Enprognostiserande SROI‐analysav IdeellSecondHand ErikJannesson&EllenNilsson SERUS December,2014 Sammanfattning Second hand‐verksamheten inom Ideell Second Hand (ISH) under ett års tid utgör analysobjektetidennaSROI‐analys.ISHärenparaplyorganisationsomsamlarorganisa‐ tioner och butiker i Sverige som bedriver second hand‐verksamheter i syfte att uppnå samhälleligavinster.Totaltingårcirka500butikeriISH.Gemensamtfördessaärbland annatattdepåolikasätterbjudersubventioneradeanställningar,arbetsträning/praktik samtsysselsättningförvolontärer.Individerinomdessatregrupperutgörviktigaintres‐ senter i den aktuella SROI‐analysen, tillsammans med ISH:s kunder och butiker samt myndigheterna Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner (exklusive social‐ tjänster),landsting,ochsocialtjänster.Analysenfokuserarpåattkartläggavilkasociala ochekonomiskaeffekterintressenternauppleversomenkonsekvensavISH. Analysenhardockenprognostiserandeansats,vilketinnebärattsiffrornasompresen‐ terasirapportenbörbeaktasmedförsiktighet.Degällerendastunderförutsättningenatt detinsamladematerialetsamtgjordabedömningarochantagandenärrepresentativaför ISH:sintressenter. Informationsinsamlingenskeddeframföralltmedhjälpavenkäter.Webbaseradeenkäter användes för de tre förstnämnda intressentgrupperna ovan. En enkät i pappersform deladesuttillISH:sbetalandekunderunderendag.Butiksansvariga(ellerandralämpliga personer)svaradedessutompåtvåenkäterdärdenenarördeekonomiskinformationför butikernaochdenandratyppersoneriverksamheten.Förutomdettaanvändesövergrip‐ ande statistik från ISH, tillsammans med ekonomisk information från SKL:s databaser KPPochKolada. Deidentifieradeeffekternaförintressentgruppernaär: Anställdamedsubvention o Ökaddelaktighetisamhället,minskaddisponibelinkomst,ökaddisponibel inkomst,ökadegenmakt,ökatfysisktvälmående,ökadmeningsfullhet,ökat självförtroende, ökad självkänsla, förbättrade sociala relationer samt minskadstress Arbetstränande/praktiserande o Ökaddelaktighetisamhället,ökadegenmakt,ökatfysisktvälmående,ökad meningsfullhet,ökatsjälvförtroende,ökadsjälvkänsla,förbättradesociala relationersamtminskadstress Volontärer o Ökat fysiskt välmående, ökad meningsfullhet samt förbättrade sociala relationer Kunder o Ekonomiskbesparingsamtökadtillfredsställelse Butiker o Ekonomiskvinst Myndigheter o Frigörandeavresurser,reellkostnadsbesparingsamtreellintäktsökning 2 DetotalainsatsernaiISHförettåruppgårtill1,991miljarderkr.Detsocialaochekonom‐ iskavärdesomuppstårsomenkonsekvensavdessainsatserochrelateradeaktiviteter uppgårtillmotsvarandemellan7,529och14,694miljarderkr,efteratthänsyntagitstill påverkanitermeravdeadweight,tillskrivningochförflyttningsamttillnyttoperiodoch avtrappning.DettagerettSROI‐värdepå3,8–7,4:1vilketinnebärattförvarjeinvesterad kronaiISHskapasettvärdemotsvarande3,8–7,4kr. 3 Innehållsförteckning 1. SROI–SocialReturnonInvestment...............................................................................................5 2. Analysobjektet..........................................................................................................................................6 3. Intressenter...............................................................................................................................................8 4. Informationsinsamling.......................................................................................................................14 5. Insatser.....................................................................................................................................................24 6. Effekter,indikatorerochproxytermer.......................................................................................26 7. Påverkan...................................................................................................................................................40 8. Totalsocialnytta..................................................................................................................................44 9. Känslighetsanalys.................................................................................................................................50 10. Rekommendationer.............................................................................................................................53 Referenslista......................................................................................................................................................55 Bilagor...................................................................................................................................................................56 4 1. SROI–SocialReturnonInvestment Sedan lång tid har verksamheters värdeskapande i huvudsak mäts i strikt finansiella termer.Resursertillochinomverksamheternahardessutomfördelatspåsammagrund. SROI(SocialReturnonInvestment,www.sroi.se)harenbredareansatsgenomsittfokus pådetvärdeverksamheterskaparsocialt,miljömässigtochekonomiskt. SROIäretteffektbaseratkoncept,vilketinnebärattfaktiskförändringsnarareänresultat (eng.output)fokuseras.Resultathandlarprimärtomdekvantitativakonsekvensernaav aktiviteter. Det innebär att ett resultat av en utbildningsinsats som syftar till att få människoriarbeteärantaletindividersomgenomgåttutbildningen.Exempelpåeffekter (eng.outcome)ärökatsjälvförtroendeochökaddisponibelinkomstsomenkonsekvens avdejobb(resultat)somutbildningsinsatsenledertill. Konceptetbyggerpåintressentinvolveringoch‐analyssamtanvändandetavbeviskedjor för att tydliggör hur verksamheten skapar värde. En beviskedja beskriver hur insatser omvandlas till aktiviteter, resultat och effekter, hur stor del av förändringarna som faktiskt beror på de analyserade aktiviteterna, och slutligen hur mycket de skapade effekternaärvärda. SROI är ett av få koncept som beaktar värdet av effekter som saknar marknadsvärde, exempelvis självkänsla, social gemenskap och miljöförstöring. En sådan ansats ger en totalbildavförhållandetmellaninvesteringochvärde,vilketkommunicerasmedhjälpav ettsåkallatSROI‐värde.ExempelvistalarSROI‐värdet3:1omatten(1)investeradkrona skaparettvärdemotsvarandetrekronor.SROIhandlardockomnyttasnarareänpengar. Menmedanvändningenavpengarsomstorhetutnyttjasettvedertagetspråkförattkom‐ municera värde, och därmed förbättras möjligheterna till resursfördelning baserad på intebaraekonomisktutanävensocialtochmiljömässigtansvarstagande. EnSROI‐analysgenomförsutifrånsjuprinciper.Dessaärvägledandeiarbetetochsäker‐ ställerenvälgenomfördochtransparentanalys.SROIinnefattardessutomsexstegivilka principernaomvandlastillhandling.Desjuprincipernaochsexstegennämnsnedan. Desexstegen Desjuprinciperna 1. Fastställanalysensomfattningoch identifieradehuvudsakliga intressenterna 1. Intressenterna–desomupplever förändring–ärcentralaiprocessen 2. Förståvadsomförändrasför intressenterna 2. Kartläggeffekter 3. Värderadetsomärrelevantmedhjälp avmonetäraproxytermer 3. Mäteffekter 4. Fastställpåverkan 4. Inkluderabaradetväsentliga 5. BeräknaSROI‐värdet 5. Överdrivinte 6. Redovisa,användochförankra 6. Varöppenochtransparent 7. Fåanalysengranskad 5 2. Analysobjektet DennaSROI‐analysharskettpåbeställningavorganisationenIdeellSecondHand(ISH), medfinansieringfrånTillväxtverket.ISHärenparaplyorganisationsomsamlarorganisa‐ tioner i Sverige som bedriver second hand‐verksamhet i syfte att uppnå samhälleliga vinster. Inkluderade organisationer är bland annat Erikshjälpen, Läkarmissionen, Myrorna,RödaKorsetsamtSverigesStadsmissioner.ISHbeskrivssåhär: ”Våraverksamheterharenmångfaldavsamhällsnyttigasyften.Blandannatatt: Tillhandahållameningsfullarbetsträningförmänniskorsomavnågonanledning stårutanförordinariearbetsmarknad Erbjudavåravolontärermöjlighettillmeningsfullsysselsättningiettsocialtsam‐ manhang Generera medel till sociala insatser och utvecklingsinsatser, både i Sverige och internationellt Arbeta avfallsförebyggande och återanvända resurser vilket bidrar till utveck‐ lingenavetthållbartsamhälleochresurseffektivavfallshantering”(IdeellSecond Hand,2012,s1). År2012omfattadeISH497butiker.Tillsammanssysselsattedessadrygt22000individer, varav volontärer utgjorde 65 %. I övrigt handlar det om anställda (med och utan anställningsstöd) samt individer som arbetstränar eller praktiserar. Butikernas totala omsättningår2012uppgicktill996miljonerkr(inklusiveexportförsäljning). SjälvaanalysobjektetfördenaktuellaSROI‐analysenutgörsavdentotalasecondhand‐ verksamheteninomISH,detvillsägaallverksamhetrelateradtillattsamlain,bearbeta, distribueraochsäljabegagnadeprodukter.Genomgåendeianalysenkommervidärför utgåifrånochdiskuteravilkaeffekterochvärdenISHsomhelhetskapar,ochdettatrots att(1)ISHärenparaplyorganisationutanegnaanställdaochatt(2)detärdeingående organisationerna som bedriver verksamheten och därmed är källan till effekter och värdeskapande. Analysperiodenutgörsavettår,detvillsägaanalysenfokuserarpådeeffekterochvärden somskapassomenkonsekvensavettårsverksamhetinomISH.Somframgåravavsnitt 3 (Intressenter) har dock en del avgränsningar gjorts när det gäller de inkluderade intressenterna. Det gör att innevarande analys inte beaktar det totala värdet som ISH skapar,utanvärdetfördeutvaldaintressenterna. DenursprungligaambitionenvarattSROI‐analysenskullevaraavutvärderandekaraktär. Informationsinsamlingenresulteradedockiutfallsomintegjordedetmöjligtattuttala sig om effekter och värdeskapande på ett tillräckligt tillförlitligt sett. I dialog med ISH fattades därför beslut att presentera materialet i form av en prognostiserande SROI‐ analys.Dettainnebärattanalysenärgrundadpåinformationsomsamlatsinomfaktisk förändringförenlitendelavrespektiveintressentgrupp.Ianalysenhardetutfalletsedan betraktatssomrepresentativtförsamtligainomintressentgruppen.Detärdärmedviktigt 6 attpoängteraattanalysensomhelhetochdessolikadelarböranvändasmedförsiktighet. Detärendastenprognosfördettotalavärdeskapandet.Dethindrardockinteattanalysen användspåenradolikasättiolikasammanhang;analysenutgörentydligindikationpå denbetydelseISHharisamhället! 7 3. Intressenter Enintressentutgörsavenindivid,organisationellerfenomensomuppleverenförändring somenkonsekvensavanalysobjektet.ITabell3.1presenterasutfalletavdenintressent‐ kartläggning som gjorts utifrån informationsinsamlingen samt en dialog med ISH. Tabelleninnefattarenbenämningavintressenterna,informationomdeinkluderatseller exkluderatsochvarför,samtantalintressenterinomrespektiveintressentgrupp.Desist‐ nämndasiffornabaserasideflestafallpåinformationfrånISHförår2012,vilketärden senasttillgängligastatistikenavseendedetta. Utgångspunkten för att inkludera eller exkludera en intressent är SROI‐principen om väsentlighet.Detinnebärattendastdeintressentersomuppleverenbetydandeföränd‐ ringsomenkonsekvensavanalysobjektetskainkluderas.IinnevarandeanalysharISH dock valt att exkludera några sådana intressenter; utifrån tillgängliga resurser har en prioriteringvaritnödvändig.Effekternaförmiljönharexkluderatsdådetredanfinnsen radstudieromISH:spåverkaninomdettaområde.Avseendeintressentersomupplever socialaochekonomiskaeffekterhardegruppersomISHtyckerärmestrelevantaattfå belystavaltsut. Tabell3.1:Intressentkartläggning Intressent INDIVIDER Anhörigaoch vänner Anställdamed subvention Anställdautan subvention Arbetstränande/ praktiserande Handläggarepå myndigheter Inkludera/exkluderasamt logiskgrund Insamlingsmetod Antal Exkluderad–valavISH Inkluderad–central målgruppsomupplever socialaochekonomiska effekter Fokusgruppersamt enkät 732st Exkluderad–valavISH Inkluderad–central målgruppsomupplever socialaeffekter Fokusgruppersamt enkät Exkluderad–valavISH 8 5511st Kunder(ibutik) Inkluderad–central målgruppsomupplever ekonomiskaochsociala effekter Enkät Utländskakunder Exkluderad–valavISH Volontärer Inkluderad–central målgruppsomupplever socialaeffekter ORGANISATIONER Arbets‐ Inkluderad–upplever förmedlingen ekonomiskaeffekter Butiker(inom Inkluderad–upplever ISH) ekonomiskaeffekter Försäkrings‐ Inkluderad–upplever kassan ekonomiskaeffekter Kommuner Inkluderad–upplever (exklusive ekonomiskaeffekter socialtjänst) Landsting Inkluderad–upplever ekonomiskaeffekter Rättsväsendet Exkluderad–uppleverej betydandeförändring Staten(iövrigt) Exkluderad–valavISH Socialtjänster Inkluderad–upplever ekonomiskaeffekter FENOMEN Miljön Exkluderad–valavISH 9 576000st (egenbe‐ räkning) Fokusgruppsamt enkät 14500st Enkätsamtstatistik frånISH 1st Enkät 1st Enkätsamtstatistik frånISH 1st Enkätsamtstatistik frånISH 1st Enkätsamtstatistik frånISH 1st Enkätsamtstatistik frånISH 1st Idetvåföljandeavsnittenskerenmeringåendebeskrivningavdeinkluderaderespektive exkluderadeintressenterna.OmingetannatangesärexkluderingenenkonsekvensavISH själva,detvillsägaattdevaltattinteinkluderaintressenten. 3.1Inkluderadeintressenter Anställdamedsubvention DesomäranställdamedsubventioninomISHutgörencentralintressentgrupp.Subven‐ tioneradeanställningarinnebäratthelaellerdelaravenanställdslönekostnadbetalasav enmyndighet(vanligtvisArbetsförmedlingen).Desubventioneradeanställningarnaärtill förindividersomantingenharenfunktionsnedsättningsompåverkararbetsförmågan, ellersombehöversärskiltstödförattkommainpåarbetsmarknaden.Detgörisinturatt arbetstidenfördessaindividervarierar. Effekterna för intressentgruppen är av både social som ekonomisk karaktär. Det sist‐ nämnda handlar om att en subventionerad anställning ofta leder till antingen en ökad ellerminskaddisponibelinkomst1.Dessutomuppståroftasocialtorienteradeförändringar somenkonsekvensavattgåfrånattvaraarbetslöstillattvaraarbetstagare,exempelvis ökatsjälvförtroendeochförbättradesocialarelationer. Arbetstränande/praktiserande Arbetstränande/praktiserandeärocksåenviktigintressentgruppattinkludera.Underår 2012tillhandahöllISHarbetstränings‐ellerpraktikplatsertilltotalt5511individer.En stordelavdessaåterfinnsijobb‐ochutvecklingsgarantin.Inkluderingavdennamålgrupp baseraspåattindividersomfårmöjlighettillensysselsättninginomISHoftaupplever fleraolikasocialaeffekter;ensysselsättningisigbidrarmedförändringarijämförelse medattvarasysslolös.Detkanexempelvishandlaomökadegenmakt.Attbefinnasigien verksamhetsomISH:s,därdetfinnsengoderfarenhetavattarbetamedmänniskormed olikabakgrund,problematikochsituationer,bidrariskapandetavolikaeffekter. Volontärer VolontärerinomISHärencentralintressentgrupp.Denbeståravettstortantalindivider somavolikaskälfrivilligtengagerarsigiISH.Underår2012fannstotaltcirka14500 aktivavolontärerinomorganisationen.Somredannämntsutgördennagrupp65%avdet totalaantaletindividerinomorganisationen.Volontärerstårdärmedförenstorinsatsi verksamheterna i form av den tid de investerar. Deras individuella tidsrelaterade engagemangskiljersigdockkraftigt,alltfrånnågratimmardåochdåtillidetnärmaste helhetsarbete. Samtliga av deras upplevda effekter finns inom den sociala kategorin, exempelvis en ökad meningsfullhet genom att de får utnyttja sin kompetens till något positivt. 1Meddisponibelinkomstavseshärbruttoinkomstenminskadmeddenkommunalainkomstskatten. 