EU:s folkhälsoprogram

EU:s folkhälsoprogram
FAKTABLAD
Socialdepartementet
nr 12 • maj 2005
EU har en viktig roll i folkhälsopolitiken. EU:s
insatser inom folkhälsoområdet ska komplettera
den nationella politiken och inriktas på att
förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och
undanröja faror för människors hälsa. EU har
också under de senaste åren lyft fram frågan
om att folkhälsoaspekten ska beaktas i beslut
som fattas inom alla sektorer i samhället. Ett
viktigt instrument för arbetet med att stärka
folkhälsofrågorna och skapa en samlad
folkhälsopolitik på EU-nivå är EU:s
folkhälsoprogram.
För att kunna påverka medborgarnas möjligheter till en
god hälsa måste man satsa på åtgärder som påverkar
vårt beteende och de sociala och miljömässiga faktorer
som är avgörande för hälsan. Arbetet med att främja
hälsa i alla politikområden inom unionen spelar också
en viktig roll för att påverka hälsoutvecklingen på
befolkningsnivå i EU. Det innebär att man i alla
sektorer måste ha förståelse för hur olika beslut
påverkar hälsoutvecklingen.
Ett program för folkhälsan blir till
Den 23 september 2002 fattade Europaparlamentet och
Europeiska unionens råd beslut om att inrätta ett program för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet för
åren 2003–2008.
Folkhälsoprogrammets mål
Att förbättra informationen och kunskaperna i syfte att främja
folkhälsan,
Att förbättra möjligheterna att snabbt och samordnat vidta
åtgärder för att hantera hälsorisker,
Att främja hälsa och förebygga sjukdomar genom att beakta
faktorer som påverkar hälsan i samband med all politik och alla
åtgärder.
•
•
•
De mål som programmet bygger på har starka
kopplingar till varandra, och ingår i det övergripande
syftet att skydda människors hälsa och förbättra
folkhälsan. Insatserna i programmet ska bidra till en hög
hälsoskyddsnivå och till att förbättra folkhälsan.
Varje år fastställs prioriteringar för det kommande
året i en arbetsplan. För genomförande av hela programmet finns cirka 354 miljoner euro avsatt. Medlen an-
vänds för att finansiera bidrag till projekt eller genom
offentlig upphandling via anbudsförfaranden. Hittills har
130 projekt valts ut för finansiering.
En ny inriktning på faktorer som påverkar hälsan
Redan inför förhandlingarna om folkhälsoprogrammet
verkade Sverige för att man skulle samla de tidigare åtta
programmen inom folkhälsoområdet till ett samlat program. Syftet var att inom EU skapa helhetssyn och
synergi, undvika dubbelarbete och effektivisera arbetet
med att genomföra och följa upp.
Sverige var också ett av de länder som drev fram en
ny inriktning på folkhälsoarbetet i samband med att det
nuvarande programmet togs fram. Flera av de tidigare
programmen hade en inriktning mot enskilda sjukdomar,
som exempelvis cancer. Här lyckades Sverige tillsammans med flera andra medlemsländer förhandla fram en
ny inriktning på så kallade bestämningsfaktorer för folkhälsan.
Bestämningsfaktorer
Med bestämningsfaktor menas de livsvillkor, miljöer, produkter
och levnadsvanor som påverkar folkhälsan. Exempel på
bestämningsfaktorer är delaktighet och inflytande, tillgång till
bostad och trygghet i närmiljön och tillgång till arbete liksom mer
livsstilsrelaterade aspekter som intag av frukt och grönsaker,
tobaksbruk och skadlig alkoholkonsumtion.
Att arbeta med inriktning på bestämningsfaktorer som
utgångspunkt innebär att man har det förebyggande
arbetet som utgångspunkt istället för behandling – ett
förhållningssätt som långsiktigt är mer
kostnadseffektivt.
Forskningen har visat att flertalet av dagens sjukdomar och hälsoproblem beror på flera samverkande faktorer. Därför är det mer effektivt att inrikta
folkhälsoarbetet på bestämningsfaktorer för hälsan än på
enskilda sjukdomar. Ju tidigare i orsakskedjan en insats
kan sättas in desto fler människor kan omfattas av insatsen och den förebyggande effekten blir större. Det är
också lättare att följa bestämningsfaktorernas utveckling
än att följa sjukdomsutvecklingen eftersom det ibland
kan dröja flera decennier innan en sjukdom eller annan
ohälsa visar sig.
Varför ett folkhälsoprogram?
En god folkhälsa, ekonomisk tillväxt och en bra miljö
är ömsesidigt beroende av varandra. Höga sjuktal, liksom bestående sociala och könsrelaterade skillnader i
hälsa är ett grundläggande hot mot hållbar utveckling.
