En prognostiserande SROI‐analys av Ideell Second Hand

Enprognostiserande
SROI‐analysav
IdeellSecondHand
ErikJannesson&EllenNilsson
SERUS
December,2014
Sammanfattning
Second hand‐verksamheten inom Ideell Second Hand (ISH) under ett års tid utgör
analysobjektetidennaSROI‐analys.ISHärenparaplyorganisationsomsamlarorganisa‐
tioner och butiker i Sverige som bedriver second hand‐verksamheter i syfte att uppnå
samhälleligavinster.Totaltingårcirka500butikeriISH.Gemensamtfördessaärbland
annatattdepåolikasätterbjudersubventioneradeanställningar,arbetsträning/praktik
samtsysselsättningförvolontärer.Individerinomdessatregrupperutgörviktigaintres‐
senter i den aktuella SROI‐analysen, tillsammans med ISH:s kunder och butiker samt
myndigheterna Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner (exklusive social‐
tjänster),landsting,ochsocialtjänster.Analysenfokuserarpåattkartläggavilkasociala
ochekonomiskaeffekterintressenternauppleversomenkonsekvensavISH.
Analysenhardockenprognostiserandeansats,vilketinnebärattsiffrornasompresen‐
terasirapportenbörbeaktasmedförsiktighet.Degällerendastunderförutsättningenatt
detinsamladematerialetsamtgjordabedömningarochantagandenärrepresentativaför
ISH:sintressenter.
Informationsinsamlingenskeddeframföralltmedhjälpavenkäter.Webbaseradeenkäter
användes för de tre förstnämnda intressentgrupperna ovan. En enkät i pappersform
deladesuttillISH:sbetalandekunderunderendag.Butiksansvariga(ellerandralämpliga
personer)svaradedessutompåtvåenkäterdärdenenarördeekonomiskinformationför
butikernaochdenandratyppersoneriverksamheten.Förutomdettaanvändesövergrip‐
ande statistik från ISH, tillsammans med ekonomisk information från SKL:s databaser
KPPochKolada.
Deidentifieradeeffekternaförintressentgruppernaär:
 Anställdamedsubvention
o Ökaddelaktighetisamhället,minskaddisponibelinkomst,ökaddisponibel
inkomst,ökadegenmakt,ökatfysisktvälmående,ökadmeningsfullhet,ökat
självförtroende, ökad självkänsla, förbättrade sociala relationer samt
minskadstress
 Arbetstränande/praktiserande
o Ökaddelaktighetisamhället,ökadegenmakt,ökatfysisktvälmående,ökad
meningsfullhet,ökatsjälvförtroende,ökadsjälvkänsla,förbättradesociala
relationersamtminskadstress
 Volontärer
o Ökat fysiskt välmående, ökad meningsfullhet samt förbättrade sociala
relationer
 Kunder
o Ekonomiskbesparingsamtökadtillfredsställelse
 Butiker
o Ekonomiskvinst
 Myndigheter
o Frigörandeavresurser,reellkostnadsbesparingsamtreellintäktsökning
2
DetotalainsatsernaiISHförettåruppgårtill1,991miljarderkr.Detsocialaochekonom‐
iskavärdesomuppstårsomenkonsekvensavdessainsatserochrelateradeaktiviteter
uppgårtillmotsvarandemellan7,529och14,694miljarderkr,efteratthänsyntagitstill
påverkanitermeravdeadweight,tillskrivningochförflyttningsamttillnyttoperiodoch
avtrappning.DettagerettSROI‐värdepå3,8–7,4:1vilketinnebärattförvarjeinvesterad
kronaiISHskapasettvärdemotsvarande3,8–7,4kr.
3
Innehållsförteckning
1.
SROI–SocialReturnonInvestment...............................................................................................5
2.
Analysobjektet..........................................................................................................................................6
3.
Intressenter...............................................................................................................................................8
4.
Informationsinsamling.......................................................................................................................14
5.
Insatser.....................................................................................................................................................24
6.
Effekter,indikatorerochproxytermer.......................................................................................26
7.
Påverkan...................................................................................................................................................40
8.
Totalsocialnytta..................................................................................................................................44
9.
Känslighetsanalys.................................................................................................................................50
10. Rekommendationer.............................................................................................................................53
Referenslista......................................................................................................................................................55
Bilagor...................................................................................................................................................................56
4
1. SROI–SocialReturnonInvestment
Sedan lång tid har verksamheters värdeskapande i huvudsak mäts i strikt finansiella
termer.Resursertillochinomverksamheternahardessutomfördelatspåsammagrund.
SROI(SocialReturnonInvestment,www.sroi.se)harenbredareansatsgenomsittfokus
pådetvärdeverksamheterskaparsocialt,miljömässigtochekonomiskt.
SROIäretteffektbaseratkoncept,vilketinnebärattfaktiskförändringsnarareänresultat
(eng.output)fokuseras.Resultathandlarprimärtomdekvantitativakonsekvensernaav
aktiviteter. Det innebär att ett resultat av en utbildningsinsats som syftar till att få
människoriarbeteärantaletindividersomgenomgåttutbildningen.Exempelpåeffekter
(eng.outcome)ärökatsjälvförtroendeochökaddisponibelinkomstsomenkonsekvens
avdejobb(resultat)somutbildningsinsatsenledertill.
Konceptetbyggerpåintressentinvolveringoch‐analyssamtanvändandetavbeviskedjor
för att tydliggör hur verksamheten skapar värde. En beviskedja beskriver hur insatser
omvandlas till aktiviteter, resultat och effekter, hur stor del av förändringarna som
faktiskt beror på de analyserade aktiviteterna, och slutligen hur mycket de skapade
effekternaärvärda.
SROI är ett av få koncept som beaktar värdet av effekter som saknar marknadsvärde,
exempelvis självkänsla, social gemenskap och miljöförstöring. En sådan ansats ger en
totalbildavförhållandetmellaninvesteringochvärde,vilketkommunicerasmedhjälpav
ettsåkallatSROI‐värde.ExempelvistalarSROI‐värdet3:1omatten(1)investeradkrona
skaparettvärdemotsvarandetrekronor.SROIhandlardockomnyttasnarareänpengar.
Menmedanvändningenavpengarsomstorhetutnyttjasettvedertagetspråkförattkom‐
municera värde, och därmed förbättras möjligheterna till resursfördelning baserad på
intebaraekonomisktutanävensocialtochmiljömässigtansvarstagande.
EnSROI‐analysgenomförsutifrånsjuprinciper.Dessaärvägledandeiarbetetochsäker‐
ställerenvälgenomfördochtransparentanalys.SROIinnefattardessutomsexstegivilka
principernaomvandlastillhandling.Desjuprincipernaochsexstegennämnsnedan.
Desexstegen
Desjuprinciperna
1. Fastställanalysensomfattningoch
identifieradehuvudsakliga
intressenterna
1. Intressenterna–desomupplever
förändring–ärcentralaiprocessen
2. Förståvadsomförändrasför
intressenterna
2. Kartläggeffekter
3. Värderadetsomärrelevantmedhjälp
avmonetäraproxytermer
3. Mäteffekter
4. Fastställpåverkan
4. Inkluderabaradetväsentliga
5. BeräknaSROI‐värdet
5. Överdrivinte
6. Redovisa,användochförankra
6. Varöppenochtransparent
7. Fåanalysengranskad
5
2. Analysobjektet
DennaSROI‐analysharskettpåbeställningavorganisationenIdeellSecondHand(ISH),
medfinansieringfrånTillväxtverket.ISHärenparaplyorganisationsomsamlarorganisa‐
tioner i Sverige som bedriver second hand‐verksamhet i syfte att uppnå samhälleliga
vinster. Inkluderade organisationer är bland annat Erikshjälpen, Läkarmissionen,
Myrorna,RödaKorsetsamtSverigesStadsmissioner.ISHbeskrivssåhär:
”Våraverksamheterharenmångfaldavsamhällsnyttigasyften.Blandannatatt:
 Tillhandahållameningsfullarbetsträningförmänniskorsomavnågonanledning
stårutanförordinariearbetsmarknad
 Erbjudavåravolontärermöjlighettillmeningsfullsysselsättningiettsocialtsam‐
manhang
 Generera medel till sociala insatser och utvecklingsinsatser, både i Sverige och
internationellt
 Arbeta avfallsförebyggande och återanvända resurser vilket bidrar till utveck‐
lingenavetthållbartsamhälleochresurseffektivavfallshantering”(IdeellSecond
Hand,2012,s1).
År2012omfattadeISH497butiker.Tillsammanssysselsattedessadrygt22000individer,
varav volontärer utgjorde 65 %. I övrigt handlar det om anställda (med och utan
anställningsstöd) samt individer som arbetstränar eller praktiserar. Butikernas totala
omsättningår2012uppgicktill996miljonerkr(inklusiveexportförsäljning).
SjälvaanalysobjektetfördenaktuellaSROI‐analysenutgörsavdentotalasecondhand‐
verksamheteninomISH,detvillsägaallverksamhetrelateradtillattsamlain,bearbeta,
distribueraochsäljabegagnadeprodukter.Genomgåendeianalysenkommervidärför
utgåifrånochdiskuteravilkaeffekterochvärdenISHsomhelhetskapar,ochdettatrots
att(1)ISHärenparaplyorganisationutanegnaanställdaochatt(2)detärdeingående
organisationerna som bedriver verksamheten och därmed är källan till effekter och
värdeskapande.
Analysperiodenutgörsavettår,detvillsägaanalysenfokuserarpådeeffekterochvärden
somskapassomenkonsekvensavettårsverksamhetinomISH.Somframgåravavsnitt
3 (Intressenter) har dock en del avgränsningar gjorts när det gäller de inkluderade
intressenterna. Det gör att innevarande analys inte beaktar det totala värdet som ISH
skapar,utanvärdetfördeutvaldaintressenterna.
DenursprungligaambitionenvarattSROI‐analysenskullevaraavutvärderandekaraktär.
Informationsinsamlingenresulteradedockiutfallsomintegjordedetmöjligtattuttala
sig om effekter och värdeskapande på ett tillräckligt tillförlitligt sett. I dialog med ISH
fattades därför beslut att presentera materialet i form av en prognostiserande SROI‐
analys.Dettainnebärattanalysenärgrundadpåinformationsomsamlatsinomfaktisk
förändringförenlitendelavrespektiveintressentgrupp.Ianalysenhardetutfalletsedan
betraktatssomrepresentativtförsamtligainomintressentgruppen.Detärdärmedviktigt
6
attpoängteraattanalysensomhelhetochdessolikadelarböranvändasmedförsiktighet.
Detärendastenprognosfördettotalavärdeskapandet.Dethindrardockinteattanalysen
användspåenradolikasättiolikasammanhang;analysenutgörentydligindikationpå
denbetydelseISHharisamhället!