10 Kunder ISH:skunderärenavgörandeintressentgruppförorganisationensexistens.Cirka90%av ISH:s totala intäkter kommer ifrån försäljning till intressentgruppen. Många kunder upplever dessutom egna effekter, dels ekonomisk besparing genom att produkterna de köperiregelärbilligarehosISHäniandraaffärer,delsökadtillfredsställelsesomenföljd av att de finner unika produkter, konsumerar mer miljövänligt eller att delar av de spenderadepengarnagårtillvälgörandeändamål. Arbetsförmedlingen ArbetsförmedlingenärencentralmyndighetirelationtillmångaavindividernainomISH. Myndighetentillhandahållerblandannatåtgärdsprogram,subventioneradeanställningar ochresurserförhandledarstöd.Arbetsförmedlingenärsåledesviktiggenomsittekonomi‐ skastödtillochkontaktermedindivider.Arbetsförmedlingenuppleverdessutomeneko‐ nomiskeffektiformavenreellkostnadsbesparingsomenkonsekvensavsinainsatseri ISH. Butiker ButikerinomISHutgörocksåenväsentligintressentgrupp.Verksamheternaskostnader utgörcentralainsatserförattskapavärde,ochderasekonomiskaresultatpåvisarföre‐ tagsekonomiskaeffekter(positivamenivissafallävennegativa)sommöjliggörverksam‐ heternas fortsatta existens. I analysen behandlas butiker som en enhet även om de i realitetenbeståravcirka500stycken. Försäkringskassan Försäkringskassanärenmyndighetsomharviktigkontaktmedindividersomharanställ‐ ningsstödellerbefinnersigiarbetsträning.EnstordelavindividernaiISHharvariten delavFörsäkringskassansersättningssystem.Mengenomattendelavdessaiställetfår enanställningochdärmedsininkomstfrånannathållfrigörsresursergenomblandannat de minskade handläggningskontakterna. Dessutom uppstår en reell kostnadsbesparing genomenpådethelatagetminskadutbetalningenavbidrag,ersättningochandrastöd‐ insatsertillindividerna. Kommuner(exklusivesocialtjänster)2 Kommuner(exklusivesocialtjänster)somorganisationeruppleverenekonomiskeffektav attindividerfåranställning.Denrelaterarframförallttillattökadeinkomsterpåindivid‐ nivå(totaltsett)innebärenreellinkomstökningpåkommunnivågenomökadinbetalning avkommunalinkomstskatt.Genomdetkommunalaskattefördelningssystemetfördelas dessasedanöverlandetskommuner.Kommunernabetraktasdärmedsomenintressent ianalysen,trotsattdeisjälvaverketär290tillantalet. 2Socialtjänsterbetraktassomenegenintressentgruppianalysen,varförvimedintressentenkommuner avserdenkommunalaverksamhetenmedundantagförjustsocialtjänster.Däravtilläggetexklusive socialtjänsterhärochfortsättningsvis. 11 Landsting Även landsting betraktas som en intressentgrupp trots att det i skrivande stund i realiteten finns ett 20‐tal olika landsting i Sverige. Intressentgruppen upplever en ekonomiskeffektsomenföljdavattindividerblirendelavISH,nämligenfrigörandeav resurser.AttbliendelavISHbidrarienheldelfalltillenförbättradhälsostatussomisin tur innebär färre kontakter med landstingspersonal. I en del fall ökar istället resursutnyttjandet,menpådethelatagetäreffektenpositivförintressentgruppen.De frigjordaresursernaöverstigeralltsådetökaderesursutnyttjandet.Dettagällersamtliga ekonomiskaeffekterfördeinkluderademyndigheterna;samtligaärpositivtorienterade påövergripandenivåförintressenten,menpåunderliggandenivåfinnsdetbådeökade ochminskadekostnaderlikvälsombådefrigörandeochökadkonsumtionavresurser. Socialtjänster SocialtjänsteruppleverekonomiskaeffekterpågrundavISH.Fleraavdeanställdamed subvention och arbetstränande/praktiserande har tidigare haft försörjningsstöd. Dess‐ utomgerintressentgruppenandraformeravstödtillarbetslösaindivider,blandannat olikaformeravutredningar.Omindividerexempelvisfårenanställningfrigörsresurser genom bland annat minskad handläggartid för individerna. Dessutom uppstår en reell kostnadsbesparinggenomattutbetalningavförsörjningsstödochandrainsatserminskas. Effekternaärsåledesavekonomiskkaraktär.Socialtjänsterbetraktassomenegenintres‐ sentgrupp trots att de är en del av kommuner. Anledningen är den tydliga relationen mellansocialtjänsterisigochindividernaiISH.Ävensocialtjänsterbetraktassomen(1) intressentgruppianalysen,ävenomocksådessapåettellerannatsättfinnsrepresen‐ teradeisamtliga290kommuneriSverige. 3.2Exkluderadeintressenter Anhörigaochvänner Anhörigaochvännertillanställdamedsubventionellerarbetstränande/praktiserandeär enintressentgruppsomoftauppleverpositivaeffekteravattdenanhöriga/vännenblir en del av ISH. Exempelvis kan det handla om sociala effekter som ökad glädje eller minskad stress, och ekonomiska effekter i form av ökade ekonomiska resurser som en konsekvensavattindividenskaffatenanställning. Anställdautansubvention AnställdautansubventionärindividerinomISHsominteharnågonformavanställnings‐ stöd. Utifrån sin anställning kan de uppleva flera positiva effekter.Det kan exempelvis handla om en ökad tillfredsställelse baserat på att verksamheten bidrar med positiva effekterförmångaintressenter.Samtidigtärdetinteovanligtattdentypenavindivider alltidväljerettarbetemedettsocialtoch/ellermiljömässigtfokussomledertillmotsvar‐ andetillfredsställelse.DetärdåinteISHisigsombidrarmedvärdet,utanenstordelav detskullehauppståttiallafall. 12 Handläggarepåmyndigheter Atthandläggarepåmyndigheterärenegenintressentgrupp,skildifrånmyndighetensom organisation (exempelvis Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller socialtjänster) berorpåattrespektiveindividsomhandläggerärendenkanupplevaförändringsomen konsekvensavISH.Idefallenhandläggareexempelvisfårettminskatantalindivideratt arbeta med – dessa får en arbetsträningsplats, praktikplats eller anställning – kan det exempelvis leda till en minskad stress i arbetssituationen. Det tillsammans med andra aspekteravarbetssituationenkanocksåledatilleffektersomökadtillfredställelsegenom känslanavattkunnahjälpamänniskor. Utländskakunder EndelverksamheterinomISHtransporterardelaravsinaprodukterutomlandsdärde sedansäljstilllokalbefolkningen(utländskakunder).Detärdesenaresomutgörintres‐ sentgruppenhär.Dennagruppkanupplevapositivaekonomiskaeffekteriformavtill‐ gångtillbrabegagnadeproduktertillettöverkomligtpris(ekonomisk besparing), men ävensocialaeffekteriformavökadtillfredställelsegenomanvändandetavprodukterna. Rättsväsendet Rättsväsendetbeståravenradolikamyndigheterochföretagkoppladetilldetarbetesom blandaannatpolisen,åklagare,advokater,KriminalvårdenochRättspsykiatringenomför. IendelfallfrigörsresurserfördessasomenkonsekvensavISH.Detskerisituationerdå individerväljerattklivaavenkriminellbanadådefårmöjlighetenattvaraendelavISH. En individ mindre som begår brott frigör resurser för de som annars skulle ha varit involveradeiatthanterabrottet.Analysenhardockvisatatteffekteninteärbetydande(i relationtillandraeffektersomISHbidrartill)varförintressentgruppenexkluderats. Staten(iövrigt) Fleraavintressenternasominkluderatsianalysenärstatligaorganisationer.Medstaten (iövrigt)avsesdärförövrigadelaravstatsapparaten,ochframföralltdesomrelaterartill effektenreellintäktsökning.Idettafallhandlardetomökadinbetalningavmervärdes‐ skattocharbetsgivaravgifter.Isituationerdärindividerbliranställdaökarvanligenden disponiblainkomsten,pengarsomoftaläggspåkonsumtionochdärmedinbetalningav mervärdesskatt. Mervärdesskatt betalas bland annat vid köp av varje enskild produkt inomISH.Vidutbetalningavlöntillenanställdskerdessutominbetalningavarbetsgivar‐ avgifter till staten, varför ökade lönekostnader vid nyanställning också leder till ökad inbetalningavarbetsgivaravgifter.IdefallverksamheternainomISHgårmedvinst,vilket deoftagör,betalardedessutomstatliginkomstskattpåvinsten.Sammantagetutgördetta positivaintäktsströmmarförstaten. Miljön ISHharenstorpositivpåverkanpåmiljöngenomattaffärsmodellenbyggerpååterbruk avbefintligaprodukter.ExempelvisfickISHunderår2011incirka25000tontextilier och5000tonhårdavaror(IdeellSecondHand,2012)därenstordelsedansåldesvidare. Detinnebärenkraftigtminskadresursförbrukningijämförelsemedomdessaprodukter skullenyproduceras,ochdärmedkraftigtminskadeutsläppochföroreningarinaturen. 13 4. Informationsinsamling Idettaavsnittbeskrivshurinformationsinsamlingengåtttillirelationtilldeinkluderade intressenterna.Tabell4.1gerenöversiktligbildavtillvägagångssättet,ochtabellenföljs avytterligareinformationominformationsinsamlingenperintressentgrupp. Tabell4.1:Informationsinsamlingen Intressentgrupp Insamlingsmetod Anställdamed Semistrukturerade subvention gruppintervjuer ochenkäter Arbetstränande/ praktiserande Volontärer Kunder Enkät Butiker Enkät Myndigheter Enkätersamt statistikfrånISH Tillvägagångssätt Semistruktureradegruppintervjuergenom‐ fördes med totalt fjorton individer från de treintressentgrupperna.Syftetvarprimärt att fånga vilka effekter som individerna upplever. Det materialet användes sedan för att utforma en enkät för respektive intressentgrupp(seBilaga1–3).Totalt239 individerbesvaradeenkäterna:62st(8%) anställda med subvention, 125 st (2 %) arbetstränande/praktiserande samt 52 st (0,4 %) volontärer. Procentsatserna repre‐ senterar svarsfrekvensen utifrån person‐ statistikförrespektivegruppförår2012. Information om intressentgruppen samla‐ desinviaenenkät(seBilaga4).Dendelades utav28butikertillderasbetalandekunder underendag.1024kunderbesvaradeden, vilketmotsvarar17%avbetalandekunder dendagenideaktuellabutikerna. Informationombutikersekonomiskasitua‐ tion samlades in med hjälp av en enkät gällandebutikernasintäkterochkostnader (seBilaga5).29butikerbesvaradeenkäten, vilket motsvarar cirka 6 % av det totala antalet. Informationsinsamlingenkoppladtilldein‐ kluderademyndigheternabaseradespånio framtagna typpersoner (se Bilaga 6). Typ‐ personerna formades utifrån samtal med individerinomolikadelaravISH.Enenkät (seBilaga7)utifråntyppersonernafylldesi av butiker, där de bland annat fick ange 14 vilken/vilka typperson/er individer inom intressentgruppernaanställdamedsubven‐ tion och arbetstränande/praktiserande kan betraktassom.22butikerbesvaradeenkät‐ en,vilketmotsvararcirka5%avdettotala antalet. Samtliga enkäter som nämns i Tabell 4.1 har distribuerats elektroniskt från oss till en kontaktperson per organisation inom ISH (samtliga enkäter förutom kundenkäten var dessutomelektroniskisig).Dessakontaktpersonerharsedanhaftiuppdragattvidare‐ befordraenkäternatillrättindividerinomorganisationen.Hurmångaavdeknappt500 butikernasamtcirka22000individernasomfaktisktfåttdessaenkäterärdärförväldigt svårtattsvarapå. Deinkomnaenkätsvarenutgjordealltsågrundenförenprognosavdettotalavärdesom ISHskapar;debetraktadessomrepresentativaförhelheten.Detinnebärexempelvisatt denekonomiskaeffektenförbutikerharberäknatsgenomattdetekonomiskaöver‐eller underskottetförår2013försvarandebutikerharsummeratsochsedanmultipliceratsså attdetmotsvararknappt500butikermedexaktsammautfall. 4.1 Enkäter för anställda med subvention, arbetstränande/praktiserande samtvolontärer Som grund för enkäten till intressentgrupperna anställda med subvention (se Bilaga 1) arbetstränande/praktiserande (se Bilaga 2) respektive volontärer (se Bilaga 3) genom‐ fördesalltsågruppintervjuermedindividerfrånintressentgrupperna.Dessaleddefram tillformulerandetaviturochordningnio,sjurespektivetreeffekterförintressentgrupp‐ erna (se kapitel 6 för en beskrivning av dessa). För att mäta utfallet av effekterna formuleradestvåpåståendeförvarjeeffekt.Påståendenbaseradestillstordelpåindivid‐ ernasegnautsagorundergruppintervjuerna,förattdärmedsäkerställaattdeverkligen indikerade de olika effekterna. För varje påstående gavs sex svarsalternativ. Till dessa följde instruktionen att välja det alternativ som bäst motsvarade deras eventuella utvecklingfråndentidpunktdådeblevendelavISHtillochmeddendagdebesvarade enkäten.IFigur4.1illustrerasettexempelpåutformningenavfrågorna. När effekter mäts behöver minst ett (1) så kallat tröskelvärde formuleras. Ett sådant representerarhurmycketförändringsommåstehaskettförattenenskildintressentskall ansesupplevaeneffekt.Dethandlarmedandraordomattbeslutanärenförändringär betydande, och därmed en effekt. Beslutet om tröskelvärde fattades av oss helt utan inblandningavISH.Tvåolikavärdenvaldesdessutom.Dessainnebärattindividenanses uppleva en effekt om denna uppgivit antingen minst viss positiv förändring på båda påståendena,ellermarginellpositivförändringfördetenapåståendetochminstganska storpositivförändringfördetandraförenenskildeffekt(seFigur4.2). 15 Figur4.1:Exempelpåutformningavpåståendeföreffekter Effekt Fysisktvälmående Påstående Svarsalternativ 1. Jagärfysisktaktiv Negativ förändring Ingen förändring Marginellpositiv förändring 2. Jagmårbrafysiskt Negativ förändring Ingen förändring Marginellpositiv förändring Visspositiv förändring Ganskastor positivförändring Storpositiv förändring Visspositiv förändring Ganskastor positivförändring Storpositiv förändring Figur4.2:Valdatröskelvärden ≥Visspositivförändring+≥Visspositivförändring=Effekt Marginellpositivförändring+≥Ganskastorpositivförändring=Effekt SomframgåravFigur4.1hadeindividernamöjlighetattangenegativförändringförvarje påstående.Engenomgångavenkätsvarenvisadeattendastettfåtalutnyttjadedenmöjlig‐ heten.Församtligapåståendenangavsdetalternativettrettongångerföranställdamed subvention,åttagångerförarbetstränande/praktiserandesamtåttagångerförvolontärer. För arbetstränande/praktiserande är dessa svar spridda över flera individer. Sex av svarenrelaterardocktilleffektenökatfysisktvälmående,därenindividangerennegativ förändringförbådapåståendenmedanenannanangerennegativförändringfördetena ochingenförändringfördenandra. Närdetiställetgälleranställdamedsubventionrelateraråttaavdetrettonsvarentillen ochsammaindivid.Dennaförtydligarpåföljandesätt:”Denegativaförändringarnahar medföretagetattgöra.Jaguppleverinteattmittarbeteäruppskattat,barautnyttjat,och islutändanärjagbaraenutbytbarsiffraiettsystem.Jaglitarintepåminarbetsgivare.” Förvolontärernakaniställetsexavdeåttasvarenrelaterastillenindivid.Dennagerdock uttryckförföljandeienkäten:”Efterettavslutatarbetsliv,kännsdetroligtochlättsamt attvaraenlitendelienverksamhetsommantrorpå,träffaandramänniskorienmiljö atttrivasi,utanattbehövataettalltförtungtansvarförhelheten”.Volontärenifrågager alltså uttryck för att denna trivs, trots den tydliga angivelsen av negativ förändring. Anledningenärattindividenuppleverattenstordelavdennegativaförändringen(70 %)berorpåannatänISH. 16 Sammantagetvisardetvåföregåendestyckenaattutfalletkopplattillnegativförändring inteattbetraktasombetydandeisammanhanget;dethandlaromförfåindivider.Avden anledningenharintenågonnegativsocialeffektinkluderatsianalysen. Förutomfrågoromeffekterinnehöllenkäternaävenfrågorgällandedeadweight,tillskriv‐ ningochmonetäraproxytermer,detvillsägahurindividernasjälvauppleverISH:spå‐ verkaniskapandetaveffekternasamthurdevärderardeupplevdaeffekterna(seavsnitt 6och7förmerdetaljeromdessafenomen).Deadweightochtillskrivningfångadesmed hjälpavenfrågaperfenomen(sefråga26och27iBilaga1,fråga23och24iBilaga2samt fråga12och13iBilaga3).Avseendedemonetäraproxytermernaanvändesolikametod‐ er, två för anställda med subvention, en för arbetstränande/praktiserande samt en för volontärer. Föranställdamedsubventionanvändesenmetodkoppladtilldeekonomiskaeffekterna, detvillsägaminskaddisponibelinkomstsamtökaddisponibelinkomst,medanenannan användsfördesocialaeffekterna.Denekonomiskaeffektenberäknadesutifråndifferens‐ enilönföreochefteranställningen(sefråga5och6Bilaga1).Idefallindividenuppgett sinbruttolönhardenräknatsomtillnettolönmedhjälpavenskatteschablonom20%. Avseende de sociala effekterna har samma metod använts för både anställda med subventionocharbetstränande/praktiserande.Respektiveindividfickviktadenellerde effektersomdennaupplever,delsinbördes,delsirelationtilldeninkomstindividenhade vid det aktuella tillfället (se fråga 29 i Bilaga 1 samt fråga 26 i Bilaga 2). Mer konkret uppmanades individerna att fördela 100 % över de upplevda effekterna samt deras inkomstutifråndetvärdedetyckerattrespektiveaspektskaparfördem.