Globalisering 1900-tal
Ekonomisk historia A, VT 2012
Hanna Söderbaum
Föreläsningsplan
• F1: Konsekvenser av första världskriget och
mellankrigstidspolitik.
• F2: Efterkrigstid: Avkolonialisering. Öst och Väst går
skilda vägar.
• F3: Finansmarknad, handel och företags samhällsansvar.
• F4: Migration och arbetsmarknad. Globalism kontra
proteströrelser.
Vad påverkar grad av
internationell integration?
• Teknisk och organisatorisk infrastruktur
• Lågutbildad/höglutbildad arbetskraft
(migrationsströmmar)
• Aktörsintressen: aktörer inom strukturer, aktörer
påverkar strukturer, strukturer påverkar aktörer
• Politiska ideologier (normer och idéspridning)
• Globala regleringssystem
• världen har pendlat mellan frihandel och
protektionism
• olika intressegrupper har påverkat utvecklingen
• olika länders försörjningsförutsättningar har
bidragit till ställningstaganden för eller emot
frihandel och öppna gränser
• förutsättningarna för en global värld är i ständig
förändring
• en globaliserad värld har varit och är ett val, inte
en konsekvens
Karakteristika 1870-1913: Frihandel
vs protektionism
• Ökad internationell integration möjliggjordes tack vare:
–
–
–
–
Frihandel
Utvecklade kommunikations- och transportmedel
Guldmyntfoten
”The feeling of Peace”
• Stora depressionen 1873-1896: Sjunkande priser, ökat
missnöje.
• Den andra kolonialiseringsvågen
• Stora migrationsvågor
• Priserna steg igen 1896-1914: Guldåldern
Guldmyntfoten
• Guldmyntfoten underlättade handel, utlåning, investering,
migration och betalningar över landsgränser.
• Mer betydelsefull för finans än handel
• Stabilitet mot en del inrikespolitiska uppoffringar
• Internationell produktionsspecialisering och konvergens
• Tog stryk av depressionen
• Kom igen vid nya guldfyndigheter 1896. Länder som
tidigare stått utanför gick nu med: Japan, Ryssland,
Argentina, Österrike-Ungern, Mexiko, Brasilien, Indien.
Plantageekonomier och
kolonialisering
Vad som hindrade spridning av ekonomisk tillväxt från den exportinriktade
jordbruksekonomin till övriga delar av ekonomin för dessa länder är omdiskuterat.
Kenwood & Lougheed:
•
Avsaknad av spridning av penningekonomi
•
Utslagning av småbönder
•
Tvingades förhålla sig de utländska företagens villkor
–
•
Svårt att kräva höga löner
Billig arbetskraft och låg produktivitet orsakerna till att den ekonomiska
tillväxten inte spred sig till alla samhällsskick.
Frieden:
•
Incitament hos eliten! Berodde i mångt och mycket på den odlade grödan
Kritik mot guldmyntfoten växer
fram
• Markägare och gruvägare insåg problemen med att landet
inte devalverade sin valuta
• Arbetarrörelsen växte under slutet av 1800-talet
• Arbetares förbättrade rättigheter problematiska för
arbetsgivare
• Silvermyntfoten mer konjunktursäker
• Krav på arbetslöshetsskydd
• Kritik mot fri migration
Betydelsen av aktörsintressen
• Guldålderns principer ifrågasattes:
– Finansaktörer för frihandel, lokala producenter emot
– USA alltmer protektionistiska
Storbritanniens dominans
• Första land att industrialiseras
• Första land att anamma guldmyntfoten
• Första land att välja en handelspolitik inriktad på frihandel
• Tillhandahöll marknader, kapital och arbetskraft i den
internationella ekonomin
• Sterling som internationell betalningsvaluta
Karakteristika 1918-1939
•
Första världskriget och dess konsekvenser
•
Förändring av produktion och konsumtion
•
1920-1930-talets ekonomiska uppgång var inte hållbar
•
Råvaruexporterande länder utvecklade sin industri 1930tal
Första världskriget
• Brant stupande ekonomisk nedgång
• Handels- och valutakrig
• Våg av protektionism
• Sociala oroligheter inom länderna
• De ekonomiska orsakerna till kriget långt ifrån så
betydelsefulla som de ekonomiska konsekvenserna av
kriget.
