Södra Kroksjön - Länsstyrelserna

Södra Kroksjön - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
Södra Kroksjön – nätprovfiske 2016
Sjönamn
Södra Kroksjön
Sjöyta
(km2)
0,07
Avrinningsområde
87 Skräbeån
Största djup
(m)
5,0
Koordinater
(RT90)
624565
141240
Omsättning
Höjd över
s-tid (år)
havet (m)
0,08
91
Sammanfattning
•
•
Bedömningen av status för fisk i Södra Kroksjön enligt Naturvårdsverkets
bedömningsgrunder (NV 2007:4 bilaga 1) blir måttlig status 2016.
o två av sex möjliga index (totalt åtta index) indikerar försurningspåverkan
o ingen av sex möjliga index (totalt åtta index) indikerar näringspåverkan
Länsstyrelsens bedömning av resultaten för fisk med avseende på försurningsgrad blir klass
2, dvs. sjöar där försurningskänsliga fiskarter (ex mört) uppvisar reproduktionsstörningar.
Försurningsgrad
2
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Måluppfyllelse
kalk
Nej
Rovfisk- eller
karpfiskdominerad
Rovfisk
Ekologisk status
(EQR8)
Måttlig
Sjön provfiskades av Länsstyrelsen Skåne i mitten av juli månad 2016.
Fisket utfördes enligt standardiserad metod för provfiske med översiktsnät (SIS, 2006)
varvid åtta bottensatta nät lades ut.
Södra Kroksjön har tidigare provfiskats av Länsstyrelsen Skåne vid fem tillfällen, 1997,
2000, 2003, 2007 och 2013.
Syftet med provfisket är kalkningseffektuppföljning, regional miljöövervakning och
statusbedömning för vattenförvaltningen.
De vattenkemiska förhållandena har inte varit tillräckligt bra under sexårsperioden 20112016, för att uppnå satt mål, pH minst 6,0.
Syrebrist från cirka två meters vattendjup under 2016, kan ha påverkat fångstresultatet
negativt i djupintervallet 3-6 m.
o sjöns relativt höga vattenfärg är sannolika orsaker till hög syrekostnad i bottenvattnet
2016
Totalt fångades fyra fiskarter under 2016 - alla har tidigare fångats.
Sarv saknades i fångsten under 2016.
I Södra Kroksjön 2016 fångades det mycket mindre antal fiskar och mängd fisk (vikt)
på samtliga djup än som i den ”sydvästsvenska skogssjön”.
Abborre dominerar fångsten i antal (ca 51 %) och gädda i vikt (ca 71 %).
Ekologisk status (EQR8) har ökat från otillfredsställande (0,23) år 2013 till måttlig (0,40) år
2016.
Abborrpopulationen var kraftigt negativt påverkad 2016 men inga
reproduktionsproblem kan påvisas.
Mörtpopulationen var kraftigt negativt påverkad 2016 och tydliga
reproduktionsproblem kunde påvisas.
1
Södra Kroksjön - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
BAKGRUND
Figur 1. Södra Kroksjön
Områdesbeskrivning
Kalkstart:
1988
pHokalk_2007/2008: 4,94
pH1860, ca.:
6,44
∆pHrelativt pH 1860: 1,50
Mål:
- Vattenkemi; pH=6,0
- Biologi:
Reproducerandemört,
obetydlig försurningspåverkad bottenfauna.
Figur 2. Det kalkade åtgärdsområdet, Immeln detaljkarta B
S Kroksjön är en skogssjö i det kalkade åtgärdsområdet Immeln, inom Skräbeåns
avrinningsområde. S Kroksjön är grund med ett medeldjup på 2,0 meter och med en mycket
kort omsättningstid (ca. 0,08 år). Kalkning startade 1988 i de uppströmsliggande sjöarna
Norra Kroksjön, Äntragylet och Smedegylet med årlig sjökalkning (kalkmjöl).
2
Södra Kroksjön - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
Vattenkemi
Syra- och buffertförhållande samt vattenfärg
pH och alkalinitet från år 1985 och framåt. Kalkstart 1988.
Period 2011-2016
pH
Alk
Färg
Antal st.
Min
1:a kvartil
Figur 3. Syra- och buffertstatus 1985-2016
18
5,88
6,23
µekv/L
18
mg
Pt/L
18
74
112
217
254
Median
Medel
6,41
6,38
130
127
295
307
3:e kvartil
Max
6,55
6,74
142
181
355
430
Tabell 3. Statistik för de senaste sex åren
Södra Kroksjön är idag starkt brunfärgad med en median vattenfärg på 295 mg Pt/L. Under
våren 2011 klarades inte pH-målet 6,0 och därmed har de indirekta kalkningsinsatserna inte
fått en stabil och tillfredsställande försurningskemi (m. avs. på pH och alkalinitet) under de
sista sex åren.
Målet med pH ≥ 6 under minst sex år, har inte uppnåtts för perioden 2011-2016.