Ärexempelvis eneffektdubbeltsåmycketvärdsomenannanskadenförstnämndatilldelasdubbeltså mångaprocent.Tabell4.2visarettfiktivtexempelbaseratpåtreaveffekternasamtden aktuellaindividensinkomst. Tabell4.2:ExempelpåvärderingaveffekterförindividerinomISH Upplevdeffekt Viktning Värde Ökadegenmakt 25% 75000kr Ökatsjälvförtroende 15% 45000kr Ökadmeningsfullhet 10% 30000kr Inkomst(150000krperår) 50% 150000kr 17 Utifråndelsdenprocentuellafördelningenmellandefyraaspekterna,delsuppgifterom individens inkomst (angiven av individen själv) är det möjligt att erhålla en siffra som motsvarardetungefärligavärdetavdesocialaeffekterna.Tabell4.2visarblandannatatt individenuppleverattinkomstenärdubbeltsåmycketvärdsomeffektenökadegenmakt. Om värdet av inkomsten är 150 000 kr per år innebär det att ökad egenmakt är värt ungefärmotsvarande75000krperår(hälftenavvärdetavinkomsten). Demonetäraproxytermernaförvolontärerfångadesgenomattdeienkätendelsfickvikta deninbördesbetydelsenaveffekterdeupplever,delsfickangevaddeuppleverattderas engagemang i ISH är värt för dem i förhållande till den tid de investerar (se fråga 15 respektive16iBilaga3).Idetsistnämndafallethardefåttettantalfastasvarsalternativ som sträcker sig från 0 % till mer än 300 % av tiden de investerar. De har även fått möjlighetenattangeenheltegenprocentsatssommotsvararderasupplevelse.Ettsvar om 100 % innebär att de upplever att värdet de får ut motsvarar värdet av den investeradetiden.Varjeinvesteradtimmeharvärderatstill175kr,vilketmotsvarardet värdesomanvändsförenfrivilligtimmeinomEU:sLeaderprogram(LEADER,2011). Utifrån ovanstående var det möjligt att beräkna det ungefärliga värdet av respektive effektförvolontärer.Utgångspunktenfördetvarattdettotalavärdesomvolontärerna uppleveruteslutanderelaterartilldeinkluderadeeffekterna.Genomattvivetdettotala värdetindividernauppleversamtdeninbördesprocentuellarelationermellandeolika effekternakundeettgenomsnittligtvärdepereffektenkeltberäknas. 4.2Kundenkät För ISH:s kunder formulerades två effekter – ekonomisk besparing samt ökad tillfred‐ ställelse(sekapitel6förenbeskrivningavdessa)–baseratpålogiskaresonemangom varförenindividhandlariensecondhand‐butik.Ikundenkäten(seBilaga4)inkludera‐ dessedanfrågorrelateradetilldessa,tillsammansmedfrågorkoppladetilldeadweight och monetära proxytermer. Enkäten testades på ett tiotal second hand‐kunder för att säkerställa att frågorna var relevanta och riktigt formulerade. Utifrån den inkomna feedbackengjordesendelkorrigeringarinnandenslutligaenkätenskickadesut. Förattfångadenekonomiskaeffektenanvändesdelsfrågoromkundensköpmönsteri secondhand‐butiker(fråga1–3),delsenfrågasomuttryckligenuppmanadekundenatt angedeneventuellakostnadsbesparingenfördetaktuellaköpet(fråga5).Enkundhar ansettsupplevaeffektenomdennaharsvaratjakandepåomindividenuppleverattdenna sparatpengargenomattköpavaranidenaktuellabutiken.Baseratpåutfalletavnyss nämndafrågorharvärdetaveffektenekonomiskbesparingförettenskiltårberäknats. Beräkningenförenenskildindividharskettpåföljandesätt. Densummakundenangivitsomdengenomsnittligaköpesummanvidrespektivetillfälle (fråga2)divideradesmeddensummakundenhandladefördenaktuelladagen(fråga3). Kvotenmultipliceradesmeddenangivnakostnadsbesparingen(fråga5)förattfåfram dengenomsnittligabesparingenperköp,somisinturmultipliceradesmedantalangivna köpperår(fråga1).Detgaventotalbesparingperår,detvillsägaettuttryckförden 18 ekonomiskabesparingen.Summornafördeindividersomangivitkomplettasvarpådessa frågoranvändessedanförattberäknaettgenomsnittligtvärdeföreffekten.Detanvändes isintursomvärdeförsamtligakundersomupplevereffekten.Viktigtattpoängteraäratt beräkningen av värdet grundar sig på ett antagande om att individerna har samma besparingsandelförvarjeenskiltköp. Närdetiställetgällereffektenökadtillfredställelsehardennamättsmedhjälpavindika‐ torerformuleradesomanledningartilldetaktuellaköpet(fråga6).Närmarebestämtpå grundavmiljön(naturen),pågrundavdetsocialaarbetesompengarnagårtillsamtpå grundavvarornaisig.Kundernafickävenmöjlighetattuppgeandraanledningar.Genom‐ gångenavdessavisadedockattdepåettellerannatsättutgjordeendelavdetreredan formuleradeanledningarna.Dehardärförinkluderatsidesenareistället.Förattenkund skaansesupplevaeffektenökadtillfredställelsemåsteminstenavdetreanledningarna hafåttettjakandesvar. Förutomattväljaettellerfleraanledningarfickdeävenviktadeninbördesrelationen mellandessa,detvillsägauppgevilkenanledningsomärviktigast/minstviktigtochså vidare(fråga6).Dettaskeddegenomattrespektivekundfickfördela100%mellande valdaanledningarna.Ärexempelvisenanledningdubbeltsåmycketvärdsomenannan skadenförstnämndatilldelasdubbeltsåmångaprocent.Tabell4.3visarettfiktivtexem‐ pelpåettutfallförenenskildkundenkätavseendeanledningarochinbördesrelation. Tabell4.3:Exempelpåvärderingavkundeffekter Anledningtillköp Svar Pågrundavpriset Ja Pågrundavmiljön(naturen) Ja På grund av det sociala arbete sompengarnagårtill Pågrundavvarornaisig Ja Annat(specificera) ‐ Vetej ‐ ‐ 19 Procent 25% 50% 25% ‐ ‐ ‐ AvTabell4.3framgårattdenaktuellaindividenuppleverökadtillfredställelse;individen har svarat jakande för anledningarna på grund av miljön och på grund av det sociala arbetet pengarna går till. Deangivnaprocentsatsernafördetvåsistnämndaharsedan summerats,vilketidettafallblir75%.Procentsatsenharisinturanväntsförattberäkna värdetaveffekten. Denandrautgångspunktenförberäkningenavvärdetvarkundernasegnauppskattningar av den maximala betalningsviljan för den eller de produkter som köpts (fråga 8). Den summanharbetraktassomdenövregränsenförhurmycketdettotalavärdetförkunden uppgårtill;maxprisetangergränsenförnärdetinteärvärtdetlängre(dentotalanyttan överstiger inte kostnaden). Den angivna maxsumman har dividerats med den summa kundenköptförviddetaktuellatillfället(fråga3).Kvotenharsedanmultipliceratsmed den uppskattade genomsnittliga köpesumman som kunden angivit (fråga 2) samt det uppskattadeantaletköpperår(fråga1).Dentotalaproduktenavdettaangeralltsåden maximalakostnadensomdenenskildakundenkantänkasigattbetalaförsinaköpunder ett år. Detta är dock baserat på ett antagande om att andelen mellan faktiskt köp och angivetmaxprisärdetsammaövertid. OmviåtergårtillexempletiTabell4.3hardenkundenalltsåangivitatt75%avanled‐ ningarnatillköpetärrelateradetillökadtillfredställelse,detvillsäga75%avdentotala nyttanrelaterartilldennasocialaeffekt.Iföregåendestyckeharvidessutomangivithur den totala nyttan har beräknats (= den maximala betalningsviljan). I en situation där kundenstotalanyttauppgårtillmotsvarande20000kroch75%avdemrelaterartillden ökade tillfredställelsen uppgår värdet av den senare till motsvarande 15 000 kr. Summornafördeindividersomangivitkomplettasvarpådessafrågoranvändessedan förattberäknaettgenomsnittligtvärdeföreffekten,somisinturanvändessomvärdeför samtligakundersomupplevereffekten. Förattkunnagöraenberäkningavdettotalavärdetförintressentgruppkrävsenupp‐ skattningavdettotalaantaletkunder.Informationomantaletunikakunderförettenskilt år har därför efterfrågats från butikerna. Totalt 21 butiker återkom med svar men då siffrornaideallraflestafallsnararerelateradetillantalköpunderettår–vilketjuären heltannansakänunikakunder–hardennainformationinteanvänts.Iställetharenbe‐ räkningavdettotalaantaletunikakunderinomISHgjortsbaseratpåettgenomsnittför hurmångaunikakunderbutikernahadedendagkundenkätendeladesut(butikernafick lämnauppgifteromdetockså),ungefärligaantalettimmarrespektivebutikharöppetper år samt hur ofta de svarande kunderna uppgett att de handlar i second hand‐butiker. DettagavetttotaltantalunikakunderförhelaISHpåcirka576000perår,ochdärmed ettgenomsnittpå1159unikakunder/butikochår.Detärdensummansomanväntsför attberäknadettotalavärdetförintressentgruppen. 4.3Butiker Informationsinsamlingenkoppladtillbutikerskeddemedhjälpavenenkät(seBilaga5) somsyftadetillattsamlainformationomderasekonomiskasituationförår2012–2013. 20 UtifråndetvardetmöjligtattuttalasigomdetekonomiskautfalletförISHsomhelhet. Beräkningarnaavdetsenareutgickdelsifråndeninformationomintäkterochkostnader somerhållitsfrånde29butikerna,delsinformationomdentotalaomsättningenförISH förår2012.SiffrorförkostnadernaförISHsomhelhetsamlasinteinavorganisationen. Omsättningenförde29butikernaförår2012motsvarade15%avdentotalaomsättning‐ enförISHdetåret.Frånår2012tillår2013ökadede29butikernadessutomsinomsätt‐ ningmed9%.UtifråndetharettantagandegjortsomenomsättningsökningförISHtotalt settmedmotsvarandeprocentsats. När det istället gäller kostnaderna för ISH som helhet har dessa beräknats genom att multiplicerakostnadernaförde29butikernaförår2013med6,667.Ettantagandehar alltsågjortsattkostnadernaförde29butikerna–precissomintäkterna–representerar 15%avISH:stotalakostnader.Attmultipliceradessakostnadermed6,667gerentotal kostnadsommotsvarar100%.Utifråndessatotalsummorförintäkterochkostnaderför ISHsomhelhetförår2013beräknadesdetekonomiskaresultatet,vilketvisadesigvara ekonomiskvinst. 4.4Myndigheter Effekternafördeinkluderademyndigheternaärallaekonomisktrelaterade.FörFörsäk‐ ringskassansamtsocialtjänsterhandlardetantingenomförändringariutbetalningarav olika former av stödinsatser eller förändringar i resursanvändningen. För kommunen (exklusivesocialtjänster)handlardetomökadeskatteintäkter,medandetförArbetsför‐ medlingenochlandstingrörsigomfrigörandeavresurser(sekapitel6förenbeskrivning avdessaeffekter). Detmesttillförlitligasättetattfångadeekonomiskakonsekvensernafördessamyndig‐ heterärattfrågavarochenavindividernainomISHvilkentypavsamhällsresurserde konsumerat för den givna tidsperioden och sedan summera detta. Med tanke på den volymavmänniskorsomäraktivainomISHharensådanaansatsintevaritresursmässigt möjlig. Istället har kartläggningen utgått ifrån schabloner, där arbetet utgått ifrån så kalladetyppersoner.Idettafallärentyppersonenteoretiskbeskrivningavenvanligt förekommande individ inom ISH. Utifrån hur denna teoretiska individ använder samhällsresurserharschablonberäkningargjortsfördeekonomiskakonsekvensernaför deaktuellamyndigheterna.Typpersonerhartagitsframförintressentgruppernaanställ‐ da med subvention samt arbetstränande/praktiserande, där samma typpersoner har använtsförbådaintressentgrupperna. För att skapa typpersonerna fördes diskussioner med en dryg handfull anställda inom ISH.Dessaharengodinblickochnärakontaktmedindividernainomintressentgrupp‐ erna.Diskussionernafokuseradepåattidentifieravilkatyperavindividersomfinnsinom verksamheterna,deraskarakteristiskadrag,hurderassituationvanligtvissettutinnan de kom till ISH samt hur situationen i regel förändras efter att de blivit delaktiga i verksamheten.Diskussionernaomdettaleddeframtillformandetavniotyppersoner(se Bilaga6). 21 Utifråndeniotyppersonernafördesdiskussioneromderasmerkonkretakonsumtionav samhällsresurser (rent teoretiskt). Utgångspunkten för dessa diskussioner var föränd‐ ringarikonsumtionenförenperiodsomstäcktesigettårföredemblevendelavISHtill och med att de varit ett år i verksamheten. I de fall konsumtionen relaterade till utbetalningar av pengar skattades nivån av förändring, och i de fall det handlade om konsumtionsförändringar kopplad till människors tid (exempelvis möten med hand‐ läggare eller läkare) fångades enhetskostnaden för den senare med hjälp av befintlig statistik,framföralltSKL:sdatabaserKPPochKolada.Sammantagetgavdettaenbildav värdetavdenförändradekonsumtionenavresurserpermyndighetochtypperson. Utifrån en uppfattning om hur individerna inom ISH är fördelade mellan de olika typpersonerna var det i sin tur möjligt att beräkna det totala värdet för de aktuella myndigheterna. En enkät för att få svar på just denna fördelning skapades därför (se Bilaga7).Denansvariga(ellerannanlämpligperson)förrespektivebutikfickiuppdrag attförrespektiveindividinomintressentgruppernaanställdamedsubventionocharbets‐ tränande/praktiserande ange vilken eller vilka typpersoner (inklusive andel) som individenmotsvarar.Utifråndetutfalletberäknadesalltsådeekonomiskakonsekvens‐ ernaförmyndigheterna. 4.5Någraavslutandemetodfrågor Enkäterna för de olika intressentgrupperna distribuerades alltså via kontaktpersoner centralt utsedda av ISH, där dessa kontaktpersoner hade i uppdrag att sända informa‐ tionen vidare till respektive butik. Redan i samband med att enkäterna skickades till kontaktpersonernaframkominformationsompekademotenlågsvarsfrekvens.Delsfick butikerna–pågrundavattenkätarbetetavolikaskäldrogutpåtiden–relativtontom tidpåsigattdelautkundenkätensamtfyllaienkäternatilldemsjälva.Iettsenareskede förlängdes tidsspannet rejält, men tyvärr utan några betydande förändringar i antalet svar.Delsuppstodettvisstmotstånd/ifrågasättandefrånendelbutikerattöverhuvud tagetfyllaienkäterna.Delsvaldevissakontaktpersoneravoklaraanledningarattendast distribuerainformationentillenlitenandelavsinabutiker.Enbartdetsistnämndabidrog tillattenstordelavindividernaochbutikernainomISHintefickmöjlighetattfyllaide olikaenkäterna.Användningenavkontaktpersonerharoavsettvaritennödvändighetför attkunnadistribueraenkäternapåettresurseffektivtsätt.Samtidigtgörtillvägagångs‐ sättetattdetalltsåärväldigtsvårtattsvarapåhurmångasomislutändenharnåttsav enkäterna. Viharävenmottagitsynpunkterfrånendelgällandedetfaktumattenkätentillintres‐ sentgrupperna anställd med subvention, arbetstränande/praktiserande samt volontärer varutformadsomwebbenkät.Desomhördeavsiguttryckteatttillgångentilldatorerär lågsamtattdatorkompetenseniendelfallärbristfällig,ochattdetdärmedskullevara enklareförrespektivebutikattdistribueraenenkätipappersform.Deifylldaenkäterna perbutikskullesedanmatasinavenenskildindivid. 22 Det finns två anledningar till att webbenkäten ändå användes. Först och främst var ambitionenattnåsåmångaindividersommöjligt,vilketvarpotentiellt22000styckeni närmare500butiker.Vårbedömningvarattdetavresursskäl(bådebutikernastidoch miljöpåverkan)intevarlämpligtatthanteraenkätenipappersform.Fördetandravarvår bedömningattdenlämpligasteutformningenavdeviktigafrågornaommonetäraproxy‐ termerkrävdeettwebbverktyg.Datorstödetbidrogtillattindividernaenbartexponera‐ desförupplevdaeffekteridendelavenkätendärdeninbördesbetydelsenaveffekterna skulleviktas.Dethadeintevaritmöjligtattåstadkommaienpappersenkät. Närviefterentidkonstateradeattenkätutfalletsågutattblilågtgavs,trotsargumentet ovan,instruktionertillbutikernaattdetvarmöjligtfördemattskrivautenkäten,distribu‐ eradenipappersformochsedanlåtanågonannanindividmatainsvaren(värderings‐ fråganskulledåutelämnas).Mentyvärrbidrogdettaintetillnågonnämnvärdökningav svarsfrekvensen. 23 5. Insatser Insatserutgörshäravderesurser–bådemonetäraochickemonetära–somanvändsför attdrivaanalysobjektet.Tabell5.1summerardeintressentersombidrarmedinsatseri just det här fallet, samt vad värdet av insatserna uppgår till. I samtliga fall är dessa avrundandetillnärmastemiljontal.Direkteftertabellengesytterligareinformationom respektiveinsats. Tabell5.1:Insatserperintressentgrupp Intressent Typavinsats Arbetsförmedlingen Anställnings‐och handledarstöd Butiker Driftskostnader Volontärer Tid TOTALT Värdeavinsats 66000000kr 821000000kr 1104000000kr 1991000000kr Arbetsförmedlingenstårförenviktiginsats,ävenomdenirelationtilldetvå andraär liten.Insatsenbeståravdetanställnings‐ochhandledarstödsomdebetalarförindivider somantingenharensubventioneradanställningellersomarbetstränar/praktiserarinom ISH.StödetsyftartillattgeISHbetydandeförutsättningaratthjälpaindividernatillolika typeraveffekter.Detfinnsidagslägetinteentillgängligsiffrafördenexaktaomfattningen avdetstödISHfåravArbetsförmedlingen.Ienkätentillbutikernagällandederasekonom‐ iskasituationfickdedärföruppgedensummadeårligentaremotijustanställnings‐och handledarstöd. De 29 butiker som svarade uppgav tillsammans ett stöd på cirka 10 miljonerkrförår2013.Viharhärgjortantagandetattövrigabutikertaremotmotsvar‐ ande summor, vilket i så fall ger en total insats från Arbetsförmedlingen om cirka 66 miljonerkr. Ävenintressentgruppenbutikerstårförviktigainsatsergenomdekostnaderdeharför attdrivaverksamheten.MedtankepåattvihäranalyserarISHsomhelhetharvivaltatt inkludera butikernas totala kostnader; oavsett typ av kostnad relaterar de på ett eller annatsätttillkärnverksamhetenochbördärmedinkluderas.