av nya plantor och i andra fall att ta skörd från plantorna.
Förslag på definition:
Vegetativt förökningsmaterial
1.
2.
förökningsmaterial:
a. plantor, plantdelar och allt annat växtmaterial avsett för förökning
b. grundstammar som plantdelar eller annat växtmaterial ympas på eller kommer ympas
på.
plantmaterial:
a. hela plantor och delar av plantor, avsedda för plantering för produktion av livsmedel,
foder eller andra jordbruksprodukter. I plantan kan grundstam ingå.
Jordbruksverket håller också på att diskutera hur de kan gå vidare med eventuellt beslut om
undantag från användningen av ekologisk vegetativt förökningsmaterial och vilka möjligheter
det finns att villkora undantaget enligt förslaget till tillämpning som arbetsgruppen för
vegetativt förökningsmaterial har arbetat fram. I nuläget säger beslutet bara att man får
använda konventionellt odlat kemiskt obehandlat utsäde och vegetativt förökningsmaterial av
de arter som inte finns med i utsädesdatabasen. Sedan finns vissa villkor för användningen i
NR. Om Jordbruksverket får besluta om undantag med villkor skulle de kunna se ut så här:
Odlaren får använda konventionellt utsäde och vegetativt förökningsmaterial av arter som inte finns registrerade
i databasen. För vegetativt förökningsmaterial som är avsett för plantering för produktion av livsmedel, foder
eller andra jordbruksprodukter finns dock vissa villkor för undantaget.
Om odlaren ska odla växter med kortare kulturtid än ett år, som förökas vegetativt genom sticklingar
t.ex. rosmarin, dragon, julstjärna etc ska odlaren använda sticklingar som kommer från ekologiskt
odlade växter.
För odling av tulpaner till snitt ska odlaren använda ekologiskt odlade lökar.
För odling av växter med längre kulturtid än ett år får odlaren använda konventionellt odlade plantor,
får odlaren sälja skörden som ekologisk först kalenderåret efter planteringen. Detta gäller även
jordgubbsplantor. (gäller från 2018).
Slutsats: Referensgruppen ansåg att förslaget är bra, förutom några synpunkter på
formuleringen i texten och huruvida det kan leda till en tolkningsfråga att det i art 45 står att
det är tillåtet att använda plantor från en produktionsenhet under omställning. Antingen kan
man se det som att plantorna kommer från enheten så fort plantorna satts i eko-jord eller att
plantorna inte kommer från enheten eftersom de köpts in till dit och att de först i generationen
efter kommer från enheten. Lotta tar med sig dessa synpunkter för förankring i
arbetsgruppen och formulerar om förslaget. Magdalena efterfrågade ett tydligt färdigt
tillämpningsförslag till texten i NR, för att kunna ta med till uppdateringen av NR. Lotta
skickar detta till Magdalena.
Insatsmedel i ekologisk produktion
Sara Gabrielsson och Magdalena Åkerfeldt redogjorde för status i frågan:
Referensgruppen för EU-frågor, ekologisk produktion
Minnesanteckningar, fastställda 22/11-16
Arbetet med kriterier för bedömande:
I arbetet med att ta fram kriterier för tillåtetbedömning av insatsvaror har arbetsgruppen
föreslagit att en kompetensgrupp bestående av personer med specifik kompetens kan bjudas
in att vara delaktiga. Detta för att få in viktiga synpunkter i arbetet med att utforma kriterierna,
men även för att kunna kopplas in som stöd vid själva tillåtetbedömningen av specifika
ärenden. Arbetsgruppen för insatsvaror har föreslagit ett antal personer att tillfråga (lista
bifogades) och referensgruppen får gärna komma med flera förslag på personer samt själva
vara delaktiga i arbetet med utformning av kriterierna. Förslag på personer och intresse att
vara med i arbetet skickas till Sara Gabrielsson. Sara skickar en förfrågan om att ingå i
kompetensgruppen samt en inbjudan till ett fysiskt möte till de förslagna personerna.