Näringsförhållanden
Variabel
Säsong
Antal
Medel
Median
Min (år)
Max (år)
(1:a – 3:e kvartil)
5 (3,0-5,0)
4 (2,0-5,0)
1 (1998)
1 (2016)
7 (2009)
6 (2007)
PO4-P μg/L
PO4-P μg/L
Vår
Sommar
19
20
± 95 % CL
4,4 ± 0,8
3,5 ± 0,7
TP μg/L
TP μg/L
Vår
Sommar
19
20
16 ± 2
19 ± 3
16 (13-21)
17 (15-24)
8 (2000)
12 (2007)
27 (2009)
37 (2012)
NO3-N μg/L
NO3-N μg/L
Vår
Sommar
19
20
202 ± 29
9±4
192 (169-214)
6 (5-10)
121 (2003)
1 (2009)
424 (2006)
41 (2000)
TN μg/L
TN μg/L
Vår
Sommar
19
20
940 ± 73
827 ± 103
997 (873-1196)
815 (703-988)
583 (1999)
469 (2004)
1 196 (2008)
1 351 (2007)
Tabell 4. Statistik för näringsvariabler vår och höst under provfiskeåren 1997-2016. Gul markering visar direkt
växttillgänglig form av fosfor och kväve sommartid. Rödmarkering visar på underlag för bedömning av status med
avseende på näringsämnen inom vattenförvaltningen.
Vattenkemin i Södra Kroksjön är sedan 1997 utökad, utöver normal målsjökemi, med bland annat
närsaltsanalyser. Provtagning och analys sker fyra gånger per år. Data för fosfor och kväve har här
sammanställts säsongsvis i tabell 4.
Fosfat-fosforhalten är stabil och relativt låg och är något lägre under sommaren. Resultaten i tabell
4 visar att fosfor (som PO4-P) kan verka tillväxtbegränsande i Södra Kroksjön. Kväve (som NO3-N)
3
Södra Kroksjön - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
kan verka tillväxtbegränsande sommartid. Koncentrationen av nitratkväve (NO3-N) är sommartid
cirka 22 gånger lägre än den under våren.
Totalhalten fosfor är måttlig under både våren och sommaren. Totalhalten kväve är hög både under
vår och sommar.
Under 2016 verkade både fosfor och kväve tillväxtbegränsande under sommaren. Totalhalten
fosfor kan betraktas som måttliga och totalhalten kväve höga i Södra Kroksjön.
Väder
Lufttemperaturen och nederbörden i Osby strax väster om Södra Kroksjön och för år 2016 relativt
den för perioden 1961-1990 har bestämts av SMHI, se
http://data.smhi.se/met/climate/time_series/month/vov_pdf/ .
Figur 4. Lufttemperatur (oC/mån), månadsmedel i Osby 2016
relativt perioden 1961-1990.
Figur 5. Månadsnederbörd (mm/mån) i Osby 2016
relativt perioden 1961-1990
År 2016 är 0,9 oC lägre än 2014, som var det hittills varmaste året sedan mätperiodens
början1901. Det näst varmaste året inträffade 1934 med ett årsgenomsnitt på 8,4 oC.
Månadsmedeltemperaturen i Osby 2016 var lägre än normalt i januari (-0,2 oC), oktober (-0,3
oC) och i november (-0,6 oC) . Övriga månader så var det högre månadsmedeltemperatur än
normalt. Speciellt stora temperaturöverskott var det under februari (+3,2 oC), maj (+2,8 oC),
september (+3,5 oC) och december (+3,0 oC).
Hela 2016 var med andra ord mycket varmare än normalt.
Årsnederbörden 2016 var 658 mm och var betydligt lägre än den genomsnittliga för 19611990 på 713 mm/år. Lägst årsnederbörd sedan stationens start 1923 föll 1947 med 432 mm
medan högst nederbörd föll 2007 med 1 037 mm. Nederbörden 2016 låg således 55 mm
under genomsnittet för 1961-1990.
Den mycket varma vintern och våren 2016 (januari-april) föll det totalt något mer regn (+31
mm) relativt motsvarande period för åren 1961-1990. Under februari (+35 mm), april (+33
mm) och oktober (+30 mm) föll det betydligt mycket mer än för åren 1961-1990. Även i juli
(+9 mm) föll det mer nederbörd än i genomsnitt under perioden 1961-1990. September var
extremt nederbördsfattig med ett nederbördsunderskott på (-57 mm). Tydliga
nederbördsunderskott under 2016 inträffade i januari (-16 mm), maj (-28 mm), augusti (-12
4
Södra Kroksjön - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
mm) och i december (-32 mm) relativt genomsnitt för dessa månader under perioden 19611990.
Vädret under provfiskedygnet 6-7 juli förde med sig en helmulen himmel, en svag-måttlig västlig
vind samt en lufttemperatur på 18 oC. Siktdjupet var 0,9 m och ytvattentemperaturen var 19,6 oC.
Sportfiskesituation och fisketryck
Det finns inget allmänt fiske i Södra Kroksjön. Endast markägare bedriver ett visst nät- och
handredskapsfiske i sjön. Fisktrycket bedöms därför vara lågt.
