TJÄNSTESKRIVELSE
2016-05-27
Sociala nämndernas förvaltning
Maria Boman
1
2015/200-IFN
Individ- och familjenämnden
Handlingsplan för utsluss i vuxenlivet av
ensamkommande barn och unga
Förslag till beslut
Individ och familjenämnden godkänner handlingsplan för utsluss i vuxenlivet
av ensamkommande barn och unga.
Ärendebeskrivning
Ett nämndinitiativ från Moderaterna och Folkpartiet (numera Liberalerna)
beslutades vid Individ och familjenämndens sammanträde 2015-02-19 om
att ge Sociala nämndernas förvaltning i uppdrag att arbeta fram en
handlingsplan för utslussning av ensamkommande barn och unga för att ge
dem bästa möjliga förutsättningar i vuxenlivet.
En handlingsplan är framtagen där olika behovsområden har identifierats för
att ge ensamkommande barn och unga förutsättningar i vuxenlivet. I
handlingsplanen finns också en åtgärdsplan kopplad till de olika behov som
framkommer i planen. Handlingsplanen avser 2016-2017 och bör därefter
följas upp och revideras.
Bilaga:
1. Handlingsplan utsluss i vuxenlivet av ensamkommande barn och
unga 2016-2017, Diarienr: 2015/200-IFN
1
2016-05-27
Sociala nämndernas förvaltning
Maria Boman
2015200-IFN
Individ- och Familjenämnden
Handlingsplan utsluss i vuxenlivet av
ensamkommande barn och unga 2016-2017
Inledning
Antalet ensamkommande barn och unga som kommer till Sverige har ökat drastiskt
senaste året. I januari 2015 utökade Västerås antalet asylplatser för
ensamkommande från 17 till 54 platser. Inströmningen till landet var så stort att de
platser som fanns till förfogande i landet inte var tillräckligt och Migrationsverket
anvisade barn utifrån utvidgade anvisningar. Västerås tog emot 386
ensamkommande barn och unga på anvisning under 2015. Av de ensamkommande
barn och unga som Individ och familjenämnden ansvarar för hade 73 barn och unga
PUT i februari 2016. Antalet platser i överenskommelsen för 2016 har utökats till
439 asylplatser med en gradvis utökning fram till oktober. Överenskommelsen
avser barn i åldern 14-17 år. Utifrån att mottagandet sjunkit under 2016 har Individ
och familjenämnden beslutat om en ny överenskommelse med lägre antal
asylplatser from 1 juli 2016.
Västerås Stad gör ett omfattande arbete för att erbjuda dessa barn ett bra
mottagande gällande utbildning, omvårdnad och boende, fritidsaktiviteter osv.
Socialtjänsten har ett ansvar att utreda och följa upp samtliga barn och unga.
Överförmyndaren har ett uppdrag att se till att alla barn får en god man.
De flesta av de ensamkommande barn som anvisats till Västerås är i åldern 14-17
år. Det innebär att inom en snar framtid har en stor del av dessa ungdomar fyllt 18
år ska slussas ut i vuxenlivet. Nämnden har ett ansvar för ensamkommande barn
upp till 21 år ifall fortsatt behov av stöd efter 18 år föreligger. I Socialstyrelsens
vägledning ”Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar”
framgår att ungdomar idag har behov av stöd upp till högre åldrar.
Ensamkommande ungdomar som är placerade i HVB eller familjehem kan under en
relativt lång period efter att de fyllt 18 år ha fortsatt behov av stöd i form av
boende och personligt eller ekonomiskt stöd. Asylsökande barn som fyller 18 år
överförs till Migrationsverkets ansvar ifall nämnden inte bedömer att det finns
särskilda skäl för att vård inom socialtjänsten ska kvarstå.
VÄSTERÅS STAD
2
Individ och familjenämnden har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en
handlingsplan för utslussning av dessa ungdomar som i avsaknad av socialt nätverk
och familj i högre utsträckning än andra västeråsungdomar har behov av stöd som
unga vuxna.