Arbetsprocess/hantering:
Utifrån rådande förutsättningar har arbetsgruppen tagit fram ett förslag till arbetsprocess som
i korthet innebär att certifieringsorganen är den instans som ansvarar för själva bedömningen
av insatsvaror men med stöd från myndighet och bransch. Detta sker genom att ha en
enhetlig arbetsgång, möjlighet att lyfta frågor om bedömning av insatsmedel i
referensgruppen och också kunna koppla in expertis från en kompetensgrupp om så behövs
och göra bedömningen utifrån gemensamt framtagna kriterier. Om en insatsvara (produkt
eller ämne) ska tillåtetbedömas får företaget/intressenten ifråga således ansöka om detta.
Certifieringsorganen får i dessa fall ta ut en avgift som ska täcka hantering, att ta in
expertkompetens, utredning etc. och den som ansöker ansvarar för att skicka in en ansökan
och underlag.
Tillåtetbedömda insatsvaror läggs till en nationell lista över tillåtetbedömda insatsvaror som
blir i form av en bilaga till de nationella riktlinjerna för ekologisk produktion. Insatsvaror som
inte bedöms vara tillåtna att använda, ska föras in i NR ärendelista för frågor som hanterats
men utan åtgärd eller förändring i tillämpning.
Förslaget hade skickats ut till referensgruppen inför detta möte för att kunna fastställa
arbetsprocessen eller för att få in ev. synpunkter. Inga synpunkter eller invändningar inkom.
Slutsats: Förslaget på arbetsprocess vid tillåtetbedömning av insatsvaror fastställdes av
referensgruppen.
Spridning av animaliska biprodukter (ABP) och klassificering av hushållsavfall med ABP
Frågan handlar om hur vi ska tolka begreppet ”får ej spridas på ätliga delar av grödan” och
huruvida rötrester med slaktbiprodukter kan följa samma tillämpning som ”andra animaliska
biprodukter”, d.v.s. att det ska gå minst tre veckor innan skörd och sex veckor efter gödsling
innan djur får beta på marken.
Dessutom tar frågan upp hur hushållsavfall som innehåller animaliska biprodukter (ABP) ska
klassificeras, d.v.s. huruvida man ska tillämpa samma regler som specificeras för ”rötrester
som innehåller ABP” och ”produkter/biprodukter av animaliskt ursprung” även för
huhållsavfall som innehåller ABP?
KRAV och Ekologiska Lantbrukarna hade skickat in skriftliga synpunkter inför
referensgruppsmötet (bilaga 1 och 2 till minnesanteckningarna). Synpunkterna skiljer sig åt
och referensgruppen är inte enig i denna fråga. Sammanfattningsvis kan sägas att
situationen vi har är att vi antingen:
1) bör tillämpa horisontell lagstiftning för rötrester med ABP (slaktbiprodukter), d.v.s. att det
ska gå minst tre veckor innan skörd och sex veckor efter gödsling innan djur får beta på
marken. KRAV stödjer denna tillämpning.
Referensgruppen för EU-frågor, ekologisk produktion
Minnesanteckningar, fastställda 22/11-16
2) att vi bör kräva att rötrester med ABP inte får spridas på slåtter- och betsvall, grönfoder,
grönsaker eller ätliga delar av andra grödor, utan ska myllas ner i samband med sådd eller
insådd. Ekologiska Lantbrukarna stödjer denna tillämpning.
För hushållsavfall gäller att det i förordningen inte finns någon skrivning kring detta. Sara
Gabrielsson säger att det borde vara horisontell lagstiftning som ska gälla. Denna tillämpning
stöds av KRAV. Ekologiska lantbrukarna anser att även hushållsavfall som innehåller ABP
inte bör spridas på slåtter- och betsvall, grönfoder, grönsaker eller ätliga delar av andra
grödor, utan ska myllas ner i samband med sådd eller insådd.
Livsmedelsverket arbetar också med frågan om vad som gäller för spridning av dessa
material på livsmedel, men har ännu inte delgett hur de anser att det bör tillämpas.