5
Södra Kroksjön - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
PROVFISKERESULTAT
Tabell 5. Provfiskeuppgifter
Sjönamn
Södra Kroksjön
Yttemperatur
(oC)
19,6
Koordinater
(RT90)
624565-141240
Bottentemperatur
(oC)
13,6
Datum 1:a nätläggning
2016-07-06
Siktdjup
(m)
0,9
Antal bottennät
(st.)
8
Antal pelagiska
nät (st.)
0
Provfisket genomfördes under en natt med åtta nät av typen Norden 12. Två provfiskedjup
avfiskades; 0-3 m med sex nät och 3-6 m med två nät (Södra Kroksjöns största djup är 4,7 m).
Provfisket var standardiserat och följde Naturvårdsverkets aktuella Undersökningsmetodik för
provfiske i sjöar. Resultaten från provfisket har redovisats till central datavärd, SLU, och finns här:
http://www.slu.se/sv/fakulteter/akvatiska-resurser/databaser/databas-for-sjoprovfiske-nors/ .
Åtta nät lades ut den 6 juli och togs upp den 7 juli 2016, se figur 6.
Figur 6. Nätläggningskarta och nättläggningsdjup
6
Södra Kroksjön - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
Vattentemperatur och syrgasmättnad i djupled vid provfisketillfället visas i figur 7 nedan.
Kommentar:
• Siktdjupet den 6 juli, 0,9 m, var mycket litet.
•
Vattentemperaturen i Södra Kroksjön var
normal i ytvattnet (19,6 oC). Temperaturen
föll ner till 13,6 oC vid 4,0 meters djup.
Sjön var temperaturskiktad.
•
Syrgasmättnaden föll från 72 % på 0,5
meters vattendjup till nästan syrefritt (5 %
mättnad) på 2,0 meters djup. Sjön var därför
uppenbart kraftigt syreskiktad, vid två
meters djup.
Slutsats:
Från cirka två meters djup är livsbetingelserna
mycket små. Detta har därför säkert påverkat
fiskfångsten negativt i provfiskedjupet 2-6 m.
Figur 7. Syre- och temperaturprofiler i juli 2016
Artsammansättning
Totalt fångades fyra arter vid provfisket 2016, se bilaga 1.
Två av dessa fyra arter hör till familjen karpfiskar (Cyprinidae): mört och braxen, som är
försurningskänsliga. De två andra arterna är abborre och gädda.
Vid provfisket 2016 dominerade abborre som art antalsmässigt (21 st. och 2 143 g) och gädda
dominerade viktsmässigt (3 st. och 7 876 g).
Jämfört med tidigare fångster i Södra Kroksjön från 1997-2013 minskade antalet fångade fiskar
2016 betydligt för abborre och mycket kraftigt för mört. För braxen och gädda var fångsten något
fler jämfört med tidigare fångster.
Jämfört med såväl andra sydvästsvenska skogssjöar som med den ”svenska” sjön var antalet
fångade individer i Södra Kroksjön 2016 mycket färre för abborre och mört och något färre för
braxen samt något fler för gädda.
7
Södra Kroksjön - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
Jämfört med tidigare fångster i Södra Kroksjön från 1997-2013 var vikten fångad fisk 2016 mycket
lägre för mört och något högre för abborre och braxen samt mycket högre för gädda.
Jämfört med såväl andra sydvästsvenska skogssjöar som med den ”svenska” sjön var vikten fångad
fisk i Södra Kroksjön 2016 mycket lägre för mört och betydligt lägre för abborre och braxen samt
mycket högre för gädda.
Tabell 6. Resultat från provfiske i Södra Kroksjön i juli 2016 med bottensatta nät.
Färgskrafferade uppgifter är på jämförelsematerial.
Gul färg = Medel av resultat från provfisken 1997-2013 i Södra Kroksjön.
Grå färg = Medel av senaste provfisket i 82 sydvästsvenska skogssjöar som geografiskt avgränsas av följande koordinater (RT90);
norr 62 70 000, syd 62 00 000, väst 13 00 000 och öst 14 33 000; i tid - inom perioden 1995-2011; uppenbara ”slättsjöar” har
uteslutits, ex-vis Oppmannasjön, Levrasjön, Råbelövssjön, Finjasjön, Västra Ringsjön m.fl. I dessa 82 sjöar förekom abborre i alla
82, mört i 76 sjöar, braxen i 58 sjöar, sarv i 28 sjöar och gädda i 65 sjöar (Länsstyrelsen Skåne, 2012).
Blå färg, data från NORS Nätprovfiske i Jönköpings län, mall för provfiskeutvärdering (Länsstyrelsen Jönköping, 2010 - tabell 13).
Variabel
Antal 2016 (st.)
