Referensgruppen för EU-frågor, ekologisk produktion
Minnesanteckningar, fastställda den 15 december 2015
Minnesanteckningar från referensgruppsmöte 26 november 2015
Deltagare:
Jordbruksverket: Jackis Lannek, Ann-Charlotte (Lotta) Franzén, Göran Ekbladh
Livsmedelsverket: Viveka Larsson
LRF/NR: Magdalena Presto (anteckningar)
LRF: Eva Rülf
KRAV: Paula Quintana Fernandez
SMAK: Christina Klingberg
Kiwa: Maria Karlman
HS Certifiering: Gunnel Sigurd
Prosanitas: Li Hyllengren
Ekologiska lantbrukarna: Marianne Schönning
Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion: Åsa Odelros
Hushållningssällskapet: Stina Stabo, Nina Nilsson
Vi konsumenter: Linda Cederlund
Jordbruksverket: Christina Winter
1. Kommande möten:
Referensgruppsmöte
10.00 - 11.30
26 november 2015
15 december 2015
21 januari 2016
2 februari 2016
RCOP preliminärt/Kalibreringsmöte/Extra möte
RCOP 2-3 december
Extra insatt möte, SJV kallar
Extra möte
Extra möte. OBS! Fysiskt möte i Stockholm, heldag
Att göra inför nästa möte
Ansvarig person
Förankra dokument hos kontrollorganen avseende Kommissionens förslag om
speciella riktlinjer för kontroll och provtagning av foderpartier.
Jackis Lannek
Ta fram information och försöka reda ut frågetecken, och eventuellt arbeta fram ett
förslag till tillämpning angående hur stor andel av ingredienserna i bearbetade
livsmedel som måste vara av jordbruksursprung, samt om begreppet
”huvudsakligen” bör definieras.
Anna Grundberg
Föra in i NR (till uppdaterade versionen): det av referensgruppen accepterade
förslaget till tillämpning om vad som ska gälla angående förökningsmaterial och
omställningstider för plantor till ettåriga växter som är fröförökade, knölar, lökar
och rötter så som sättlök, jordärtskocka, pepparrot och potatis samt orotade
sticklingar så som kryddor och julstjärna.
Magdalena Åkerfeldt
Formulera olika alternativ/förslag till tillämpning, och en utförligare
konsekvensbeskrivning, för vad som ska gälla angående förökningsmaterial och
omställningstider för plantor till fleråriga växter, t.ex. jordgubbar och hallon.
Diskutera vidare kring frågan om hur Sverige bör arbeta med en plan för att
stimulera utvecklingen och tillgången på ekologiskt förökningsmaterial.
Tillfälliga arbetsgruppen,
ansvarig person Christina
Winter
Referensgruppen för EU-frågor, ekologisk produktion
Minnesanteckningar, fastställda den 15 december 2015
2. Föregående minnesanteckningar 2015-11-04 fastställdes.
3. Återkoppling från föregående möte
Anna Grundberg deltog inte i mötet och kunde inte återkoppla kring frågan om hur stor andel
av ingredienserna i bearbetade livsmedel som måste vara av jordbruksursprung, samt om
begreppet ”huvudsakligen” bör definieras. Flyttas fram till nästa möte. I övrigt ingenting att
återkoppla.
4. RCOP
Kommissionen har bestämt att kommittén ska byta namn till COP (Committee on Organic
Production). Mer information om anledningen till detta kommer troligen efter COP-mötet 2-3
december.
Göran Ekbladh informerade om punkterna på dagordningen för mötet:
Elektronisk certifiering av ekologiska produkter som importeras inom EU. Inga nya
dokument hade skickats ut. Sverige stödjer förslaget. Det har diskuterats vid förra
RCOP-mötet att Kommissionen vill att tullen ska vara med vid fysiska kontrollen. Inga
synpunkter från referensgruppen.
Bilagorna II, III och VI i 889/2008. Sverige förordar att ämnen som t.ex.
Natriumbikarbonat (svampmedel) inte ska behöva tas via EGTOP för beslut, men har
inte fått något gehör från Kommissionen. Således kommer dessa ämnen att tas via
EGTOP för bedömning. Inga synpunkter från referensgruppen kring detta.
Uppföljning av oriktigheter och bedrägerianklagelser vid import:
o
Import av foder från Ukraina och omkringliggande länder. Kommissionen har
noterat att det är återkommande i vissa länder. Kommissionen har därför
föreslagit att ta fram riktlinjer för kontroll av dessa ”riskgrödor” från dessa
”riskländer”. Förslaget innebär att varje sändning foder som kommer in i ett
land (i EU) ska provtas (som ska ligga inom den offentliga kontrollen).
Jackis Lannek ställde frågan till kontrollorganen om det är realistiskt att ta
prov från varje sändning av alla de grödor/foder som förtullas i Sverige (från
de aktuella partierna och länderna)?