7
3. Intressenter
Enintressentutgörsavenindivid,organisationellerfenomensomuppleverenförändring
somenkonsekvensavanalysobjektet.ITabell3.1presenterasutfalletavdenintressent‐
kartläggning som gjorts utifrån informationsinsamlingen samt en dialog med ISH.
Tabelleninnefattarenbenämningavintressenterna,informationomdeinkluderatseller
exkluderatsochvarför,samtantalintressenterinomrespektiveintressentgrupp.Desist‐
nämndasiffornabaserasideflestafallpåinformationfrånISHförår2012,vilketärden
senasttillgängligastatistikenavseendedetta.
Utgångspunkten för att inkludera eller exkludera en intressent är SROI‐principen om
väsentlighet.Detinnebärattendastdeintressentersomuppleverenbetydandeföränd‐
ringsomenkonsekvensavanalysobjektetskainkluderas.IinnevarandeanalysharISH
dock valt att exkludera några sådana intressenter; utifrån tillgängliga resurser har en
prioriteringvaritnödvändig.Effekternaförmiljönharexkluderatsdådetredanfinnsen
radstudieromISH:spåverkaninomdettaområde.Avseendeintressentersomupplever
socialaochekonomiskaeffekterhardegruppersomISHtyckerärmestrelevantaattfå
belystavaltsut.
Tabell3.1:Intressentkartläggning
Intressent
INDIVIDER
Anhörigaoch
vänner
Anställdamed
subvention
Anställdautan
subvention
Arbetstränande/
praktiserande
Handläggarepå
myndigheter
Inkludera/exkluderasamt
logiskgrund
Insamlingsmetod
Antal
Exkluderad–valavISH
Inkluderad–central
målgruppsomupplever
socialaochekonomiska
effekter
Fokusgruppersamt
enkät
732st
Exkluderad–valavISH
Inkluderad–central
målgruppsomupplever
socialaeffekter
Fokusgruppersamt
enkät
Exkluderad–valavISH
8
5511st
Kunder(ibutik)
Inkluderad–central
målgruppsomupplever
ekonomiskaochsociala
effekter
Enkät
Utländskakunder Exkluderad–valavISH
Volontärer
Inkluderad–central
målgruppsomupplever
socialaeffekter
ORGANISATIONER
Arbets‐
Inkluderad–upplever
förmedlingen
ekonomiskaeffekter
Butiker(inom
Inkluderad–upplever
ISH)
ekonomiskaeffekter
Försäkrings‐
Inkluderad–upplever
kassan
ekonomiskaeffekter
Kommuner
Inkluderad–upplever
(exklusive
ekonomiskaeffekter
socialtjänst)
Landsting
Inkluderad–upplever
ekonomiskaeffekter
Rättsväsendet
Exkluderad–uppleverej
betydandeförändring
Staten(iövrigt)
Exkluderad–valavISH
Socialtjänster
Inkluderad–upplever
ekonomiskaeffekter
FENOMEN
Miljön
Exkluderad–valavISH
9
576000st
(egenbe‐
räkning)
Fokusgruppsamt
enkät
14500st
Enkätsamtstatistik
frånISH
1st
Enkät
1st
Enkätsamtstatistik
frånISH
1st
Enkätsamtstatistik
frånISH
1st
Enkätsamtstatistik
frånISH
1st
Enkätsamtstatistik
frånISH
1st
Idetvåföljandeavsnittenskerenmeringåendebeskrivningavdeinkluderaderespektive
exkluderadeintressenterna.OmingetannatangesärexkluderingenenkonsekvensavISH
själva,detvillsägaattdevaltattinteinkluderaintressenten.
3.1Inkluderadeintressenter
Anställdamedsubvention
DesomäranställdamedsubventioninomISHutgörencentralintressentgrupp.Subven‐
tioneradeanställningarinnebäratthelaellerdelaravenanställdslönekostnadbetalasav
enmyndighet(vanligtvisArbetsförmedlingen).Desubventioneradeanställningarnaärtill
förindividersomantingenharenfunktionsnedsättningsompåverkararbetsförmågan,
ellersombehöversärskiltstödförattkommainpåarbetsmarknaden.Detgörisinturatt
arbetstidenfördessaindividervarierar.
Effekterna för intressentgruppen är av både social som ekonomisk karaktär. Det sist‐
nämnda handlar om att en subventionerad anställning ofta leder till antingen en ökad
ellerminskaddisponibelinkomst1.Dessutomuppståroftasocialtorienteradeförändringar
somenkonsekvensavattgåfrånattvaraarbetslöstillattvaraarbetstagare,exempelvis
ökatsjälvförtroendeochförbättradesocialarelationer.
Arbetstränande/praktiserande
Arbetstränande/praktiserandeärocksåenviktigintressentgruppattinkludera.Underår
2012tillhandahöllISHarbetstränings‐ellerpraktikplatsertilltotalt5511individer.En
stordelavdessaåterfinnsijobb‐ochutvecklingsgarantin.Inkluderingavdennamålgrupp
baseraspåattindividersomfårmöjlighettillensysselsättninginomISHoftaupplever
fleraolikasocialaeffekter;ensysselsättningisigbidrarmedförändringarijämförelse
medattvarasysslolös.Detkanexempelvishandlaomökadegenmakt.Attbefinnasigien
verksamhetsomISH:s,därdetfinnsengoderfarenhetavattarbetamedmänniskormed
olikabakgrund,problematikochsituationer,bidrariskapandetavolikaeffekter.
Volontärer
VolontärerinomISHärencentralintressentgrupp.Denbeståravettstortantalindivider
somavolikaskälfrivilligtengagerarsigiISH.Underår2012fannstotaltcirka14500
aktivavolontärerinomorganisationen.Somredannämntsutgördennagrupp65%avdet
totalaantaletindividerinomorganisationen.Volontärerstårdärmedförenstorinsatsi
verksamheterna i form av den tid de investerar. Deras individuella tidsrelaterade
engagemangskiljersigdockkraftigt,alltfrånnågratimmardåochdåtillidetnärmaste
helhetsarbete. Samtliga av deras upplevda effekter finns inom den sociala kategorin,
exempelvis en ökad meningsfullhet genom att de får utnyttja sin kompetens till något
positivt.
1Meddisponibelinkomstavseshärbruttoinkomstenminskadmeddenkommunalainkomstskatten.
10
Kunder
ISH:skunderärenavgörandeintressentgruppförorganisationensexistens.Cirka90%av
ISH:s totala intäkter kommer ifrån försäljning till intressentgruppen. Många kunder
upplever dessutom egna effekter, dels ekonomisk besparing genom att produkterna de
köperiregelärbilligarehosISHäniandraaffärer,delsökadtillfredsställelsesomenföljd
av att de finner unika produkter, konsumerar mer miljövänligt eller att delar av de
spenderadepengarnagårtillvälgörandeändamål.
Arbetsförmedlingen
ArbetsförmedlingenärencentralmyndighetirelationtillmångaavindividernainomISH.
Myndighetentillhandahållerblandannatåtgärdsprogram,subventioneradeanställningar
ochresurserförhandledarstöd.Arbetsförmedlingenärsåledesviktiggenomsittekonomi‐
skastödtillochkontaktermedindivider.Arbetsförmedlingenuppleverdessutomeneko‐
nomiskeffektiformavenreellkostnadsbesparingsomenkonsekvensavsinainsatseri
ISH.
Butiker
ButikerinomISHutgörocksåenväsentligintressentgrupp.Verksamheternaskostnader
utgörcentralainsatserförattskapavärde,ochderasekonomiskaresultatpåvisarföre‐
tagsekonomiskaeffekter(positivamenivissafallävennegativa)sommöjliggörverksam‐
heternas fortsatta existens. I analysen behandlas butiker som en enhet även om de i
realitetenbeståravcirka500stycken.
Försäkringskassan
Försäkringskassanärenmyndighetsomharviktigkontaktmedindividersomharanställ‐
ningsstödellerbefinnersigiarbetsträning.EnstordelavindividernaiISHharvariten
delavFörsäkringskassansersättningssystem.Mengenomattendelavdessaiställetfår
enanställningochdärmedsininkomstfrånannathållfrigörsresursergenomblandannat
de minskade handläggningskontakterna. Dessutom uppstår en reell kostnadsbesparing
genomenpådethelatagetminskadutbetalningenavbidrag,ersättningochandrastöd‐
insatsertillindividerna.
Kommuner(exklusivesocialtjänster)2
Kommuner(exklusivesocialtjänster)somorganisationeruppleverenekonomiskeffektav
attindividerfåranställning.Denrelaterarframförallttillattökadeinkomsterpåindivid‐
nivå(totaltsett)innebärenreellinkomstökningpåkommunnivågenomökadinbetalning
avkommunalinkomstskatt.Genomdetkommunalaskattefördelningssystemetfördelas
dessasedanöverlandetskommuner.Kommunernabetraktasdärmedsomenintressent
ianalysen,trotsattdeisjälvaverketär290tillantalet.
2Socialtjänsterbetraktassomenegenintressentgruppianalysen,varförvimedintressentenkommuner
avserdenkommunalaverksamhetenmedundantagförjustsocialtjänster.Däravtilläggetexklusive
socialtjänsterhärochfortsättningsvis.
11
Landsting
Även landsting betraktas som en intressentgrupp trots att det i skrivande stund i
realiteten finns ett 20‐tal olika landsting i Sverige. Intressentgruppen upplever en
ekonomiskeffektsomenföljdavattindividerblirendelavISH,nämligenfrigörandeav
resurser.AttbliendelavISHbidrarienheldelfalltillenförbättradhälsostatussomisin
tur innebär färre kontakter med landstingspersonal. I en del fall ökar istället
resursutnyttjandet,menpådethelatagetäreffektenpositivförintressentgruppen.De
frigjordaresursernaöverstigeralltsådetökaderesursutnyttjandet.Dettagällersamtliga
ekonomiskaeffekterfördeinkluderademyndigheterna;samtligaärpositivtorienterade
påövergripandenivåförintressenten,menpåunderliggandenivåfinnsdetbådeökade
ochminskadekostnaderlikvälsombådefrigörandeochökadkonsumtionavresurser.
Socialtjänster
SocialtjänsteruppleverekonomiskaeffekterpågrundavISH.Fleraavdeanställdamed
subvention och arbetstränande/praktiserande har tidigare haft försörjningsstöd. Dess‐
utomgerintressentgruppenandraformeravstödtillarbetslösaindivider,blandannat
olikaformeravutredningar.Omindividerexempelvisfårenanställningfrigörsresurser
genom bland annat minskad handläggartid för individerna. Dessutom uppstår en reell
kostnadsbesparinggenomattutbetalningavförsörjningsstödochandrainsatserminskas.