Antal 2016 i procent av totalt antal
Antal per nät 2016 (st./nät)
S Kroksjön, äldre fiske 1997-2013
Sydvästsvenska skogssjöar, bilaga 1
”Svenska” sjöar, bilaga 2
Vikt 2016 (g)
Vikt 2016 i procent av total vikt
Vikt per nät 2016 (g/nät)
S Kroksjön, äldre fiske 1997-2013
Sydvästsvenska skogssjöar
”Svenska” sjöar
Medellängd 2016 (mm)
S Kroksjön, äldre fiske 1997-2013
Sydvästsvenska skogssjöar
”Svenska” sjöar
Medelvikt 2016 (g)
S Kroksjön, äldre fiske 1997-2013
Sydvästsvenska skogssjöar
”Svenska” sjöar
Abborre
Mört
Braxen
Gädda
2,6
5,4
14,1
16,1
0,5
9,7
16,6
17,3
1,6
0,6
2,3
3,0
0,4
0,2
0,3
0,3
268
208
455
641
9,6
182
386
460
21
51,2
2 143
19,4
152
122
119
150
102
43
34
66
4
9,8
12
29,3
3
7,3
77
0,7
976
8,8
7 876
71,1
133
128
138
150
179
205
211
-
595
421
445
499
19
19
32
42
122
111
206
396
81
143
149
-
985
67
133
195
2 625
532
612
973
Abborrens medellängd i fångsten 2016 var betydligt längre och medelvikten var betydligt högre,
relativt tidigare provfiskefångster i Södra Kroksjön. Medellängden var betydligt längre än som i en
sydvästsvensk skogssjö och som den förväntade i en ”svensk” sjö i allmänhet. Medelvikten för
abborre i Södra Kroksjön 2016 var mycket högre än som den förväntade i en sydvästsvensk
skogssjö och betydligt högre än som i en ”svensk” sjö i allmänhet.
Mörtens medellängd och medelvikt i fångsten 2016 var som den förväntade jämfört med tidigare
fångster i Södra Kroksjön från 1997-2013. Medellängden var något kortare jämfört med som i en
8
Södra Kroksjön - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
sydvästsvensk skogssjö samt betydligt kortare än som i en ”svensk” sjö i allmänhet. Medelvikten
för mört i Södra Kroksjön 2013 var betydligt lägre än som den förväntade i en sydvästsvensk
skogssjö och mycket lägre än som i en ”svensk” sjö i allmänhet.
Fångst i djupled
Fördelningen av fångsten i djupled visar att väldigt litet fisk fångades i samtliga
djupintervaller.
Tabell 7. Fångstuppgifter per nät för bottensatta nät och djupzon i Södra Kroksjön 2016
Djupzon
0-3 m
3-6 m
Variabel Sort
Antal
st./nät
Antal
st./nät
0-3 m
3-6 m
Vikt
Vikt
0-3 m
3-6 m
0-3 m
3-6 m
g/nät
g/nät
Abborre
3,3
0,5
Mört
0,7
0,0
Braxen
2,2
0,0
Gädda
0,5
0,0
Totalt
6,7
0,5
350
21
13
0
163
0
1 313
0
1 838
21
Sydvästsvenska skogssjöar (Länsstyrelsen Skåne, 2012 - tabell 26 och 27)
Antal
st./nät
18,2
23,4
3,3
0,4
46,2
Antal
st./nät
11,3
19,1
1,1
0,3
20,0
Vikt
Vikt
g/nät
g/nät
579
424
525
836
304
116
197
210
1 545
775
I en sydvästsvensk skogssjö kan man förvänta sig en halvering av total fångst både med
avseende på antal och vikt när djupet ökar från 0-3 m till 3-6 m, se tabell 7. I Södra Kroksjön
2016 fångades det mycket mindre antal fiskar och mängd fisk (vikt) på samtliga djup än
förväntat. Det var endast en stor gädda (6 900 g) som påverkade den totala vikten i
djupzonen 0-3 m.
Antal och vikt var för abborre och mört mycket lägre och för braxen betydligt lägre, på
samtliga djup i Södra Kroksjön 2016, än som förväntat i en sydvästsvensk skogssjö. I djupzon
3-6 m fångades det mycket få fiskar (fyra st abborrar) på grund av syrebrist.
9
Södra Kroksjön - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
UTVÄRDERING - BEDÖMNING
Förekomst av arter
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Ål
x
x
x
x
x
x
Gädda
x
x
x
x
x
x
Sarv
Braxen
1997
2000
2003
2007
2013
2016
Mört
ÅR
Abborre
Totalt har sex provfisken genomförts under perioden 1997-2016. Under denna period har sex
arter fångats, se tabell 8 nedan.
x
x
X = arten har fångats; röd fyllning = har ej fångats
Tabell 8. Arter som fångats, respektive inte fångats
vid provfisket 2016.
Totalt har sex arter fångats vid provfisken i Södra Kroksjön. Vid provfisket 2016 fångades fyra
arter; abborre, mört, braxen och gädda, se tabell 8.
Fyra fångade arter är något fler än som de förväntade tre arterna i en sjö av Södra Kroksjöns
storlek och geografiska läge.
10
Södra Kroksjön - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
Antal och vikt, tidsserie
Antal individer, st/nät
Vikt, g/nät
Figur 8. Fångst per ansträngning som antal respektive vikt/ nät, art och totalt i Södra Kroksjön 1997-2016
Södra Kroksjön provfiskades en första gång 1997 och därefter vid ytterligare fem tillfällen; 2000,
2003, 2007, 2013 och det här aktuella provfisket 2016.
