WermlandsSmiĴan
EĴ nyhetsblad från SmiĴskydd Värmland
Värmlands läns årsstatistik 2006
Nr 1 feb 2007
INNEHÅLL
Smittskyddsläkarens årsrapport för Värmlands län 2006
2
Kommentarer till sjukdomar som inte ingår i smittskyddslagen
5
TBE information inför säsongen 2007
6
2
Smittskyddsläkarens årsrapport för
Värmlands län 2006
TEXT: Olle Wik
Liksom i flera andra landsting
har det totala antalet anmälningar
minskat något jämfört med år 2005.
Minskningen beror i huvudsak på
färre anmälningar av klamydia.
Denna minskning av anmälda klamydiafall beror tyvärr troligen inte
på en reell minskning av antalet kliniska klamydiafall. Snarare beror
minskningen på a en ny muterad
klamydiastam har uppstå som
inte kan detekteras med den laboratoriemetodik vi hi ills använt.
En förbä rad diagnostik kommer
under våren a tas i bruk av vårt
mikrobiologiska laboratorium.
Campylobakter
Antalet anmälningar har minskat.
94 av de 133 anmälda fallen har
samband med utlandsresa.
EHEC
Endast 2 anmälda fall som inte har
samband med varandra. De a är
en minskning jämfört med 2005 då
vi hade 6 anmälda fall. Vi noterar
tacksamt a Värmland är e av de
landstingsområden där EHEC inte
tycks vara e ökande problem.
Giardia
Av årets 33 anmälningar är 30 associerade med utlandsvistelse. Vi
vill ännu en gång betona för läkarna i framför allt öppenvården
a symtombilden kan vara mycket
diffus med långdragna magbesvär
av typen lindrig diarré.
Gonorré
Vi har 3 fall vilket är exakt lika
många som förra året. 2 st är inhemskt smi ade och 1 i utlandet.
Harpest (Tularemi)
Vi har under det gångna året ha
68 anmälda fall vilket är e rekordantal. 2005 var antalet anmälda fall
16. En första epidemiologisk analys
visar a vi har en anhopning av patienter kring norra Vänerstranden.
Under början av år 2006 började vårt
nya Vaccinationscentrum sin verksamhet. Tyngdpunkten har legat
på resevaccinationer och resemedicinsk rådgivning. Verksamheten
har fungerat över förväntan. Antalet besök jämfört med år 2005 har
ökat med cirka 40%. De a betyder
a fler resenärer få en korrekt rådgivning inför sin utlandsresa. Vår
bedömning är också a kvalitén på
rådgivning förmodligen ökats i och
med a Vaccinationscentrum få
ökade resurser. Vi hoppas och tror
a flera av de gynnsamma trender
som noteras i årets statistik kan ha
e samband med verksamheten
vid vårt nya Vaccinationscentrum.
Se speciella kommentarer nedan.
Med tanke på de många fallen har
vi funnit det motiverat a göra en
extra noggrann analys. Vi har därför skickat ut formulär till samtliga
anmälda tularemipatienter under
2006 och vi ämnar senare göra en
telefonintervju med dessa patienter. Vi återkommer till de a ämne.
minskat men vi hoppas och tror
a den rådgivning som bl.a. ge s
från Smi skydd Värmland har ge
effekt. Det är utomordentligt viktigt a minska frekvensen hepatit
C-smi ade personer i samhället
e ersom vården av patienter med
en kronisk hepatit C-infektion är
långdragen och kostsam.
Hepatit A
Endast 3 anmälda fall. Vi tolkar det
låga antalet nyanmälningar som en
effekt av a allt fler vaccineras mot
denna sjukdom.
Hepatit B
Endast 19 fall jämfört med 40 under
föregående år. Endast e fall med
inhemsk spridning. 13 fall har upptäckts i samband med screening av
i utlandet födda. Även här en gynnsam utveckling förmodligen beroende på a vaccination mot hepatit
B blir allt vanligare.
Hepatit C
40 fall jämfört med 76 under föregående år. Här har majoriteten
smi ats inom landet. Endast 2 fall
kan säkert associeras med utlandsvistelse. Det vanligaste är a smittan sprids via förorenade kanyler i
samband med intravenöst narkotikamissbruk. Oklart varför de a
WermlandsSmiĴan nr 1 februari 2007
2006 blev e beskedligt år beträffande influensa. Vi har ha få inlagda patienter med influensadiagnos på medicinkliniken, CSK,
vilket vi också förväntat oss e ersom alltfler i riskgrupperna vaccinerat sig.
Nedan följer kommentarer till vissa av smi skyddslagens sjukdomar. Se också tabell i slutet.
HIV
Endast 2 nyanmälda fall. För första gången på många år har vi inte
få något importfall från Thailand.
