Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2012-05-01 Reviderad 2015-01-30 Medicinskt ansvarig för rehabilitering Riktlinje för fall- och fallskadeprevention Bakgrund Fall är den vanligaste orsaken till att äldre personer skadar sig och konsekvenserna blir ofta allvarliga. Äldre personer i särskilda boenden eller på sjukhus löper större risk att falla än de som befinner sig i hemmet, eftersom de ofta är sjukare och har sämre funktionsförmåga. En effektiv fallprevention innefattar åtgärder såsom individuell riskbedömning, fysisk träning, kognitiv träning, åtgärder i boendemiljö och hjälpmedel. Fallprevention kräver ofta att flera yrkesgrupper med olika kompetens samverkar, till exempel omsorgspersonal, sjukgymnaster och arbetsterapeuter 1. Nya perspektiv – minska fallskador I utvecklingsarbetet ”Nya perspektiv” är ett av målen inom utmaningen Äldres hälsa att: - ”Alla kommuner ska ligga under riksgenomsnittet vad det gäller fallolyckor för 80 år och äldre, Öppna Jämförelser används” 2. Patientsäkerhetslag och Ledningssystem Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) ska hälso- och sjukvårdspersonal arbeta för att främja hög patientsäkerhet. I Socialstyrelsens föreskrifter om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) framgår att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhete enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, Socialstyrelsen (2012), sid 27 Nya perspektiv Seminarium 7 Rapport, http://www.regionvarmland.se/vi-arbetar-med/vard-omsorg-folkhalsa-nya-perspektiv/nya-perspektiv-2 1 2 Webbplats E-post Karlstads kommun karlstad.se [email protected] Organisationsnr 212000-1850 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Karlstads kommun 651 84 Karlstad Kontaktcenter Västra Torggatan 26 054-540 00 00 054-18 34 10 405-2213 Sid 2(6) Utdrag ur Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar I riktlinjerna framgår bland annat att när det gäller fallpreventiva åtgärder så” bör hälso- och sjukvården genomföra individanpassade fallpreventiva åtgärder för äldre personer i särskilt boende eller som befinner sig i sjukhusmiljö” (prioritet 1). I tillstånds och åtgärdslistan framgår bland annat att - fallpreventiva åtgärder ska sättas in vid hög risk för fall hos äldre i särskilt boende och sjukhusmiljö (rekommendation 4), måttligt risk för fall hos äldre i ordinärt boende (rekommendation 6) -höftskydd ska användas vid hög risk för fall och frakturer hos äldre (rekommendation 8) - balansträning ges vid måttlig till hög risk för fall och frakturer för äldre (rekommendation 6)3 Metod och genomförande I arbetet med fall- och fallskadeprevention är ett systematiskt och teambaserat arbetssätt viktigt. Kommunens team kan bestå av arbetsterapeut, biståndshandläggare, enhetschef, omvårdnadspersonal, sjukgymnast, sjuksköterska tillsammans med den enskilde samt vid behov, dennes närstående. Samverkan kan också ske med annan vårdgivare till exempel dietist eller läkare. Genom att arbeta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt, att stödja och stärka den enskildes funktions- och aktivitetsförmåga, skapas förutsättningar för bibehållen/ökad självständighet och trygghet. Det är relationen mellan utförandet av aktiviteter, omgivningens utformning och individens förutsättningar som avgör om ett fall inträffar eller inte. Var för sig eller i kombination med varandra kan dessa faktorer orsaka fall. Faktorerna kan vara påverkbara eller icke påverkbara. Ansvar för all personal Var och en måste ständigt fråga sig: • Har vi gjort vad vi kan för att förhindra fall eller fallskador? • Hur kan vi förbättra? • Har vi förbättrat? Patientens/vårdtagarens/brukarens/kundens delaktighet En delaktig patient kan lättare medverka till att målen med vård och behandling uppnås och att säkerhetsrisker kan förebyggas. Handboken ”Din skyldighet att informerar och göra patienten delaktig” tar bland annat upp vilka lagar som reglerar patientens ställning (HSL, PSL, LPT, LRV, TL, PDL och OSL 4) De bestämmelser som finns med reglerar patientens rätt till ett jämlikt och respektfullt bemötande, självbestämmande och delaktighet samt landstingets/vårdgivarens och hälso- och sjukvårdspersonalens olika skyldigheter att se till att patienten får • individuellt anpassad information, • möjlighet att välja mellan olika behandlingsalternativ, Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, Socialstyrelsen (2012), sid 87 Hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen, lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen om rättspsykiatrisk vård, tandvårdslagen, patientdatalagen, och offentlighets- och sekretesslagen 3 4 Sid 3(6) • möjlighet att få en förnyad medicinsk bedömning samt Vårdboende Inom vårdboenden finns ett systematiskt arbetssätt med riskbedömning enligt Senior Alert och åtgärder genom hälsogenomgångar. Det leder till ett systematiskt fallpreventionsarbete. Ordinärt boende Inom ordinärt boende utför sjukgymnaster riskbedömning med hjälp av instrumentet Downton fallrisk index. Syfte Ett gemensamt arbetssätt för fall- och fallskadepreventivt arbete i kommunen. Mål Minska antalet fall och fallskador samt förebygga fallskador. Målgrupp Personer inom kommunal vård- och omsorg med insats oavsett lagrum (Hälso- och sjukvårdslagen, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, Socialtjänstlagen). Definitioner Fall En händelse då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om