Att investera i människors hälsa är därför en avgörande drivkraft för en hållbar samhällsutveckling samtidigt som dålig hälsa leder till en finansiell börda för
samhället och innebär lidande för den enskilde och
dennes omgivning. Folkhälsoprogrammet lägger stor
vikt vid att minska ojämlikhet i hälsa. Åtgärder inom
programmet syftar till att ta fram underlag för, stödja
och föra den politiska utvecklingen framåt inom de
områden som prioriteradesi den hälsostrategi som EUkommissionen beslutade om år 2000.
Fördelar med gemensamt ett program
Fördelarna med samarbete på folkhälsoområdet återspeglas inom och får effekter inom många sektorer i
samhället. Samarbete är i många fall också en förutsättning för att nå resultat. Exempelvis arbetet för att
stoppa smittsamma sjukdomar som hiv/aids och svår
akut respiratorisk sjukdom (sars) kan inte hanteras enbart på nationell nivå, eftersom problemen är gränsöverskridande. Det allvarliga problemet med ökande
antibiotikaresistens är ett annat exempel.
Programmet stödjer också insatser med anknytning
till lagstiftning, exempelvis på tobaksområdet. Rökning
är beroendeframkallande och ligger bakom över en
halv miljon dödsfall årligen och orsakar 90% av alla
fall av lungcancer i EU. EU har en bred ansats för att
komma tillrätta med rökningen genom att bland annat
kontrollera innehållet i cigaretter, reglera marknadsföringen och informera om tobakens skadeverkningar.
Andra viktiga samarbetsområden är exempelvis alkohol och nutrition. De senaste siffrorna från Världshälsoorganisationen (WHO) visar att alkohol orsakar
598 000 dödsfall årligen i EU. Förebyggande arbete har
stor potential när det gäller att rädda liv och undvika
sjukdomar också inom dessa områden.
Verktyg för beslutsfattare
För att ge beslutsfattare inom alla sektorer verktyg för
att göra hälsoeffekterna av olika beslut synliga, utarbetas inom folkhälsprogrammet ett effektivt system för
så kallade hälsokonsekvensbedömningar (HKB). HKB
är verktyg för att ”tänka efter före” och som ger tjänstemän och politiker kunskap om de samlade
hälsoeffekterna av ett politiskt beslut. När
hälsoeffekterna är tydliggjorda är underlaget bättre och
beslutsfattaren kan lättare göra en korrekt avvägning
mot andra intressen.
Samarbete med internationella organisationer
En annan central fråga för Sverige är och har varit att
verka för ett starkt samarbete med viktiga
internationella organisationer som exempelvis
Världshälsoorganisationen (WHO), Europarådet och
Organisation for Economic Co-operation and
Development (OECD). Samarbete med tredje länder
utvecklas också för att sprida erfarenheter och bästa
metoder.
Sveriges roll i genomförandet
Under genomförandet av folkhälsoprogrammet har
Sverige och andra medlemsländer möjlighet att
påverka inriktningen av de årliga arbetsprogrammen.
Det finns också möjlighet att påverka urvalsprocessen
av de projekt som ges stöd inom programmet. Det
sker i den genomförandekommitté som är knuten till
programmet och som Sverige är representerat i.
Utöver arbetet i genomförandekommittén har Sverige
också möjlighet att påverka genom representation i de
nätverk och arbetsgrupper som är knutna till
programmet.
Framtiden
Kommissionen har lämnat förslag till ett nytt program
där hälso- och konsumentskyddsfrågorna slagits
samman. Det nya programmet ska gälla 2007–2013.
Arbetet med förhandlingar om det nya programmet
har just påbörjats.
Exempel på projekt som givits stöd inom
folkhälsoprogrammet
European Programme for Intervention Epidemiology
Training – EPIET
European Programme for Intervention Epidemiology
Training, EPIET startade år 1995. År 2002 tog det
svenska Smittskyddsintitutet, SMI över.
Projektets syfte
Varje år i oktober startar ett femtontal unga läkare,
veterinärer eller mikrobiologer en tvåårig praktikantutbildning i fältepidemiologi vid något smittskyddsinstitut i ett annat EU-land än sitt hemland. Det centrala med programmet är att deltagarna ska få träna på
att använda sina nyförvärvade kunskaper i praktiken.
Efter de två åren ska en EPIET:are
•
•
•
•
•
kunna utreda utbrott av smittsamma
sjukdomar
ha satt upp eller utvärderat ett
övervakningssystem
kunna undervisa i fältepidemiologi,
exempelvis personal som ska hjälpa till i en
utbrottsutredning
ha utfört ett eller flera vetenskapliga arbeten
lärt sig att kommunicera sina resultat med
beslutsfattare och allmänheten.