Anna Grundberg lyfter frågan om att det handlar om referensgruppens roll och hur
Jordbruksverket ska förhålla sig till referensgruppens synpunkter. Högst aktuellt i detta fall då
gruppens synpunkter skiljer sig åt. Helena Bengtsson tar upp att det kanske finns behov av
en kompetensgrupp/arbetsgrupp med kompetens kring risken för smitta och föroreningar och
som har mer kompetens om ABP-förordningen? Anna Grundberg menade att
kontrollorganen ju hanterar dessa frågeställningar kontinuerligt och att det i så fall behövs ett
tillfälligt beslut i frågan som kan gälla tills man rett ut hur en tillämpning ska ske. Jackis
Lannek säger att referensgruppen tidigare i knepigare ärenden har haft ambitionen att inte
lägga ribban högre än vad man gör i andra länder.
Slutsats: Referensgruppen kom fram till att Jordbruksverket bör ta ett ställningstagande i
frågan tills dess att referensgruppen har kommit fram till ett förslag på tillämpning.
Magdalena tar upp att det bör inkludera juridiska aspekter så väl som en konsekvensanalys
med riskanalys och förtroendeaspekt. En arbetsgrupp bör titta mer ingående på frågan.
Utformandet om/hur en arbetsgrupp ska tillsättas tas upp på nästa referensgruppsmöte den
22 november.
Synpunkt från Eva Salomon, JTI/EPOK (inkom via mail efter mötet):
Diskussionen är laddad och lantbrukare som kommit i kläm vid regeltolkning har ringt mig.
T.ex. ett företag med flertalet lantbruk (t.ex. ekologiska mjölkproducenter och konventionella
grisproducenter) som levererar gödsel och får tillbaks rötrest. Lantbrukarna fick denna
säsong besked om att de inte kunde sprida rötrest till slåttervall efter första skörd, vilket de
fått tidigare av KRAV. Sedan backade KRAV då nuvarande regler faktiskt tillåter att sprida
rötrest efter första skörd. Företaget rötar förutom stallgödsel också foderrester (vet inte vad),
ensilage, svinflytgödsel, spannmålsrens och fjäderfä fastgödsel.
Eva tycker KRAVs resonemang håller vad gäller skillnad i smittorisk för slaktrester kontra
matavfall, som faktiskt håller ätkvalitet. Det bör vara ok att röta matavfall, slaktavfall kategori
3 + stallgödsel och sprida rötresten på slåttervall efter första skörden. På 90-talet
samarbetade HUV och JTI i flera fältförsök för att identifiera risk för kontaminering av
ensilage med clostridier vid spridning av stallgödsel. Man kom fram till att spridning av
flytgödsel direkt efter skörd på stubben med rekommenderad giva (20ton/ha) inte orsakade
någon risk för kontaminering. Man minimerar risken också genom att ta skörd två med
rekommenderad stubbhöjd så att man inte får med sig jord. Risken för kontaminering ökade
vid spridning av fastgödsel efter första skörd. Eva tycker dock att sprida på bete är mer
tveksamt, bör kanske ha en karenstid på 6 månader?
Eva anser att Ekologiska Lantbrukarnas restriktivare hållning bygger på att de likställer
smittorisken i slaktavfall oavsett kategori och matavfall, vilket hon inte riktigt förstår? Både
slaktavfall och matavfall måste dessutom hygieniseras innan rötning. Risken för
kontaminering av rötresten kan ske under lagring dock, beroende på hur rena
Referensgruppen för EU-frågor, ekologisk produktion
Minnesanteckningar, fastställda 22/11-16
hanteringskedjor man har på anläggningen. Så där finns en risk. Men den risken finns också
med rötning av enbart stallgödsel från olika gårdar.