Spontana synpunkter var att det troligen kan bli svårt att uppnå och att en
rutin skulle behöva upprättas. Frågan är också om vem som ska stå för den
kostnaden som ökad provtagning kan innebära. Är det i slutändan
producenten som får betala detta i form av dyrare foderråvaror? Eller är det så
att kostnaden måste tas ut av den aktör som importerar, och att de får försöka
pressa priset på de aktuella grödor som importeras från dessa länder?
Slutsats: Mer information från Kommissionen är önskvärd. Jackis lobbar de
dokument som Kommissionen tagit fram med kontrollorganen att ta ställning
till och Jordbruksverket efterfrågar mer information från Kommissionen.
Referensgruppen för EU-frågor, ekologisk produktion
Minnesanteckningar, fastställda den 15 december 2015
Datainsamling gällande ekologisk produktion och räkning av företag ska samordnas:
Sverige förordar en modell där det totala antalet företag räknas och att antal
aktiviteter, alltså antal av de som har certifikat för olika aktiviteter som t ex. primär
produktion, livsmedelsförädling, import, export o.s.v. inte behöver adderas för att
stämma med totala antalet företag eftersom det finns företag med flera aktiviteter.
Summan av aktiviteter har ingen relevans. Jordbruksverket har diskuterat detta med
kontrollorganen, vilka är eniga att det är den bästa lösningen. Referensgruppen hade
inga ytterligare synpunkter i frågan.
Information om att Jordbruksverket arbetar med att ta fram en åtgärdskatalog vid
bristande efterlevnad. Jordbruksverket har fått mycket hjälp av kontrollorganen i
arbetet.
5. Vegetativt förökningsmaterial.
Christina Winter informerade om bakgrund och frågeställning. Det finns oklarheter om vad
som gäller för vegetativa förökningsmaterial i ekologisk produktion i Sverige. Grundfrågan är
hur snart ett konventionellt förökningsmaterial kan betraktas som ekologiskt efter plantering
på ekologiskt certifierad mark. Många olika växtslag och produkter berörs. Det gäller t.ex.
sättlök, sättpotatis, sticklingar till kryddor, sticklingar till julstjärnor, tulpanlökar och
jordgubbsplantor. Skillnaden är stor mellan olika växtslag och det är svårt att kortfattat
formulera en bestämmelse som täcker upp för de olika kulturerna.
Genom Jordbruksverkets årliga beslut om utsäde och förökningsmaterial, är alla slags
konventionellt framtagna vegetativa förökningsmaterial tillåtna i Sverige så länge inte
ekologiskt finns att tillgå. Att det inte finns några som helst begränsande bestämmelser i
beslutet innebär t ex. att konventionellt vegetativt förökningsmaterial efter en förhållandevis
kort tid kan säljas som ekologisk produkt, vilken kan äventyra konsumentförtroendet.
En tillfälligt tillsatt arbetsgrupp har diskuterat frågan och kommit fram till att det bör vara ”tid”
som är faktorn för omställningen. Utifrån det har gruppen arbetat fram ett förslag för
referensgruppen att ta ställning till. Förslaget innebär:
Till plantor till ettåriga växter som är fröförökade (t.ex. tomat eller vitkål) ska alltid
ekologiskt odlade plantor användas.
Till knölar, lökar och rötter så som sättlök, jordärtskocka, pepparrot och potatis ska
ekologiskt användas när det finns. Om konventionellt material används är det ingen
omställningstid, eftersom det konventionella ursprunget inte finns kvar i
slutprodukten.
Till orotade sticklingar, t.ex. kryddor, julstjärna ska alltid ekologiskt material användas.
Till tulpaner har man inte kommit fram till något förslag. Frågan behöver diskuteras
vidare. Det blir inkonsekvent att särskilja från övrig lök, men samtidigt har tulpanlökar
längre tid i förökningsskedet, med stor miljöpåverkan, och en stor del av sättlöken
finns också med i slutprodukten.
Till plantor till fleråriga växter, t.ex. jordgubbar och hallon ska 6 veckors
omställningstid gälla och endast som plantering av två- eller flerårig kultur.
Plantor till fleråriga växter, så som fruktträd, bärbuskar (utom hallon), rabarber,
sparris och julgran kan skördas som ekologiska året efter plantering.
Ekologiska Lantbrukarna har föreslagit en kompromiss till förslaget, som innebär att
konventionella plantor tillåts nu (d.v.s. att förslaget på omställningstider kan antas i sin
Referensgruppen för EU-frågor, ekologisk produktion
Minnesanteckningar, fastställda den 15 december 2015
nuvarande form), men med en tidsbegränsning på 3 år. De förespråkar också att man ska
stå fast vid beslutet när tidsbegränsningen löpt ut för att se att det sker en utveckling av
tillgången på ekologiskt material.
Förslaget och förslaget till kompromiss väckte en hel del diskussioner i referensgruppen.
Framförallt kring 6 veckors omställningstid för plantor till fleråriga växter som jordgubbar och
hallon och om hur tulpanlök ska hanteras.