Totalt har sex arter fångats vid dessa provfisken i Södra Kroksjön; abborre, mört, braxen, sarv,
gädda och ål. Vid provfisket 2016 fångades fyra arter; abborre, mört, braxen och gädda.
Det totala antalet fångade individer i Södra Kroksjön har varierat mellan 4,6 st/nät (år 2013) och
31,8 st/nät (år 2000).
Antalet fångade fiskar per nät minskade drastiskt från fisket 2003 (30,1 st/nät) till mycket få fiskar
2007 (5,1 st/nät figur 8). I den sydvästsvenska skogssjön är den förväntade medelfångsten 33,8
st/nät, medan vanliga fångstvärden förekommer inom intervallet 15,3-46,3 st/nät. Vid det här
redovisade provfisket var det totalt fångade individer (5,1 st/nät) relativt lika med det för 2007, dvs
ingen återhämning har skett med avseende på antal fångade fiskar från 2007 till 2016.
Antalsmässigt har mört dominerat vid provfiskena 1997, 2000 och 2013 och abborre dominerade
under 2007, 2013 och 2016, se figur 8.
Den totala viktsmängden fångad fisk i Södra Kroksjön har varierat mellan 0,222 kg/nät (år 2007)
och 1,384 kg/nät (år 2016).
I den sydvästsvenska skogssjön är den förväntade totala medelfångsten 1,18 kg/nät medan vanliga
fångstvärden förekommer inom intervallet 0,68-1,59 kg/nät. Mängden fångad fisk i vikt per nät
minskade avsevärt från fisket 2003 (0,79 kg/nät) till fisket 2007 (0,22 kg/nät). Ökningen i
viktsmängd fångad fisk från fisket 2007 till det 2016 (1 384 kg/nät) beror på i första hand på
fångsten av en stor gädda (6 900 g).
Vid 1997-2000 har mört dominerat viktmässigt i fångsten, se figur 8. Därefter har abborre kommit
att viktmässigt dominer över övriga arter förutom 2016 då gädda dominerade viktmässigt. År 2007
slogs sarven helt ut ur fångsten men arten återkom 2013 för att åter saknas i fångsten under
provfisket 2016. Viktsmängden mört minskar klart från perioden 1997-2003 till 2007-2016. Även
fångsten av braxen har påverkats negativt mellan dessa båda perioder. År 2013 och 2016, verkar
braxen återhämtat sig viktsmässigt från 2007 till nästan de nivåer den förekom i under 1997-2003.
11
Södra Kroksjön - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
Påverkan är tydlig för Södra Kroksjöns fiskpopulatione under provfiskeåren 2007-2016. En tydlig
och avsevärd negativ effekt har inträffat för både antal och mängd fångad fisk i Södra Kroksjön.
Speciellt, negativt påverkade är karpfiskarterna sarv (saknas helt i fångsten 2007,2013 och 2016)
och mört (betydande minskning från 2003 till 2007 ingen återhämtning till 2016) samt för braxen
(kraftig reduktion 2007 men återhämtning till 2013-2016). Fiskpopulationen i Södra Kroksjön är
helt klart, fortfarande kraftigt negativt påverkad år 2016. Möjligen kan man 2016 skönja en viss
förbättring för braxen, men inte för mört.Sannolikt har den extrema nederbörden i juli 2007
medfört en direkt såväl som en eller flera indirekta effekter för Södra Kroksjöns fiskpopulation –
effekter som till stora delar verkar kvarstå 2016.
Artvis bedömning
Nedan följer en artvis beskrivning av Södra Kroksjöns fisksamhälle 2016. Längdfördelning har
tagits fram för abborre och mört. Med hjälp av ett frekvensdiagram kan man jämföra vilka
längdklasser som dominerar inom respektive art och dra generella slutsatser om populationens
status, eventuella konkurrenssituationer samt se om vissa längdklasser saknas.
Mört är målart för att bedöma försurningspåverkan i skånska sjöar. Länsstyrelsens bedömning
fokuserar därför på resultatet för denna art men utnyttjar också bland annat resultaten för andra
försurningskänsliga karpfiskar i sin slutliga, samlade bedömning.
ABBORRE
Figur 9. Längdfrekvensdiagram för abborre i fem mm:s längdklasser 2013 och 2016
Antalet abborrar per längdklass fördelade sig inte enligt den hyperbolkurva (en hög kurvnivå i dess
start men därefter först snabbt minskande och sedan en mer långsamt avtagande kurvnivå) man kan
förvänta sig i en normal abborrpopulation i Södra Kroksjön år 2016. Det gjorde den inte heller vid
provfisket 2013.
År 2016 fångades enstaka årsyngel av abborre, något som även gjordes 2013. Av bilaga 3 (tidigare
bestämningar av ålder) framgår att en abborre i Södra Kroksjön, på ca 100 mm kan förväntas vara
två-somrig (1+).
Huvuddelen av det fåtal fångade abborrindividerna 2016 (21 st.), fanns inom längdintervallet 70160 mm medan antalet längre än 160 mm var det samma som 2013.