Ävenhärharkostnaderna för de 29 butiker som svarade på den ekonomiskt relaterade enkäten använts för att beräknadentotalakostnaden.De29hadekostnaderom123miljonerkrår2013.Med motsvarandekostnaderförallabutikernauppgårdetotalakostnadernaförISHtillcirka 821miljonerkr.Densummanmotsvararalltsåvärdetavbutikernasinsatser. 24 Närdetavslutningsvisgällervolontärerstårdennaintressentgruppfördenklartstörsta insatseniISH.Deärsåledesenheltcentralresursförverksamheten.StatistikfrånISH visar alltså att det för år 2012 fanns cirka 14 500 frivilliga engagerade inom ISH. Enkätsvaren från intressentgruppen visade att de som svarat i genomsnitt lägger 8,7 timmar per vecka som ISH‐volontär. Gäller denna siffra för samtliga ger det cirka 6,3 miljonerfrivilligtimmarperår(baseratpå50veckorsengagemang).Somtidigarenämnts används175krsomvärdeförenfrivilligtimmeidenhäranalysen,vilketgerettvärdepå insatsenfrånvolontärermotsvarandedrygt1,1miljarderkr.Sammantagetinnebärdetta att värdet av de totala insatserna i ISH under ett år uppgår till motsvarande knappt 2 miljarderkr. 25 6. Effekter,indikatorerochproxytermer Idettaavsnittbeskrivshurinsatsernaomvandlatstillaktiviteter,resultat,effekteroch värdeskapande för intressenterna. Detta presenteras i ett antal underavsnitt utifrån intressentgrupperna,ochsammanfattasavslutningsvisiTabell6.8. 6.1Anställdamedsubvention DesammantagnainsatsernaiISHmöjliggörensubventioneradanställningförettbetyd‐ andeantalindivider;förår2012vardet732stycken(ettresultat).Aktiviteternaförde anställdainnefattarenradolikasaker,exempelvisställauppprodukteributiken,ståi kassan,jobbamedbokföringellerhämtaskänktaprodukterfrånindividerellerorganisa‐ tioner.Självaanställningen(ettresultat)medförisinturfleraeffekterförindividerna.De effektersomidentifieradesianalysenpresenterasinedanståendepunktlista.Ianslutning till respektive effekt anges även ett citat hämtat från gruppintervjuerna. Det är bland annatbaseratpådessasomeffekternaformulerades.IBilaga9återfinnsflercitatfrån dennaintressentgrupplikvälsomfrånarbetstränande/praktiserandeochvolontärer. Ökaddelaktighetisamhället–”Attfåenanställninginnebärentrygghet attintevarautanförsamhället” Förändraddisponibelinkomst–”Jagärnufrifrånskulder,detpåverkar migpositivt” Ökadegenmakt–”Anställningenharbidragittillattmantvingats utvecklasochklaraavenroll” Ökatfysisktvälmående–”Jaggicknermigikondition[somarbetslös].Här fårjagrörapåmig” Ökadmeningsfullhet–”Mankanhjälpapersoneriutsattasituationer” Ökatsjälvförtroende–”Förtroendettillmigsjälvharökat,jagharvuxit sommänniska” Ökadsjälvkänsla–”Dettaärmittförstajobbvid34årsålder.Dethar verkligenökatkänslanavegenvärdeochsjälvkänslan”. Förbättradesocialarelationer–”Allaärlikahärävenommanärolika,det ärensåbrasocialmiljö” Minskadstress–”Detärenkravlösmiljösompassaralla” Iavsnitt4.1beskrivsdelshurutfalletfördessaeffekterfastställdes,delshurvärdetav effekternaberäknades.Idetsenarefalletvaralltsåviktningenavdeninbördesbetydelsen aveffekternaencentralutgångspunkt.Dengenomsnittligaviktningeniprocentpereffekt presenteras i Tabell 6.1 (baserad på 29 svar). Som framgår av tabellen är det ökad meningsfullhetochförbättradesocialarelationersomrelativtsettansågsvaramestvärda förintressentgruppen.Inkomstenisigärdockdenaspektsomvärderadesallrahögst. 26 Tabell 6.1: Relativ betydelse av effekter (anställda medsubvention) Effekt Genomsnittlig betydelse(%) Ökaddelaktighetisamhället 7% Ökadegenmakt 7% Ökatfysisktvälmående 8% Ökadmeningsfullhet 13% Ökatsjälvförtroende 7% Ökadsjälvkänsla 9% Förbättradesocialarelationer 16% Minskadstress 5% Inkomst 28% UtifråninformationeniTabell6.1ochdengenomsnittligainkomstenfördesomsvarade beräknades värdet för respektive effekt. Men som framgår av Tabell 6.8 har ett värdeintervalltagitsframförenstordelaveffekterna.Idessaintervallrepresenterardet högstvärdet(oavsettintressentgrupp)detutfallsomerhöllsnäralltillgängliginforma‐ tion användes. Det lägre värdet i intervallet beräknades istället genom att exkludera extremvärdenkoppladetilldemonetäraproxytermerna.Detfinnsettundantagidetta ochdetgällereffektenminskaddisponibelinkomstföranställdamedsubvention.Förden effektengällerdetomvändaförhållandet. 27 Utgångspunktenförattidentifieraextremvärdenirespektivefallvardetgenomsnittliga värdet bland de svarande. Utifrån det gjordes sedan en bedömning av vad som är att betraktasomextremvärde,detvillsägavärdensomavvikerkraftigtfrånövriga.Tabell 6.2 visar en sammanställning av högsta inkluderade värde samt exkluderade ex‐ tremvärdenpereffektföranställdamedsubvention. Tabell6.2:Extremvärdenförmonetäraproxytermerföranställdamedsubvention Effekt Högstainkluderadevärde Exkluderadeextremvärden Ökaddelaktighetisamhället 249000kr 685440kr Ökaddisponibelinkomst 168000krperår Ingaextremvärden Minskaddisponibelinkomst ‐67000krperår ‐149000och‐214000kr perår Ökadegenmakt 228000kr Ingaextremvärden Ökatfysisktvälmående 249000kr 499000och576000kr Ökadmeningsfullhet 384000kr 499000,576000och 914000kr Ökatsjälvförtroende 184000kr 384000och432000kr Ökadsjälvkänsla 210000kr 384000och576000kr Förbättradesociala 291000kr 407000och998000kr relationer Minskadstress 134000kr 228000kr 6.2Arbetstränande/praktiserande Fördearbetstränande/praktiserandeutgörsjälvaarbetstränings‐ellerpraktikplatsenett resultatförindividen.Förår2012vardetdessutomöver5500individersomfickden möjlighetensomenkonsekvensavinsatsernaiISH(ettresultat).Attvaraendelavett 28 sammanhangochhaensysselsättninginomISHharianalysenvisatsigbidratillmotsvar‐ andetypavförändringarsomförintressentgruppenanställdamedsubvention,dockmed undantagförförändringaridendisponiblainkomsten.Inedanståendepunktlistapresen‐ terasdessaigen,mendenhärgångentillsammansmedrelateradecitatfördenaktuella intressentgruppen(seBilaga9förflercitat). Ökaddelaktighetisamhället–”Atthanågonstansattgåtillpådagarnaär jätteviktigt” Ökadegenmakt–”Jagharfåttstödochuppbackningochvågattatagimitt liv” Ökatfysisktvälmående–”Jaggicknermigikonditionavattbaravara hemma” Ökadmeningsfullhet–”Brakänslaavattgenyttatillvälbehövande” Ökatsjälvförtroende–”Omtänksamomgivningsomgöratt självförtroendetökar” Ökadsjälvkänsla–”Jagvågarsägavadjagtyckerhär,detärentrygghet” Förbättradesocialarelationer–”Detärväldigtbraochomtänksam personalochomgivning” Minskadstress–”Detärinteförtufftakt,manhinnermeddetmanska”. ITabell6.3framgårdengenomsnittligaprocentuellaviktningenaveffekternaförarbets‐ tränande/praktiserande(baseradpå53svar).Ävendennaintressentgruppviktarinkom‐ stensommestvärdfördem,följtavförbättradesocialarelationerochökadmeningsfullhet. Övrigaeffekterviktasväldigtjämt. Tabell6.3:Relativbetydelseaveffekter (arbetstränande/praktiserande) Effekt Genomsnittlig betydelse(%) Ökaddelaktighetisamhället 8% Ökadegenmakt 7% Ökatfysisktvälmående 6% Ökadmeningsfullhet 10% 29 Ökatsjälvförtroende Ökadsjälvkänsla Förbättradesocialarelationer Minskadstress Inkomst 7% 6% 15% 8% 33% Tabell6.4:Extremvärdenförmonetäraproxytermerför arbetstränande/praktiserande Effekt Högstainkluderade Exkluderadeextremvärden värde Ökaddelaktighetisamhället 216000kr 1344000kr Ökadegenmakt 144000kr 5040000kr Ökatfysisktvälmående 126000kr 168000kr Ökadmeningsfullhet 208000kr 1176000kr Ökatsjälvförtroende 216000kr 6720000kr Ökadsjälvkänsla 189000kr 840000kr Förbättradesocialarelationer 230000kr 1344000kr Minskadstress 143000kr 192000och200000kr 30 SlutligenvisarTabell6.4delsdehögstainkluderadevärdenafördemonetäraproxyterm‐ erna vid beräkningen av den lägre delen av SROI‐värdet, dels de exkluderade extrem‐ värdena.Förutomförminskadstressrelaterarextremvärdenatill(1)enenskildindivid. 6.3Volontärer Underår2012fannsliteöver14500volontäreraktivainomISH.Dentidsomdessabidrar medäralltsåattbetraktasomencentralinsatsiverksamheten.Degenomfördessutom ett stort antal olika aktiviteter, bland annat tvättning av textilier, skapandet av nya textilprodukter, sortering, strukturering och märkning av produkter i butiken samt kassaarbete.Resultatetavinsatsernaochaktiviteternaärprimärtattindividernaharen aktivsysselsättning,somisinturbidrartilleffekteriformavökatfysisktvälmående,ökad meningsfullhetsamtförbättradesocialarelationer.Envolontäruttryckerdetvåsistnämn‐ daeffekternasåhär:”Främstvillejaghanågotattgöra,densocialabitenärledande.Men samtidigtkännsdetocksåbraattgöranågonnytta”.Enannanuttryckerdetförbättrade fysiskavälmåendetsåhär:”Iochmed[ISH]såtyckerjagattjagblivitgladareochtycker attdetärroligtattkläuppmigigen,jagfårävenkondition”(seBilaga9förflercitat). Demonetäraproxytermernaförvolontärerharalltsåberäknatsutifrånhurdeviktatde upplevdaeffekterna,samtrelationmellandentiddeläggeriverksamhetenochdennytta deuppleveravdet.Närdetgällervärdetavdeninvesteradetidenär273000krdethögsta inkluderade värdet i beräkningen av den lägre delen av SROI‐värdet. Exkluderade extremvärdenär327000,682000,910000och1092000kr. I Tabell 6.5 beskrivs hur volontärerna viktat effekterna (baserat på 17 svar), och som synesärdetenökadmeningsfullhetsomärdenklartmestbetydelsefullaeffekten,följtav förbättradesocialarelationer.IFigur6.1presenterasavslutningsvishurvolontärernabe‐ traktadesininvesteradetidförhållandetillvilkennyttadeupplevdesomenkonsekvens avden(baseratpå47svar).Nästanenmajoritet(42%)uppleverattdefårutungefärlika mycketsomdeinvesterar,medan32%anserattdefårutmerellermycketmer. Tabell6.5:Relativbetydelseaveffekter(volontärer) Effekt Genomsnittlig betydelse(%) Ökatfysisktvälmående 18% Ökadmeningsfullhet 51% Förbättradesocialarelationer 31% 31 Figur6.1:Volontärernasinvesteradtidiförhållandetillnyttan 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 0%av 50%av 100% 150% 200% 250% 300% Merän tiden tiden avtiden avtiden avtiden avtiden avtiden 300% 6.4Kunder Förkunderäraktiviteternasjälvklara;deköperprodukteravISH.Köpetisigkandärmed betraktassomettresultatbådeförkundenochISH.Förindividenlederköpetisinturi många fall till effekter. En sådan är ökad tillfredsställelse. Det handlar då om en tillfredställelse av miljömässigt (förbrukar exempelvis inte nya resurser vid ett köp), socialt(köpetbidrarexempelvistillatthjälpautsattamänniskor)ellerproduktrelaterat (köper exempelvis en unik produkt som inte går att få tag på någon annanstans) slag. Dessutomuppleverendelkunderekonomiskbesparingsomenföljdavattdeannarshade handlatproduktenienannanaffärtilletthögrepris. Avseendedemonetäraproxytermernaförkundervärderadesdenökadetillfredsställelsen alltså utifrån viktningen av anledningar till köpet och den maximala betalningsviljan. I Tabell6.6framgårdettotalautfalletavviktningen(baseratpå804svar).Procentsatsen för respektive anledning representerar den genomsnittliga andelen som kunderna hänfört till den senare. Den genomsnittliga procentsatsen på sista raden i tabellen representerardensammantagnaochgenomsnittligaandelsomkundernauppgettförden ellerdeanledningarsomrelaterartilleffektenökatillfredställelse. Beräkningenavvärdetfördenekonomiskabesparingenharalltsåiställetutgåttfrånden faktiskabesparingenkundernauppgett(baseratpå225svar).Iberäkningenavdenlägre delen av SROI‐värdet inkluderades 541 000 kr som det högsta värdet för effekten. De exkluderadeextremvärdenautgjordesav1000000,1944000och2368000kr.Närdet istället gäller effekten ökad tillfredställelse utgjorde 97 000 kr det högsta inkluderade värdet,medanföljandeextremvärdenexkluderades:103000,108000,111000,125000, 125000,150000,360000och375000kr. 32 Tabell6.6:Relativbetydelseavanledningartillköp(kunder) Anledningtillköp Genomsnittligbetydelse(%) Priset 30% Miljön(naturen) 19% Detsocialaarbetetsom 26% pengarnagårtill Varornaisig 21% Annat 3% Vetej 1% Anledningarrelateradetillökad 54% tillfredställelse 6.5Butiker Intressentgruppen butiker står för viktiga insatser genom de kostnader de har för att drivasecondhand‐verksamheten(aktivitet).Resultatetavdessainsatserochaktiviteter ärprimärtenfungerandeaffärsverksamheter,vilketisinturledertilleffektenekonomisk vinst.Iavsnitt4.3beskrivshurvärdetaveffektenberäknades. 6.6Myndigheter DemyndighetersomidentifieratssomintressenterärsomtidigarenämntsArbetsförmed‐ lingen,Försäkringskassan,kommuner(exklusivesocialtjänsten),landstingsamtsocialtjän‐ ster.AvdessaärdetenbartArbetsförmedlingensombidrarmedinsatsertillanalysobjekt‐ et.Dethandlaromdeanställnings‐ochhandledarstödsomdebetalartillISH.Resultaten som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landsting och socialtjänster upplever är klienter/kunderianställning,arbetsträningellerpraktik,vilketgerettminskatbehovav stödfrånmyndigheterna.Dettalederisinturtillekonomiskaeffekterförmyndigheter. 33 För Försäkringskassan och socialtjänster uppstår både en reell kostnadsbesparing och frigörandeavresursersomenkonsekvensavISH.Detförstnämndahandlaromminskade kostnaderiformavminskadutbetalningaversättningarochandrastödinsatser.Enstor delavindividernasomfåttensubventioneradanställningellerblivitendelavettarbets‐ marknadsprogramhadetidigareersättningfrånFörsäkringskassanoch/ellersocialtjänst‐ er.Dennyasysselsättningeninnebäriställetersättningheltellerdelvisfrånannathåll. Individerianställning,arbetsträningellerpraktikinnebärdessutomettminskatresurs‐ utnyttjande för myndigheterna (frigörande av resurser); individerna behöver inte ha sammakontaktlängreochdessaresurserkaniställetläggaspåannat. FörArbetsförmedlingenhandlardetenbartomenreellkostnadsbesparingsomframförallt kan hänföras till att de på övergripande nivå inte längre behöver betala för olika utbildningsinsatserfördeindividersomblirendelavISH.Tillvissdelhandlardetockså om kostnader som exempelvis tolkstöd. Intressentgruppen landsting upplever istället enbarteffektenfrigörandeavresurser.Påövergripandenivåhandlardetomattdetärfler individeravdesomblirendelavISHsomfårettminskatbehovavsjukvårdsrelaterade resurser(exempelvismötenmedsjuksköterskorochläkare)ändesomfårettökatbehov avmotsvarande.ISHbidraralltsåtillattmänniskorigenomsnittblirfriskareochdärmed intebehöversjukvårdisammautsträckning. När det avslutningsvis gäller kommuner (exklusive socialtjänster) utgörs resultaten för intressentgruppenprimärtavattflerkommerianställningochdärmedbetalarkommu‐ nalinkomstskatt.Effektenhandlardärmedomenreellintäktsökningförintressenten. Somnämnsiavsnitt4.4baserasberäkningenavdemonetäraproxytermernaförovan nämndaeffekterpådeidentifieradeförändringarnaikonsumtionenavsamhällsresurser (tidochpengar)förniotyppersoner.IBilaga8beskrivsvärdetavrespektivetyppersons förändrade resurskonsumtion. Respektive butiksansvariga (eller andra lämpliga personer)fickalltsåutifrånbeskrivningarnaavtyppersonerna(seBilaga6)angevilken ellervilkatyppersonerrespektiveindividiintressentgruppernaanställdamedsubvention samtarbetstränande/praktiserandeframföralltkankaraktäriserassom.Utfalletavdetta presenteras i Tabell 6.7 (baserat på 332 individer). Tabellen visar bland annat att de anställda med subvention framför allt kan karaktäriseras som (i tur och ordning) typperson6,1och2,medantypperson5,9och6ärvanligastförekommandeblandde arbetstränande/praktiserande. 