Nytt maktcentrum
• USA från passiv observatör till aktiv aktör
• Från 1914 till 1917 fördubblades USA:s export.
• USA ny roll som kreditgivare
• USA tar marknadsandelar i de europeiska kolonierna
• Storbritannien och Belgien klev tillbaka
USA schizofrent och Keynes förutspår de
ekonomiska konsekvenserna av kriget
• Demokraternas Woodrow Wilson president 1913-1921
• ”Peace without victory” och Nationernas Förbund (NF)
• Fortfarande stort inre politiskt motstånd till frihandel
• Tyskland stort skadestånd
Hyperinflation drabbar Europa
• Tjeckoslovakien, Finland, Jugoslavien, Grekland,
Österrike, Ungern, Ryssland och Tyskland värst drabbade
• Stöd från västeuropeiska centralbanker uppbackade av
finansiärer i London och New York tillsammans med
skattehöjning och åtstramning av statliga utgifter
motverkade inflationen
• Tyskland löste sin prekära situation med privata lån
• Folkligt missnöje
• Ryska revolutionen och annorstädes kritik mot kapitalism
Guldmyntfoten gör comeback
• Använd samma växelkurs och låt arbetslösheten växa!
(Storbritannien, Skandinavien)
• Låt ny växelkurs göra dina produkter internationellt
attraktiva! (Belgien, Frankrike)
• 1926 rådde stabilt läge för de flesta ekonomier
• Men förutsättningarna hade förändrats, protektionismen
levde kvar.
• Storbritannien hade svårt att återta sin ledande position.
• Keynes skeptisk: ”In the long run we are all dead” ur A
Tract on Monetary Reform, 1923
Amerikansk isolering
• Mellan 1925 och 1929 enorm tillväxt
• Europa allt mer på efterkälken
• Skillnad mellan Storbritanniens och USA:s ledarstil. USA
struntade i att ta sig an dirigent-rollen.
Ekonomisk kollaps
”Depressionen” 1929-1934
• Förlegade principer styrde
– Demokrati (arbetarnas ökade inflytande)/protektionism gick inte
ihop med Guldmyntfoten
– Storföretag kunde välja att sälja färre produkter till ett högre pris
• USA såg till nationella intressen snarare än internationella
– världen saknade ledarskap
• Tysklands ekonomiska problem
• Investeringsbubbla i USA
• ”Uttorkning” av investeringskapital i Europa
– höjda räntor och nedskärning av statliga
utgifter
• Prisfall på världsmarknaden
• Under loppet av sex månader kraschade 18
nationella banksystem.
• Guldmyntfoten övergavs av vissa länder
• Men de flesta valde att vänta på att ekonomin
justerade sig själv
Konsekvenserna av
depressionen
• Tyskland drabbades ytterligare, skyhög arbetslöshet
– Vid valet 1930 fick nazisterna 18 procent av rösterna
• 1929-1930: Ökad amerikansk protektionism
• 1933 – världsekonomin mer eller mindre död
Råvaruexporterande länder
•
Råvaruexportpriserna sjönk mer i relation till andra priser.
•
Primärproducenter drabbades hårt. Speciellt socker, bomull, kaffe och
gummi.
•
Chile drabbades mycket hårt p.g.a. sin specialisering på koppar och
nitrat, vars priser sjönk med 87 procent på tre år.
•
Peru likaså:
År
Exportinkomst
Avbetalning
statsskuld
1929
134 million USD
13 million USD
1932
38 million USD
14 million USD
Naturlig importsubstitution
• Prischocken ledde till att de som kunde avsäga sig
Guldmyntfoten gjorde det och introducerade istället ickekonvertibla sedlar. (D.v.s. de som var fria från
kolonialmakt eller på annat sätt finansiell makt)
• Restriktioner på valuta- och kapitalrörelser infördes
• Utlänningars företag gick i konkurs: ¾ av utländskt ägda
sockerfabriker på Java gick i konkurs. Alla expatrioter,
d.v.s. utsända byråkrater, var för dyra att behålla och
avskedades. Miljontals kinesiska och indiska
migrantarbetare lämnade eller skickades hem.
• Naturlig importsubstitution utvecklades, lokala
entreprenörer tog sin chans.