Syfte
När förvaltningen ordnar med mottagande av ensamkommande barn ska det tidigt
tas i beaktan vilka åtgärder som stärker ungdomarna i deras väg mot ett
självständigt vuxenliv. Syftet med handlingsplanen är att tydliggöra insatser som
görs eller behöver göras under mottagningstiden men också vilka insatser och
åtgärder som behövs för att stödja ungdomarna i åldern 18-21 år.
Mål
Att ensamkommande barn får stöd i att introduceras, integreras och inkluderas i
svenska samhället
Att ensamkommande barn som fyller 21 år ska ha möjlighet till eget boende
Att ensamkommande barn som fyller 21 år ska vara självförsörjande
Identifierade behovsområden
Boende/omvårdnad/trygghet
För att skapa förutsättningar i vuxenlivet är det basala behovet av boende och
omvårdnad av största vikt. Begreppet omvårdnad innefattar den omsorg och det
stöd barnet får av vuxna som har ansvar för den dagliga omvårdnaden. Det kan vara
vuxna som arbetar på HVB eller familjehemsföräldrar, beroende på var barnet är
placerat. Boendet ska vara en plats där barnet känner trygghet och har möjlighet
att vara delaktig i sin egen utveckling.
Det finns olika arbetssätt på HVB för att rusta barnet för kommande vuxenlivet.
Gemensamt för boendena är att de arbetar för att ungdomar ska klara av att laga
mat, göra budget, städa, tvätta. De arbetar också för att ungdomar ska få kunskaper
i hur man klarar sig i samhället. Detta görs på olika sätt beroende på boendets
förutsättningar. Vissa boenden har ex möjlighet till självhushållning, och andra
arbetar med att ungdomar är delaktiga i den gemensamma matlagningen. Förutom
det gemensamma arbetssättet gör boendena genomförandeplanen utifrån varje
barns specifika behov.
Även ungdomar som bor i familjehem behöver stöd i att bli självständiga. Stödet
utformas individuellt utifrån varje barns behov.
Tryggheten för barn som bor i HVB kan påverkas av att någon ungdom mår mycket
dåligt och har specifika behov utifrån sitt mående. Det kan då finnas anledning att
omplacera en ungdom alternativt tillsätta extra resurser och fler insatser från
socialtjänsten. Detta beskrivs från både socialtjänsten och från boendena som ett
bekymmer. Det är svårt att hitta bra lösningar för barn som har specifika behov. Det
är framförallt svårt att göra omplaceringar då det tar lång tid att få plats på
boenden med rätt kompetens.
VÄSTERÅS STAD
3
Skolgång
Skolan ansvarar för utbildning till de ensamkommande barn som anvisats till
Västerås, som är här som ankomstbarn men även ensamkommande barn som
placeras i Västerås av andra kommuner. Gymnasieskolan bedriver dessutom
verksamhet för barn som bor i närliggande kommuner. Oavsett inflödet av barn
finns det en väntetid för att få börja skolan som handlar om ett
inskrivningsförfarande och en möjliget för skolan att ge en bra start för elever. När
inströmningen av nyanlända ökar har självklart även väntetiden för att få börja
skolan ökat. Tiden för dessa ungdomar att hinna genomföra en gymnasieutbildning
är kort och det är viktigt att de får möjlighet till språkträning direkt de anländer till
Sverige. Att vänta flera månader på att få börja skolan blir ett hinder i barnens
utveckling om inte tiden används på ett bra sätt. I avvaktan på att få börja skolan
har ungdomarna behov av språkträning kombinerat med samhällsinformation. Ett
exempel på behov hos ungdomarna är att förstå olika myndigheters
ansvarsområden. Här behövs en samverkan mellan civilsamhället (ex
studieförbund, trossamfund och Svenska Röda Korset), flyktingenheten, enheten
för samhällsorientering och vägledning samt de olika HVB hemmen.