34 Tabell6.7:Procentuellfördelningmellantyppersoner Typperson Anställdmed Arbetstränande subvention /praktiserande Typperson1 20% 7% Typperson2 20% 8% Typperson3 0% 4% Typperson4 8% 4% Typperson5 8% 17% Typperson6 25% 15% Typperson7 0% 8% Typperson8 5% 13% Typperson9 5% 17% Annan 9% 7% 35 Tabell6.8:Effekter,indikatorerochproxytermer Intressent Insats Resultat Anställda Cirka700 med individermed subvention subventionerad anställninginom ISH Effekt Indikator Utfall Monetärproxyterm Ökaddelaktigheti samhället Minskaddisponibel inkomst Ökaddisponibel inkomst Ökadegenmakt Ökatfysiskt välmående Ökad meningsfullhet Ökat självförtroende Ökadsjälvkänsla Förbättradesociala relationer Minskadstress Andelsomrapporterar effekten Självrapporterad minskningiinkomst Självrapporterad ökningiinkomst Andelsomrapporterar effekten Andelsomrapporterar effekten Andelsomrapporterar effekten Andelsomrapporterar effekten Andelsomrapporterar effekten Andelsomrapporterar effekten Andelsomrapporterar effekten 81% 10% 48% 71% 60% 87% 69% 77% 82% 79% Självskattningi relationtillinkomst Individens inkomstförändring Individens inkomstförändring Självskattningi relationtillinkomst Självskattningi relationtillinkomst Självskattningi relationtillinkomst Självskattningi relationtillinkomst Självskattningi relationtillinkomst Självskattningi relationtillinkomst Självskattningi relationtillinkomst 36 Värde 68000– 97000kr ‐46000– ‐91000kr 67000kr 68000kr 88000– 152000kr 97000– 178000kr 71000– 116000kr 75000– 120000kr 111000– 171000kr 39000– 50000kr Arbetsträ‐ nande/prak‐ tiserande Volontärer Cirka5500 individer arbetstränar/ praktiserarinom ISH Ökaddelaktigheti samhället Ökadegenmakt Ökatfysiskt välmående Ökad meningsfullhet Ökat självförtroende Ökadsjälvkänsla Förbättradesociala relationer Minskadstress Andelsomrapporterar effekten Andelsomrapporterar effekten Andelsomrapporterar effekten Andelsomrapporterar effekten Andelsomrapporterar effekten Andelsomrapporterar effekten Andelsomrapporterar effekten Andelsomrapporterar effekten 74% 73% 65% 78% 65% 65% 86% 83% Självskattningi relationtillinkomst Självskattningi relationtillinkomst Självskattningi relationtillinkomst Självskattningi relationtillinkomst Självskattningi relationtillinkomst Självskattningi relationtillinkomst Självskattningi relationtillinkomst Självskattningi relationtillinkomst Tid Cirka14500 individer frivilligarbetar inomISH Ökatfysiskt välmående Ökad meningsfullhet Förbättradesociala relationer Andelsomrapporterar effekten Andelsomrapporterar effekten Andelsomrapporterar effekten 44% 65% 58% Självskattningi relationtilllagdtid Självskattningi relationtilllagdtid Självskattningi relationtilllagdtid 37 53000– 96000kr 40000– 226000kr 49000kr 60000– 99000kr 52000– 342000kr 53000– 95000kr 74000– 114000kr 37000– 50000kr 12000– 23000kr 35000– 64000kr 21000– 39000kr Kunder Arbetsför‐ medlingen Butiker Försäkrings‐ kassan Cirka575000 unikakunder köperprodukter årligenhosISH Anställnings‐och Tidigarenämnda handledarstöd subventionerade anställningar samtarbets‐ tränings‐och praktikplatser Driftskostnader Ekonomisk besparing Ökad tillfredställelse Andelsomrapporterar effekten Andelsomrapporterar effekten 44% 94% Självskattning Beräkningutifrån andeltillfredställ‐ elseochbetalnings‐ vilja Reell kostnadsbesparing Förändradutbetalning avstödinsatser 100% Värdetavminskad utbetalningav stödinsatser Butikernasintäkter ochkostnader 100% Butikernastotala vinst Cirka500butiker Ekonomiskvinst somtillsammans omsätteröveren miljardkrårligen Ettstortantal individervars stödbehovfrån Försäkrings‐ kassanminskat ellerförsvunnit helt Frigörandeav resurser Reell kostnadsbesparing 38 Förändradkontakt medmyndigheterna Förändradutbetalning avbidrag,ersättning ochandrastödinsatser 100% 100% Värdetavfrigjorda resurser Värdetavminskad utbetalningav bidrag,ersättning ochandra stödinsatser 18000– 42000kr 8000– 11000kr 46000000 kr 264000000 kr 24500000 kr 38100000 kr Kommuner Cirka700 individersom betalar kommunal inkomstskatt Reellintäktsökning Förändradinbetalning avkommunal inkomstskatt 100% Värdetavökad inbetalningav kommunal inkomstskatt Landsting Ettstortantal individervars stödbehovfrån landsting minskateller försvunnithelt Frigörandeav resurser Förändradkontakt medmyndigheterna 100% Värdetavfrigjorda resurser Ettstortantal individervars stödbehovfrån Socialtjänster minskateller försvunnithelt Frigörandeav resurser Reell kostnadsbesparing Förändradkontakt medmyndigheterna Förändradutbetalning avförsörjningsstöd ochandrastödinsatser 100% 100% Socialtjänster 39 18200000 kr 64600000 kr Värdeavfrigjorda 14100000 resurser kr Värdetavminskad 520800000 utbetalningav kr försörjningsstödoch andrastödinsatser 7. Påverkan I detta avsnitt presenteras den påverkan som ISH har i skapandet av de effekter som intressenternaupplever.Påverkanrelaterartilltrefenomen: Deadweight–beskriverdendelavrespektiveeffektsomskulleuppståttävenutan ISH Tillskrivning–beskriverdenandelavrespektiveeffektsomberorpåISHochden andelsomberorandraindivideroch/ellerorganisationer Förflyttning–beskriverdendelavrespektiveeffektsominteharskapatsavISH utanuppståtttidigare,ellerförskjutitredanbefintligaeffekter. Andelen deadweight och tillskrivning har identifierats på lite olika sätt beroende på intressent.Ienkäternatillintressenternaanställdamedsubvention,arbetstränande/prak‐ tiserande samt volontärer ställdes specifika frågor om deadweight och tillskrivning (se fråga26och27iBilaga1,fråga23och24i Bilaga2samtfråga12och13iBilaga3). Individernafickdärmedsjälvaskattavilkenandelavdeförändringardeuppleversomde trorhadeuppståttävenutanISH,samthurstordelavdeupplevdaförändringarnasom beror på ISH respektive andra individer/organisationer. Det genomsnittliga svaret i respektivefallanvändessomdeadweightrespektivetillskrivningianalysen.Ibådafallen mättesutfalletdärmedpåövergripandenivå(församtligaeffektertotaltsett)ochintepå effektnivå (deadweight och tillskrivning för varje enskild effekt). Detta gäller även för övrigaintressentgrupper. Ienkätentillkunderfannsmotsvarandefrågaomdeadweightnärdetgällereffektenökad tillfredsställelse(fråga7iBilaga4).Deadweightförkundernasekonomiskaeffektberäk‐ nadesiställetutifråninformationfrånenkätenomhurmångasomansågattde(1)skulle köptproduktennågonannanstansomdeinteköptdenavISH,samt(2)hurmångaav dessasomisinturinteansågattdesparadenågrapengargenomattköpaproduktenhos ISH.Fördessaskullealltsådenekonomiskabesparingenuppståoavsett.Denandelsom uppfylldedessakriterieranvändesdärförsomdeadwightförintressentgruppen. Närdetiställetgällertillskrivningenförkunderbedömdesdennavara100%,detvillsäga attdeeffektersomupplevsfulltutberorpåISH.Anledningenärattdevaldaindikatorerna (anledningarnatillköpet)ärformuleradepåettsådantsättattdeärdirektrelateradetill just köpet i butiken; att något annat skulle påverka är därför högst osannolikt. Motsvarande argument gäller även tillskrivningen för butiker, det vill säga ISH kan tillskrivas100%avdeneffektdeupplever. Deadweightochtillskrivningförsamtligamyndigheterbaseradespåutfalletförrespek‐ tive fenomen för intressentgrupperna anställda med subvention samt arbetstränan‐ de/praktiserande.Merkonkrethardetsamladegenomsnittetfördeadweightrespektive tillskrivningfördetvåsenaregruppernaanväntssomdeadweightrespektivetillskrivning förArbetsförmedlingen,Försäkringskassan,kommuner(exklusivesocialtjänster),landsting samtsocialtjänster. 40 Anledningenärattdetärutifrånindividernaidetvåintressentgruppernasomeffekter förmyndigheternauppstår.Detgörisinturattdeneffektandelförindividernasomskulle uppstått i alla fall respektive på grund av andra är desamma för myndigheterna; de bakomliggandeanledningarnatillindividernasförändringarärdesammasomförmyn‐ digheterna.Denargumentationengällerävendeadweightförintressentgruppenbutiker, varförberäkningavdeadweightfördennaskettpåmotsvarandesätt. Närdetavslutningsvisgällerförflyttningharintenågonkvantitativmätningskett,utan angivenandelbyggerpåvårbedömningbaseradpåinformationfrångruppintervjueroch enkäter. Förflyttningen för intressentgrupperna anställda med subvention, arbetsträn‐ ande/praktiserandesamtvolontärerharsattstill15%.Motsvarandeandelharäveninklu‐ derats för myndigheterna, och detta med utgångspunkt i samma resonemang som för deadweightochtillskrivningfördessa.Förkunderochbutikerharförflyttningensattstill 0%;effekternadeuppleveräravsådankaraktärattförflyttninginteäraktuell. Vad är då 15 % förflyttning baserat på? Många av individerna inom de tre intressent‐ gruppernaanställdamedsubvention,arbetstränande/praktiserandesamtvolontärerhar erfarenheterfrånliknandesituationertidigare.Dethandlarintenödvändigtvisomsecond hand‐verksamhet,utandetkanhandlaomverksamhetermedheltannatfokus.Fördetvå förstnämndagruppernaärdengemensammanämnarenimångafalljustarbetsträningen, praktikenellerdensubventioneradeanställningensomenkonsekvensavlängrearbets‐ löshet.Enheldelavindividernaharalltsåtidigareerfarenheteravmotsvarandesituation somdetarmedsigtillISH.Endelavdenerfarenhetenhardeävenkonkretnyttaav;den bidrariskapandetaveffekterfördem.Detkanexempelvishandlaomattdesedantidigare är medvetna om de positiva konsekvenserna av att få en tydlig tidsrelaterad struktur underdagarna–somattgåuppirätttidigtpåmorgonen,tasigivägochaktiverasigsamt gåochläggasigitidpåkvällarna–somgörattnärdeblirendelavISH(frånatthagått sysslolösunderenperiod)snabbarekananpassasigtilldessadagligarutiner.Ijustdet härfallethandlardetdärmedomatttidigareerfarenheterbidrartilleffektenökadegen‐ makt,detvillsägaattendelaveffektenförflyttas. Materialet pekar dock inte på att förflyttningen är omfattande, och valet av 15 % symboliserarjustdet;detärenbetydandemenintesärskiltstorandel.Meddetsagtskall det också sägasattvi lika gärna kunde ha valt 10eller 20 %. Som framgåravkänslig‐ hetsanalysenärvaldprocentuellandeldockintekänslig,vilketisinturgörattdenexakta siffranintespelarenstörrerollförhelheten.Poängenmeddenärsnarareattkommuni‐ ceraatttidigareverksamheterförindividernaharenbetydelseiskapandetaveffekter. Motsvarande resonemang kan föras avseende volontärer. Exempelvis grundas effekten ökadmeningsfullhetåtminstonetilldelpåindividernastidigarekompetens.Kompetensen –ochdärmedendelavmeningsfullheten–hardocksingrundiandraverksamhetereller intressenochkandärmedtillvissdelansesvaraförflyttad.Ensammanställningavutfallet avseendepåverkanförvolontärersamtövrigaintressenterpresenterasiTabell7.1. 41 Tabell7.1:Påverkanavseendesamtligaintressenter Intressent Effekt Deadweight Anställdamed subvention Ökaddelaktigheti samhället Minskaddisponibel inkomst Ökaddisponibelinkomst Ökadegenmakt Ökatfysisktvälmående Ökadmeningsfullhet Ökatsjälvförtroende Ökadsjälvkänsla Förbättradesociala relationer Minskadstress Arbetstränande/ Ökaddelaktigheti praktiserande samhället Ökadegenmakt Ökatfysisktvälmående Ökadmeningsfullhet Ökatsjälvförtroende Ökadsjälvkänsla Förbättradesociala relationer Minskadstress Volontärer Ökatfysisktvälmående Ökadmeningsfullhet Förbättradesociala relationer 42 Tillskrivning Förflyttning 54% 54% 54% 54% 54% 54% 54% 54% 54% 54% 60% 60% 60% 60% 60% 60% 60% 60% 60% 60% 15% 15% 15% 15% 15% 15% 15% 15% 15% 15% 49% 49% 49% 49% 49% 49% 49% 59% 59% 59% 59% 59% 59% 59% 15% 15% 15% 15% 15% 15% 15% 49% 59% 15% 49% 49% 49% 55% 55% 55% 15% 15% 15% Kunder Arbets‐ förmedlingen Butiker Försäkrings‐ kassan Kommuner (exklusive socialtjänster) Landsting Socialtjänster Ekonomiskbesparing Ökadtillfredställelse Reellkostnadsbesparing 11% 42% 100% 100% 0% 0% 52% 60% 15% 52% 100% 0% 52% 52% 60% 60% 15% 15% 52% 60% 15% Frigörandeavresurser 52% 60% 15% Frigörandeavresurser Reellkostnadsbesparing 52% 52% 60% 60% 15% 15% Ekonomiskvinst Frigörandeavresurser Reellkostnadsbesparing Reellintäktsökning 43 8. Totalsocialnytta Idettaavsnittbeskrivsinledningsvisidentifieradnyttoperiodochavtrappningförvarje enskildeffekt,detvillsägadentidsperiodsomdeupplevdaeffekternaberäknashållaisig som en konsekvens av analysobjektet, samt hur effekten minskar under den perioden. DäreftersammanfattasdennyttasomISHskapartotaltsettlikvälsomfördeolikaintres‐ senterna.DentotalanyttanrelaterasocksåtilldetotalainsatsernasåattettkallatSROI‐ värdedärmedkanpresenteras. 8.1Nyttoperiodochavtrappning Nyttoperioden för en effekt startar i den stund en intressent upplever den aktuella effekten.Hurlängeperiodenvararberorväldigtmycketpåsituationen,detvillsägade aktiviteter som bidragit till att skapa effekten. Vid angivelse av en nyttoperiod är det dessutomenbartdeaktivitetersomingårisjälvaanalysperiodensomskabeaktas,iden häranalysenalltsåaktiviteternainomISHunderettenskiltår.Eventuellaefterföljande upprätthållandeinsatserskaintebeaktas. Ovanståendeinnebärattmångaavdeeffektersomanställdamedsubvention,arbetsträn‐ ande/praktiserandesamtvolontäreruppleverigrundenharenkortnyttoperiod;deras existensärberoendeavkontinuerligaupprätthållandeinsatser.Detgällerminskad/ökad disponibelinkomst,ökaddelaktighetisamhället,ökatfysisktvälmående,ökadmeningsfull‐ het,förbättradesocialarelationersamtminskadstress.Fördessaeffekterhardärförkort‐ astmöjliganyttoperiodidennatypavanalysanvänts,detvillsägaettår.Detbetyderatt alltvärdeaveffekt(somenkonsekvensavanalysobjektet)ärbortaettårefteratteffekten uppstått.Detinnebärattavtrappningenär100%;helavärdeminskningenskerunderdet enskildaåret.Nedanfördjuparviosslitekopplattilldessaeffekter. Idefallenindividharfåttökad/minskaddisponibelinkomstrelaterardentilldefaktiska aktiviteterna inom ISH. Den förändrade disponibla inkomsten håller i sig under den periodsomindividenfaktisktarbetardär.Däreftergällereninkomstsomärfrikopplad frånanalysobjektet.Harindividenexempelvisjobbatfjortonmånadermendärefteråter blivitarbetslöskandetinnebäraa‐kasseersättningiställetförexempelvisaktivitetsstöd. Detinnebärisinturenlägreinkomstänvidanställningenmenkanskehögreäninnan anställningen.Dentypenavnyttakräverenkvalificeringsperiodsomäriparitetmedden analysperiodsomanvändsidenaktuellaanalysen.Medtankepåattdetärprecisgränsfall omindividenhinneruppfyllaförutsättningarnavaldeviattexkluderaeventuellfortsatt ekonomisknyttaavenanställning;vibeaktarbaradenfaktiskalönensomutbetalasfrån ISHiförhållandetillinkomstendessförinnan. Innebördenavökaddelaktighetisamhället,ökadmeningsfullhet,förbättradesocialarela‐ tionersamtminskadstressärhäravsådantslagattdeärdirektförknippademedfaktiskt engagemanginomISH.Ettsådantengagemangkanförvissoinnebäraattindividenfort‐ sätterupplevaexempelvisenökaddelaktighetisamhälletsomenkonsekvensavISHäven efterattindividenintelängreäraktivdär.Menatteffektenskullehängaiunderenbetyd‐ andeperioddärefterärintesannolikt.Blirindividenåtersysslolöskommerkänslanav 44 utanförskapsannoliktkrypanderättsnabbt.Ärdetiställetenannanorganisationsomfår förmånenattaktiveraindividenkommerdeneventuellakänslanavdelaktighetsnabbtatt relateratilldenverksamhetenistället.