Effekternaärsåledesavekonomiskkaraktär.Socialtjänsterbetraktassomenegenintres‐
sentgrupp trots att de är en del av kommuner. Anledningen är den tydliga relationen
mellansocialtjänsterisigochindividernaiISH.Ävensocialtjänsterbetraktassomen(1)
intressentgruppianalysen,ävenomocksådessapåettellerannatsättfinnsrepresen‐
teradeisamtliga290kommuneriSverige.
3.2Exkluderadeintressenter
Anhörigaochvänner
Anhörigaochvännertillanställdamedsubventionellerarbetstränande/praktiserandeär
enintressentgruppsomoftauppleverpositivaeffekteravattdenanhöriga/vännenblir
en del av ISH. Exempelvis kan det handla om sociala effekter som ökad glädje eller
minskad stress, och ekonomiska effekter i form av ökade ekonomiska resurser som en
konsekvensavattindividenskaffatenanställning.
Anställdautansubvention
AnställdautansubventionärindividerinomISHsominteharnågonformavanställnings‐
stöd. Utifrån sin anställning kan de uppleva flera positiva effekter.Det kan exempelvis
handla om en ökad tillfredsställelse baserat på att verksamheten bidrar med positiva
effekterförmångaintressenter.Samtidigtärdetinteovanligtattdentypenavindivider
alltidväljerettarbetemedettsocialtoch/ellermiljömässigtfokussomledertillmotsvar‐
andetillfredsställelse.DetärdåinteISHisigsombidrarmedvärdet,utanenstordelav
detskullehauppståttiallafall.
12
Handläggarepåmyndigheter
Atthandläggarepåmyndigheterärenegenintressentgrupp,skildifrånmyndighetensom
organisation (exempelvis Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller socialtjänster)
berorpåattrespektiveindividsomhandläggerärendenkanupplevaförändringsomen
konsekvensavISH.Idefallenhandläggareexempelvisfårettminskatantalindivideratt
arbeta med – dessa får en arbetsträningsplats, praktikplats eller anställning – kan det
exempelvis leda till en minskad stress i arbetssituationen. Det tillsammans med andra
aspekteravarbetssituationenkanocksåledatilleffektersomökadtillfredställelsegenom
känslanavattkunnahjälpamänniskor.
Utländskakunder
EndelverksamheterinomISHtransporterardelaravsinaprodukterutomlandsdärde
sedansäljstilllokalbefolkningen(utländskakunder).Detärdesenaresomutgörintres‐
sentgruppenhär.Dennagruppkanupplevapositivaekonomiskaeffekteriformavtill‐
gångtillbrabegagnadeproduktertillettöverkomligtpris(ekonomisk besparing), men
ävensocialaeffekteriformavökadtillfredställelsegenomanvändandetavprodukterna.
Rättsväsendet
Rättsväsendetbeståravenradolikamyndigheterochföretagkoppladetilldetarbetesom
blandaannatpolisen,åklagare,advokater,KriminalvårdenochRättspsykiatringenomför.
IendelfallfrigörsresurserfördessasomenkonsekvensavISH.Detskerisituationerdå
individerväljerattklivaavenkriminellbanadådefårmöjlighetenattvaraendelavISH.
En individ mindre som begår brott frigör resurser för de som annars skulle ha varit
involveradeiatthanterabrottet.Analysenhardockvisatatteffekteninteärbetydande(i
relationtillandraeffektersomISHbidrartill)varförintressentgruppenexkluderats.
Staten(iövrigt)
Fleraavintressenternasominkluderatsianalysenärstatligaorganisationer.Medstaten
(iövrigt)avsesdärförövrigadelaravstatsapparaten,ochframföralltdesomrelaterartill
effektenreellintäktsökning.Idettafallhandlardetomökadinbetalningavmervärdes‐
skattocharbetsgivaravgifter.Isituationerdärindividerbliranställdaökarvanligenden
disponiblainkomsten,pengarsomoftaläggspåkonsumtionochdärmedinbetalningav
mervärdesskatt. Mervärdesskatt betalas bland annat vid köp av varje enskild produkt
inomISH.Vidutbetalningavlöntillenanställdskerdessutominbetalningavarbetsgivar‐
avgifter till staten, varför ökade lönekostnader vid nyanställning också leder till ökad
inbetalningavarbetsgivaravgifter.IdefallverksamheternainomISHgårmedvinst,vilket
deoftagör,betalardedessutomstatliginkomstskattpåvinsten.Sammantagetutgördetta
positivaintäktsströmmarförstaten.
Miljön
ISHharenstorpositivpåverkanpåmiljöngenomattaffärsmodellenbyggerpååterbruk
avbefintligaprodukter.ExempelvisfickISHunderår2011incirka25000tontextilier
och5000tonhårdavaror(IdeellSecondHand,2012)därenstordelsedansåldesvidare.
Detinnebärenkraftigtminskadresursförbrukningijämförelsemedomdessaprodukter
skullenyproduceras,ochdärmedkraftigtminskadeutsläppochföroreningarinaturen.
13
4. Informationsinsamling
Idettaavsnittbeskrivshurinformationsinsamlingengåtttillirelationtilldeinkluderade
intressenterna.Tabell4.1gerenöversiktligbildavtillvägagångssättet,ochtabellenföljs
avytterligareinformationominformationsinsamlingenperintressentgrupp.
Tabell4.1:Informationsinsamlingen
Intressentgrupp Insamlingsmetod
Anställdamed
Semistrukturerade
subvention
gruppintervjuer
ochenkäter
Arbetstränande/
praktiserande
Volontärer
Kunder
Enkät
Butiker
Enkät
Myndigheter
Enkätersamt
statistikfrånISH
Tillvägagångssätt
Semistruktureradegruppintervjuergenom‐
fördes med totalt fjorton individer från de
treintressentgrupperna.Syftetvarprimärt
att fånga vilka effekter som individerna
upplever. Det materialet användes sedan
för att utforma en enkät för respektive
intressentgrupp(seBilaga1–3).Totalt239
individerbesvaradeenkäterna:62st(8%)
anställda med subvention, 125 st (2 %)
arbetstränande/praktiserande samt 52 st
(0,4 %) volontärer. Procentsatserna repre‐
senterar svarsfrekvensen utifrån person‐
statistikförrespektivegruppförår2012.
Information om intressentgruppen samla‐
desinviaenenkät(seBilaga4).Dendelades
utav28butikertillderasbetalandekunder
underendag.1024kunderbesvaradeden,
vilketmotsvarar17%avbetalandekunder
dendagenideaktuellabutikerna.
Informationombutikersekonomiskasitua‐
tion samlades in med hjälp av en enkät
gällandebutikernasintäkterochkostnader
(seBilaga5).29butikerbesvaradeenkäten,
vilket motsvarar cirka 6 % av det totala
antalet.
Informationsinsamlingenkoppladtilldein‐
kluderademyndigheternabaseradespånio
framtagna typpersoner (se Bilaga 6). Typ‐
personerna formades utifrån samtal med
individerinomolikadelaravISH.Enenkät
(seBilaga7)utifråntyppersonernafylldesi
av butiker, där de bland annat fick ange
14
vilken/vilka typperson/er individer inom
intressentgruppernaanställdamedsubven‐
tion och arbetstränande/praktiserande kan
betraktassom.22butikerbesvaradeenkät‐
en,vilketmotsvararcirka5%avdettotala
antalet.
Samtliga enkäter som nämns i Tabell 4.1 har distribuerats elektroniskt från oss till en
kontaktperson per organisation inom ISH (samtliga enkäter förutom kundenkäten var
dessutomelektroniskisig).Dessakontaktpersonerharsedanhaftiuppdragattvidare‐
befordraenkäternatillrättindividerinomorganisationen.Hurmångaavdeknappt500
butikernasamtcirka22000individernasomfaktisktfåttdessaenkäterärdärförväldigt
svårtattsvarapå.
Deinkomnaenkätsvarenutgjordealltsågrundenförenprognosavdettotalavärdesom
ISHskapar;debetraktadessomrepresentativaförhelheten.Detinnebärexempelvisatt
denekonomiskaeffektenförbutikerharberäknatsgenomattdetekonomiskaöver‐eller
underskottetförår2013försvarandebutikerharsummeratsochsedanmultipliceratsså
attdetmotsvararknappt500butikermedexaktsammautfall.
4.1 Enkäter för anställda med subvention, arbetstränande/praktiserande
samtvolontärer
Som grund för enkäten till intressentgrupperna anställda med subvention (se Bilaga 1)
arbetstränande/praktiserande (se Bilaga 2) respektive volontärer (se Bilaga 3) genom‐
fördesalltsågruppintervjuermedindividerfrånintressentgrupperna.Dessaleddefram
tillformulerandetaviturochordningnio,sjurespektivetreeffekterförintressentgrupp‐
erna (se kapitel 6 för en beskrivning av dessa). För att mäta utfallet av effekterna
formuleradestvåpåståendeförvarjeeffekt.Påståendenbaseradestillstordelpåindivid‐
ernasegnautsagorundergruppintervjuerna,förattdärmedsäkerställaattdeverkligen
indikerade de olika effekterna. För varje påstående gavs sex svarsalternativ. Till dessa
följde instruktionen att välja det alternativ som bäst motsvarade deras eventuella
utvecklingfråndentidpunktdådeblevendelavISHtillochmeddendagdebesvarade
enkäten.IFigur4.1illustrerasettexempelpåutformningenavfrågorna.
När effekter mäts behöver minst ett (1) så kallat tröskelvärde formuleras. Ett sådant
representerarhurmycketförändringsommåstehaskettförattenenskildintressentskall
ansesupplevaeneffekt.Dethandlarmedandraordomattbeslutanärenförändringär
betydande, och därmed en effekt. Beslutet om tröskelvärde fattades av oss helt utan
inblandningavISH.Tvåolikavärdenvaldesdessutom.Dessainnebärattindividenanses
uppleva en effekt om denna uppgivit antingen minst viss positiv förändring på båda
påståendena,ellermarginellpositivförändringfördetenapåståendetochminstganska
storpositivförändringfördetandraförenenskildeffekt(seFigur4.2).
15
Figur4.1:Exempelpåutformningavpåståendeföreffekter
Effekt
Fysisktvälmående
Påstående Svarsalternativ
1. Jagärfysisktaktiv
Negativ
förändring
Ingen
förändring
Marginellpositiv
förändring
2. Jagmårbrafysiskt
Negativ
förändring
Ingen
förändring
Marginellpositiv
förändring
Visspositiv
förändring
Ganskastor
positivförändring
Storpositiv
förändring
Visspositiv
förändring
Ganskastor
positivförändring
Storpositiv
förändring
Figur4.2:Valdatröskelvärden
≥Visspositivförändring+≥Visspositivförändring=Effekt
Marginellpositivförändring+≥Ganskastorpositivförändring=Effekt
SomframgåravFigur4.1hadeindividernamöjlighetattangenegativförändringförvarje
påstående.Engenomgångavenkätsvarenvisadeattendastettfåtalutnyttjadedenmöjlig‐
heten.Församtligapåståendenangavsdetalternativettrettongångerföranställdamed
subvention,åttagångerförarbetstränande/praktiserandesamtåttagångerförvolontärer.