Ensamkommande barn som kommit till Sverige i slutet på 2015 får börja skolan i
mars/april 2016. Tiden fram till sommarlov blir då knapp vilket påverkar inlärning av
bl. a. svenska språket. Förutom behovet av språkträning innan inskrivning i skolan
så finns också stort behov av sommarskola riktat till denna målgrupp. Det pågår en
samverkan med barn och utbildningsförvaltningen kring sommarskola. Det finns
även andra aktörer inom det civila samhället som hjälper nyanlända med språkstöd
ex olika trossamfund och Svenska Röda Korset. Samarbetet med dessa behöver
utökas.
Socialtjänsten och boendena kan också se att det finns behov av andra skolformer
för en del ungdomar. Här kan folkhögskolespåret vara ett alternativ. Det pågår ett
arbete i länet med att rikta folkhögskoleplatser till ensamkommande barn. För vissa
ungdomar 18-20 år kan också insatser från arbetsförmedlingen vara aktuella. Ett
behov finns av att utveckla samverkan med arbetsförmedlingen kring dessa
ungdomar.
Sociala nätverk och anhörigkontakter
Många ensamkommande barn som kommer till Sverige har ett stort socialt nätverk
men nätverket finns inte i Sverige, och ibland har man helt tappat kontakten med
sitt nätverk. Dagens teknik underlättar dock för barnen att behålla en viss kontakt
med sin familj och/eller sitt nätverk. Det är viktigt att barnen oavsett om de bor på
HVB eller i familjehem ges möjlighet att bibehålla kontakt och få stöd i att upprätta
kontakter som de tappat på vägen. Ett sätt att underlätta kontakter är tillgång till
internet och telefon. Ensamkommande barn som tappat kontakten med sina
föräldrar har möjlighet att få hjälp av Svenska Röda Korset med att eftersöka
föräldrarna. Socialtjänsten har ett ansvar för att eftersöka barnets föräldrar efter
att barnet fått uppehållstillstånd. Barn som har kontakt med sina föräldrar kan
ibland behöva stöd i att förklara för föräldrarna hur deras situation i Sverige ser ut.
Många barn känner en stor press av föräldrar eller anhöriga att skicka hem pengar,
och det kan vara svårt för ett barn att förklara det svenska systemet och att det inte
finns möjlighet för barnet att skicka pengar till resterande familjen.
VÄSTERÅS STAD
4
Ungdomarnas sociala nätverk i Sverige består många gånger av de ungdomar som
bor på samma HVB eller ungdomar som de lärt känna på väg till Sverige. Kontakten
med svenska ungdomar är begränsad och många gånger obefintlig. Ungdomarna
har sällan anhöriga eller bekanta att ex fira högtider med. De kan också sakna vuxna
förebilder eller vuxna som kan följa med och titta på när de ex spelar en
fotbollsmatch. Det finns stora möjligheter att hitta lösningar i samverkan med
civilsamhället. Exempelvis kan samarbetet med Svenska Röda Korset utvecklas. Ett
annat exempel är föreningen Here4U som intresserar sig för att utveckla arbete
med ensamkommande barn.
Här finns en skillnad på barn som bor på HVB och i familjehem. Barn som bor i en
familj får naturligt del av familjens nätverk, medan personal på HVB har av naturliga
skäl svårare att ersätta behovet av sociala nätverk.
Enligt olika forskningsrapporter har ensamkommande barn som flyttat till eget
boende många gånger svårast med ensamheten. Ser man till de ensamkommande
barnens framtida vuxenliv är det viktigt att hjälpa barnen att bygga upp ett socialt
nätverk i ett tidigt skede. Det finns olika sätt att bygga sociala nätverk och här finns
ett behov av utökat samarbete med det civila samhället.
Fritid
Inom projektet Ny i Västerås har arbete med att få ensamkommande barn och unga
ut i föreningslivet genom bl. a prova på aktiviteter gett goda resultat. Det som nu
kvarstår är att ge dessa ungdomar möjlighet att inkluderas i föreningslivet.