skada inträffar eller ej. Det innebär att det inte bara är när någon snubblar eller halkar som anses som fall, utan även när någon rullar ur sängen eller glider ner på golvet från en stol 5. Skada En skada som konsekvens av fall uppstår när en vävnad deformeras i sådan grad att vävnadens bristningsgräns överskrids 6. Fallskada En fallskada kan därför sägas uppkommer när en person faller och träffar underlaget med sådan anslagsenergi att individens kroppsvävnad skadas 7. Kvalitetsregistret Senior alert http://www.lj.se/infopage.jsf?nodeId=40377&childId=13516 (120920) 6 Fall- och fallskador hos äldre – en introduktion, J. Gustavsson, F. Nilson & R. Andersson, Kunskapscentrum för äldres säkerhet, Arbetsrapport (2011) Karlstads universitet 7 Fall- och fallskador hos äldre – en introduktion, J. Gustavsson, F. Nilson & R. Andersson, Kunskapscentrum för äldres säkerhet, Arbetsrapport (2011) Karlstads universitet 5 Sid 4(6) Identifiera riskpersoner • • • För personer som får en ny eller förändrad insats/bedömning enligt HSL, LSS eller SoL; Fråga personen om han/hon fallit någon gång det senaste året Fråga personen om han/hon är rädd för att falla. Finns det risk för att personen kan ramla om inga åtgärder sätts in? Bedömning • • Om jakande svar på någon av ovanstående frågor erbjuds riskbedömning enligt Senior Alert för fall, nutrition och trycksår för att få en heltäckande bedömning. För att få registrera i Senior alert krävs att individen har fått information om detta, använd broschyren ”Bättre kvalitet i vården för dig, Information till patient och närstående om medverkan i nationella kvalitetsregister” 8. Se riktlinje för samtycke. Åtgärder Ingen/liten risk (0-2 poäng enligt DFRI, 12 poäng eller mer enligt MNA-SF) • Information, rådgivning och/eller undervisning till vårdtagare och/eller anhöriga om åtgärder för att förebygga fall och undernäring. Risk (3 poäng eller mer enligt DFRI, 11 poäng eller mindre enligt MNA-SF) • Teamet upprättar individuell vårdplan tillsammans med den enskilde och/eller närstående. Datum för uppföljning fastställs. • Åtgärderna bör vara av multifaktoriell karaktär utifrån individens kapacitet, omgivningens utformning samt utförandet av aktiviteter sett ur ett rehabiliterande förhållningssätt. Kombinationer som särskilt bör lyftas fram är balansträning och/eller styrketräning enskilt eller i grupp, balanserat energi- och näringsintag, minska och förebygga fallrädsla genom ökad tillit till sin förmåga samt träna uppresning från golv. • Verkställ vårdplan Vid förändrad situation eller hälsotillstånd görs ny riskbedömning och nya åtgärder sätts in. Utvärdering på individnivå Uppföljning och utvärdering av den effekt som de insatta åtgärderna har fått sker kontinuerligt i teamet. 8 www.regionvarmland.se/utvecklingsledare under fliken Senior alert Sid 5(6) Dokumentation Uppgifter om riskbedömning, vårdplan, åtgärder, uppföljning och utvärdering dokumenteras i aktuell journal. Inträffade fall och fallskador ska också dokumenteras samt rapporteras och analyseras enligt instruktioner och fallrapport för lokal avvikelsehantering. Utvärdering på verksamhetsnivå Inträffade fall och fallskador ska rapporteras och analyseras enligt lokala instruktioner för fallprevention. Uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse, att minska fall och fallskador, sker enligt lokala direktiv i respektive kommun. Ett fallskadeteam med deltagare från olika verksamheter och olika professioner arbetar med att utreda frakturer på ett övergripande organisatoriskt perspektiv. Syftet är att utreda vad vi kan förebygga i organisationen med bl.a rutiner. Informationsöverföring mellan vårdgivare Använd Meddix som verktyg. Vid förändrat hälsotillstånd hos individen görs nya riskbedömningar hos aktuell vårdgivare och eventuella åtgärder sätts in. Sid 6(6) Regelverk SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen SOSFS 2008:14 Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria SOSFS 2011:9 Ledningssystem Socialstyrelsens föreskrifter om för systematiskt kvalitetsarbete SFS 2001:453 (SOL) SFS 1993:584 medicintekniska produkter. Svensk författningssamling Socialtjänstlagen Svensk författningssamling. Lag om Vill du veta mer? Nationell satsning för ökad patientsäkerhet, www.skl.se åtgärdspaket; - Fall och fallskador – åtgärder för att förebygga (SKL 2011) - Trycksår – åtgärder för att förebygga (SKL 2011) - Undernäring – åtgärder för att förebygga (SKL 2011) • Balansera rätt – Faktaunderlag om fall och fallrelaterade skador bland äldre personer, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, https://www.msb.se/sv/Produkter-tjanster/Publikationer/Publikationer-fran-MSB/Balansera-rattFaktaunderlag-om-fall-och-fallrelaterade-skador/ • Att förklara kommunala skillnader i fallskador bland äldre – en kunskapssammanställning, SKL,http://brs.skl.se/publikationer/index.jsp?http://brs.skl.se/publi kationer/publdoc.jsp?searchpage=katasearch.jsp&db=KATA&from= 1&toc_length=20&currdoc=1&search_titn=%2239495%22 • TUFF, Stockholms läns landstings arbete med att förebygga vårdskador (trycksår, undernäring och fall) http://www.vardsamordning.sll.se/TUFF-satsning • Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar (2012), Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se • Nätutbildning för fall, undernäring och trucksår, Region Skåne http://www.skane.se/sv/Webbplatser/SUS_Malmo/S-WUtbildning/Natbaserade-vardutbildningar/