För arbetstränande/praktiserande är dessa svar spridda över flera individer. Sex av
svarenrelaterardocktilleffektenökatfysisktvälmående,därenindividangerennegativ
förändringförbådapåståendenmedanenannanangerennegativförändringfördetena
ochingenförändringfördenandra.
Närdetiställetgälleranställdamedsubventionrelateraråttaavdetrettonsvarentillen
ochsammaindivid.Dennaförtydligarpåföljandesätt:”Denegativaförändringarnahar
medföretagetattgöra.Jaguppleverinteattmittarbeteäruppskattat,barautnyttjat,och
islutändanärjagbaraenutbytbarsiffraiettsystem.Jaglitarintepåminarbetsgivare.”
Förvolontärernakaniställetsexavdeåttasvarenrelaterastillenindivid.Dennagerdock
uttryckförföljandeienkäten:”Efterettavslutatarbetsliv,kännsdetroligtochlättsamt
attvaraenlitendelienverksamhetsommantrorpå,träffaandramänniskorienmiljö
atttrivasi,utanattbehövataettalltförtungtansvarförhelheten”.Volontärenifrågager
alltså uttryck för att denna trivs, trots den tydliga angivelsen av negativ förändring.
Anledningenärattindividenuppleverattenstordelavdennegativaförändringen(70
%)berorpåannatänISH.
16
Sammantagetvisardetvåföregåendestyckenaattutfalletkopplattillnegativförändring
inteattbetraktasombetydandeisammanhanget;dethandlaromförfåindivider.Avden
anledningenharintenågonnegativsocialeffektinkluderatsianalysen.
Förutomfrågoromeffekterinnehöllenkäternaävenfrågorgällandedeadweight,tillskriv‐
ningochmonetäraproxytermer,detvillsägahurindividernasjälvauppleverISH:spå‐
verkaniskapandetaveffekternasamthurdevärderardeupplevdaeffekterna(seavsnitt
6och7förmerdetaljeromdessafenomen).Deadweightochtillskrivningfångadesmed
hjälpavenfrågaperfenomen(sefråga26och27iBilaga1,fråga23och24iBilaga2samt
fråga12och13iBilaga3).Avseendedemonetäraproxytermernaanvändesolikametod‐
er, två för anställda med subvention, en för arbetstränande/praktiserande samt en för
volontärer.
Föranställdamedsubventionanvändesenmetodkoppladtilldeekonomiskaeffekterna,
detvillsägaminskaddisponibelinkomstsamtökaddisponibelinkomst,medanenannan
användsfördesocialaeffekterna.Denekonomiskaeffektenberäknadesutifråndifferens‐
enilönföreochefteranställningen(sefråga5och6Bilaga1).Idefallindividenuppgett
sinbruttolönhardenräknatsomtillnettolönmedhjälpavenskatteschablonom20%.
Avseende de sociala effekterna har samma metod använts för både anställda med
subventionocharbetstränande/praktiserande.Respektiveindividfickviktadenellerde
effektersomdennaupplever,delsinbördes,delsirelationtilldeninkomstindividenhade
vid det aktuella tillfället (se fråga 29 i Bilaga 1 samt fråga 26 i Bilaga 2). Mer konkret
uppmanades individerna att fördela 100 % över de upplevda effekterna samt deras
inkomstutifråndetvärdedetyckerattrespektiveaspektskaparfördem.Ärexempelvis
eneffektdubbeltsåmycketvärdsomenannanskadenförstnämndatilldelasdubbeltså
mångaprocent.Tabell4.2visarettfiktivtexempelbaseratpåtreaveffekternasamtden
aktuellaindividensinkomst.
Tabell4.2:ExempelpåvärderingaveffekterförindividerinomISH
Upplevdeffekt
Viktning
Värde
Ökadegenmakt
25%
75000kr
Ökatsjälvförtroende
15%
45000kr
Ökadmeningsfullhet
10%
30000kr
Inkomst(150000krperår)
50%
150000kr
17
Utifråndelsdenprocentuellafördelningenmellandefyraaspekterna,delsuppgifterom
individens inkomst (angiven av individen själv) är det möjligt att erhålla en siffra som
motsvarardetungefärligavärdetavdesocialaeffekterna.Tabell4.2visarblandannatatt
individenuppleverattinkomstenärdubbeltsåmycketvärdsomeffektenökadegenmakt.
Om värdet av inkomsten är 150 000 kr per år innebär det att ökad egenmakt är värt
ungefärmotsvarande75000krperår(hälftenavvärdetavinkomsten).
Demonetäraproxytermernaförvolontärerfångadesgenomattdeienkätendelsfickvikta
deninbördesbetydelsenaveffekterdeupplever,delsfickangevaddeuppleverattderas
engagemang i ISH är värt för dem i förhållande till den tid de investerar (se fråga 15
respektive16iBilaga3).Idetsistnämndafallethardefåttettantalfastasvarsalternativ
som sträcker sig från 0 % till mer än 300 % av tiden de investerar. De har även fått
möjlighetenattangeenheltegenprocentsatssommotsvararderasupplevelse.Ettsvar
om 100 % innebär att de upplever att värdet de får ut motsvarar värdet av den
investeradetiden.Varjeinvesteradtimmeharvärderatstill175kr,vilketmotsvarardet
värdesomanvändsförenfrivilligtimmeinomEU:sLeaderprogram(LEADER,2011).
Utifrån ovanstående var det möjligt att beräkna det ungefärliga värdet av respektive
effektförvolontärer.Utgångspunktenfördetvarattdettotalavärdesomvolontärerna
uppleveruteslutanderelaterartilldeinkluderadeeffekterna.Genomattvivetdettotala
värdetindividernauppleversamtdeninbördesprocentuellarelationermellandeolika
effekternakundeettgenomsnittligtvärdepereffektenkeltberäknas.
4.2Kundenkät
För ISH:s kunder formulerades två effekter – ekonomisk besparing samt ökad tillfred‐
ställelse(sekapitel6förenbeskrivningavdessa)–baseratpålogiskaresonemangom
varförenindividhandlariensecondhand‐butik.Ikundenkäten(seBilaga4)inkludera‐
dessedanfrågorrelateradetilldessa,tillsammansmedfrågorkoppladetilldeadweight
och monetära proxytermer. Enkäten testades på ett tiotal second hand‐kunder för att
säkerställa att frågorna var relevanta och riktigt formulerade. Utifrån den inkomna
feedbackengjordesendelkorrigeringarinnandenslutligaenkätenskickadesut.
Förattfångadenekonomiskaeffektenanvändesdelsfrågoromkundensköpmönsteri
secondhand‐butiker(fråga1–3),delsenfrågasomuttryckligenuppmanadekundenatt
angedeneventuellakostnadsbesparingenfördetaktuellaköpet(fråga5).Enkundhar
ansettsupplevaeffektenomdennaharsvaratjakandepåomindividenuppleverattdenna
sparatpengargenomattköpavaranidenaktuellabutiken.Baseratpåutfalletavnyss
nämndafrågorharvärdetaveffektenekonomiskbesparingförettenskiltårberäknats.
Beräkningenförenenskildindividharskettpåföljandesätt.
Densummakundenangivitsomdengenomsnittligaköpesummanvidrespektivetillfälle
(fråga2)divideradesmeddensummakundenhandladefördenaktuelladagen(fråga3).
Kvotenmultipliceradesmeddenangivnakostnadsbesparingen(fråga5)förattfåfram
dengenomsnittligabesparingenperköp,somisinturmultipliceradesmedantalangivna
köpperår(fråga1).Detgaventotalbesparingperår,detvillsägaettuttryckförden
18
ekonomiskabesparingen.Summornafördeindividersomangivitkomplettasvarpådessa
frågoranvändessedanförattberäknaettgenomsnittligtvärdeföreffekten.Detanvändes
isintursomvärdeförsamtligakundersomupplevereffekten.Viktigtattpoängteraäratt
beräkningen av värdet grundar sig på ett antagande om att individerna har samma
besparingsandelförvarjeenskiltköp.
Närdetiställetgällereffektenökadtillfredställelsehardennamättsmedhjälpavindika‐
torerformuleradesomanledningartilldetaktuellaköpet(fråga6).Närmarebestämtpå
grundavmiljön(naturen),pågrundavdetsocialaarbetesompengarnagårtillsamtpå
grundavvarornaisig.Kundernafickävenmöjlighetattuppgeandraanledningar.Genom‐
gångenavdessavisadedockattdepåettellerannatsättutgjordeendelavdetreredan
formuleradeanledningarna.Dehardärförinkluderatsidesenareistället.Förattenkund
skaansesupplevaeffektenökadtillfredställelsemåsteminstenavdetreanledningarna
hafåttettjakandesvar.
Förutomattväljaettellerfleraanledningarfickdeävenviktadeninbördesrelationen
mellandessa,detvillsägauppgevilkenanledningsomärviktigast/minstviktigtochså
vidare(fråga6).Dettaskeddegenomattrespektivekundfickfördela100%mellande
valdaanledningarna.Ärexempelvisenanledningdubbeltsåmycketvärdsomenannan
skadenförstnämndatilldelasdubbeltsåmångaprocent.Tabell4.3visarettfiktivtexem‐
pelpåettutfallförenenskildkundenkätavseendeanledningarochinbördesrelation.
Tabell4.3:Exempelpåvärderingavkundeffekter
Anledningtillköp Svar
Pågrundavpriset
Ja
Pågrundavmiljön(naturen)
Ja
På grund av det sociala arbete
sompengarnagårtill
Pågrundavvarornaisig
Ja
Annat(specificera)
‐
Vetej
‐
‐
19
Procent
25%
50%
25%
‐
‐
‐
AvTabell4.3framgårattdenaktuellaindividenuppleverökadtillfredställelse;individen
har svarat jakande för anledningarna på grund av miljön och på grund av det sociala
arbetet pengarna går till. Deangivnaprocentsatsernafördetvåsistnämndaharsedan
summerats,vilketidettafallblir75%.Procentsatsenharisinturanväntsförattberäkna
värdetaveffekten.