Uppdaterad arbetsordning & underlagsmall för ärenden som ska hanteras i referensgruppen
Dokument har skickats ut till referensgruppen innan mötet. Några synpunkter hade inkommit
via mail och dessa har inarbetats. Under mötet uppkom även att för att underlagen ska bli
tydliga att förstå och sätta sig in i, är det viktigt att man under ”Bakgrund/beskrivning av
ärendet” anger hur tillämpning sker idag, vilken problematik som föreligger, om underlaget är
ett förslag till ny tillämpning eller förändring av befintlig tillämpning och vad detta innebär.
Dessutom efterfrågades ett nytt forum för referensgruppens telefonmöten eftersom det i
befintliga telefonkonferenssystemet är rörigt och ofta svårt att höra m.m.
Slutsats: Med detta noterat fastställde referensgruppen arbetsordningen och
underlagsmallen. Jordbruksverket ser över möjliga nya forum för telefonmötena.
Nedklassat utsäde som foder
Jackis har mailat ut information om frågan där slutsatsen är att nedklassat (som utsäde
alltså, inte som eko) utsäde odlat på ekologisk mark eller mark under omställning kan inte
användas som foder om det kommer från konventionellt utsäde förutom i de fall då det
konventionella utsädet vid såningstillfället omfattats av något av undantagen för ekologiskt
utsäde.
Det finns alltså en liten möjlighet att använda det som foder om det varit slut på ekologiskt
utsäde i databasen eller slut på den sorten av ekologiskt utsäde och givetvis att
foderreglerna i övrigt respekteras.
4. Rengöring, desinfektion och bekämpning av preparatet FumAgri (fråga och underlag från
SMAK Certifiering AB)
Det behövs ett förtydligande i NR vad som gäller för kapitel 3.7 – Rengöring, desinfektion
och bekämpning. I brist på en specifik lista över vilka ämnen som är godkända och för att
begränsa den breda tillämpning som gäller enligt allmänna gällande regler, har NR
rekommenderat att producenter kan följa nuvarande KRAV-regler. Dock är det otydligt hur
tillämpning ska ske.
Magdalena Åkerfeldt föreslår att Magdalena i dialog med KRAV och SMAK tydliggör texten
och hur tillämpning ska ske. Dels för att ta med till uppdateringen av NR och för att klargöra
huruvida preparatet i fråga kan användas.
5. Är Serenade ASO ok för användning i ekologisk odling? (fråga och underlag från KIWA )
Marianne beskriver bakgrunden till frågan. Serenade ASO är en biologisk fungicid mot
svampangrepp i odlingar av jordgubbar i växthus och i tunnlar, morötter och sallat på friland
samt tomat, paprika och aubergine i växthus. Är godkänd enl. KemI. Produkten innehåller
förutom den aktiva substansen också mindre mängder ”förtjockningsmedel” och
konserveringsmedel som inte täcks in av bil 2 i 889:an Dessa tillsatser kan enligt punkt 5 i
artikel 16 användas om de är i linje med mål och principer i rådsförordningen.
De som framför allt efterlyst en tillåtetbedömning av produkten är ekologiska morotsodlare
som idag har problem med alternariasvamp på blasten. Att blasten hålls så frisk som möjligt
är viktigt både för upptagning och vid lagring. Man är beroende av blasten vid topplyftning vid
upptagning. Topplyftning använder man för att få en så skonsam upptagning som möjligt.
Enligt underlag som inkommit uppfyller produkten INTE några kriterier för klassificering som
hälso- eller miljöfarlig produkt enligt CLP (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
Referensgruppen för EU-frågor, ekologisk produktion
Minnesanteckningar, fastställda 22/11-16
1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar). Den
aktiva substansen är icke-patogen och har INTE framställts av eller med GMO.
Ingen i referensgruppen motsäger sig att det kan användas.
Slutsats: Kiwa återkopplar till berörda.
6. Återkoppling från COP-mötet 21-22 september
Jackis beskrev kortfattat att det nu är klart att man nu övergår till en elektronisk hantering av
import av ekologiska varor. Tullverket har varit involverad i detta arbete och alla importörer
bör lägga in uppgifter i ”Traces” – systemet som används. Information kring detta kommer att
tillhandahållas av Tullverket och myndigheterna.