Inkluderingsarbetet har påbörjats i samarbete med barnlots, SISU, Västmanlands
idrottsförbund, skolors Skol IF, några föreningar samt Kooperativet Hjärtpunkt
Skiljebo.
För barn som bor i HVB finns ett ansvar hos boendena att ordna med
fritidsaktiviteter för barnen.
Behov finns att samordna de insatser som påbörjats kring olika fritidsaktiviteter och
detta har enheten för samhällsorientering och vägledning ett uppdrag kring. Det
finns också ett behov av att utveckla samarbetet mellan enheten för
Samhällsorientering och vägledning, HVB, fritidsgårdarna och föreningslivet.
Simundervisning
Många av de ensamkommande barn som anlände till Västerås 2015 är inte
simkunniga. Stadens resurser gällande simundervisning för alla nyanlända barn har
inte varit tillräckliga och Västerås baden har prioriterat de barn som ska undervisas
för att få betyg i gymnastik. En särskild satsning krävs för de barn/ungdomar som
kommit 2015. Förutom simundervisning till barnen, behöver personalen som
arbetar på HVB kunskaper i hur de kan hjälpa dem att få vattenvana och minimera
risken för tillbud.
En långsiktig plan för hur ensamkommande barn och unga tillförsäkras att de får
möjlighet till vattenvana under ordnade former och simundervisning, behöver tas
fram.
Samhällsinformation
VÄSTERÅS STAD
5
Hitta rätt är ett material framtaget av Göteborgs Stad och som har fått nationell
spridning. Materialet togs fram för att kvalitetssäkra och systematisera arbetet med
ensamkommande barn på boenden och för att skapa förutsättningar för en lyckad
integration. Hitta rätt bygger på behovsområden i BBIC (Barns behov i centrum) –
hälsa, utbildning, identitet och utveckling, familj och relationer, socialt samspel och
klara sig själv. Några boenden i Västerås har påbörjat arbete med materialet och
upplever att det är användbart när barnet bott ett tag i Sverige. För att
implementera materialet krävs utbildningsinsatser och eventuellt en lokal
anpassning av materialet.
Utöver att fortsätta arbeta med Hitta rätt materialet finns behov av att ge
ensamkommande barn och unga samhällsinformation på ett strukturerat sätt.
Denna information behöver ges både i anslutning till att barnen anländer till HVB
eller till familjehem, men också över tid. I den information som ges till
ensamkommande barn ska också jämställdhetsperspektiv tas med.
En del HVB har också jämställdhetspiloter som för tillfället är under utbildning.
Länsstyrelsen har tagit fram ett utbildningsmaterial gällande jämställdhet. Arbete
utifrån materialet har påbörjats. Även Socialstyrelsen har tagit fram ett
informationsmaterial samt filmer på olika språk. Samtliga HVB som arbetar på
uppdrag av SNF, har i sitt uppdrag att informera och arbeta för att de boende ska få
den information de behöver för att slussas ut i svenska samhället. Att barnen får
den information de behöver säkerställs genom uppföljning.
Ungdomsmottagningen har under 2015 träffat 34 ensamkommande barn som bor
på HVB, vid två tillfällen á 2 timmar och diskuterat frågor som identitet, kärlek,
relationer, förhållningsätt, gränser, känslor, lagar och normer. Diskussioner förs
mellan Västerås Stad och Landstinget om hur ungdomsmottagningen under 2016
och framåt ska fortsätta utbilda/informera ensamkommande barn om jämställdhet,
sex och samlevnad mm. Staten har avsatt medel riktat till ungdomsmottagningarna
inom ramen för psykiatrisatsningen 2016-2018.
Fritidsgårdarna planerer för att skapa anpassade utbildningar i jämställdhet,
demokrati och mänskliga rättigheter där ”svenska” barn och flyktingar möts över
gränser under ordnade former. Planeringen är fritidsledare på samtliga gårdar
utbildas för att sedan arbeta med ungdomarna. Behov finns av fortsatt samverkan
mellan fritidsgårdarna och HVB. Samverkan sker också med Here4U.