Denandrautgångspunktenförberäkningenavvärdetvarkundernasegnauppskattningar
av den maximala betalningsviljan för den eller de produkter som köpts (fråga 8). Den
summanharbetraktassomdenövregränsenförhurmycketdettotalavärdetförkunden
uppgårtill;maxprisetangergränsenförnärdetinteärvärtdetlängre(dentotalanyttan
överstiger inte kostnaden). Den angivna maxsumman har dividerats med den summa
kundenköptförviddetaktuellatillfället(fråga3).Kvotenharsedanmultipliceratsmed
den uppskattade genomsnittliga köpesumman som kunden angivit (fråga 2) samt det
uppskattadeantaletköpperår(fråga1).Dentotalaproduktenavdettaangeralltsåden
maximalakostnadensomdenenskildakundenkantänkasigattbetalaförsinaköpunder
ett år. Detta är dock baserat på ett antagande om att andelen mellan faktiskt köp och
angivetmaxprisärdetsammaövertid.
OmviåtergårtillexempletiTabell4.3hardenkundenalltsåangivitatt75%avanled‐
ningarnatillköpetärrelateradetillökadtillfredställelse,detvillsäga75%avdentotala
nyttanrelaterartilldennasocialaeffekt.Iföregåendestyckeharvidessutomangivithur
den totala nyttan har beräknats (= den maximala betalningsviljan). I en situation där
kundenstotalanyttauppgårtillmotsvarande20000kroch75%avdemrelaterartillden
ökade tillfredställelsen uppgår värdet av den senare till motsvarande 15 000 kr.
Summornafördeindividersomangivitkomplettasvarpådessafrågoranvändessedan
förattberäknaettgenomsnittligtvärdeföreffekten,somisinturanvändessomvärdeför
samtligakundersomupplevereffekten.
Förattkunnagöraenberäkningavdettotalavärdetförintressentgruppkrävsenupp‐
skattningavdettotalaantaletkunder.Informationomantaletunikakunderförettenskilt
år har därför efterfrågats från butikerna. Totalt 21 butiker återkom med svar men då
siffrornaideallraflestafallsnararerelateradetillantalköpunderettår–vilketjuären
heltannansakänunikakunder–hardennainformationinteanvänts.Iställetharenbe‐
räkningavdettotalaantaletunikakunderinomISHgjortsbaseratpåettgenomsnittför
hurmångaunikakunderbutikernahadedendagkundenkätendeladesut(butikernafick
lämnauppgifteromdetockså),ungefärligaantalettimmarrespektivebutikharöppetper
år samt hur ofta de svarande kunderna uppgett att de handlar i second hand‐butiker.
DettagavetttotaltantalunikakunderförhelaISHpåcirka576000perår,ochdärmed
ettgenomsnittpå1159unikakunder/butikochår.Detärdensummansomanväntsför
attberäknadettotalavärdetförintressentgruppen.
4.3Butiker
Informationsinsamlingenkoppladtillbutikerskeddemedhjälpavenenkät(seBilaga5)
somsyftadetillattsamlainformationomderasekonomiskasituationförår2012–2013.
20
UtifråndetvardetmöjligtattuttalasigomdetekonomiskautfalletförISHsomhelhet.
Beräkningarnaavdetsenareutgickdelsifråndeninformationomintäkterochkostnader
somerhållitsfrånde29butikerna,delsinformationomdentotalaomsättningenförISH
förår2012.SiffrorförkostnadernaförISHsomhelhetsamlasinteinavorganisationen.
Omsättningenförde29butikernaförår2012motsvarade15%avdentotalaomsättning‐
enförISHdetåret.Frånår2012tillår2013ökadede29butikernadessutomsinomsätt‐
ningmed9%.UtifråndetharettantagandegjortsomenomsättningsökningförISHtotalt
settmedmotsvarandeprocentsats.
När det istället gäller kostnaderna för ISH som helhet har dessa beräknats genom att
multiplicerakostnadernaförde29butikernaförår2013med6,667.Ettantagandehar
alltsågjortsattkostnadernaförde29butikerna–precissomintäkterna–representerar
15%avISH:stotalakostnader.Attmultipliceradessakostnadermed6,667gerentotal
kostnadsommotsvarar100%.Utifråndessatotalsummorförintäkterochkostnaderför
ISHsomhelhetförår2013beräknadesdetekonomiskaresultatet,vilketvisadesigvara
ekonomiskvinst.
4.4Myndigheter
Effekternafördeinkluderademyndigheternaärallaekonomisktrelaterade.FörFörsäk‐
ringskassansamtsocialtjänsterhandlardetantingenomförändringariutbetalningarav
olika former av stödinsatser eller förändringar i resursanvändningen. För kommunen
(exklusivesocialtjänster)handlardetomökadeskatteintäkter,medandetförArbetsför‐
medlingenochlandstingrörsigomfrigörandeavresurser(sekapitel6förenbeskrivning
avdessaeffekter).
Detmesttillförlitligasättetattfångadeekonomiskakonsekvensernafördessamyndig‐
heterärattfrågavarochenavindividernainomISHvilkentypavsamhällsresurserde
konsumerat för den givna tidsperioden och sedan summera detta. Med tanke på den
volymavmänniskorsomäraktivainomISHharensådanaansatsintevaritresursmässigt
möjlig. Istället har kartläggningen utgått ifrån schabloner, där arbetet utgått ifrån så
kalladetyppersoner.Idettafallärentyppersonenteoretiskbeskrivningavenvanligt
förekommande individ inom ISH. Utifrån hur denna teoretiska individ använder
samhällsresurserharschablonberäkningargjortsfördeekonomiskakonsekvensernaför
deaktuellamyndigheterna.Typpersonerhartagitsframförintressentgruppernaanställ‐
da med subvention samt arbetstränande/praktiserande, där samma typpersoner har
använtsförbådaintressentgrupperna.
För att skapa typpersonerna fördes diskussioner med en dryg handfull anställda inom
ISH.Dessaharengodinblickochnärakontaktmedindividernainomintressentgrupp‐
erna.Diskussionernafokuseradepåattidentifieravilkatyperavindividersomfinnsinom
verksamheterna,deraskarakteristiskadrag,hurderassituationvanligtvissettutinnan
de kom till ISH samt hur situationen i regel förändras efter att de blivit delaktiga i
verksamheten.Diskussionernaomdettaleddeframtillformandetavniotyppersoner(se
Bilaga6).
21
Utifråndeniotyppersonernafördesdiskussioneromderasmerkonkretakonsumtionav
samhällsresurser (rent teoretiskt). Utgångspunkten för dessa diskussioner var föränd‐
ringarikonsumtionenförenperiodsomstäcktesigettårföredemblevendelavISHtill
och med att de varit ett år i verksamheten. I de fall konsumtionen relaterade till
utbetalningar av pengar skattades nivån av förändring, och i de fall det handlade om
konsumtionsförändringar kopplad till människors tid (exempelvis möten med hand‐
läggare eller läkare) fångades enhetskostnaden för den senare med hjälp av befintlig
statistik,framföralltSKL:sdatabaserKPPochKolada.Sammantagetgavdettaenbildav
värdetavdenförändradekonsumtionenavresurserpermyndighetochtypperson.
Utifrån en uppfattning om hur individerna inom ISH är fördelade mellan de olika
typpersonerna var det i sin tur möjligt att beräkna det totala värdet för de aktuella
myndigheterna. En enkät för att få svar på just denna fördelning skapades därför (se
Bilaga7).Denansvariga(ellerannanlämpligperson)förrespektivebutikfickiuppdrag
attförrespektiveindividinomintressentgruppernaanställdamedsubventionocharbets‐
tränande/praktiserande ange vilken eller vilka typpersoner (inklusive andel) som
individenmotsvarar.Utifråndetutfalletberäknadesalltsådeekonomiskakonsekvens‐
ernaförmyndigheterna.
4.5Någraavslutandemetodfrågor
Enkäterna för de olika intressentgrupperna distribuerades alltså via kontaktpersoner
centralt utsedda av ISH, där dessa kontaktpersoner hade i uppdrag att sända informa‐
tionen vidare till respektive butik. Redan i samband med att enkäterna skickades till
kontaktpersonernaframkominformationsompekademotenlågsvarsfrekvens.Delsfick
butikerna–pågrundavattenkätarbetetavolikaskäldrogutpåtiden–relativtontom
tidpåsigattdelautkundenkätensamtfyllaienkäternatilldemsjälva.Iettsenareskede
förlängdes tidsspannet rejält, men tyvärr utan några betydande förändringar i antalet
svar.Delsuppstodettvisstmotstånd/ifrågasättandefrånendelbutikerattöverhuvud
tagetfyllaienkäterna.Delsvaldevissakontaktpersoneravoklaraanledningarattendast
distribuerainformationentillenlitenandelavsinabutiker.Enbartdetsistnämndabidrog
tillattenstordelavindividernaochbutikernainomISHintefickmöjlighetattfyllaide
olikaenkäterna.Användningenavkontaktpersonerharoavsettvaritennödvändighetför
attkunnadistribueraenkäternapåettresurseffektivtsätt.Samtidigtgörtillvägagångs‐
sättetattdetalltsåärväldigtsvårtattsvarapåhurmångasomislutändenharnåttsav
enkäterna.
Viharävenmottagitsynpunkterfrånendelgällandedetfaktumattenkätentillintres‐
sentgrupperna anställd med subvention, arbetstränande/praktiserande samt volontärer
varutformadsomwebbenkät.Desomhördeavsiguttryckteatttillgångentilldatorerär
lågsamtattdatorkompetenseniendelfallärbristfällig,ochattdetdärmedskullevara
enklareförrespektivebutikattdistribueraenenkätipappersform.Deifylldaenkäterna
perbutikskullesedanmatasinavenenskildindivid.
22
Det finns två anledningar till att webbenkäten ändå användes. Först och främst var
ambitionenattnåsåmångaindividersommöjligt,vilketvarpotentiellt22000styckeni
närmare500butiker.Vårbedömningvarattdetavresursskäl(bådebutikernastidoch
miljöpåverkan)intevarlämpligtatthanteraenkätenipappersform.Fördetandravarvår
bedömningattdenlämpligasteutformningenavdeviktigafrågornaommonetäraproxy‐
termerkrävdeettwebbverktyg.Datorstödetbidrogtillattindividernaenbartexponera‐
desförupplevdaeffekteridendelavenkätendärdeninbördesbetydelsenaveffekterna
skulleviktas.Dethadeintevaritmöjligtattåstadkommaienpappersenkät.
Närviefterentidkonstateradeattenkätutfalletsågutattblilågtgavs,trotsargumentet
ovan,instruktionertillbutikernaattdetvarmöjligtfördemattskrivautenkäten,distribu‐
eradenipappersformochsedanlåtanågonannanindividmatainsvaren(värderings‐
fråganskulledåutelämnas).Mentyvärrbidrogdettaintetillnågonnämnvärdökningav
svarsfrekvensen.