EPIET-praktikanterna engagageras dessutom ofta i utredningar av utbrott av olika epidemier utanför EU.
Under de senaste åren har praktikanterna kallats in exempelvis vid utbrotten av sars i Kina, fågelinfluensan i
Vietnam, Ebola i Uganda, epidemier i samband med
flyktingsituationen i Sudan, et cetera.
Åke Svensson, professor, Stockholm universitet och
SMI och Tommi Asikainen, doktorand, Stockholm
universitet och SMI.
MODELREL har en total budget på 1 600 000€ euro,
varav SMI bidrar med 155 000 euro och EU:s
folkhälsoprogram med cirka 800 000 euro.
Organisation och finansiering
EPIET har fyra anställda lärare/koordinatorer, som är
placerade i Paris, Berlin, Bilthoven respektive Madrid.
Praktikanterna är utspridda på 19 olika institut. Ett
50-tal personer på nästan alla EU:s smittskyddsinstitut
deltar som handledare och lärare på kurserna. EPIET
administreras av chefen för avdelningen för epidemiologi och av en projektledare med sekreterare, alla från
SMI.
Bugeten för hela programmet är strax över 30 miljoner kronor per år varav EU:s folkhälsoprogram bidrar
med knappt 20 miljoner kronor.
Kontaktperson: Professor Åke Svensson, Stockholm universitet och SMI,
e-post: [email protected]
Kontaktperson: Professor Johan Giesecke, SMI,
e-post: [email protected]
Läs mer: www.epiet.org
Projekt om matematiska modeller för spridning av
epidemier
MODELREL-projektet handlar om att bygga upp en
EU-gemensam kapacitet för att utveckla och bedöma
matematiska modeller för spridning av epidemier. Aktuella problem är exempelvis spridning av smittkoppor
och pandemier (epidemi som sprids över världsdelar)
av nya infektioner .
Projektets syfte
MODELREL syftar till att ta fram matematiska modeller som ska kunna användas av olika EU länder för
att
•
•
•
utvärdera effekten av olika åtgärder som sätts in
för att stoppa smittspridning, exempelvis
vaccinationer samt för att följa epidemier i
realtid.
inventera vilka kunskaper som finns om hur
infektioner sprids och
undersöka hur osäkerhet eller okunskap av
väsentliga samband vad gäller smittspridning
påverkar användbarheten av olika modeller.
Arbetet med projektet MODELREL ger värdefulla
kunskaper om epidemispridningsmodeller som andra
EU länder använder. Sådana kunskaper ger också
möjlighet att utveckla ”sverigespecifika” spridningsmodeller. MODELREL har också lagt grunden för ett
brett kontaktnät med andra forskare.
Organisation och finanisering
De aktörer i Sverige som arbetar med MODELREL är
Projekt om övervakning av sjukdomar på EU-nivå
EU-kommissionen har fattat beslut om att ett drygt
40-tal smittsamma sjukdomar ska övervakas på EUnivå.
Projektets syfte
Basic Surveillance Network (BSN) samlar in data om
smittsamma sjukdomar från de 25 medlemsstaterna i
EU samt från Norge, Island och Schweiz. Målet är att
samla in grundläggande data, som kön, ålder och
insjuknandedatum för alla dessa sjukdomar.
Arbetet med BSN har nu pågått i cirka fem år. Hittills har man månadsvis samlat in data om tio pilotsjukdomar från de flesta medlemsländerna i EU, dock
inte alla. BSN har också byggt upp en databas, skapat
en webbapplikation för att alla medlemsstater ska ha
direkt tillgång till insamlade data.BSN har också samlat representanter från alla länder som ingår i nätverket för gemensamma diskussioner. Under det kommande året kommer man inom BSN att arbetar för att
få igång regelbunden rapportering av alla 40 sjukdomarna från samtliga länder inom nätverket.
Organisation och finansiering
BSN administreras av SMI. Efter år 2006 fins det
planer på att BSN ska tas över av EU:s nya
smittskyddsmyndighet, European Center for Disease
Prevention and Control (ECDC) ECDC kommer att
och forma grundstrukturen i EU:s övervakning av
smittsamma sjukdomar.
BSN har en total budget på cirka 450 000 euro per
år. Budgeten används framförallt till gemensamma möten, resor och personalkostnader. Andelen som finansieras av EU:s folkhälsoprogram har minskat över tiden. I det aktuella projekt finansierar folkhälsoprogrammet cirka 60% av de totala kostnaderna.
Kontaktperson: Pasi Penttinen, SMI, e-post: [email protected]
Läs mer: www.eubsn.org
European Center for Disease Prevention and Control (ECDC):
www.ecdc.eu.int
Projekt om främjandet av god hälsa hos äldre
Demografiska förändringar är en nyckelfråga för EU:s
framtid. Behovet av att förbättra kunskaperna och
kunskapsutbytet om vad som främjar en god hälsa hos
äldre är därför en viktig utmaning.