De a kan naturligtvis bero på en
slumpmässig variation, men vi
noterar ändå a det finns e tidsmässigt samband med a vårt nya
Vaccinationscentrum öppnat. Förhoppningsvis får nu de flesta Thailands-resenärer en adekvat rådgivning inför sin utlandsresa. De två
nysmi ade har smi ats i Afrika
före ankomst till Sverige. Smi an
har överförts heterosexuellt.
Kikhosta (pertussis)
Antalet anmälda fall har minskat
från 30 till 11. En gynnsam effekt av
det nya barnvaccinationsprogrammet??
3
Klamydia
Antalet anmälda klamydiafall har
minskat från 1107 till 944. Tyvärr
bedömer vi a de a till största
delen beror på förekomsten av en
ny muterad klamydiastam som
ej upptäcks med den test som används vid mikrobiologiska laboratoriet i Karlstad. Av de anmälda
är 422 män och 522 kvinnor. Av
männen upptäcktes cirka 42% via
partnerspårning. Av kvinnorna
upptäcktes 20-25% tack vare partnerspårning.
Legionella
2 fall; båda patienterna har utlandsvistelse i anamnesen och det
finns misstanke om a man få
smi an via lu konditioneringsanläggningar på semesterorten.
Malaria
0 fall. Då vi ha e stort antal resenärer från Värmland som vistats
i område med malaria, bl.a. Afrika
får vi anse a den rådgivning och
de instruktioner om skydd mot
myggor som givits på vår Resemedicinska mo agning har varit
adekvata.
MRSA
En liten ökning ses under 2006 från
9 till 13 fall. År 2004 var emellertid
antalet anmälda fall hela 26 varför
ökningen inte säkert kan sägas vara
någon trend, särskilt som siffrorna
är mycket små i Värmland. Av de
13 anmälda fallen upptäcktes 6 i
öppenvården och 7 inom slutenvården. Flera fall har ha någon form
av hudlesion. Vi vill betona a det
är viktigt a odla från hudlesioner
då man misstänker MRSA.
Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin
Vi har ha 3 fall. Två av fallen har
upptäckts genom kontrollodling
av adoptivbarn som kommit nyanlända till Sverige.
Pneumokockinfektion, invasiv
60 nyanmälda fall 2006 jämfört
med 44 2005. Vi tror inte a de a
nödvändigtvis betyder a sjukdomen blivit vanligare. Diagnosen är
ny i smi skyddslagen och vi bedömer det som a man först nu börjat
a anmäla denna i korrekt omfa ning.
Salmonella
En liten ökning jämfört med föregående år från 88 till 96 fall. Vi har
ha 27 fall av inhemsk smi spridning. De flesta utländska fallen
kommer från Thailand, 20 st.
Tabell
WermlandsSmiĴan nr 1 februari 2007
Shigella
7 fall varav samtliga kommer från
utlandet. En kra minskning jämfört med föregående år.
Sorkfeber
9 fall jämfört med 2 föregående
år. Vi vet a det har varit e go
sorkår och a man i norra delarna
av landet ha en kra ig ökning av
antalet fall.
Syfilis
2 fall har upptäckts, båda i samband med rutinprovtagning av i
utlandet födda personer.
Tuberkulos
10 fall, oförändrat jämfört med
2005. Av dessa 10 fall var 6 st inhemskt smi ade. I två fall saknas
uppgi er i den kliniska anmälan!
Två fall har blivit smi ade i utlandet.
VRE
0 fall. Vi noterar tacksamt a vi inte
tycks ha de a problem inom den
värmländska sjukvården ännu.
Yersinia
8 fall 2006 jämfört med 13 2005.
Samtliga fall inhemska.