Medellängden på de fångade abborrarna var 152 mm och dessa hade en medelvikt på 102 g. Minst
fångade abborre 2016 var 45 mm lång och vägde 0,8 g. Störst fångad abborre 2016 var 377 mm
lång och vägde 672 g.
Abborrpopulationen var kraftigt negativt påverkad 2016 men inga reproduktionsproblem kan
påvisas.
12
Södra Kroksjön - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
MÖRT
Figur 10. Längdfrekvensdiagram för mört i fem mm:s längdklasser 2013 och 2016
Det fåtal antal fångade mörtarna 2016 (totalt 4 st.) samlade i 5 mm:s längdklasser, fördelade sig inte
enligt den hyperbolkurva (en hög kurvnivå i dess start men därefter först snabbt minskande och
sedan en mer långsamt avtagande kurvnivå) man kan förvänta sig av en normal mörtpopulation i
Södra Kroksjön år 2016. Det gjorde de inte heller 2013.
Huvuddelen fångade mörtindivider 2016, fanns inom längdintervallet 120-145 mm. I likhet med år
2013, fångades 2016 ytterst få individer oberoende av längdintervall. Av bilaga 3 (tidigare
bestämningar av ålder) framgår att en mört i Södra Kroksjön, på 120-150 mm kan förväntas vara
tre- (2+) eller fyr-somrig (3+). Således förekom ett fåtal tre/fyr-somriga abborrar i fångsten 2016
(dvs. som är födda 2012-2013).
Totalt fångades endast fyra mörtar 2016 med en medellängd på 133 mm och en medelvikt på 19 g.
Minst fångad mört 2016 var 120 mm lång och vägde 16 g. Störst fångad mört 2016 var 145 mm
lång och vägde 24 g.
Mörtpopulationen var kraftigt negativt påverkad 2016 och tydliga reproduktionsproblem kunde
påvisas.
BRAXEN
Endast 13 braxnar fångades vid provfisket i Södra Kroksjön 2016, se bilaga 1. Detta var dock
betydligt fler än de som fångades 2013 (6 st.). Medellängden på braxen 2016 var 179 mm med en
medelvikt på 75 g. Minst fångad braxen 2016 var 80 mm lång och vägde 4,1 g. Störst fångad
braxen 2016 var 325 mm lång och vägde 391 g.
Fångsten av braxen 2016 är liten (13 fångade individ 2016). Det är därför inte möjligt att dra
några säkra slutsatser baserade på braxenfångsten.
SARV
Sarv saknades i fångsten 2016 och kan ej bedömas.
GÄDDA
Det fångades tre st gäddor i Kroksjön Sibbhult under 2016, som låg i längdintervallet 258-1006
mm.
Vi saknar tillräckligt underlag för att bedöma gädda.
13
Södra Kroksjön - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
ÅL
Ål saknades i fångsten 2016 och kan ej bedömas.
Försurningsbedömning
Länsstyrelsen i Jönköpings län har tagit fram ett bedömningsunderlag för att klassa fiskfanunan till
en viss försurningsgrad (sex klasser 1-6) utifrån provfiskeresultat (Länsstyrelsen Jönköping, 2010).
Resultaten från provfisket i Södra Kroksjön 2016 resulterar enligt denna bedömning i klass 2, dvs.
sjöar där försurningskänsliga fiskarter (ex mört) uppvisar reproduktionsstörningar.
Länsstyrelsen i Skåne län bedömer kalkade sjöars fiskfauna med avseende på surhet i fyra
statusklasser (god-dålig status).
Resultaten för Södra Kroksjön 2016 bedöms som otillfredsställande status med avseende på fisk,
dvs. inte någon mört under 100 mm har fångats.
14
Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrund 2007:4
Södra Kroksjön - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
EQR8 är ett multimetriskt fiskindex för sjöar. EQR8 försöker bedöma ekosystemets förmåga att
upprätthålla ett balansereat, integrerat och anpassat organismsamhälle med en artsammansättning,
mångsidighet och funktionell organisation som är typisk för naturliga livsmiljöer i regionen.
Tabell 9. Resultat för EQR8 i Södra Kroksjön vid provfisket 2013 respektive 2016. Jämförvärdet visar det förväntade
värdet för respektive del-index i den typ av sjö som Södra Kroksjön är jämförbar med. P-värdet visar hur väl varje delindex för Södra
Kroksjön motsvarar jämförvärdet. EQR8 är medelvärdet av de åtta P-värdena.
Datum, 1:a nätläggningsdag
Typ av sjöprovfiske
Sjö
2013-07-14
Standardiserat
S Kroksjön
2016-07-06
Standardiserat
S Kroksjön
1. Antal inhemska fiskarter (st.), Niart
Jämförvärde – Antal fiskarter (st.)