Sommarjobb/sommarsysselsättning
Att erbjuda alla ensamkommande barn sommarjobb är inte realistiskt. Ungdomarna
behöver matchas till sysselsättning under sommaren utifrån olika faktorer så som
hur länge de har varit i Sverige, om de fått uppehållstillstånd mm. Det är dock
viktigt för ensamkommande barns utsluss i vuxenlivet att de får möjlighet att
praktisera eller sommarjobba på en arbetsplats. Det i sin tur kan vara ingången till
att söka och ha möjlighet till sommarjobb på ordinära arbetsmarknaden. SNF har
tillsammans med SFE tagit fram ett koncept för sommarjobbspraktik riktat för
ungdomar med PUT kontra ”Allegro” anpassat för asylsökande ungdomar. Ett
behov finns att säkerställa att det finns finansiering och rutiner för att konceptet
ska kunna användas även kommande år.
Sommarjobbspraktik för ensamkommande ungdomar med PUT
Deltagarna skall kunna kommunicera på svenska.
VÄSTERÅS STAD
6
Anvisning sker efter överenskommelse. Omfattning är 100tim/ ungdom.
Ålderskriterier är 16-20 år.
Arbetsplatser skall vara enligt samma förutsättningar som övriga ordinarie
sommarjobbspraktikplatser. Viktigt är att ungdomarna ges tydliga möjligheter till
språkträning i samband med att de får prova arbete inom svenska
arbetsmarknaden. Avlönas på samma sätt som övriga sommarjobbspraktikanter.
Antal platser: 40
Allegro för ensamkommande asylsökande ungdomar
Skall vara ett Allegrokoncept med inriktning språkträning genom samhälls- och
naturkoppling. Samverkan skall ske med Naturskolan Asköviken där viss praktisk
verksamhet kan ske, samt även språkträning med grund i svensk fauna och flora.
Deltagarna är ej avlönade.
Ålderskriterier är 16-18 år
Antal platser: 60
Boendeformer
Ensamkommande barn som anvisas till Västerås placeras i HVB alternativt
familjehem. Flyktingenheten utreder barnets behov av omvårdnad och insatser av
individ och familjenämnden, och placeringsformen avgörs utifrån barnets behov.
Nämndens målsättning är att ensamkommande barn placeras i första hand i
upphandlade HVB i Västerås. Yngre barn och flickor placeras oftast i familjehem.
När det inte finns tillräckligt med platser på HVB har nämnden placerat
ensamkommande barn i konsulentstödda familjehem samt HVB på andra orter.
Målsättningen är att de barn som inte hunnit etablera sig i andra kommuner ska så
snart det finns möjlighet omplaceras till HVB i Västerås.
Nämnden följer inte en rak boendekedja utan formen av placering bör styras utifrån
behov och tillgång till platser. Både familjehem och HVB har som uppdrag att stödja
och förbereda barn och unga till ett självständigt liv. Nämnden har ett flertal
utslusslägenheter och utifrån ny lagstiftning gällande stödboende kommer
nämnden under året att se över behovet av utökad utslussverksamhet/stödboende.
Denna boendeform ska rikta sig till de ensamkommande barn som av socialtjänsten
bedöms kunna bo i ett eget boende med stöd och som inte bedöms vara i behov av
stödinsatser som motiverar placering i HVB eller familjehem.
Utslusslägenheter/stödboende riktar sig till ungdomar från 16-21 år.
Behov av bostäder
Nämnden har ett ansvar för att ensamkommande barn som fyller 21 år inte blir
bostadslösa utan slussas ut i vuxenlivet och då också till eget boende. Utifrån hur
bostadsmarknaden ser ut är det svårt för ungdomar i allmänhet att få egen bostad,
och för målgruppen ensamkommande finns särskilda svårigheter. Nämnden kan
behöva ge stöd till ungdomar även efter 21 års ålder i form av bostadssociala
kontrakt.