På COP-mötet diskuterades också om huruvida norsk ekologisk lax ska få saluföras som
ekologisk i EU. Kommissionen hävdar att det inte är möjligt eftersom Norge inte har införlivat
EU:s ”nya” ekologiska regelverk, men de flesta medlemsstater som yttrade sig ville se en
flexibel lösning som gör det möjligt under en övergångstid att acceptera norsk ekologisk lax
som just ekologisk. Återkoppling på detta blir på novembermötet.
Referensgruppen för EU-frågor, ekologisk produktion
Minnesanteckningar, fastställda 22/11-16
Bilaga 1. Synpunkter från KRAV
Rötrester från biogasanläggningar som innehåller animaliska biprodukter ska inte appliceras på ätliga delar
av grödan
Rötrest från biogasanläggning med slaktbiprodukter och andra animaliska biprodukter i bilaga I (som
exempelvis kött- och benmjöl) har inte samma villkor för substratets ursprung (ABP kategori). För
rötrest från biogasanläggning med slaktbiprodukter så får det endast vara ABP från kategori 3 och
mag- och tarminnehåll i kategori 2, medan det för ABP-mjölprodukterna inte finns någon begränsning,
och där kan det då ingå särskilt riskmaterial. Det är därför inte självklart att det ska vara samma
spridningsvillkor för dessa två gödselmedel (replik på Magdalenas kommentar).
KRAV har sedan tidigare ett kalibreringsbeslut för rötrest från biogasanläggning med slakteriprodukter
och spridningsvillkoret ” Ska inte appliceras på ätliga delar av grödan” som säger:
”Rötrester från biogasanläggning som innehåller animaliska biprodukter får inte spridas på ätliga
delar av grödan. Detta innebär när det gäller vall att spridning får ske före sådd och direkt efter skörd.
Det ska gå minst 3 veckor till nästa skörd, och minst 6 veckor innan vallen får betas av KRAVcertifierade djur. Om beslutet strider emot en mera precis formulering som kan komma från
Jordbruksverket, om hur regeln ska tolkas ändras beslutet så att KRAVs tolkning inte är mera
tillåtande.”
Men KRAV har mer restriktiva spridningsvillkor för ABP-mjölprodukterna (tex kött-och benmjölsprodukter):
”Får inte spridas på slåtter- och betesvall, på grönfoder, grönsaker eller på ätliga delar av andra grödor. Men du
får mylla ner produkterna i samband med att du sår eller sår in dessa grödor”.
Jag kan inte säga hur vanligt det är men det förekommer idag att eko-mjölkbönder som levererar gödsel till en
samrötningsanläggning och tar emot rötrest sedan sprider rötresten på växande eko-vallar. Den information
som går ut från Swedish Biogas International är detta att spridning får ske enligt horisontell lagstiftning, med 3
veckor innan skörd och 6 veckor innan bete. Det är den information som står på JV hemsida, frågor och svar om
ekologisk produktion, ”Får produkter och biprodukter av animaliskt ursprung spridas i växande gröda?”
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ekologiskproduktion/reglerochcertifiering/fragoro
chsvar.4.207049b811dd8a513dc80001565.html#hFarprodukterochbiprodukteravanimalisktursprungspridasivaxandegroda
Klassificering av hushållsavfall med animaliska biprodukter
Följer samma resonemang som första punkten ovan, här rör det sig om ett källsorterat kategori 3 material och
klassas därför inte som ett riskmaterial (ur smittsynpunkt) på samma sätt. Från minnesanteckningen: KRAV har
åsikten att förordningen gör en tydlig skillnad mellan rötrest som innehåller animaliska biprodukter och rötat
eller komposterat hushållsavfall som innehåller animaliska produkter av livsmedelskvalitet.
Referensgruppen för EU-frågor, ekologisk produktion
Minnesanteckningar, fastställda 22/11-16
Bilaga 2. Synpunkter från Ekologiska Lantbrukarna:
Nedan finns synpunkter på den principiellt viktiga frågan om hur biogasrötrester med olika typer av animaliskt
avfall får användas.