ÄrindividenkvarinomISHsåärdetnyainsatser som gör att den eventuella delaktigheten upprätthålls, det vill säga sådana som inte relaterartillanalysobjektet.Motsvaranderesonemangkanförasavseendedetreandra effekterna(ökadmeningsfullhet,förbättradesocialarelationersamtminskadstress). Ökatfysisktvälmåendeärnågotsomoavsettkontextärattbetraktasomenfärskvara;det krävskontinuerligfysiskaktivitetförattupprätthållasinstatus.ExempelvisvisarLoetal. (2011)attnyttanavlättkonditionsträning30mintregångeriveckanunderetthalvårär maxetthalvår.Medennyttoperiodommaxettårbeaktasjustdetta. När det avslutningsvis gäller effekterna ökad egenmakt, ökat självförtroende och ökad självkänsla är de av sådant slagatt det krävsbetydandeinsatser under lång tid för att effekternaskavaraavmerihållandekaraktär,detvillsägaattnyttoperiodenärlång.Ide samtalvihaftmedrepresentanterförISHgerdessauttryckförattmångaavindividerna inom ISH skulle behöva vara i verksamheten under flera år för att bland annat bakomliggandeproblemskakommatillytanochbearbetas.Debehöverfåtidpåsigatt utvecklasochväxasommänniskor. Underdegruppintervjuervigenomförtgavettflertalavindividernakonkretauttryckför att deras dagliga rutiner, självförtroende och självkänsla är starkt förknippat med att befinnasiginomISH(ellerannanverksamhet).Deuppleverattdestärksrättsnabbtnär dekommeriniverksamheten(effekternauppstårtidigt),menattdeförsvagas(effekterna minskarkraftigt)närdeexempelvistvingasgåhemmaarbetslösaigen.Sammantagetger dettaetttydligtintryckavattnyttoperiodenfördetrenämndaeffekternaärkort(maxett år).EttårinomISHverkarheltenkeltintevaratillräckligtförattindividernadärefterska upprätthålladeupplevdaeffekterna(oavsettsituation)underenbetydandetid. Ovanståenderesonemangomnyttoperiodochavtrappningfördeeffektersomanställda med subventionsamt arbetstränande/praktiserande uppleverhardirektakonsekvenser för resonemangen om nyttoperiod och avtrappning för myndigheternas effekter. Som framgåravdiskussioneniföregåendeavsnitt(ompåverkan)äreffekternaförorganisa‐ tionernaenföljdavindividernaseffekter.Detsammagällereffekternasnyttoperiodoch avtrappning,detvillsäganyttoperiodenförmyndigheternaseffekterkanansesvaraett årmedenavtrappningpå100%. Enstordelavmyndigheternaseffekterförsvinnersåledesidenstundindividernainte längreuppleversinaeffekter,vilketidettafallärigenomsnittdrygtettårefterattdeblev endelavISH.Ettkortexempelfårillustreradetta.Enindividsomunderentidvariten delavISHfårintemöjlighettillförlängning.Idettafallinnebärdetattindividenåterfår gåhemmasysslolösunderenperiod.Detinnebärisinturenpåkorttidökadkontaktmed myndigheter, exempelvis samtal med handläggare (ökad konsumtion av resurser), och litelängreframitidenexempelvisenarbetsmarknadsutbildningsomArbetsförmedlingen betalar(reellkostnadsökning).Förändringenfrånfrigörandeavresursertillökadresurs‐ 45 konsumtion,likvälsomförändringfrånreellkostnadsbesparingtillkostnadsökningsker härinteallssärskiltlångtefterattindividenlämnatISH.Nyttoperiodenäralltsåkort. Förintressentgruppenbutikerutgörseffektenavekonomiskvinst.Ensådanrörperdefini‐ tionettenskiltåriochmedattennyresultaträkninggällerföråretefter.Detekonomiska överskottetkommerjudessutombaraintressentgruppensjälvatilldel,ochmedtankepå attanalysperiodenuppgårtillettårfinnsdetingaegentligaaktivitetersomkandranytta av vinsten efter analysperiodens slut. Detta innebär att nyttoperioden även för denna effektärettår,medenavtrappningpå100%. 8.2Totaltvärdeskapande IdettaavsnittpresenterasdettotalavärdeskapandesomISHbidrartill.Vanligenpresen‐ terassådantsomettdiskonteratnuvärdeförattdärmedtahänsyntillattpengarsvärde förändrasövertid.Menmedtankepåattnyttoperiodenförsamtligaeffekterärsattatill ettår(seavsnitt8.1)ärsådandiskonteringinteaktuellidettafall.ITabell8.1presenteras dettotalavärdeskapandet,bådeperintressentochtotaltsett.Värdenapresenterasdess‐ utommedrespektiveutanextremvärden–däravdetvåkolumnernaförlågtrespektive högträknatvärde. SomframgåravTabell8.1bidrarISHtilletttotaltvärdemotsvarande7529000000– 14 693 600 000 kr. I Figur 8.1 presenteras dessutom hur det genomsnittliga positiva värdeskapande (lågt plus högt värde dividerat medtvå)per intressent är fördelat. Det totalavärdetharskapatsmedhjälpavinsatsermotsvarande1991000000kr(seavsnitt 5).UtifrånsamtligagivnaförutsättningarinnebärdetettSROI‐värdeförISHpå3,8–7,4:1, detvillsägaISHgenerarentotalnyttaom3,8–7,4gångerinsatserna.IBilaga10presen‐ terasenöversiktligsammanställning–iformavenpåverkanskarta–avhurdettavärde skapats,detvillsägahurinsatseromvandlatstillaktiviteter,resultat,effekterochvärde. Tabell8.1:Totalvärdeskapandeperintressent Intressent Totaltvärdeskapande (lågträknat) Anställdamedsubvention 84600000kr Arbetstränande/praktiserande 436500000kr Volontärer Kunder 139100000kr 6562400000kr 46 Totaltvärdeskapande (högträknat) 129300000kr 1083500000kr 257000000kr 12917400000kr Arbetsförmedlingen 11400000kr Butiker Försäkringskassan Kommuner(exklusive socialtjänster) Landsting 126700000kr 11400000kr 126700000kr 15500000kr 15500000kr 4500000kr 4500000kr 16000000kr Socialtjänster TOTALT 132300000kr 16000000kr 132300000kr 7529000000kr 14693600000kr Figur8.1:Fördelningavpositivtgenomsnittligtvärdeskapande 47 Detfinnsnågrasärskiltintressantaaspekterattlyftaframavseendevärdeskapandetför specifika intressentgrupper, mer konkret kunder, volontärer samt Arbetsförmedlingen. Figur8.1visaratthela88%avdettotalapositivavärdetkommerkundertilldel.Denhöga andelengörattsjälvainformationsinsamlingenbehöverdiskuterasytterligare,vilketsker idetnästkommandeavsnittetdärdentotalakänslighetsanalysenbehandlas. NärdetiställetgällervolontärerframgårdetavTabell8.1attdettotalavärdetfördem motsvarar139100000–257000000kr.Jämförtmedvaddeinvesterariverksamheten, vilketmotsvarar1104000000kr(seavsnitt5),utgörvärdeskapandetbara13–23%.Av Figur6.1(volontärernasinvesteradetidiförhållandetillnytta,sid31)framgårdockatt volontärer i genomsnitt upplever att de får ut något mer i förhållande till vad de investerar.AttdettotalavärdetförintressentgruppeniTabell8.1ärmycketlägreändetta handlarframföralltomenbetydandenivåavandrapåverkandefaktoreränjustISH.Av avsnitt7framgårblandannatattenrätthögsiffrafördeadweight(49%)samtenrättlåg förtillskrivning(55%)harinkluderatsiberäkningenavpåverkan.Volontärernasjälva uppleverheltenkeltattenstordelavdeupplevdaeffekternaochdärmedvärdetskulle uppståttiallafall,ellerberorpåandraindividerellerorganisationer. Arbetsförmedlingeninvesterarcirka66miljonerkriISHunderettår.Tabell8.1visardock attde”bara”fårtillbaka11,4avdessasomendirektkonsekvensavjustISH.Inteensom vibortserfrånpåverkangerinvesteringenenpositivavkastning;denmonetäraproxyter‐ menförintressentenuppgårtill46,1miljonerkrireellkostnadsbesparing.AttArbets‐ förmedlingenförlorarrentekonomisktpåISHärdockfulltnaturligt.Derasrollärtillstor delattinvesteraimänniskordärkonsekvensernaiformaveffekteriväldigtmångafall kommer andra till del, exempelvis de aktuella individerna, deras organisationer samt andramyndigheter(bådestatligaochkommunala). En relaterad aspekt att lyfta här är att denna SROI‐analys utgår ifrån att värdet av effekternavararunderettår.Medenlängreperiodavinsatserkommersannoliktockså nyttoperiodenattförlängasänmer.Enintressanttankelekärattreflekterakringpåvad detlångsiktigavärdetavISHärnärindividerlämnarsittutanförskapochblirentydligt integreraddelavsamhället.Dettagällerinteminstindividersomharenbakgrundpräglad av psykisk ohälsa, kriminalitet eller missbruk. För dessa individer finns potentiellt en starkförebyggandeeffekt,vilkeninnebärattlängreinsatsersomgörsidagkanmotverka attutanförskapetochproblematikengårännudjuparepåsikt.Påsåsättundviksänstörre kostnaderförsamhälletmenävenohälsaocholyckaförindividen. Avslutningsvisärdetviktigtattåterpoängteraattdetvärdeskapandesompresenterasi den här rapporten enbart bygger på det insamlade materialet. En total utvärderande informationsinsamling där varje enskild individ är ”kartlagd” vad gäller effekter och värdeskapandekantänkasgeettheltannatutfall.MENdenhärprognostiseradeanalysen pekarändåtydligtienriktningmotattISHskaparettbetydandevärdeiförhållandetill insatserna.Somframgåravavsnitt3harettantalbetydandeintressenterexkluderatsfrån analysen,blandannatmiljönochdärmeddenpositivamiljöpåverkansomorganisationer 48 somISHbidrartill.ExempelvisvisarenanalysgenomfördavIVLSvenskaMiljöinstitutet attaktörenBlocket–varsaffärsmodellbyggerpåattsammanförasäljareochköparekring primärtbegagnadeprodukter–bidrartillenbesparingavstorleksordningen1,6miljoner ton växthusgaser per år i jämförelse med att de begagnade produkterna ersätts med nyproducerade(Blocket.se,2013).Dettavisartydligtattorganisationersomsäkerställer försäljning av stora volymer begagnade produkter bidrar till stora positiva värden för miljön. 49 9. Känslighetsanalys En känslighetsanalys har genomförts för att visa vilka av värdena i analysen som är känsligaochvilkasominteärdet.Vidförändringavettvärdesomärkänsligtpåverkas SROI‐värdetibetydandeutsträckning(cirka5–10%ellermer). Följandevariablerhar fokuseratsikänslighetsanalysen: Monetariseradeinsatser Effektutfall Deadweight Tillskrivning Förflyttning Monetäraproxytermer Känslighetsanalyseninnebarrentpraktisktattrespektivevariabelkoppladtilldethögre värdetiSROI‐intervalletförändradesvarförsigmed50%inegativriktning,detvillsäga påettsättsomgjordeattSROI‐värdetminskades.Detbetyderattmonetariseradeinsats‐ er,deadweightochförflyttningökadesmed50%,medandeövrigavärdenminskades. Vanligentestasävennyttoperiodochavtrappning,meniochmedattdessaisamtligafall idenhäranalysenfastställtstillettårrespektive100%ärettkänslighetstestöverflödigt. Dessavärdenärredansålågadekanbli. Monetariseradeinsatsernarörinsatsersomäravettannatresursslagänpengar.Idenhär analysenrelaterardettilldentidsomvolontärerinvesterar,detvillsägatotaltcirka6,3 miljoner timmar per år. I analysen har varje timme värderats till 175 kr, vilket ger ett totalt värde motsvarande 1,991 miljarder kr. När dessa 175 kr ökades med 50 % minskadeSROI‐värdetmed22%(från7,4:1till5,8:1),vilketinnebäratt175krsomett uttryckförvadvarjefrivilligtimmeärvärdärenkänsligvariabel.Detbetyderinteattden perautomatikärfelaktig,utanprimärtattdenharstorinverkanpåSROI‐värdet.Detär därförviktigtattverkligensäkerställaattvärdetärrimligt.Ijustdettafallkommervärdet (175 kr) från en högst trovärdig källa i form av Jordbruksverket och det omfattande Leader‐programmet.Siffrananvändsdessutomavmångastoraochsmåorganisationer inom den sociala ekonomin. Det gör det rimligt att använda 175 kr som värde för en frivilligtimmeidenhäranalysen. Dettotalavärdetavinsatsenom1,991miljarderkrhardockävenmedantaletberäknade frivilligtimmar att göra. Här vet vi utifrån statistik från ISH att det finns cirka 14 500 volontärersomårligenengagerarsigiverksamheten.Utfalletavenkätentillvolontärer visardessutomattdessaläggerisnittknapptniotimmarpervecka.Detutfalletbyggeri ochförsigbarapåett50‐talsvar,vilketgörattdetkanifrågasättasomdetärrepresen‐ tativt eller inte. Särskilt som den tidsrelaterade insats som intressentgruppen står för varierar mycket från individ till individ. Samtidigt är det använda genomsnittet inte särskilthögt,ochvårbedömningärattdetärrimligt;detmotsvararexempelvisenhel ellertvåhalvaarbetsdagariveckan,vilketinteärenovanliginsatsavvolontärer. 50 Känslighetsanalysenavutfallenavrespektiveeffektvisadeattdetendastärutfallenför kundersomärkänsliga.Vid50%minskningavutfalletföreffektenekonomiskbesparing minskar SROI‐värdet med 32 % (från 7,4:1 till 5,0:1), och för effekten ökad till‐ fredsställelsemed12%(från7,4:1till6,5:1).Isamtligaövrigafallharminskningarnalåg betydelse,vilketinnebärattvärdenainteärkänsliga.Idesenarefallenärdeteffekten ökadmeningsfullhetförvolontärersomförändrarSROI‐värdetistörstutsträckning,men ändåbarameddrygt1%. Effektutfallenförkunderbyggerigrundenpåindividernasegnasvarpåenkätfrågorna. Avseendeeffektenekonomiskbesparinginnefattarutfalletsamtligasomsvaratjakandepå fråganomdeuppleverattdefaktisktgjortenekonomiskbesparinggenomsittköpden aktuella dagen. För effekten ökad tillfredställelse bygger utfallet på de individer som uppgettminstenavdetrefördefinieradetillfredställelserelateradeanledningarnabakom derasköp.Sammantagetgördettaattvikännerosstryggaidetprocentuellautfalletisig; detbyggerpåsvarsomindividernasjälvagettutryckför.Osäkerhetenbestårsenihuru‐ vidautfallenärrepresentativafördettotalaantaletkunder.Ienutvärderandeanalysär det en högst central fråga, men i och med den prognostiserande ansatsen i just denna analysblirdenfråganlitemindreviktig. Trotsdetfinnsdetändåanledningattävendiskuteradettotalaantaletunikakundersom analysen,ochdärmedendelaveffektutfallen,byggerpå.Iavsaknadenavstatistikfrån ISHomjustantaletunikakundervardetnödvändigtattgöraegnaberäkningaravdetta. Beräkningarnabyggerpå(1)detgenomsnittligaantaletkunderpertimmedendagendå kundenkätendeladesut,(2)antalettimmarperårsombutikernaäröppna,samt(3)det genomsnittligaantaletköptillfällenperårochkundfrånkundenkäten.Dettagerossett genomsnittomcirka1150unikakunderperbutikochårinomISH.Viuppleverintedet somettöverskattatantal,varförvivaltattutgåifråndetianalysen. Närdetiställetgällerdeadweightärdetenbartettavvärdenasomärkänsligt,ochdetär föreffektenökadtillfredställelseförkunder.Enökningom50%avdeadweightledertill att SROI‐värdet minskar 9 %. I övriga fall handlar det om en minskning om max 2 %. Deadweightisigförökadtillfredställelseuppgårtill42%,ochbyggerpåindividernasegna skattningaravsannolikhetenatteffektenuppståriallafall.Detinnebäralltsåattdefått uttalasigomhuruvidaalternativaköpiandrabutikerskullehaskettavsammaanledning‐ arellerej.Detärenfrågasomärmöjligattsvarapåmedrättstorprecisionvarförviinte finnernågonanledningtillettifrågasättandeavutfalletfördeadweightidettafall. Vidkänslighetsanalysenavtillskrivning,förflyttningochmonetäraproxytermerpåvisades sammamönstersombeskrivitsovan.Församtligaintressenterbortsettfrånkundervar allavärdenokänsliga;SROI‐värdetförändradesmax1–2%.Förkundeffektenekonomisk besparinginnebarförändringenavtillskrivningochmonetäraproxytermerenminskning av SROI‐värdet med 32 % (från 7,4:1 till 5,0:1), medan motsvarande förändringar för effektenökadtillfredsställelsegavenminskningavSROI‐värdemed12%(från7,4:1till 6,5:1).Dåförflyttningförrespektivekundeffektärsatttill0%varinteenökningmed50 51 %möjlig.Iställetvaldesdenprocentsatsförförflyttningensomgällerfördeallraflestaav övrigaeffekter(15%).MedensådanförflyttningförekonomiskbesparingminskadeSROI‐ värdetmed10%,ochförökadtillfredställelse4%.Häräralltsåenbartdenförstnämnda attbetraktasomkänslig. Attiprincipallvärdenförtillskrivning,förflyttningochmonetäraproxytermerärkänslig förkunderberortillstordelpåvolymenkunder(somviredandiskuterat)ochvärdetför de monetära proxytermerna. De senare bygger alltså på beräkningar utifrån uppgifter lämnadeavkundernasjälv.Utgångspunktenvar(1)hurmycketdeansersighasparat genomdetaktuellaköpet,(2)huroftadehandlarisecondhand‐butikerunderettår,(3) vad deras genomsnittliga köpesumma i second hand‐butiker är, (4) anledningarna till köpetsamt(5)derasmaximalabetalningsviljafördetaktuellaköpet. Attsamlainformationomköpmönsterpådettasättkanifrågasättas.Iidealfallethadeett stortantalkunderkartlagtskontinuerligtunderettårförattfångaderasköpmönsteroch vaddeeventuelltsparar.Detskullegemerexaktasiffror,åtminstonenärdetgällerantal köpochfaktiskaköpesummor.Detidsrelateradeförutsättningarnaföranalysengjorde dock att det inte var möjligt med en sådan ansats, varför det näst bästa alternativet användes.Attfrågakundernasjälvaomderasköpmönster(ellerandrafenomen)ären vanlig ansats oavsett analyssituation, och i detta fall en tillräckligt tillförlitlig utgångs‐ punktförattanvändaidenaktuellaanalysen. Enannancentraldeliberäkningenavdemonetäraproxytermernafördetvåkundeffekt‐ ernaärdeantagandensomliggertillgrundfördessa.Föreffektenekonomiskbesparing handlar det om den procentuella relationen mellan kostnaden för köpet den aktuella dagenochdenbesparingsomindividenuppgett.Härharalltsåettantagandegjortsatt motsvarandeandelgällerförsamtligaköpunderettår.Föreffektenökadtillfredställelse handlardetiställetomettantagandeomattandelenmellankostnadenfördetaktuella köpetochdetangivnamaxprisfördettaärdensammaförallaköpunderettenskiltår. Dessaantagandenkansjälvklartdiskuteras.Samtidigtfinnsdetbaraettsättattkontrolle‐ radefaktiskaandelarnakopplattilldessatvåantaganden,ochdetärävenhärattföljaett stortantalkunderkontinuerligtunderettår.Somviserdetärdetnästbästaalternativet attgöradeantagandenvigjort,varförviintesernågonanledningattförändravärdetför demonetäraproxytermerna. 52 10. Rekommendationer NedanpresenterasettantalavslutanderekommendationerutifråndengenomfördaSROI‐ analysen.Iettförstaunderavsnittbehandlasverksamhetsrelateraderekommendationer riktade till ISH. Rekommendationerna baseras på information som framkommit under analysen. I ett andra underavsnitt beskrivs mätrelaterade rekommendationer, det vill sägasådantsomlämpligenbeaktasvidframtidamätningarochanalyseravliknandeslag. 