23
5. Insatser
Insatserutgörshäravderesurser–bådemonetäraochickemonetära–somanvändsför
attdrivaanalysobjektet.Tabell5.1summerardeintressentersombidrarmedinsatseri
just det här fallet, samt vad värdet av insatserna uppgår till. I samtliga fall är dessa
avrundandetillnärmastemiljontal.Direkteftertabellengesytterligareinformationom
respektiveinsats.
Tabell5.1:Insatserperintressentgrupp
Intressent
Typavinsats
Arbetsförmedlingen
Anställnings‐och
handledarstöd
Butiker
Driftskostnader
Volontärer
Tid
TOTALT
Värdeavinsats
66000000kr
821000000kr
1104000000kr
1991000000kr
Arbetsförmedlingenstårförenviktiginsats,ävenomdenirelationtilldetvå andraär
liten.Insatsenbeståravdetanställnings‐ochhandledarstödsomdebetalarförindivider
somantingenharensubventioneradanställningellersomarbetstränar/praktiserarinom
ISH.StödetsyftartillattgeISHbetydandeförutsättningaratthjälpaindividernatillolika
typeraveffekter.Detfinnsidagslägetinteentillgängligsiffrafördenexaktaomfattningen
avdetstödISHfåravArbetsförmedlingen.Ienkätentillbutikernagällandederasekonom‐
iskasituationfickdedärföruppgedensummadeårligentaremotijustanställnings‐och
handledarstöd. De 29 butiker som svarade uppgav tillsammans ett stöd på cirka 10
miljonerkrförår2013.Viharhärgjortantagandetattövrigabutikertaremotmotsvar‐
ande summor, vilket i så fall ger en total insats från Arbetsförmedlingen om cirka 66
miljonerkr.
Ävenintressentgruppenbutikerstårförviktigainsatsergenomdekostnaderdeharför
attdrivaverksamheten.MedtankepåattvihäranalyserarISHsomhelhetharvivaltatt
inkludera butikernas totala kostnader; oavsett typ av kostnad relaterar de på ett eller
annatsätttillkärnverksamhetenochbördärmedinkluderas.Ävenhärharkostnaderna
för de 29 butiker som svarade på den ekonomiskt relaterade enkäten använts för att
beräknadentotalakostnaden.De29hadekostnaderom123miljonerkrår2013.Med
motsvarandekostnaderförallabutikernauppgårdetotalakostnadernaförISHtillcirka
821miljonerkr.Densummanmotsvararalltsåvärdetavbutikernasinsatser.
24
Närdetavslutningsvisgällervolontärerstårdennaintressentgruppfördenklartstörsta
insatseniISH.Deärsåledesenheltcentralresursförverksamheten.StatistikfrånISH
visar alltså att det för år 2012 fanns cirka 14 500 frivilliga engagerade inom ISH.
Enkätsvaren från intressentgruppen visade att de som svarat i genomsnitt lägger 8,7
timmar per vecka som ISH‐volontär. Gäller denna siffra för samtliga ger det cirka 6,3
miljonerfrivilligtimmarperår(baseratpå50veckorsengagemang).Somtidigarenämnts
används175krsomvärdeförenfrivilligtimmeidenhäranalysen,vilketgerettvärdepå
insatsenfrånvolontärermotsvarandedrygt1,1miljarderkr.Sammantagetinnebärdetta
att värdet av de totala insatserna i ISH under ett år uppgår till motsvarande knappt 2
miljarderkr.
25
6. Effekter,indikatorerochproxytermer
Idettaavsnittbeskrivshurinsatsernaomvandlatstillaktiviteter,resultat,effekteroch
värdeskapande för intressenterna. Detta presenteras i ett antal underavsnitt utifrån
intressentgrupperna,ochsammanfattasavslutningsvisiTabell6.8.
6.1Anställdamedsubvention
DesammantagnainsatsernaiISHmöjliggörensubventioneradanställningförettbetyd‐
andeantalindivider;förår2012vardet732stycken(ettresultat).Aktiviteternaförde
anställdainnefattarenradolikasaker,exempelvisställauppprodukteributiken,ståi
kassan,jobbamedbokföringellerhämtaskänktaprodukterfrånindividerellerorganisa‐
tioner.Självaanställningen(ettresultat)medförisinturfleraeffekterförindividerna.De
effektersomidentifieradesianalysenpresenterasinedanståendepunktlista.Ianslutning
till respektive effekt anges även ett citat hämtat från gruppintervjuerna. Det är bland
annatbaseratpådessasomeffekternaformulerades.IBilaga9återfinnsflercitatfrån
dennaintressentgrupplikvälsomfrånarbetstränande/praktiserandeochvolontärer.









Ökaddelaktighetisamhället–”Attfåenanställninginnebärentrygghet
attintevarautanförsamhället”
Förändraddisponibelinkomst–”Jagärnufrifrånskulder,detpåverkar
migpositivt”
Ökadegenmakt–”Anställningenharbidragittillattmantvingats
utvecklasochklaraavenroll”
Ökatfysisktvälmående–”Jaggicknermigikondition[somarbetslös].Här
fårjagrörapåmig”
Ökadmeningsfullhet–”Mankanhjälpapersoneriutsattasituationer”
Ökatsjälvförtroende–”Förtroendettillmigsjälvharökat,jagharvuxit
sommänniska”
Ökadsjälvkänsla–”Dettaärmittförstajobbvid34årsålder.Dethar
verkligenökatkänslanavegenvärdeochsjälvkänslan”.
Förbättradesocialarelationer–”Allaärlikahärävenommanärolika,det
ärensåbrasocialmiljö”
Minskadstress–”Detärenkravlösmiljösompassaralla”
Iavsnitt4.1beskrivsdelshurutfalletfördessaeffekterfastställdes,delshurvärdetav
effekternaberäknades.Idetsenarefalletvaralltsåviktningenavdeninbördesbetydelsen
aveffekternaencentralutgångspunkt.Dengenomsnittligaviktningeniprocentpereffekt
presenteras i Tabell 6.1 (baserad på 29 svar). Som framgår av tabellen är det ökad
meningsfullhetochförbättradesocialarelationersomrelativtsettansågsvaramestvärda
förintressentgruppen.Inkomstenisigärdockdenaspektsomvärderadesallrahögst.
26
Tabell 6.1: Relativ betydelse av effekter (anställda
medsubvention)
Effekt
Genomsnittlig
betydelse(%)
Ökaddelaktighetisamhället
7%
Ökadegenmakt
7%
Ökatfysisktvälmående
8%
Ökadmeningsfullhet
13%
Ökatsjälvförtroende
7%
Ökadsjälvkänsla
9%
Förbättradesocialarelationer
16%
Minskadstress
5%
Inkomst
28%
UtifråninformationeniTabell6.1ochdengenomsnittligainkomstenfördesomsvarade
beräknades värdet för respektive effekt. Men som framgår av Tabell 6.8 har ett
värdeintervalltagitsframförenstordelaveffekterna.Idessaintervallrepresenterardet
högstvärdet(oavsettintressentgrupp)detutfallsomerhöllsnäralltillgängliginforma‐
tion användes. Det lägre värdet i intervallet beräknades istället genom att exkludera
extremvärdenkoppladetilldemonetäraproxytermerna.Detfinnsettundantagidetta
ochdetgällereffektenminskaddisponibelinkomstföranställdamedsubvention.Förden
effektengällerdetomvändaförhållandet.
27
Utgångspunktenförattidentifieraextremvärdenirespektivefallvardetgenomsnittliga
värdet bland de svarande. Utifrån det gjordes sedan en bedömning av vad som är att
betraktasomextremvärde,detvillsägavärdensomavvikerkraftigtfrånövriga.Tabell
6.2 visar en sammanställning av högsta inkluderade värde samt exkluderade ex‐
tremvärdenpereffektföranställdamedsubvention.
Tabell6.2:Extremvärdenförmonetäraproxytermerföranställdamedsubvention
Effekt
Högstainkluderadevärde Exkluderadeextremvärden
Ökaddelaktighetisamhället
249000kr
685440kr
Ökaddisponibelinkomst
168000krperår
Ingaextremvärden
Minskaddisponibelinkomst
‐67000krperår
‐149000och‐214000kr
perår
Ökadegenmakt
228000kr
Ingaextremvärden
Ökatfysisktvälmående
249000kr
499000och576000kr
Ökadmeningsfullhet
384000kr
499000,576000och
914000kr
Ökatsjälvförtroende
184000kr
384000och432000kr
Ökadsjälvkänsla
210000kr
384000och576000kr
Förbättradesociala
291000kr
407000och998000kr
relationer
Minskadstress
134000kr
228000kr
6.2Arbetstränande/praktiserande
Fördearbetstränande/praktiserandeutgörsjälvaarbetstränings‐ellerpraktikplatsenett
resultatförindividen.Förår2012vardetdessutomöver5500individersomfickden
möjlighetensomenkonsekvensavinsatsernaiISH(ettresultat).Attvaraendelavett
28
sammanhangochhaensysselsättninginomISHharianalysenvisatsigbidratillmotsvar‐
andetypavförändringarsomförintressentgruppenanställdamedsubvention,dockmed
undantagförförändringaridendisponiblainkomsten.Inedanståendepunktlistapresen‐
terasdessaigen,mendenhärgångentillsammansmedrelateradecitatfördenaktuella
intressentgruppen(seBilaga9förflercitat).







Ökaddelaktighetisamhället–”Atthanågonstansattgåtillpådagarnaär
jätteviktigt”
Ökadegenmakt–”Jagharfåttstödochuppbackningochvågattatagimitt
liv”
Ökatfysisktvälmående–”Jaggicknermigikonditionavattbaravara
hemma”
Ökadmeningsfullhet–”Brakänslaavattgenyttatillvälbehövande”
Ökatsjälvförtroende–”Omtänksamomgivningsomgöratt
självförtroendetökar”
Ökadsjälvkänsla–”Jagvågarsägavadjagtyckerhär,detärentrygghet”
Förbättradesocialarelationer–”Detärväldigtbraochomtänksam
personalochomgivning”
Minskadstress–”Detärinteförtufftakt,manhinnermeddetmanska”.

ITabell6.3framgårdengenomsnittligaprocentuellaviktningenaveffekternaförarbets‐
tränande/praktiserande(baseradpå53svar).Ävendennaintressentgruppviktarinkom‐
stensommestvärdfördem,följtavförbättradesocialarelationerochökadmeningsfullhet.
Övrigaeffekterviktasväldigtjämt.