Ekologiska Lantbrukarna har sedan 80-talet arbetat för en återcirkulation av näringsämnen och för
biogasproduktion. Vi ser detta som centrala frågor för en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion. Tekniken är
på många sätt ny och vi menar därför att spårbarhet och försiktighetsprincipen är två viktiga aspekter i
utvecklingsarbetet och tillämpningen. Det är alltid klokt att göra inledande misstag i liten skala.
Tekniken med biogasrötning av samhällsavfall – både från hushåll och livsmedelsindustri – tillämpas dock redan
i stora anläggningar och frågan om satsningar är aktuella i många av landets kommuner. Ekologiska lantbrukare
kommer sannolikt att ta emot en relativt stor andel av rötresten och därför också drabbas av eventuella bakslag.
Vi anser att frågan om rötrester med animaliska biprodukter ska hanteras med stor respekt och försiktighet.
Diskussionen om spridningsregler relaterad till den horisontella lagstiftningen anser vi inte är relevant i detta
sammanhang. Den ekologiska produktionen måste ha säkerhetsmarginaler och fortsatt behålla konsumenternas
höga förtroende. Vi menar att tillämpningen av spridning av ABP- produkter (kött- och benmjöl, mm) i KRAVs
regler är ett rimligt och bra förhållningssätt i denna fråga (bara spridning genom nedmyllning och före sådd) och
även borde även gälla biogasrötrester med animalisk råvara. Detta oavsett om råvaran är slaktbiprodukter eller
livsmedelsavfall från hushåll.
Vi ser flera skäl till ett försiktigt förhållningssätt:
Användningen av organiska gödselmedel från samhället med animaliskt ursprung kan ha risker och orsaka
problem. Levande biologiskt material kan sprida smittor och t.ex. gmo-gener. Vi känner till de värmetåliga
prionerna från galna-ko-sjuke epedimin och i Sverige vet vi att mjältbrandsbakterier kan överleva oändligt länge
i marken. Kan det finnas risk för spridning av antibiotika-resistens med matavfall från t.ex. importerat griskött
eller kyckling?
Risker för förtroendekris: För ett 10-tal år sedan var det mycket diskussioner och negativ uppmärksamhet runt
riskerna för coli–infektioner om man åt ekogrönsaker i USA, men diskussionen fanns också i England och
Tyskland. Den hade betydande påverkan på försäljningen av ekologiska grönsaker under en tid. Det är svårt att
åstadkomma en 100 % hygienisering. Vi har t.ex. haft salmonellaspridning vid flera tillfällen från
biogasanläggningarna i Lidköping och i Linköping.
Det är dessutom svårt att i praktiken inte på någon del av fältet ha remsor av oskördat material, mistor – som
däremot kan komma att skördas vid nästa tillfälle. Det kan därför inte helt uteslutas att det vid några tillfällen
kan finns animaliska rester kvar i fodret. Sedan slutet av -80 talet har det funnits en svensk
branschöverenskommelse att inte utfodra idisslare med animaliska produkter – det var det som räddade Sverige
från galna kosjukan. Många konsumenter har en förväntan att ekologiska produkter ska vara mer säkra än andra
livsmedel. Vi bedömer att riskerna med rötat källsorterat hushållsavfall sannolikt är större än om råvaran är
slaktbiprodukter därför att spårbarheten är nästan obefintlig och råvarans ursprung ofta är ”global”.
Ekologiska Lantbrukarna menar därför att den svenska tolkningen bör vara:
Rötrester med animaliska biprodukter eller hushållsavfall får inte spridas på slåtter- och betesvall, på
grönfoder, grönsaker eller på ätliga delar av andra grödor. Men du får mylla ner produkterna i samband med
att du sår eller sår in dessa grödor.
För Ekologiska Lantbrukarna 6 oktober 2016
Maria Dirke
Marianne Schönning