Industrin utvecklades
•
Handelshinder och tullar infördes, industrin utvecklades: Turkiet,
Egypten, Thailand, Chile och Indien införde tullar och erbjöd
förmånliga lån till inhemska producenter, byggde vägar och annan
infrastruktur för att underlätta för inhemska producenter.
•
Egyptisk textilindustri föddes och blomstrade.
•
Brasilien som länge varit specialiserad på extremt exportinriktat
jordbruk växte nu industrin tio ggr snabbare än jordbruket.
•
Liknande situation i Indien
•
Andra länder som erfor stark industriutveckling: Finland, Nya Zeeland,
Sydafrika och Japan.
•
Samhällen urbaniserades och moderniserades, nya klasser växte –
entreprenörer, arbetare och andra yrkesutövare. Dessa skulle leda
länderna i demokratisk riktning och, i koloniernas fall, till
självständighet.
Det vänder
•
Keynes numer skeptisk till laissez-faire kapitalism: ”Ideas, knowledge,
art, hospitality, travel – these are the things which should of their
nature be international. But let goods be homespun whenever it is
reasonably and conventionally possible; and, above all, let finance be
primarily national.”
•
Fler med Keynes var ny mycket skeptiska till Guldmyntfoten
•
1933 släppte USA dollarns paritet med guldet
•
Konsekvenserna blev rejält växande priser på spannmål
•
Jordbruks- och andra råvarupriser ökade med ca 70 procent på tre
månader.
•
Dow Jones Industrials medelvärde ökade markant, vilket indikerar
folkets/investerarnas ökade förtroende.
Nya tider
• Gradvis återhämtning av ekonomin 1934-1937
• USA initierade valutaavtal med Storbritannien och
Frankrike 1936 – inkluderade snart även Belgien,
Luxemburg, Nederländerna och Schweiz
• Strax efter ändrade man America’s Reciprocal Trade
Agreement från 1934 till att gå med på ömsesidigt
reducerade handelstariffer
• I syfte att minska arbetslöshet underlättade många
västerländska regimer för fackföreningar och lät dem
inkorporeras i politiken: The American New Deal, the
French Popular Front, och de skandinaviska länderna
introducerade grunden till välfärdsstaten.
• Ny politik: Tillgodose BÅDE inhemsk och internationell
marknad. KOMBINERA marknad med statliga åtgärder.
Auktoritära regimer
• Vilka?
– De som var skuldsatta men tillräckligt rika för att ha en utvecklad
inhemsk industri
– De ekonomier som var baserade på både export och inhemsk
industri, de semi-industriella. Konflikt mellan de regerande
klasserna som hade internationella finansiella intressen och
därmed ville behålla Guldmyntfoten och den inhemska industrin
som ville upprätta handelshinder.
• ”Utländska lån är som paraplyer – de går bra att låna ut
när solen skiner”
Sovjetunionen
• Under 1920-talet var industrin blandad: både privat och
statligt ägd
• 1926-1927: Statligt ägda företag drev sig själva
(delegerad verksamhetsstyre) – ”öar av modernitet i hav
av bakåtsträvande jordbruk”
• Stöd för bolsjevism i städerna, misär på landsbygden
Josef Stalin 1927-1953: Snabb industrialisering
– 1928 introducerades 5-årsplanen
– Planen att exportera spannmål och importera maskineri
övergavs då världsekonomin kollapsade i och med
depressionen.
– Konsumtionsprodukter dyrare och svårare att få tag i
– Kollektivisering 1930-tal: jordbruket stagnerade
– 1930-talet kom att präglas av terror och svält. Ukraina
drabbades av ”Holodomor” – den stora svälten 1932-1933.
• Industriproduktionen i Västeuropa och USA hade sent 30tal knappt nått samma nivå som de låg på innan
depressionen.
• Industriproduktionen i protektionistiska och nationalistiska
regimer som Tyskland, Polen, Japan, Brasilien,
Sovjetunionen, Colombia och Mexiko hade mer än
fördubblats.
Mellankrigstid
Sammanfattning:
Börskraschen – amerikansk överhettning
och europeisk nedkylning
Protektionism och regleringar
Fler länder påbörjade
industrialiseringsprocesser