Tabell6.3:Relativbetydelseaveffekter
(arbetstränande/praktiserande)
Effekt
Genomsnittlig
betydelse(%)
Ökaddelaktighetisamhället
8%
Ökadegenmakt
7%
Ökatfysisktvälmående
6%
Ökadmeningsfullhet
10%
29
Ökatsjälvförtroende
Ökadsjälvkänsla
Förbättradesocialarelationer
Minskadstress
Inkomst
7%
6%
15%
8%
33%
Tabell6.4:Extremvärdenförmonetäraproxytermerför
arbetstränande/praktiserande
Effekt
Högstainkluderade
Exkluderadeextremvärden
värde
Ökaddelaktighetisamhället
216000kr
1344000kr
Ökadegenmakt
144000kr
5040000kr
Ökatfysisktvälmående
126000kr
168000kr
Ökadmeningsfullhet
208000kr
1176000kr
Ökatsjälvförtroende
216000kr
6720000kr
Ökadsjälvkänsla
189000kr
840000kr
Förbättradesocialarelationer
230000kr
1344000kr
Minskadstress
143000kr
192000och200000kr
30
SlutligenvisarTabell6.4delsdehögstainkluderadevärdenafördemonetäraproxyterm‐
erna vid beräkningen av den lägre delen av SROI‐värdet, dels de exkluderade extrem‐
värdena.Förutomförminskadstressrelaterarextremvärdenatill(1)enenskildindivid.
6.3Volontärer
Underår2012fannsliteöver14500volontäreraktivainomISH.Dentidsomdessabidrar
medäralltsåattbetraktasomencentralinsatsiverksamheten.Degenomfördessutom
ett stort antal olika aktiviteter, bland annat tvättning av textilier, skapandet av nya
textilprodukter, sortering, strukturering och märkning av produkter i butiken samt
kassaarbete.Resultatetavinsatsernaochaktiviteternaärprimärtattindividernaharen
aktivsysselsättning,somisinturbidrartilleffekteriformavökatfysisktvälmående,ökad
meningsfullhetsamtförbättradesocialarelationer.Envolontäruttryckerdetvåsistnämn‐
daeffekternasåhär:”Främstvillejaghanågotattgöra,densocialabitenärledande.Men
samtidigtkännsdetocksåbraattgöranågonnytta”.Enannanuttryckerdetförbättrade
fysiskavälmåendetsåhär:”Iochmed[ISH]såtyckerjagattjagblivitgladareochtycker
attdetärroligtattkläuppmigigen,jagfårävenkondition”(seBilaga9förflercitat).
Demonetäraproxytermernaförvolontärerharalltsåberäknatsutifrånhurdeviktatde
upplevdaeffekterna,samtrelationmellandentiddeläggeriverksamhetenochdennytta
deuppleveravdet.Närdetgällervärdetavdeninvesteradetidenär273000krdethögsta
inkluderade värdet i beräkningen av den lägre delen av SROI‐värdet. Exkluderade
extremvärdenär327000,682000,910000och1092000kr.
I Tabell 6.5 beskrivs hur volontärerna viktat effekterna (baserat på 17 svar), och som
synesärdetenökadmeningsfullhetsomärdenklartmestbetydelsefullaeffekten,följtav
förbättradesocialarelationer.IFigur6.1presenterasavslutningsvishurvolontärernabe‐
traktadesininvesteradetidförhållandetillvilkennyttadeupplevdesomenkonsekvens
avden(baseratpå47svar).Nästanenmajoritet(42%)uppleverattdefårutungefärlika
mycketsomdeinvesterar,medan32%anserattdefårutmerellermycketmer.
Tabell6.5:Relativbetydelseaveffekter(volontärer)
Effekt
Genomsnittlig
betydelse(%)
Ökatfysisktvälmående
18%
Ökadmeningsfullhet
51%
Förbättradesocialarelationer
31%
31
Figur6.1:Volontärernasinvesteradtidiförhållandetillnyttan
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
0%av 50%av 100% 150% 200% 250% 300% Merän
tiden
tiden avtiden avtiden avtiden avtiden avtiden 300%
6.4Kunder
Förkunderäraktiviteternasjälvklara;deköperprodukteravISH.Köpetisigkandärmed
betraktassomettresultatbådeförkundenochISH.Förindividenlederköpetisinturi
många fall till effekter. En sådan är ökad tillfredsställelse. Det handlar då om en
tillfredställelse av miljömässigt (förbrukar exempelvis inte nya resurser vid ett köp),
socialt(köpetbidrarexempelvistillatthjälpautsattamänniskor)ellerproduktrelaterat
(köper exempelvis en unik produkt som inte går att få tag på någon annanstans) slag.
Dessutomuppleverendelkunderekonomiskbesparingsomenföljdavattdeannarshade
handlatproduktenienannanaffärtilletthögrepris.
Avseendedemonetäraproxytermernaförkundervärderadesdenökadetillfredsställelsen
alltså utifrån viktningen av anledningar till köpet och den maximala betalningsviljan. I
Tabell6.6framgårdettotalautfalletavviktningen(baseratpå804svar).Procentsatsen
för respektive anledning representerar den genomsnittliga andelen som kunderna
hänfört till den senare. Den genomsnittliga procentsatsen på sista raden i tabellen
representerardensammantagnaochgenomsnittligaandelsomkundernauppgettförden
ellerdeanledningarsomrelaterartilleffektenökatillfredställelse.
Beräkningenavvärdetfördenekonomiskabesparingenharalltsåiställetutgåttfrånden
faktiskabesparingenkundernauppgett(baseratpå225svar).Iberäkningenavdenlägre
delen av SROI‐värdet inkluderades 541 000 kr som det högsta värdet för effekten. De
exkluderadeextremvärdenautgjordesav1000000,1944000och2368000kr.Närdet
istället gäller effekten ökad tillfredställelse utgjorde 97 000 kr det högsta inkluderade
värdet,medanföljandeextremvärdenexkluderades:103000,108000,111000,125000,
125000,150000,360000och375000kr.
32
Tabell6.6:Relativbetydelseavanledningartillköp(kunder)
Anledningtillköp Genomsnittligbetydelse(%)
Priset
30%
Miljön(naturen)
19%
Detsocialaarbetetsom
26%
pengarnagårtill
Varornaisig
21%
Annat
3%
Vetej
1%
Anledningarrelateradetillökad
54%
tillfredställelse
6.5Butiker
Intressentgruppen butiker står för viktiga insatser genom de kostnader de har för att
drivasecondhand‐verksamheten(aktivitet).Resultatetavdessainsatserochaktiviteter
ärprimärtenfungerandeaffärsverksamheter,vilketisinturledertilleffektenekonomisk
vinst.Iavsnitt4.3beskrivshurvärdetaveffektenberäknades.
6.6Myndigheter
DemyndighetersomidentifieratssomintressenterärsomtidigarenämntsArbetsförmed‐
lingen,Försäkringskassan,kommuner(exklusivesocialtjänsten),landstingsamtsocialtjän‐
ster.AvdessaärdetenbartArbetsförmedlingensombidrarmedinsatsertillanalysobjekt‐
et.Dethandlaromdeanställnings‐ochhandledarstödsomdebetalartillISH.Resultaten
som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landsting och socialtjänster upplever är
klienter/kunderianställning,arbetsträningellerpraktik,vilketgerettminskatbehovav
stödfrånmyndigheterna.Dettalederisinturtillekonomiskaeffekterförmyndigheter.
33
För Försäkringskassan och socialtjänster uppstår både en reell kostnadsbesparing och
frigörandeavresursersomenkonsekvensavISH.Detförstnämndahandlaromminskade
kostnaderiformavminskadutbetalningaversättningarochandrastödinsatser.Enstor
delavindividernasomfåttensubventioneradanställningellerblivitendelavettarbets‐
marknadsprogramhadetidigareersättningfrånFörsäkringskassanoch/ellersocialtjänst‐
er.Dennyasysselsättningeninnebäriställetersättningheltellerdelvisfrånannathåll.
Individerianställning,arbetsträningellerpraktikinnebärdessutomettminskatresurs‐
utnyttjande för myndigheterna (frigörande av resurser); individerna behöver inte ha
sammakontaktlängreochdessaresurserkaniställetläggaspåannat.
FörArbetsförmedlingenhandlardetenbartomenreellkostnadsbesparingsomframförallt
kan hänföras till att de på övergripande nivå inte längre behöver betala för olika
utbildningsinsatserfördeindividersomblirendelavISH.Tillvissdelhandlardetockså
om kostnader som exempelvis tolkstöd. Intressentgruppen landsting upplever istället
enbarteffektenfrigörandeavresurser.Påövergripandenivåhandlardetomattdetärfler
individeravdesomblirendelavISHsomfårettminskatbehovavsjukvårdsrelaterade
resurser(exempelvismötenmedsjuksköterskorochläkare)ändesomfårettökatbehov
avmotsvarande.ISHbidraralltsåtillattmänniskorigenomsnittblirfriskareochdärmed
intebehöversjukvårdisammautsträckning.
När det avslutningsvis gäller kommuner (exklusive socialtjänster) utgörs resultaten för
intressentgruppenprimärtavattflerkommerianställningochdärmedbetalarkommu‐
nalinkomstskatt.Effektenhandlardärmedomenreellintäktsökningförintressenten.
Somnämnsiavsnitt4.4baserasberäkningenavdemonetäraproxytermernaförovan
nämndaeffekterpådeidentifieradeförändringarnaikonsumtionenavsamhällsresurser
(tidochpengar)förniotyppersoner.IBilaga8beskrivsvärdetavrespektivetyppersons
förändrade resurskonsumtion. Respektive butiksansvariga (eller andra lämpliga
personer)fickalltsåutifrånbeskrivningarnaavtyppersonerna(seBilaga6)angevilken
ellervilkatyppersonerrespektiveindividiintressentgruppernaanställdamedsubvention
samtarbetstränande/praktiserandeframföralltkankaraktäriserassom.Utfalletavdetta
presenteras i Tabell 6.7 (baserat på 332 individer). Tabellen visar bland annat att de
anställda med subvention framför allt kan karaktäriseras som (i tur och ordning)
typperson6,1och2,medantypperson5,9och6ärvanligastförekommandeblandde
arbetstränande/praktiserande.