Projektets syfte
Syftet med projektet Healthy Ageing är att främja
hälsan hos äldre (50+). Projektet ska titta på olika aspekter av hälsa och hälsofrämjande genom ett
holistiskt synsätt. Data om hälsa och hälsans
bestämningsfaktorer (se förklaring på första sidan) för
äldre människor på EU- och medlemsstatsnivå kommer
att analyseras liksom goda exempel på folkhälsoarbete,
handlingsprogram och strategier. Projektet kommer att
ta fram en rapport med förslag till rekommendationer
för folkhälsoarbete och handlingsplaner. Att utveckla
samverkan för hälsofrämjande arbete för äldre på EU-,
medlemsstats- och internationell nivå är en viktig uppgift.
Under första halvåret 2007 ska projektresultat och
rekommendationer spridas i medlemsländerna, genom
hemsida samt EU:s hälsoportal, utbildning, seminarier
och en internationell slutkonferens juni 2007.
Projektets syfte
Projektet Getting Evidence into Practice (GEP) ska
stärka den europeiska evidensbasen för folkhälsoarbetet.
Det ska ske genom att bygga på aktuell kunskap och erfarenhet för att bygga upp gemensamma instrument för
att utveckla, producera och implementera evidensbaserad kunskap. De ledande europeiska
folkhälsoinstituten, däribland Statens folkhälsosititut i
Sverige, och nätverken ska tillsammans lägga grunden
för EU-gemensamma principer för hur man får evidens
till det praktiska arbetet. Målsättningen är att
Organisation och finansiering
I projektet ingår tretton partners: hälsoministerierna i
Portugal, Norge och Skottland, de nationella
folkhälsoinstituten eller motsvarande i Nederländerna,
England, Tjeckien och Sverige, nationella folkhälsoorganisationer i Finland och Österrike, Institutionen
för hälsa på universitet i Perugia i Italien samt
samarbetsorganisationerna för pensionärsorganisationer i Europa och för de europeiska folkhälsoinstituten samt WHO.
Healthy Ageing har en total budget på 897 362 euro
varav folkhälsoprogrammet bidrar med cirka 538 417
euro.
•
Kontaktpersoner: Karin Berensson, projektledare, FHI,
[email protected], Göran Berleen, projektkoordinator, FHI,
[email protected]
Läs mer: www.fhi.se
Projekt om att samla bästa tillgängliga kunskap om
folkhälsa
Inom det hälsofrämjande politiska arbetet finns ett
stort behov av kunskap om evidensbaserade (byggda
på bästa tillgängliga kunskap baserade på aktuell forskning och beprövad erfarenhet) metoder och kostnadseffektivitet.
•
•
stärka evidensbasen för folkhälsoarbetet genom
att utveckla och publicera ett gemensamt
granskningsprotokoll.
utveckla gemensamma guidelines för att
användas vid implementering av evidens så att
den evidens som finns kan överföras till
praktik.
producera uppdaterade kunskapsöversikter
inom valda ämnen och uppdatera State of the
art-kunskapen när det gäller effektivt
hälsofrämjande arbete.
Organisation och finansiering
Projektet som påbörjades februari 2004 leds av
Netherlands Institute for Health Promotion and
Disease Prevention, Holland och pågår fram till augusti
2005 med konferensen ”Best practice for better Health”
i juni 2005 som final. De tre målsättningarna har blivit
olika delprojekt och Sverige, med Statens
folkhälsoinstitut som aktör, deltar i arbetet i de första
två samt ansvarar för konferensen i juni 2005.
GEP har en total budget på 4 207188 euro varav cirka
1 472 000 euro utgörs av stöd från EU:s folkhälso- program. För arrangerandet av junikonferensen har Sverige
fått 54 600 euro från folkhälsoprogrammet. Därutöver
bidrar FHI med 305 700 euro.
Kontaktperson: Carina Källestål, FHI, [email protected]
Läs mer: www.nigz.nl/gettingevidence och www.bestpractice2005.se
Detta faktablad producerades av Socialdepartementet.
Frågor om sakinnehållet besvaras av Helena von Knorring,
departementssekreterare, telefon 08-405 39 32.
Fler exemplar kan beställas från Socialdepartementet, 103 33 Stockholm,
telefon 08-405 10 00.
Faktabladet finns även på departementets webbplats: www.social.regeringen.se
Socialdepartementet
103 33 Stockholm • tfn växel 08-405 10 00
Tryckt av Regeringskansliet, Grafisk service, Stockholm, maj 2005.
Artikelnr. S2005.026.