P-värde – Antal fiskarter
5
3,24
0,25
4
3,24
0,62
2. Artdiversitet (antal), Sdn
Jämförvärde – Artdiversitet (antal)
P-värde – Artdiversitet
3,61
1,95
0,004
2,65
1,95
0,22
3. Artdiversitet (vikt), Sdw
Jämförvärde – Artdiversitet (vikt)
P-värde – Artdiversitet
2,47
2,59
0,87
1,81
2,59
0,31
4. Fångst/nät (g), Wiart
Jämförvärde – Fångst/nät (g/nät)
P-värde – Fångst/nät
292
1 247
0,002
1 384
1 247
0,82
5. Fångst/nät (antal), Niind
Jämförvärde – Fångst/nät (individer/nät)
P-värde – Fångst/nät
4,63
37,43
0,001
5,13
37,43
0,001
6. Medelvikt i totala fångsten (g), MeanW
Jämförvärde – Fångst (g/indvid)
P-värde – Fångst/nät
63,14
32,95
0,23
270,05
32,95
0,000
7. Andel potentiellt fiskät. abborrfiskar1 (vikt), Andpis
Jämförvärde – Andel pot. fiskätande abborrfiskar (vikt)
P-värde – Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar
0,45
0,20
0,14
0,16
0,20
0,83
8. Kvot abborre/karpfisk2 (vikt), AbCyW
Jämförvärde – Kvot abborre/karpfisk (vikt)
P-värde – Kvot abborre/karpfisk
1,23
0,83
0,72
2,04
0,83
0,41
0,28
Otillfredsst.
0,40
Måttlig
Medelvärde av P-värden = EQR8
Status med avseende på fisk
1
abborrfiskar = fiskätande abborrar (längre än 120 mm) och gös; 2karpfisk = cyprinider, dvs. arter som mört, braxen,
björkna, sarv, karp m.fl.
15
Södra Kroksjön - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
Tabell 9 visar på måttlig status för fisk i Södra Kroksjön 2016, dvs. EQR8-värdet på 0,40.
Figur 11. Klassifiering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket i Södra
Kroksjön 2016. Figuren visar P-värden och ju närmare ett p-värdet är desto närmare referensvärdet är
provfiskeresultatet. Det sammanlagda värdet av P-värdena delat med antalet P-värden (åtta stycken) ger underlag för
sjöns ekologisk status, Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status.
Figur 11 ovan visade att P-värdet för framför allt antal individer (lägre än förväntat) och medelvikt
(högre än förväntat) kraftigt avvek från de förväntade, i en helt opåverkad sjö av samma typ som
Södra Kroksjön. Även p-värdet för diversitet vikt (lägre än förväntat) och diversitet antal och
abborre/karpfisk (högre än förväntat) är något avvikande.Övriga P-värdena var nära en opåverkad
sjö.
Figur 12. Förändring i ekologisk status mellan olika provfisken.
16
Södra Kroksjön - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
Figur 12 ovan visar förändring i ekologisk status över tiden i Södra Kroksjön. Indexet ökade från
måttlig status 1997 till god status för 2000 och 2003, för att minska till otillfredsställande status för
2013 och sedan öka till måttlig status för 2016.
Bilagor och referenser
Bilagor
1. Nätprovfiske i Södra Kroksjön, översiktliga fångstuppgifter från fram t.o.m. 2016
2. Längdfrekvensdiagram över tid i Södra Kroksjön.
3. Tidigare åldersbestämningar i Södra Kroksjön.
Referenser
1. Naturvårdsverket, 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten
och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4 utgåva 1, december 2007. Bilaga A,
Bedömningsgrunder för sjöar.
2. Länsstyrelsen Skåne, 2012. Fisk i sydvästsvenska skogssjöar – ett underlag för jämförelse
med andra sjöar.
3. Länsstyrelsen Jönköping, 2010:xx. Nätprovfiske i Jönköpings län – mall för
provfiskeutvärdering. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/SiteCollectionDocuments/Sv/djuroch-natur/fiske/Utbildning%20prov%20och%20elfiskeutv%c3%a4rdering/Mall-fornatprovfiskeutvardering.pdf
4. Bedömningsskala för fisksamhällens försurningspåverkan, Länsstyrelsen i Skåne 2010.
17
Bilaga 1.
SÖDRA KROKSJÖN
År Antal st Fångst/nät st Totalvikt g Fångst/nät g
1997
172
21,5
7114
889
2000
254
31,8
8404
1051
2003
240
30,1
6323
791
2007
41
5,1
1777
222
2013
37
4,6
2336
292
2016
41
5,1
11072
1384
År
1997
2000
2003
2007
2013
2016
1997
2000
2003
2007
2013
2016
1997
2000
2003
2007
2013
2016
1997
2000
2003
2007
2013
2016
1997
2000
2003
2007
2013
2016
1997
2000
2003
2007
2013
2016
EQR8
0,42
0,48
0,52
0,35
0,28
0,40
Status EQR8
Måttlig
God
God
Måttlig
Otillfredsställande
Måttlig
FiskstatusVår bed.