10.1Verksamhetsrelateraderekommendationer Enåterkommandeåsiktundergruppintervjuernavarproblematikenattindividermånga gångerenbartfårvaraiverksamhetenunderenbegränsadtidsperiod.Trotsattmånga uppleverdetsomväldigtpositivtattfåvaraendelavISHupplevermångadetocksåsom en otrygghet att vara där på begränsad tid. Detta gäller arbetstränande, praktiserande samtdemedtidsbegränsadeanställningar.Dethärärviktigtatthaiåtanke,särskiltsom längre tidsperioder i verksamheten sannolikt leder till mer långsiktiga effekter. Vi är medvetna om att en betydande del av besluten om tidsperiod ligger i händerna hos myndigheter. En kraftsamling inför ett omfattande påverkansarbete för att hitta alternativalösningarärdärförattrekommendera.EnorganisationavISH:sstorleksom dessutomskaparmöjlighetförväldigtmångaarbetslösamänniskorharrimligenenstark röstexternt,omorganisationensomhelhetmobiliserarsigpåettsådantsätt. Ensaksomframkommitidialogenmedintressenternaärattencentraldeliskapandet avdesocialaeffekternaärattdetinomISHtasstorhänsyntillvarjeindividsegenförmåga, viljaochkapacitet.Någotsominteärfallethosallaandraaktörer.Mångauppleverattde fårenchansattpresteraochenmöjlighetattgöranytta.ISH:sutgångspunktiattindivid‐ ensförmågaochsituationärdärmednågotsombehöverförvaltasochutvecklasänmer. 10.2Mätrelateraderekommendationer Närdetgällermätrelateraderekommendationerhandlardenförstaochviktigasteomatt säkerställaenhögsvarsfrekvensnäreffekter,påverkanochvärdemäts.Medensådankan striktutvärderandeanalyserskapas,somisinturkanutgörtydligaunderlagförintern och extern kommunikation om organisationens faktiska värdeskapande. I kommande analyseravmotsvarandekaraktärärdetdärförrelevantattökadialogenomdetfaktiska genomförandet för att på så sätt skapa så goda förutsättningar som möjligt för att elimineranegativariskerochdärmedsäkerställaetthögtdeltagande. Vid genomförande av analyser där förändring över tid ska fångas är det generellt att föredraatteninledandebaslinjemätninggenomförsvidanalysperiodensbörjanochatt uppföljandemätningar(enellerflera)sedanskerförattfångaförändringen.Anledningen ärattdetkanvarasvårtförindividerattsetillbakapåenavlägsentidocherinrasigom aktuellsinnes‐ochlivsrelateradstatus,detvillsägasådantsomeffektfrågortillstordel handlarom.IdenhärSROI‐analysenhardetsenarealternativetändåanväntsdåtidsperi‐ odenföruppdragetintemöjliggjordeseparatamätningaribörjanochslutetavanalys‐ perioden.VirekommenderardockISHattframöverställaettantalfrågortilldenenskilda individenvidin‐respektiveutträdeiorganisationenförattpåsåsättsamlakontinuerlig 53 information om vilka positiva och negativa effekter organisationen bidrar till. I denna rapportfinnsettantalfärdigafrågoromsamtligadelarsomröreffektersommedfördel användssomutgångspunktförattformaettsådantinterntuppföljningssystem.Utfallet avdetkansedananvändasiframtidainternochexternkommunikation,ochdettagäller självklartävenominformationintesamlasinavseendealladelaravbeviskedjan. Avslutningsvisbörvärdenaförmyndigheternaseffekterdiskuteras.Sombekantärdessa baserade på schabloniserade uppskattningar utifrån olika typpersoner. Det finns flera osäkerhetsfaktoreriattarbetapåettsådantsätt.Fördetförstafinnsenosäkerhetkring typpersonernaisig,detvillsägaantaletochdekaraktäristiskadragenförvarochenav dem. Olika butiker inom ISH är uppbyggda på olika sätt, där vissa har ett stort antal volontärer,andraharettstortantalsubventioneratanställda,medanentredjegrupphar flerarbetstränande.Dettagördettillenstorutmaningattidentifieratyppersoner.Utfallet avtyppersonenkätentillbutikernavisardockattdetärmindreän10%avindividerna sominteansesmatchanågonellernågraavtyppersonerna.Dettalarförattdeutvalda kategoriseringarnaändåvarrelativtvälutformade. En riskfaktor som relaterar till ovanstående är att olika människor kan ha tolkat innebördenavtyppersonernaolikaochattutfalletavmätningenavantalindividerper typperson därmed blir skevt. Samtidigt var ambitionen att hålla beskrivningen av respektive typperson rätt bred; ska en typperson motsvara just en typisk individ i organisationenkanbeskrivningenintevaraförsnäv. Entredjeosäkerhetsfaktorrördenfaktiskakonsumtionenavsamhällsresurserförres‐ pektivetypperson.HärfinnsdetmöjlighetförISHattpåettresurseffektivtsättgenomföra mätningaravsamhällskonsumtionförettstortantalindivider,därfaktiskfrekvensoch kostnadkanfångas.Medfördelintegrerasdärförfrågorävenomdettaidettidigarenämn‐ dauppföljningssystemet.Utfalletavsådanafrågorkansedananvändasmerlångsiktigtför att skapa en sammantagen bild av den faktiska samhällsekonomiska konsekvensen av ISH.EnsådanskullevaraavstortvärdeintebaraförISH,utanävenförandraaktörer. 54 Referenslista Blocket.se,2013,Begagnathandelsklimatnytta–EnrapportfrånBlocket.Studie genomfördavIVLSvenskaMiljöinstitutet.Hämtad140922: http://www.ivl.se/download/18.3d71f8313d6a4ffc7931b6/1368175862369/130510_ Bag.handel_klimatnytta_rapport.pdf IdeellSecondHand,2012,REMISSVAR:Motdethållbarasamhället–resurseffektiv avfallshantering.DnrM2012/2143/Ke.Hämtad140915: http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/65/68/bae3338a.pdf LEADER,2011,ProjektstödinomLEADER–projektdagbokförredovisningavideelltidper person,Jordbruksverket.Hämtad140915: http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/blanketter/stod/projektstod/LSB1 4_8.pdf Lo,M.S.,Lin,L.L.C.,Yao,W‐J.&MaM‐C.,2011,Traininganddetrainingeffectsofthe resistancevs.enduranceprogramonbodycomposition,bodysize,andphysical performanceinyoungmen,JournalofStrength&ConditioningResearch,vol25,nr8,s 2246–2254. 55 Bilagor Bilaga1–Enkättillanställdamedsubvention 56 57 58 59 Bilaga2–Enkättillarbetstränande/praktiserande 60 61 62 Bilaga3–Enkättillvolontärer 63 64 65 Bilaga4–Enkättillkunder 66 67 Bilaga5–Enkättillbutiker(ekonomiskinformation) 68 69 70 Bilaga6–Beskrivningavtyppersoner TyppersonerIdeellSecondHand Person1 ‐ Harenhistoriaavmångaårsmissbruk,inteovanligensedantonåren ‐ Oftablandmissbrukmedenhuvudsakligdrog ‐ Kanhavaritdrogfrientid(något/någraår)innanindividenkomtillsecond hand‐butiken,ellersåharindividenfortfarandeettaktivtmenmångagångerdolt missbruk ‐ Harundermångaårförmodligenlevtpåförsörjningsstöd,menkanskeocksåhaft jobbocha‐kassaunderperioder. Person2 ‐ Harmedjämnamellanrumintekunnatjobbapågrundavkänslomässig problematikellerstress ‐ Hariperiodervaritsjukskriven ‐ Harsannoliktbyttjobbettantalgånger ‐ Harförmodligenfamiljerelateradeproblem ‐ Harsökthjälphosläkaremenintefåttnågonhjälpmeddehuvudsakliga problemen(harinteblivitutredd). Person3 ‐ Harhaftdepressionerunderlängretidmenförmodligenintevaritsjukskriven ‐ Harhankatsigframmedolikatyperavjobb,menhareftersenastearbetetvarit arbetslösunderlängretid ‐ Harsvårtattarbetaheltiddåindividenharbristpåork ‐ Ärkanskeensamståendeförälder. Person4 ‐ Varliteavvikandesombarn ‐ Haroftahaftenklarearbeten,ochinteovanligenundermertryggaförhållande somexempelvisiettfamiljeföretag.Kanävenhahaftersättningfrån försäkringskassan ‐ Haravnågonanledningblivitavmedjobbet,medlångarbetslöshetochenplatsi jobb‐ochutvecklingsgarantinsomföljd ‐ BefinnersignäragränsentillLSS ‐ Harförmodligenfåtthjälpavsjukvårdenattutredasinfunktionsnedsättning, menytterligareutredningbehövsförmodligen. 71 Person5 ‐ Varliteavvikandesombarn ‐ Haroftahaftenklarearbeten,ochinteovanligenundermertryggaförhållande somexempelvisiettfamiljeföretag ‐ Haravnågonanledningblivitavmedjobbet,medlångarbetslöshetochenplatsi jobb‐ochutvecklingsgarantinsomföljd ‐ Förstårsjälvattalltintestår”rätttill”,menharblivitduktigpåattdölja problemen. ‐ Harsökthjälpmenbliroftautreddaförfelsymptom.Vetinteexaktvaddeska sökaför. Person6 ‐ Harvanligen”bara”hamnatutanförarbetsmarknaden,exempelvisförattyrket harupphört ‐ Harinnandesssannoliktarbetatenstordelavyrkeslivet,menhardäreftervarit arbetslösunderlångtid ‐ Harhaftväldigtsvårtatthittaettnyttjobb ‐ Kanhavaritutbrändochdärmedhafttidsbegränsadsjukersättning,mendetär intesannolikt. Person7 ‐ Harvaritellerärutbrändoch/ellerfysisktutsliten ‐ Harvaritsjukskrivenilångaperioder,iblandöver10år ‐ Harförmodligenblivitutförsäkradochskaståtillarbetsmarknadensförfogande, menfåringetjobb ‐ Harvaritarbetslösunderlångtid. Person8 ‐ Ärenyngreindividsommycketvälkanupplevssomliteudda ‐ Harsvårtattföljastruktur,rutinerochtainstruktioner(harnästanaldriggjort det) ‐ Harförmodligenintefullgjortgymnasiet,ochharintekommitinpåreguljära arbetsmarknaden ‐ Ärduktigpåhandfastarbetemenharsvårtmedteoretiskinlärning ‐ Ärvanligentillbakadragenmedlågsjälvkänsla,ochbehöverstödattutvecklasitt socialasamspel ‐ Ärinteovanligtmednågonformavdiagnos,somADHD,ADDellerautism. 72 Person9 ‐ ÄravutomnordiskhärkomstochärantingennyanländiSverige,ellerharbotti Sverigeenlängretidutanattlärasigspråket ‐ Behöverspråkträning,likvälsomkunskaperomdetsvenskasystemetochden svenskaarbetsmarknaden ‐ Kanmycketvälhakommittillsecondhand‐butikenutanattegentligenförstått hosArbetsförmedlingenvadsomförväntasavdem ‐ Harsannoliktingendirektohälsa. 73 Bilaga7–Enkättillbutiker(typpersoner) Instruktionerförifyllandeavmatrisen Här följer en förklaring till hur matrisen här [nedan] ska fyllas i. För att det ska vara möjligtattbearbetamaterialetpåettrelevantsättärdetväldigtviktigtattinstruktionerna följsnoggrant.HardunågrafrågorvänderdudigtillEllenNilsson([email protected],070‐ 6380082). Förvarjeindividsompånågotsättarbetari"din"secondhand‐butik,ochsomantingen äranställdmedanställningsstödellerhararbetsträning/praktik/sysselsättning,angerdu vilkentypperson(1–9)duuppleverattindividenmotsvarar.Imatrisenärdeolikatyp‐ personernaangivnasom"Typ1","Typ2"ochsåvidare.Enbeskrivningavrespektivetyp‐ personhittarduiettseparatdokumentsomskickatstillsammansmeddenhärExcel‐filen. HardumotförmodanintefåttdenhörduavdigtillEllen(sekontaktuppgifterovan)så fårdufilensnarastmöjligt. Angedittsvarförrespektiveindividmedhjälpavenprocentsats.Tyckerduattenenskild individtillstordelmatcharenenskildtyppersonangerdusiffran1(stårför100%)iden kolumnsomrepresenterartyppersonen.TyckerduexempelvisattPerson1motsvarar typperson4skriverdu1icellF5.TyckerduPerson2motsvararbådetypperson6och7 anger du den procentuella fördelningen i cell H9 och I9, exempelvis 0,4 i cell H9 (typ‐ person6)och0,6icellI9(typperson7).Angealltsådinasvarsomantingenettheltaleller decimaltalmedmaxtvådecimaler(0,xx).Uppleverduattenindividheltellertillbetyd‐ andedelintematchartyppersonerna,angerdumotsvarandeandelikolumnen"Annan". Förvarjeindividbehöverduävenangetidsrelateradinformation.Förposten"Tidsom arbetstränande/praktiserande/sysselsatt"angerdudeneventuellatidsomdenaktuella individen varit just arbetstränande/praktiserande/sysselsatt i second hand‐butiken. Angetidensomettdecimaltal(maxtvådecimaler)ikolumnB.Varjehelårangerdumed motsvarandeheltal(exempelvis2förtvåår,3förtreårochsåvidare).Varjemånadskrivs sedanenligtföljande: 1månad=0,08 2månader=0,17 3månader=0,25 4månader=0,33 5månader=0,42 6månader=0,5 7månader=0,58 8månader=0,67 9månader=0,75 10månader=0,83 11månader=0,92 74 Sammantagetinnebärdettaattexempelvisettårochsexmånaderskrivssom1,5,tvåår ochåttamånaderskrivssom2,67,ochtreårochtvåmånadersom3,17. Dufylleriposten"Tidsomanställd"påsammasätt,detvillsägaangerdeneventuella tidsperiodsomindividenifrågavaritanställdisecondhand‐butiken.Summanavtiden fördennaochföregåendepostutgördentotalatidsomindividenvaritverksamisecond hand‐butiken. Idensistatidsrelateradeposten("Andelavheltidsompersonenarbetar")angerduden procentuellaandelavenheltid(ungefär40timmarpervecka)somindividennujobbari butiken.Angeandelensomettdecimaltal(maxtvådecimaler),exempelvis1(för100%), 0,4(för40%)eller0,25(för25%). Matrisenärförbereddför40individer.Ärdetfärreindivideränsåisecondhand‐butiken lämnardusjälvklartdeöverflödigaradernatomma.Räckerintede40föratttäckaalla individerärdetbaraattläggertillnyapersonerlängstnergenomattkopieraposterför befintligapersoner. Ochsomsagt,dykerdetuppnågrafrågorlängsvägenärdetbaraattduhöravdig(se kontaktuppgifterovan). 75 76 Bilaga8–Ekonomisktutfallpertypperson Idennabilagabeskrivsdetschabloniseradevärdetavrespektivetyppersonsförändradekonsumtionavsamhällsresurser.Förvarjetyp‐ personfinnsenseparatbeskrivningaritabellformföranställdamedsubventionsamtarbetstränande/praktiserande.Typochfrekvensav konsumtionenärbaseradpådiskussionermedindividersomarbetarinomISH.Idefallkonsumtionenrelaterartilltidsrelateradresursför‐ brukningharstatistikiSKL:sdatabaserKoladaochKPPanväntsförattidentifieravärdetavförbrukningen. Tabellernainnefattarinformationpåmyndighetsnivåsombeskriverförändringutifråndelsreellakostnadsförändringiformavexempel‐ visminskadeellerökadeutbetalningaraversättningar,kursavgifter,tolkstödochbehandlingar,delsförändradresursförbrukningiform avexempelvishandledarkontakter,läkarbesökochutredningar.Siffrornapresenterasförstpåindividnivåinnefattandevärdetför(1)året föreindividenblevendelavISH,(2)detdirektefterföljandeåretsamt(3)differensenmellannämndavärden.Viktigtattpoängterahärär alltsåattdetvåförstnämndasiffornaintepresenterassomförändringarutanenbartsomsummanjustdetåret.Avslutningsvispresenteras ävensiffrorfördettotalavärdet,vilketerhållitsgenomattmultipliceradenfaktiskadifferensenförindividenmedtotaltantalindivider somansettsrepresenteratyppersonen.AntaletindividerangesinomparentesikolumnenDifferens–totalt. Observera! Siffrornaitabellernaäravrundadevilketinnebärattdetivissafallfinnsendiskrepansiuträkningarna.Detkanexempelvishandla omattdetikolumnenDifferens–individstår‐3000krtrotsattdetidetvåföregåendekolumnernastår110000kribåda.Värden påindividnivåunder10000krharavrundatstillnärmaste1000‐talmedanvärdenpå10000krochuppåtharavrundatstill närmaste 10 000‐tal. Värden på totalnivå har avrundats till närmaste 100 000‐tal. Sammantaget gör detta att en differens på individnivåkanvarasålitenattdenförsvinneriavrundningen,mennärdettotalavärdetharberäknatshardenfaktiskadifferensen varitutgångspunkten.Densenareansatsenhardessutomvaritgrundenförberäkningenavdemonetäraproxytermerna. Förtyppersonernapresenterastabellersomrörkostnaderochintäkter(serespektivetabellrubrik).Kostnadochintäktutgårhär utifrån de aktuella myndigheternas perspektiv. I kostnadstabellerna innebär en positiv differens en ökad kostnad för myndigheterna (ökad konsumtion av samhällsresurser), medan en negativ innebär minskad kostnad (minskad konsumtion av samhällsresurser).Iintäktstabellernapresentersintäkteriformavinbetaldkommunalinkomstskatt,vilketkanbetraktassomett samhällsekonomisktfördelaktigtflöde. 