4
Kliniskt anmälda fall i Värmlands län
Allmänfarliga sjukdomar
Anmälningspliktiga sjukdomar
Diagnos
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Atypiska mykobakterier
5
1
3
2
10
5
4
Betahemolyserande grupp-A-streptokocker (GAS), invasiv
3
0
0
0
2
8
7
Botulism
0
0
0
0
0
0
0
Brucellos
-
-
-
-
0
1
0
191
185
147
161
143
146
133
Cryptosporidium
-
-
-
-
0
0
0
Denguefeber
-
-
-
-
0
3
0
Difteri
0
0
0
0
0
0
0
13
15
13
12
2
7
5
Echinokockinfektion
-
-
-
-
0
0
0
EHEC (enterohemorragisk E.coli)
1
0
4
0
4
6
2
27
31
41
32
28
33
33
Gonorré
7
12
3
4
4
8
3
Gula febern
0
0
0
0
0
0
0
Haemophilus influenzae, invasiv
0
0
0
1
1
3
2
14
2
0
35
36
16
68
Hepatit A
6
4
1
1
7
3
3
Hepatit B
54
42
66
50
55
40
19
Hepatit C
129
105
122
64
111
76
48
Hepatit D
0
0
0
0
0
0
0
Hepatit E
0
0
0
0
0
0
0
Hepatit non A-E
0
0
0
0
0
0
0
HIV-infektion
1
6
2
9
13
4
2
HTLV I eller II
0
0
0
0
0
0
0
52
10
12
11
26
30
11
578
719
683
660
912
1107
944
Kolera
0
0
0
0
0
0
0
Legionella
5
3
6
1
0
1
2
Leptospira
-
-
-
-
0
0
0
Listeria
0
1
1
0
1
3
1
Malaria
2
0
3
0
0
1
0
Meningokockinfektion, invasiv
1
2
3
4
5
2
4
Mjältbrand
0
0
0
0
0
0
0
10
3
10
8
26
9
13
Mässling
1
1
0
0
0
0
0
Papegojsjuka
1
1
0
0
0
0
0
Paratyfoidfeber
2
0
0
0
1
0
0
Pest
0
0
0
0
0
0
0
Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G
1
3
4
0
3
6
3
Pneumokockinfektion, invasiv
-
-
-
-
8
44
60
Campylobakterinfektion
Entamöba histolytica infektion
Giardia
Harpest (tularemi)
Kikhosta (pertussis)
Klamydia
MRSA (infektion med methicillinsresistenta staphylococcus areus)
WermlandsSmiĴan nr 1 februari 2007
5
Diagnos
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Polio
0
0
0
0
0
0
0
Påssjuka
2
0
2
0
0
2
0
Q-feber
-
-
-
-
0
0
0
Rabies
0
0
0
0
0
0
0
Röda hund
0
0
0
0
0
0
0
Salmonella
132
116
80
83
88
88
96
19
18
10
24
21
25
7
Sorkfeber (nephropathia epidemica)
5
2
1
5
3
2
9
Stelkramp
0
0
0
0
0
0
1
Syfilis
0
3
2
0
5
2
2
Trikinos
0
0
0
0
0
0
0
Tuberkulos
10
12
6
6
23
10
10
Tyfoidfeber
0
0
0
0
1
1
0
Vibrioinfektion exkl kolera
-
-
-
-
0
0
0
Virala hemorragiska febrar exkl denguefeber och sorkfeber (nefropathia
epidemica)
0
0
0
0
0
0
0
Viral meningoencefalit
-
-
-
-
0
1
1
VRE (vancomycinresistenta enterokocker)
1
0
0
0
0
0
0
Yersinia
9
10
10
5
15
13
8
Shigella
Kommentarer till sjukdomar som inte ingår i smittskyddslagen
TEXT: Olle Wik
ESBL
Förra året hade vi en ökning av
odlingar med fynd av Klesbiella
ESBL. 2005 hi ades denna bakterie
i 13 fall gentemot 32 fall 2006. Bland
dessa 32 fall finns flera som vårdats
i Uppsala, där man ju ha e känt
utbro med vårdrelaterade ESBLinfektioner.
I smi skyddsförordningens bilaga
om anmälningspliktiga sjukdomar
har fr.o.m. 2007-02-01 införts en-
terobakteriacae som producerar
ESBL. Det kommer a räcka med
en laboratorieanmälan. Enterobakteriase som producerar Extended
Spectrum BetaLaktamas (ESBL-enzym) inaktiverar många antibiotika. Dessa bakterier kan orsaka sepsis, urinvägsinfektioner, pneumonier och bukinfektioner. Man bör
dock notera a de flesta patienter
endast är koloniserade och då inte
ska behandlas.
WermlandsSmiĴan nr 1 februari 2007
Influensa
Cirka 67% av de värmländska ålderspensionärerna var vaccinerade
inför influensasäsongen i början av
2006. Då vi specialgranskat medicinkliniken på CSK finner vi a ytterst få patienter vårdats med influensadiagnos.
6
TBE information inför säsongen 2007
TEXT: Olle Wik
Bakgrund
Varje år drabbas 100-150 personer
i Sverige av fästingburen virusencephalit (TBE). De flesta sjuka blir
återställda, men cirka 10-15 % får
förlamningar och drygt 1/3 får
andra långdragna eller bestående
besvär. Många fler än de som får
sjukdomssymtom har förmodligen
också blivit smi ade av TBE och
få en subklinisk infektion.
Smi an är ovanlig även i riskområden. Det är framför allt fast boende
och sommarboende som har insjuknat. Förskolebarn som smi as får i
regel lindrigare symtom än vuxna.
Sjukdomen kan ej överföras från
person till person. Endast e fåtal
personer har smi ats av fästingbe som ske i Värmland. Smi överföring har då i huvudsak ske i
Vänernära områden och i Vänerns
skärgårdar. Också i Vänernära områden utanför vårt eget landstingsområde har smi a överförts.