God
God
God
Otillfredsställande
Otillfredsställande
Otillfredsställande
Fiskart
Antal st Antal % Fångst/nät st Totalvikt g Vikt % Fångst/nät g Medelvikt g Medellängd mm
ABBORRE
40
23,3
5,0
1065
15,0
133
27
120
ABBORRE
37
14,6
4,6
1348
16,0
169
36
133
ABBORRE
90
37,5
11,3
3655
57,8
457
41
107
34
ABBORRE
82,9
4,3
941
53,0
118
28
101
ABBORRE
15
40,5
1,9
1289
55,2
161
86
149
21
51,2
2,6
2143
19,4
268
102
152
ABBORRE
MÖRT
111
64,5
13,9
2826
39,7
353
25
138
MÖRT
150
59,1
18,8
2557
30,4
320
17
121
MÖRT
112
46,7
14,0
1631
25,8
204
15
116
5
12,2
0,6
109
6,1
14
22
137
MÖRT
MÖRT
9
24,3
1,1
164
7,0
21
18
129
4
9,8
0,5
77
0,7
9,6
19
133
MÖRT
3,5
0,8
1287
18,1
161
215
253
BRAXEN
6
247
220
BRAXEN
9
3,5
1,1
1978
23,5
253
BRAXEN
3
1,3
0,4
465
7,4
58
155
214
BRAXEN
1
2,4
0,1
8
0,5
1
8
100
6
16,2
0,8
89
118
205
BRAXEN
709
30,4
BRAXEN
13
31,7
1,6
976
8,8
122
75
179
SARV
13
7,6
1,6
387
5,4
48
30
139
19,7
6,3
106
17
114
50
846
10,1
SARV
14,6
4,4
572
9,0
72
16
118
SARV
35
SARV
0
0,0
0
0
0,0
0
16,2
0,8
146
6,3
18
24
135
SARV
6
0
SARV
0
0,0
0
0
0,0
GÄDDA
2
1,2
0,3
1549
21,8
194
775
494
GÄDDA
4
1,6
0,5
411
4,9
51
103
254
0
0
GÄDDA
0
0,0
0
0,0
GÄDDA
1
2,4
0,1
719
719
40,5
90
516
GÄDDA
0
0,0
0
0
0,0
0
2625
GÄDDA
3
7,3
0,4
7876
71,1
985
595
ÅL
0
0,0
0
0
0,0
0
ÅL
1
0,4
0,1
1158
13,8
145
1158
861
0,0
0
ÅL
0
0,0
0
0
ÅL
0
0,0
0
0
0,0
0
ÅL
0
0,0
0
0
0,0
0
0
0,0
0
ÅL
0
0,0
0
Längder 5 mm:s klasser
Längder 5 mm:s klasser
385-389
360-364
335-339
310-314
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
285-289
385-389
360-364
335-339
310-314
285-289
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
385-389
360-364
335-339
310-314
285-289
260-264
235-239
210-214
185-189
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
260-264
235-239
210-214
185-189
160-164
135-139
110-114
85-89
60-64
385-389
360-364
335-339
310-314
285-289
260-264
235-239
210-214
185-189
160-164
135-139
110-114
85-89
60-64
35-39
385-389
360-364
335-339
310-314
285-289
Antal st./klass
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
260-264
235-239
210-214
Längder 5 mm:s klasser
185-189
Längder 5 mm:s klasser
160-164
135-139
110-114
85-89
35-39
Antal st./klass
Längder 5 mm:s klasser
160-164
135-139
110-114
S Kroksjön abborre 2007
60-64
S Kroksjön abborre 2003
85-89
35-39
Antal st./klass
385-389
360-364
335-339
310-314
285-289
S Kroksjön abborre 2000
60-64
Antal st./klass
385-389
360-364
335-339
310-314
285-289
260-264
235-239
210-214
185-189
160-164
135-139
110-114
85-89
60-64
35-39
Antal st./klass
S Kroksjön abborre 1997
35-39
385-389
360-364
335-339
310-314
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
285-289
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
260-264
235-239
210-214
185-189
160-164
135-139
110-114
85-89
60-64
35-39
Antal st./klass
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
260-264
235-239
210-214
185-189
160-164
135-139
110-114
85-89
60-64
35-39
Antal st./klass
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
260-264
235-239
210-214
185-189
160-164
135-139
110-114
85-89
60-64
35-39
Antal st./klass
Bilaga 2
Längdklasser
S Kroksjön mört 1997
Längder 5 mm:s klasser
S Kroksjön mört 2000
Längder 5 mm:s klasser
S Kroksjön mört 2003
Längder 5 mm:s klasser
S Kroksjön mört 2007
Bilaga 2
Bilaga 3
Södra Kroksjön – åldersanalys av mört och abborre
MÖRT
Tot
År Datum antal
1997 08-jul
83
2000 03-jul
77
2003 14-jul
61
0+
n Median Min Max
0
0
0
Tot
År Datum antal
1997 08-jul
41
2000 03-jul
36
2003 14-jul
67
0+
n Median Min Max
0
0
0
1+
n Median Min Max
0
1
62
62 62
7
77
71 84
2+
3+
4+
n Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max
15 103
94 107 18 126 107 136 26 141 130 157
7
107
89 111 42 122 111 133 22 141 130 153
13 103
96 111 32 118 108 133 8
145 140 158
ABBORRE
n
7
15
46
1+
2+
3+
Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max
84
74 87 28 110
95 125 0
77
62 92 3
113 113 118 4
130 127 138
78
68 93 14 106
96 122 5
148 139 158
4+
n Median Min Max
2
150 148 152
2
160 153 166
1
165 165 165