77 Typperson1.Anställdamedsubvention–kostnader Åretinnan– individ 0kr 0kr 0 kr Varavreellkostnadsförändring 0kr 0kr 0kr Differens– totalt (146st) 0kr 0kr Försäkringskassan 0kr 0kr 0kr 0kr Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr 150000kr 70 000kr ‐80000kr ‐11900000kr 150000kr 70000kr ‐80000kr Varavförändradresursförbrukning Socialtjänster Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning ‐11900000kr 1110000kr 20000kr ‐1090000kr ‐160600000kr 1110000kr 4000kr 20000kr 0kr ‐1090000kr ‐4000kr ‐160000000kr ‐600000kr 90000kr ‐1 170000kr ‐172500000kr Åretefter– individ Differens– individ 40 000kr +20 000kr Differens– totalt (146st) +3400000kr Åretefter– individ Differens– individ 0kr TOTALT 1260000kr Typperson1.Anställdamedsubvention–intäkter Åretinnan– individ Kommuner– inkomstskatt 20 000kr Typperson1.Arbetstränande/praktiserande–kostnader Åretinnan– individ Arbetsförmedlingen 0kr 0kr Varavreellkostnadsförändring 0kr 0kk 0kr Differens– totalt (376st) 0kr 0kr Försäkringskassan 0kr 0kr 0kr 0kr Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr Landsting Varavförändradresursförbrukning Socialtjänster Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning Differens– individ Arbetsförmedlingen Landsting Åretefter– individ TOTALT 150000kr 80000kr ‐70000kr 150000kr 80000kr ‐70000kr ‐25700000kr ‐25700000kr 1110000kr 260000kr ‐850000kr ‐321800000kr 1110000kr 4000kr 260000kr 2000kr ‐850000kr ‐2000kr ‐321000000kr ‐800000kr 1260000kr 340000kr ‐920000kr ‐347500000kr 78 Typperson2.Anställdamedsubvention–kostnader Åretinnan– individ Arbetsförmedlingen Varavreellkostnadsförändring Försäkringskassan Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning Landsting Varavförändradresursförbrukning Socialtjänster Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning Åretefter– individ Differens– individ 7000kr 0kr ‐7000kr 7000kr 0kr 0kr ‐80000kr ‐13000000kr 50 000kr 30000kr 0kr 0kr ‐50 000kr ‐30000kr ‐7900000kr ‐5100000kr 40000kr 10000kr ‐30000kr ‐4000000kr 40000kr 10000kr 0kr ‐30000kr ‐60000kr ‐8800000kr 60000kr 5000kr 0kr 0kr ‐60000kr ‐5000kr ‐8000000kr ‐800000kr 10000kr ‐180000kr ‐26800000kr Åretefter– individ Differens– individ 40 000kr +40 000kr Differens– totalt (146st) +5400000kr Åretefter– individ Differens– individ 7000kr 0kr ‐7000kr 7000kr 0kr 60000kr Kommuner – inkomstskatt 0kr Typperson2.Arbetstränande/praktiserande–kostnader Åretinnan– individ Varavreellkostnadsförändring Försäkringskassan Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning Landsting Varavförändradresursförbrukning Socialtjänster Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning TOTALT ‐1000000kr 80000kr TOTALT 190000kr Typperson2.Anställdamedsubvention–intäkter Åretinnan– individ Arbetsförmedlingen ‐ 7 000kr Differens– totalt (146st) ‐1000000kr ‐7000kr ‐4000000kr Differens– totalt (441st) ‐3100000kr ‐3100000kr 80000kr 50000kr ‐30000kr ‐15300000kr 50 000kr 30000kr 50000kr 0kr 0kr ‐30000kr 0kr ‐15300000kr 40000kr 20000kr ‐20000kr 40000kr 20000kr ‐20000kr ‐6800000kr ‐6800000kr 60000kr 50000kr ‐10000kr 50000kr 5000kr 50000kr 0kr ‐5000 kr ‐5000kr ‐3 100000 kr ‐2100000kr 190000kr 120000kr ‐70000kr ‐30400000kr 79 ‐5 200000kr Typperson3.Anställdamedsubvention–kostnader Åretinnan– individ Arbetsförmedlingen Varavreellkostnadsförändring Försäkringskassan Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning Landsting Åretefter– individ Differens– individ 10 000kr 0kr ‐10 000kr 10000kr 0kr 0kr ‐110000kr 0kr 110000kr 0kr 0kr 0kr ‐110000kr 0kr 0kr 0kr 0kr 30000kr 0kr ‐30000kr 30000kr 0kr 0kr 0kr ‐30000kr 0kr 0kr Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr ‐150000 0kr Åretefter– individ Differens– individ 40 000kr +20000kr Differens– totalt (0st) 0kr Åretefter– individ Differens– individ 10 000kr 0kr ‐10000kr Differens– totalt (207st) ‐2 900000kr 10000kr 110000kr 0kr 110000kr ‐10000kr ‐2900000kr 110000kr 0kr 110000kr 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr TOTALT 150000kr Typperson3.Anställdamedsubvention–intäkter Åretinnan– individ Kommuner – inkomstskatt 20 000kr Typperson3.Arbetstränande/praktiserande–kostnader Åretinnan– individ Arbetsförmedlingen Varavreellkostnadsförändring Försäkringskassan Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning Landsting 0kr 0kr 0kr 30000kr 10000kr ‐20000kr ‐3000000kr Varavförändradresursförbrukning 30000kr 10000kr ‐20000kr ‐3000000kr Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr 150000kr 120000kr ‐30000kr ‐5900000kr Socialtjänster 0kr 110000kr Varavförändradresursförbrukning Socialtjänster ‐10000kr Differens– totalt (0st) 0kr TOTALT 0kr 0kr 80 0kr 0kr Typperson4.Anställdamedsubvention–kostnader Åretinnan– individ 0kr 0kr 0kr Varavreellkostnadsförändring 0kr 0kr 0kr Differens– totalt (59st) 0kr 0kr 50000kr 0kr ‐50000kr ‐3200000kr Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning 50000kr 0kr 0kr 0kr ‐50000kr 0kr ‐3200000kr 0kr Landsting 0kr 0kr 0kr 0kr Varavförändradresursförbrukning 0 kr 0 kr 0 kr Socialtjänster Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning 0kr ‐60000kr ‐3300 000 kr 60000kr 2000kr 0kr 0kr ‐60000kr ‐2000kr ‐3 200000kr ‐100000kr 0kr ‐110 000kr ‐6500000kr Året efter– individ Differens– individ 40 000kr +30 000kr Differens– totalt (59st) +1900000kr Åretefter– individ Differens– individ 0kr Kommuner – inkomstskatt 10000kr Typperson4.Arbetstränande/praktiserande–kostnader Åretinnan– individ Arbetsförmedlingen 0kr 0kr Varavreellkostnadsförändring 0kr 0kr Försäkringskassan 0 kr 60000kr TOTALT 110000kr Typperson4.Anställdamedsubvention–intäkter Åretinnan– individ 0kr Differens– totalt (213st) 0kr 0kr 50000kr 50000kr 0kr 0kr Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning 50000kr 0kr 50000kr 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr Varavförändradresursförbrukning 0 kr 0 kr 0 kr Landsting Socialtjänster Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning Differens– individ Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Åretefter– individ TOTALT 0kr 0kr 0 kr 60000kr 50000kr ‐10000kr ‐1500000kr 60000kr 2000kr 50000kr 2000kr ‐10000kr 0kr ‐1500000kr 0kr 110000kr 100000kr ‐10000kr ‐1500000kr 81 Typperson5.Anställdamedsubvention–kostnader Åretinnan– individ Arbetsförmedlingen Varavreellkostnadsförändring Försäkringskassan Åretefter– individ Differens– individ 7000 kr 0kr ‐7000 kr 7000kr 0kr 0kr ‐50000kr ‐3200000kr Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning 50000kr 0kr 0kr 0kr ‐50000kr 0kr ‐3200000kr 0kr Landsting 0kr 0kr 0kr 0kr Varavförändradresursförbrukning 0 kr 0 kr 0 kr Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning 0kr ‐60000kr ‐3300 000 kr 60000kr 2000kr 0kr 0kr ‐60000kr ‐2000kr ‐3 200000kr ‐100000kr 0kr ‐120 000kr ‐6900000kr Åretefter– individ Differens– individ 40 000kr +30 000kr Differens– totalt (59st) +1900000kr Åretefter– individ Differens– individ 7000 kr 0kr ‐7 000kr Differens– totalt (948st) ‐6600000kr 7000kr 0kr Kommuner – inkomstskatt 10000kr Typperson5.Arbetstränande/praktiserande–kostnader Åretinnan– individ Arbetsförmedlingen Varavreellkostnadsförändring 0 kr 60000kr TOTALT 120000kr Typperson5.Anställdamedsubvention–intäkter Åretinnan– individ 50000kr 50000kr 0kr 0kr ‐6600000kr Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning 50000kr 0kr 50000kr 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr Varavförändradresursförbrukning 0 kr 0 kr 0 kr Försäkringskassan Landsting Socialtjänster Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning ‐400 000000 50000kr Socialtjänster ‐ 7000kr Differens– totalt (59st) ‐400000kr TOTALT 0kr 0kr 0kr 0kr 60000kr 50000kr ‐10000kr ‐6 600000kr 60000kr 2000kr 50000kr 2000kr ‐10000kr 0kr ‐6600000 kr 0kr 120000kr 100000kr ‐20 000kr ‐13 200000kr 82 Typperson6.Anställdamedsubvention–kostnader Åretinnan– individ Arbetsförmedlingen Varavreellkostnadsförändring Försäkringskassan Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning Landsting Åretefter– individ Differens– individ 30000kr 0 kr ‐30 000kr 30000kr 0kr 0kr ‐110000kr ‐19800000kr 110000kr 0kr 0kr 0kr ‐110000kr 0kr ‐19800000kr 0kr 0kr 10000kr 10000kr 0kr 10000kr 10000kr 0 kr 0kr 0kr 0kr Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning 0kr 1000kr 0kr 1000kr 0kr 0kr 0kr 0kr 10000kr ‐140000kr ‐24900000kr Åretefter– individ Differens– individ 40 000kr +20000kr Differens– totalt (183st) +3800000kr Åretefter– individ Differens– individ 30000kr 0kr ‐30000kr Differens– totalt (822st) ‐23 000000kr 30000kr 110000kr 0kr 110000kr ‐30 000 kr ‐23000000kr 110 000kr 0kr 110000kr 0kr 0kr 0kr 0kr 0kr 0 kr TOTALT 150000kr Typperson6.Anställdamedsubvention–intäkter Åretinnan– individ Kommuner – inkomstskatt 20 000kr Typperson6.Arbetstränande/praktiserande–kostnader Åretinnan– individ Arbetsförmedlingen Varavreellkostnadsförändring Försäkringskassan Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning Landsting 0kr 0kr 0kr 10000kr 10000kr 0kr Varavförändradresursförbrukning 10000kr 10000kr 0kr 0kr 0kr 0kr Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning 0kr 1000kr 0kr 1000kr 0kr 0kr 0kr 0kr 150000kr 120000kr ‐30000kr ‐23 000000kr Socialtjänster ‐5100 000kr 110000kr Varavförändradresursförbrukning Socialtjänster ‐30000kr Differens– totalt (183st) ‐5100 000kr TOTALT 0kr 83 0kr 0kr Typperson7.Anställdamedsubvention–kostnader Åretinnan– individ Arbetsförmedlingen Varavreellkostnadsförändring Försäkringskassan Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning Landsting Varavförändradresursförbrukning Socialtjänster Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning Åretefter– individ Differens– individ 10000kr 0kr ‐10000kr 10000kr 0kr 0kr ‐110000kr 0kr 110000kr 0kr 0kr 0kr ‐110000kr 0kr 0kr 0kr 30000kr 20000kr ‐10000kr 0kr 30000kr 20000kr 0kr ‐10000kr ‐10000kr 0kr 7000kr 3000kr 0kr 0kr ‐7000kr ‐3000kr 0kr 0kr 20000kr ‐140000kr 0kr Åretefter– individ Differens– individ 40 000kr +20000kr Differens– totalt (0st) 0kr Åretefter– individ Differens– individ 10000kr 0kr ‐10 000kr 10000kr 0kr 10000kr Kommuner – inkomstskatt 20 000kr Typperson7.Arbetstränande/praktiserande–kostnader Åretinnan– individ Varavreellkostnadsförändring Försäkringskassan Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning Landsting Varavförändradresursförbrukning Socialtjänster Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning TOTALT 0kr 110000kr TOTALT 160000kr Typperson7.Anställdamedsubvention–intäkter Åretinnan– individ Arbetsförmedlingen ‐10000kr Differens– totalt (0st) 0kr ‐10000kr 0kr Differens– totalt (449st) ‐3100000kr ‐31000000kr 110000kr 110 000kr ‐3000kr ‐1600000kr 110 000kr 3000kr 110 000kr 0kr 0 kr ‐3000kr 0kr ‐1600000kr 30000kr 30 000kr ‐10000kr 30000kr 30 000kr ‐10000kr ‐2400000kr ‐2400000kr 10000kr 2 000kr ‐10 000kr ‐3900000kr 7000kr 3000kr 0kr 2000kr ‐7000 kr ‐1000kr ‐3100000kr ‐800000kr 160000kr 140 000kr ‐30000kr ‐11 000000kr 84 Typperson8.Anställdamedsubvention–kostnader Åretinnan– individ 0kr 0kr 0kr Varavreellkostnadsförändring 0kr 0kr Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning Landsting Varavförändradresursförbrukning Socialtjänster Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning ‐4 000kr ‐100000kr 0kr 4000kr 0kr 0kr 0kr ‐4000kr 0kr ‐100000kr 40000kr 4 000kr ‐40000kr ‐1200000kr 40000kr 4 000kr 0kr ‐40000kr ‐70000kr ‐2700000kr 70000kr 2000kr 0kr 0kr ‐70000kr ‐2000kr ‐2600000kr ‐100000kr 4 000kr ‐110 000kr ‐4 000000kr Åretefter– individ Differens– individ 40 000kr +30 000kr Differens– totalt (37st) +1000000kr Åretefter– individ Differens– individ 0 kr 70000kr Arbetsförmedlingen 0kr 0 kr Varavreellkostnadsförändring 0kr 0kr Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning Landsting Varavförändradresursförbrukning Socialtjänster Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning TOTALT 0 kr 0kr Kommuner – inkomstskatt 10 000kr Typperson8.Arbetstränande/praktiserande–kostnader Åretinnan– individ Försäkringskassan 0kr Differens– totalt (37st) 0kr 4000kr TOTALT 110 000kr Typperson8.Anställdamedsubvention–intäkter Åretinnan– individ Differens– individ Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Åretefter– individ 0kr ‐1200000kr Differens– totalt (698st) 0 kr 0kr 4000kr 0kr ‐4 000kr ‐2400000kr 0kr 4000kr 0kr 0kr 0kr ‐4000kr 0kr ‐2400000kr 40000kr 20000kr ‐20000kr 40000kr 20000kr ‐20000kr ‐13700000kr ‐13700000kr 70000kr 70000kr ‐1 000kr ‐1000000kr 70000kr 2000kr 70000kr 1000kr 0kr ‐1000kr 0kr ‐1000000kr 110 000kr 90000kr ‐30000kr ‐17 100000 85 Typperson9.Anställdamedsubvention–kostnader Åretinnan– individ Arbetsförmedlingen Varavreellkostnadsförändring Försäkringskassan Åretefter– individ Differens– individ 1000kr 0 kr ‐1000 kr 1000kr 0kr ‐100000kr 110000kr 0kr ‐110000kr ‐4 000000kr Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning 110000kr 0kr 0kr 0kr ‐110000kr 0kr ‐4000000kr 0kr 1 000kr 3 000kr +2 000kr +100000kr Varavförändradresursförbrukning 1 000kr 3 000kr 0kr +2 000kr ‐20000kr ‐800000kr 10000kr 10000kr 0kr 0kr ‐10000kr ‐10000kr ‐400000kr ‐400000kr 3 000kr ‐130 000kr ‐4800000kr Åretefter– individ Differens– individ Differens– totalt (37st) +800000kr Landsting Socialtjänster Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning 20000kr TOTALT 130 000kr Typperson9.Anställdamedsubvention–intäkter Åretinnan– individ Kommuner – inkomstskatt 20 000kr 40 000kr Typperson9.Arbetstränande/praktiserande–kostnader Åretinnan– Åretefter– individ individ Arbetsförmedlingen 1000kr 0kr +20000kr ‐1 000kr 110000kr 0kr 110000kr ‐1000kr ‐700000kr Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning 110000kr 0kr 110000kr 0kr 6 000kr 0kr 0kr +5 000kr 0kr 0kr Varavförändradresursförbrukning 1 000kr 6 000kr +5 000kr Försäkringskassan Landsting Socialtjänster Varavreellkostnadsförändring Varavförändradresursförbrukning TOTALT 1000kr 1 000kr Differens– individ +100000kr Differens– totalt (958st) ‐700 000kr Varavreellkostnadsförändring 0kr 0kr +4000000kr +4 000000kr 20000kr 6 000kr ‐10000kr 10000kr 10000kr 3000kr 3000kr ‐7000kr ‐7000kr ‐8100000kr ‐7300000kr 130 000kr 120 000 ‐6000kr ‐12100000kr ‐1000kr Differens– totalt (37st) ‐100 000kr 86 ‐15 400000kr Bilaga9–Citatfrånindivider Idennabilagapresenterasettantalcitatutifråndetinsamladematerialet.Citatenärkate‐ goriseradeutifråneffekternadeärettuttryckför,ochkommerfrånanställdamedsubven‐ tion,arbetstränande/praktiserandesamtvolontärer. Ökaddisponibelinkomst ”Jagharfåttmerpengar,ochpengargör attmankangöramersakerpåfritiden” ”Jagärfrifrånskulder–påverkarmig positivt” Ökaddelaktighetisamhället ”Jagkännermigdelaktigisamhället” ”Jagharefterpensioneringenfått strukturpådelavminvardag” ”Ja,jagkommerutoftare,träffarvänner ochfamilj,ochvillgörasaker” ”Jagharkommitigångigen” Ökadegenmakt ”Jagplanerarmerförframtiden” ”Jagvågartaegnabeslutochblivitmer bestämd” ”Jagharblivitmersjälvständigochhar settattjagklararsakerjagtidigare tyckteverkadeomöjligt” ”Jagkänneransvarochrutinimittliv bådeprivatochiarbete” ”Jagharfåtthjälpmedmissbruk” Ökatfysisktvälmående ”Händergrejeriallmänhet,medmin vikt,nyträning,flickvänochrelationer, vädretochattträffabekanta” ”Jagrörpåmigmer,fåttlitebättre dygnsrytm” ”Jagärpigg,glad.Jagharnågontingatt göravilketkännsbrafördåkanman sovagottpånätternamedvetskapenatt manfaktisktgjortnågotbra!Mårbra psykisktochfysiskt!” ”Jagmårbättrepsykisktochfysiskt” ”Jaghartagittagilivetochmina viktproblem” 87 Ökadmeningsfullhet ”Jagkännerattjaggörnyttaför medmänniskor” ”Jagharfåttuppögonenfördesom intehardetsåbra,varesigdegäller fattigdomellerpsykisktvälmående” ”Numeraärjagmermedvetenommiljö ochåtervinning” ”Jagharfåttstörreempatiochattdet jaggörintebaraärförmigsjälv” ”Detgermeningsfullhetochär stimulerande” Ökatsjälvförtroende ”Jagharmerstrukturitillvaron, tyckerattjagtillförnågotsomstyrkt mittsjälvförtroende” ”Jagharblivitmersjälvsäkerimitt tänkandeochhandlande.Vågartaför migmeränförut.Jagvågarställafrågor omdetärnågotjaginteförstår” ”Jagharfåttökatsjälvförtroende, kännermigmeroptimistiskinföratt sökajobb” ”Jagtrormerpåmigsjälvochjagharfått tillbakamindrivkraft” ”Jagkännermigsäkrareikontakter medandrapåjobbet” ”Jagvågarmera,ävenläranya arbetsmoment” Ökadsjälvkänsla ”Jagharfåttökadsjälvkännedom” ”Mårbarasåbra,trivsmedalltochmig själv!Älskarmittjobb!!” ”Jagärmycketgladaresomperson,jag strålarmerochtrivsbättreimitteget skinn” Förbättradesocialarelationer ”Detäralltidpositivtattfåkommaut blandarbetskamraterochfåkännasig behövd.Attsedanhamnapåen arbetsplatssommantrivspåochgärna villstannakvarpåärbarapositivt” ”Jagharfåttettnyttsocialtliv” ”Jagharlärtkännaflerpersoner” ”Jagharblivitmerasocial” ”Efterettavslutatarbetsliv,kännsdet roligtochlättsamtattvaraenlitendeli enverksamhetsommantrorpå,träffa andramänniskor,ienmiljöatttrivasi, utanattbehövataettalltförtungt ansvarförhelheten” ”Englädjeattgåtilljobbet,bra jobbarkompisarochmedarbetare” ”Jagträffarfolkdagligen,annarsskulle jagnogblifolkskyggochhamnaien depression” 88 Minskadstress ”Detärenväldigtomtänksammiljö” ”Verksamhetenäröppenföralla,ärinte dömandeochäraccepterande,allahar sammaförutsättningar.Kanochvilldu jobbasåärduvälkommen” ”Minförraarbetsplatsvarsåstressig ochhadedåligarbetsmiljö.Härkanman tadetisitttempo” 89 Bilaga10–Påverkanskarta 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101