Generella skyddsåtgärder
mot fästingbett (förebygger TBE-sjukdom och borrelia)
Fästingar brukar trivas i gräs och
buskvegetation, särskilt där det
är fuktigt. Bästa sä et a minska
risken för insjuknande är om så är
möjligt a undvika sådan terräng.
Det finns idag myggmedelsfabrikanter som anger a deras produkt
också skyddar mot fästingbe . Vi
på Smi skydd Värmland anser
dock a det ännu inte finns tillräckligt bra studier på de a varför
vi inte kan ge någon rekommendation.
När du vistas i fästingmiljö
• Använd stövlar och långbyxor.
• Ha helst byxbenen nedstoppade
innanför stövelska en.
• Låt din skjorta vara nedstoppad
innanför byxlinningen.
• Fästingar syns lä ast på ljusa
kläder.
• Inspektera gärna kläderna regelbundet och borsta bort eventuella fästingar.
Dessa åtgärder utesluter dock inte
fästingbe . Det är därför viktigt
a e er vistelse i fästingområde
inspektera hela kroppen, speciellt
mjuka och behårade kroppsytor.
På barn biter fästingarna o a på
huvudet, speciellt vid öronen och i
hårfästet. E ersom fästingarna o a
tar ganska lång tid på sig a hi a
e be ställe, kan det också vara
klokt a duscha, bada och kamma
håret.
TBE vaccination
Kan rekommenderas till:
• De som vistas mycket utomhus i
det aktuella området (se karta)
och som vet med sig a de riskerar fästingbe .
är
• Vaccinationsindikationen
mindre för förskolebarn och
personer som endast tillfälligt
vistas ute i naturen.
• Biverkningsfrekvensen för vaccinationen är låg.
TBE områden utanför Värmland
Östkustens skärgårdar inklusive
Gotland, Öland och Åland. Skärgården i östra Mälaren. Södra Väner skärgården. Området mellan
Vänern och Vä ern.
För detaljer utanför Värmland se
hemsidor för Smi skydd Stockholm och Västra Götaland.
TBE områden utanför Sverige
Vaccination kan vara aktuell för resenärer som skall vistas o a i skog
och mark på Åland, Baltikum eller
i särskilda riskområden i Centraleller Östeuropa.
Immunisering – allmänna
synpunkter
2 fabrikat: FSME immun (Baxter)
och Encepur (Meda)
• I Värmland är Encepur upphandlat.
• Injektionerna ges alltid intramuskulärt, helst i deltoideus.
WermlandsSmiĴan nr 1 februari 2007
Grundimmunisering bör om möjligt ske under den kalla årstiden.
Grundimmunisering –
Encepur
(fr.o.m. 12 års ålder)
• Startdos 0,5 ml im.
• Dos 2 e er 1-3 månader, 0,5 ml
im.
• Dos 3 ges 9-12 månader e er
den andra dosen, 0,5 ml im.
Snabbimmuniserings-schema - Encepur
(fr.o.m. 12 års ålder)
• Startdos 0,5 ml im.
• Dos 2 e er 7 dagar, 0,5 ml im.
• Dos 3 e er 21 dagar, 0,5 ml im.
Serokonversion sker här tidigast 14
dagar e er den andra vaccinationsdosen.
Immunisering – Booster
(fr.o.m. 12 års ålder)
• Booster e er ordinarie schema
skall ske e er 3 år. Däre er
räcker det med en booster var
5:e år.
• Booster e er snabbvaccinationsschema skall ske e er 18 månader. Däre er räcker det var 5:
e år.
Immunisering barn
I de fall man väljer a vaccinera
barn >1 år och <12 år använd Encepur barn. Dosen är här 0,25 ml im.
Frånse de a kan samma schema
användas som till vuxna.
Biverkningar
• Lokala reaktioner, rodnad, svullnad.
• Feber, huvudvärk. Speciellt e er
första injektionen.
7
WermlandsSmiĴan nr 1 februari 2007
Adress
Denna tidning och mycket mer, finns att läsa på Smittskydds hemsida:
www.smittskyddvarmland.se
Vi som arbetar på Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset, 651 85 Karlstad är:
Eva Andersson
Gun Fridh
Anne Forsberg
Ann-Mari Gustavsson
Mia Lewin
Sven Erik Lundin
Ingrid Persson
Tina Persson
Olle Wik
Telefax 054-61 64 15
Vårdhygieniker
Avd chef/Hygiensjuksköterska
Biomed analytiker
Hygiensjuksköterska
Smi skyddsassistent
Vårdhygieniker
Smi skyddssjuksköterska
Smi skyddsassistent
Smi skyddsläkare
054-61 64 98
054-61 54 97
054-61 54 82
054-61 63 76
054-61 64 17
054-61 63 81
054-61 63 16
054-61 63 17
054-61 63 19
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
smi [email protected]