Delaktighet
Alla ensamkommande barn ska vara delaktiga i de beslut som rör barnet. Detta sker
delvis genom medverkan i socialtjänstens utredningar, vårdplan och
VÄSTERÅS STAD
7
genomförandeplan samt uppföljning av vården. De barn som bor på HVB har
möjlighet att vara delaktiga i sitt boende genom att bl. a delta i husmöten.
Sociala nämndernas förvaltning har beställt en rapport med uppföljning av
ensamkommande barn där intervjuer genomförts med barn som slussats ut från
kommunens HVB. Rapporten kommer att vara klar i maj 2016. Det är av vikt att
fortsätta följa ensamkommande barn som flyttat från våra boenden, men också att
höra de barn som nu bor i HVB och familjehem. På det sätt kan dessa barn och unga
bli mer delaktiga i utformandet av de insatser som Västerås Stad och civilsamhället
gör för målgruppen.
Det pågår ett arbete på länsnivå att ta fram ett system för systematisk uppföljning
av ensamkommande barn. Detta är ett sätt att få del av barnens/ungdomarnas
synpunkter på sin situation. Genom systematisk uppföljning där de placerade
barnen kommer till tals har vi möjlighet att följa upp barnen på agregerad nivå.
Ett sätt att arbeta vidare med delaktighet är att skapa fokusgrupper med
ensamkommande barn, där olika teman kan tas upp. Fokusgrupperna kan användas
för att föra dialog kring olika frågor, exempelvis i utvecklandet av stöd och
aktiviteter till målgruppen.
Åtgärdsplan
Behovsområde
Åtgärd/aktivitet
Tidsplan
Boende omvårdnad
trygghet
Utbildningar och
implementering av hitta rätt
eller annat gemensamt
material
Ht 2016
Utreda möjligheten att
bedriva HVB för
ensamkommande med
särskilda behov
Språkträning och
samhällsinformation i
avvaktan på skolstart
2016
SNF/flyktingenheten
Påbörjas
senast Ht
2016
SoV, Röda
Korset
Skolgång
Sommarskola
Sociala nätverk och
anhörigkontakter
Utveckla fadderverksamhet
Fritid
Utveckla samarbetet mellan
HVB, Fritidsgårdar, SoV och
föreningslivet.
2016 och
2017
Åtgärder för att förebygga
Maj 2016
2016
Work shop med civilsamhället
Samverkande
Aktörer
HVB
Civilsamhället,
BUF
Civilsamhället,
SoV, HVB,
HVB, SoV,
Fritidsgårdar,
föreningslivet,
civilsamhället,
VÄSTERÅS STAD
8
drunkningstillbud
Simundervisning
2016
Samhällsinformation
Se över om det nationella
materialet gällande
samhällsinformation för
ensamkommande är
tillräckligt och i annat fall ta
fram ett kompletterande
samhällsinformationsmaterial.
2016
Sommarjobb/
Sysselsättning
Sommarjobbspraktik riktat till
ensamkommande ungdomar
med uppehållstillstånd
2016 och
2017
Västeråsbaden,
KIFF, SNF
SoV, HVB,
Fritidsgårdarna
SNF,BUF, AMA
Sommarsysselsättning med
inslag av samhällsinformation
och praktik riktat till
asylsökande ungdomar
Behov av bostäder
Fortsatt arbete i
bostadssamverkansgruppen
2016
Delaktighet
Hitta former för dialog med
barn och unga, fokusgrupper
kan vara ett sätt.
2016
Medverka i länets arbete kring
systematisk uppföljning av
ensamkommande barn
SNF, FK,
stadsledningen,
Mimer mfl
SNF, HVB
SNF, VKL
Kostnader
Kostnader som uppstår i samband med aktiviteter som finns i handlingsplanen ska i
första hand ingå i varje verksamhets ordinarie budget. Aktiviteter som inte inryms i
ordinarie budget ska då inrymmas i de medel som Västerås Stad får från staten
avsatt för flyktingmottagande alternativt ansökas av extra medel exempelvis § 37
medel från länsstyrelsen.