Under diskussionen framkom att det dels handlar om problem med konsumentförtroendet
och hur nära kan man skörda på en konventionell produkt och anse att en produkt är
ekologisk, men också om att tillgången på ekologiskt framtagna plantor inte stimuleras. Ur
konsumentsynpunkt ser man med stor oro på förslaget då det ligger långt ifrån andra länders
striktare förhållningssätt. Man ansåg också att det genom att tillåta konventionellt material
finns en risk för att det inte finns några incitament att ta fram ekologist material och att
framdrivningen av ekologiskt missgynnas. Istället förespråkar man en stramare tillämpning
eftersom man anser att trovärdigheten äventyras.
På LRF känner man ett tryck och en rädsla från konsument och dagligvaruhandeln om att
bristen på ekologiskt material och svårigheterna att kunna odla fram ekologiska produkter
kommer leda till att producenter ”ger upp” och istället lägger ner ekologisk produktion. Eva
Rülf undrade om köpviljan hos konsumenterna påverkas om det dröjer att få fram ekologiskt
förökningsmaterial. Linda Cederlund menade att svårigheten istället visar på och bevarar
värdet hos de ekologiska produkterna och att ekologisk produktion snarare kommer att
främjas av ett striktare förhållningssätt.
Gruppen diskuterade att ett av de stora problemen är tillgängligheten på ekologiska plantor.
Vad är det som hindrar svenska producenter att köpa utländska ekologiska plantor?
Christina Winter trodde att det som komplicerar är att det vid beställning krävs växtpass,
plantorna måste transporteras frysta och systemet kräver mycket administration.
Det konstaterades att om en tidsbegränsning på 3 år ska tillämpas, är det viktigt att veta vad
som händer efter 3 år d.v.s. att det finns en handlingsplan över arbetet med utvecklingen av
tillgången på ekologiskt material ska ske. Förslaget på omställningstider gäller för hur vi ska
tillämpa detta utifrån EU-förordningarna för ekologisk produktion. Om Sverige skärper
tillämpningen av EU-förordningen, så behöver KRAV ta ställning till om de ska lägga sig på
samma nivå, eller behålla de högre kraven som de tillämpar idag, d.v.s. att skörden kan
säljas som KRAV-certifierad först året efter plantering, om inte plantorna är ekologiska. Ska
något ändras i KRAV:s regler tas det först upp i en remiss. Referensgruppen anser dock att
det är rimligt med skillnader i regler mellan EU-ekologiskt och KRAV.
Referensgruppen hade svårt att ta ställning och kunde inte enas kring förslaget vad som ska
gälla för tulpanlök, plantor till fleråriga växter som jordgubbar och hallon. Några ansåg att
förslaget med kompromissen kunde antas. Linda Cederlund reserverade sig till förslaget och
uttryckte att det inte är bra om ett förslag antas i brist på andra förslag. Det framhölls dock att
arbetsgruppen faktiskt har arbetat fram ett konkret förslag, däremot hade det varit bra om
man ställt förslaget mot andra förslag och vad det innebär i praktiken. Mötet bestämde därför
att flytta fram frågan till ett senare möte. Det föreslogs också att arbetsgruppen till dess ska
formulera ett förslag till tolkning där det inte är tillåtet att certifiera bären som ekologiska
samma år som planteringen, och en utförligare konsekvensbeskrivning av de olika förslagen
som referensgruppen ska ta ställning till.
Referensgruppen för EU-frågor, ekologisk produktion
Minnesanteckningar, fastställda den 15 december 2015
Slutsats:
Referensgruppen accepterade förslaget från arbetsgruppen kring vad som ska gälla för
plantor till ettåriga växter som är fröförökade, knölar, lökar och rötter så som sättlök,
jordärtskocka, pepparrot och potatis samt orotade sticklingar så som kryddor och julstjärna.
Frågan om vad som ska gälla för tulpanlök, plantor till fleråriga växter som jordgubbar och
hallon flyttas fram. Till nästa möte ska arbetsgruppen formulera olika alternativ till tillämpning,
och en utförligare konsekvensbeskrivning av de olika förslagen, för referensgruppen att ta
ställning till. Arbetsgruppen ska också ta med sig frågan om hur Sverige bör arbeta vidare
med en plan för att stimulera utvecklingen och tillgången på ekologiskt förökningsmaterial.
Jordbruksverket ger förslag och kallar till ett nytt extra möte.
7. Övriga punkter på dagordningen flyttas fram
Frågor som flyttas fram till nästa möte är:
Frågor från kalibreringsmötet den 14 oktober
Beräkning av volymenheter eller ts i biogasanläggningar
Fysiskt referensgruppsmöte 2 februari 2016
Uppdaterade arbetsordningen för referensgruppen
Återkoppling kring frågan om hur stor andel av ingredienserna i bearbetade livsmedel
som måste vara av jordbruksursprung, samt om begreppet ”huvudsakligen” bör
definieras.