34
Tabell6.7:Procentuellfördelningmellantyppersoner
Typperson
Anställdmed
Arbetstränande
subvention
/praktiserande
Typperson1
20%
7%
Typperson2
20%
8%
Typperson3
0%
4%
Typperson4
8%
4%
Typperson5
8%
17%
Typperson6
25%
15%
Typperson7
0%
8%
Typperson8
5%
13%
Typperson9
5%
17%
Annan
9%
7%
35
Tabell6.8:Effekter,indikatorerochproxytermer
Intressent
Insats
Resultat
Anställda
Cirka700
med
individermed
subvention
subventionerad
anställninginom
ISH
Effekt
Indikator
Utfall
Monetärproxyterm
Ökaddelaktigheti
samhället
Minskaddisponibel
inkomst
Ökaddisponibel
inkomst
Ökadegenmakt
Ökatfysiskt
välmående
Ökad
meningsfullhet
Ökat
självförtroende
Ökadsjälvkänsla
Förbättradesociala
relationer
Minskadstress
Andelsomrapporterar
effekten
Självrapporterad
minskningiinkomst
Självrapporterad
ökningiinkomst
Andelsomrapporterar
effekten
Andelsomrapporterar
effekten
Andelsomrapporterar
effekten
Andelsomrapporterar
effekten
Andelsomrapporterar
effekten
Andelsomrapporterar
effekten
Andelsomrapporterar
effekten
81%
10%
48%
71%
60%
87%
69%
77%
82%
79%
Självskattningi
relationtillinkomst
Individens
inkomstförändring
Individens
inkomstförändring
Självskattningi
relationtillinkomst
Självskattningi
relationtillinkomst
Självskattningi
relationtillinkomst
Självskattningi
relationtillinkomst
Självskattningi
relationtillinkomst
Självskattningi
relationtillinkomst
Självskattningi
relationtillinkomst
36
Värde
68000–
97000kr
‐46000–
‐91000kr
67000kr
68000kr
88000–
152000kr
97000–
178000kr
71000–
116000kr
75000–
120000kr
111000–
171000kr
39000–
50000kr
Arbetsträ‐
nande/prak‐
tiserande
Volontärer
Cirka5500
individer
arbetstränar/
praktiserarinom
ISH
Ökaddelaktigheti
samhället
Ökadegenmakt
Ökatfysiskt
välmående
Ökad
meningsfullhet
Ökat
självförtroende
Ökadsjälvkänsla
Förbättradesociala
relationer
Minskadstress
Andelsomrapporterar
effekten
Andelsomrapporterar
effekten
Andelsomrapporterar
effekten
Andelsomrapporterar
effekten
Andelsomrapporterar
effekten
Andelsomrapporterar
effekten
Andelsomrapporterar
effekten
Andelsomrapporterar
effekten
74%
73%
65%
78%
65%
65%
86%
83%
Självskattningi
relationtillinkomst
Självskattningi
relationtillinkomst
Självskattningi
relationtillinkomst
Självskattningi
relationtillinkomst
Självskattningi
relationtillinkomst
Självskattningi
relationtillinkomst
Självskattningi
relationtillinkomst
Självskattningi
relationtillinkomst
Tid
Cirka14500
individer
frivilligarbetar
inomISH
Ökatfysiskt
välmående
Ökad
meningsfullhet
Förbättradesociala
relationer
Andelsomrapporterar
effekten
Andelsomrapporterar
effekten
Andelsomrapporterar
effekten
44%
65%
58%
Självskattningi
relationtilllagdtid
Självskattningi
relationtilllagdtid
Självskattningi
relationtilllagdtid
37
53000–
96000kr
40000–
226000kr
49000kr
60000–
99000kr
52000–
342000kr
53000–
95000kr
74000–
114000kr
37000–
50000kr
12000–
23000kr
35000–
64000kr
21000–
39000kr
Kunder
Arbetsför‐
medlingen
Butiker
Försäkrings‐
kassan
Cirka575000
unikakunder
köperprodukter
årligenhosISH
Anställnings‐och Tidigarenämnda
handledarstöd
subventionerade
anställningar
samtarbets‐
tränings‐och
praktikplatser
Driftskostnader
Ekonomisk
besparing
Ökad
tillfredställelse
Andelsomrapporterar
effekten
Andelsomrapporterar
effekten
44%
94%
Självskattning
Beräkningutifrån
andeltillfredställ‐
elseochbetalnings‐
vilja
Reell
kostnadsbesparing
Förändradutbetalning
avstödinsatser
100%
Värdetavminskad
utbetalningav
stödinsatser
Butikernasintäkter
ochkostnader
100%
Butikernastotala
vinst
Cirka500butiker Ekonomiskvinst
somtillsammans
omsätteröveren
miljardkrårligen
Ettstortantal
individervars
stödbehovfrån
Försäkrings‐
kassanminskat
ellerförsvunnit
helt
Frigörandeav
resurser
Reell
kostnadsbesparing
38
Förändradkontakt
medmyndigheterna
Förändradutbetalning
avbidrag,ersättning
ochandrastödinsatser
100%
100%
Värdetavfrigjorda
resurser
Värdetavminskad
utbetalningav
bidrag,ersättning
ochandra
stödinsatser
18000–
42000kr
8000–
11000kr
46000000
kr
264000000
kr
24500000
kr
38100000
kr
Kommuner
Cirka700
individersom
betalar
kommunal
inkomstskatt
Reellintäktsökning
Förändradinbetalning
avkommunal
inkomstskatt
100%
Värdetavökad
inbetalningav
kommunal
inkomstskatt
Landsting
Ettstortantal
individervars
stödbehovfrån
landsting
minskateller
försvunnithelt
Frigörandeav
resurser
Förändradkontakt
medmyndigheterna
100%
Värdetavfrigjorda
resurser
Ettstortantal
individervars
stödbehovfrån
Socialtjänster
minskateller
försvunnithelt
Frigörandeav
resurser
Reell
kostnadsbesparing
Förändradkontakt
medmyndigheterna
Förändradutbetalning
avförsörjningsstöd
ochandrastödinsatser
100%
100%
Socialtjänster
39
18200000
kr
64600000
kr
Värdeavfrigjorda
14100000
resurser
kr
Värdetavminskad
520800000
utbetalningav
kr
försörjningsstödoch
andrastödinsatser
7. Påverkan
I detta avsnitt presenteras den påverkan som ISH har i skapandet av de effekter som
intressenternaupplever.Påverkanrelaterartilltrefenomen:
 Deadweight–beskriverdendelavrespektiveeffektsomskulleuppståttävenutan
ISH
 Tillskrivning–beskriverdenandelavrespektiveeffektsomberorpåISHochden
andelsomberorandraindivideroch/ellerorganisationer
 Förflyttning–beskriverdendelavrespektiveeffektsominteharskapatsavISH
utanuppståtttidigare,ellerförskjutitredanbefintligaeffekter.
Andelen deadweight och tillskrivning har identifierats på lite olika sätt beroende på
intressent.Ienkäternatillintressenternaanställdamedsubvention,arbetstränande/prak‐
tiserande samt volontärer ställdes specifika frågor om deadweight och tillskrivning (se
fråga26och27iBilaga1,fråga23och24i Bilaga2samtfråga12och13iBilaga3).
Individernafickdärmedsjälvaskattavilkenandelavdeförändringardeuppleversomde
trorhadeuppståttävenutanISH,samthurstordelavdeupplevdaförändringarnasom
beror på ISH respektive andra individer/organisationer. Det genomsnittliga svaret i
respektivefallanvändessomdeadweightrespektivetillskrivningianalysen.Ibådafallen
mättesutfalletdärmedpåövergripandenivå(församtligaeffektertotaltsett)ochintepå
effektnivå (deadweight och tillskrivning för varje enskild effekt). Detta gäller även för
övrigaintressentgrupper.
Ienkätentillkunderfannsmotsvarandefrågaomdeadweightnärdetgällereffektenökad
tillfredsställelse(fråga7iBilaga4).Deadweightförkundernasekonomiskaeffektberäk‐
nadesiställetutifråninformationfrånenkätenomhurmångasomansågattde(1)skulle
köptproduktennågonannanstansomdeinteköptdenavISH,samt(2)hurmångaav
dessasomisinturinteansågattdesparadenågrapengargenomattköpaproduktenhos
ISH.Fördessaskullealltsådenekonomiskabesparingenuppståoavsett.Denandelsom
uppfylldedessakriterieranvändesdärförsomdeadwightförintressentgruppen.
Närdetiställetgällertillskrivningenförkunderbedömdesdennavara100%,detvillsäga
attdeeffektersomupplevsfulltutberorpåISH.Anledningenärattdevaldaindikatorerna
(anledningarnatillköpet)ärformuleradepåettsådantsättattdeärdirektrelateradetill
just köpet i butiken; att något annat skulle påverka är därför högst osannolikt.
Motsvarande argument gäller även tillskrivningen för butiker, det vill säga ISH kan
tillskrivas100%avdeneffektdeupplever.
Deadweightochtillskrivningförsamtligamyndigheterbaseradespåutfalletförrespek‐
tive fenomen för intressentgrupperna anställda med subvention samt arbetstränan‐
de/praktiserande.Merkonkrethardetsamladegenomsnittetfördeadweightrespektive
tillskrivningfördetvåsenaregruppernaanväntssomdeadweightrespektivetillskrivning
förArbetsförmedlingen,Försäkringskassan,kommuner(exklusivesocialtjänster),landsting
samtsocialtjänster.
40
Anledningenärattdetärutifrånindividernaidetvåintressentgruppernasomeffekter
förmyndigheternauppstår.Detgörisinturattdeneffektandelförindividernasomskulle
uppstått i alla fall respektive på grund av andra är desamma för myndigheterna; de
bakomliggandeanledningarnatillindividernasförändringarärdesammasomförmyn‐
digheterna.Denargumentationengällerävendeadweightförintressentgruppenbutiker,
varförberäkningavdeadweightfördennaskettpåmotsvarandesätt.
Närdetavslutningsvisgällerförflyttningharintenågonkvantitativmätningskett,utan
angivenandelbyggerpåvårbedömningbaseradpåinformationfrångruppintervjueroch
enkäter. Förflyttningen för intressentgrupperna anställda med subvention, arbetsträn‐
ande/praktiserandesamtvolontärerharsattstill15%.Motsvarandeandelharäveninklu‐
derats för myndigheterna, och detta med utgångspunkt i samma resonemang som för
deadweightochtillskrivningfördessa.Förkunderochbutikerharförflyttningensattstill
0%;effekternadeuppleveräravsådankaraktärattförflyttninginteäraktuell.
Vad är då 15 % förflyttning baserat på? Många av individerna inom de tre intressent‐
gruppernaanställdamedsubvention,arbetstränande/praktiserandesamtvolontärerhar
erfarenheterfrånliknandesituationertidigare.Dethandlarintenödvändigtvisomsecond
hand‐verksamhet,utandetkanhandlaomverksamhetermedheltannatfokus.Fördetvå
förstnämndagruppernaärdengemensammanämnarenimångafalljustarbetsträningen,
praktikenellerdensubventioneradeanställningensomenkonsekvensavlängrearbets‐
löshet.Enheldelavindividernaharalltsåtidigareerfarenheteravmotsvarandesituation
somdetarmedsigtillISH.Endelavdenerfarenhetenhardeävenkonkretnyttaav;den
bidrariskapandetaveffekterfördem.Detkanexempelvishandlaomattdesedantidigare
är medvetna om de positiva konsekvenserna av att få en tydlig tidsrelaterad struktur
underdagarna–somattgåuppirätttidigtpåmorgonen,tasigivägochaktiverasigsamt
gåochläggasigitidpåkvällarna–somgörattnärdeblirendelavISH(frånatthagått
sysslolösunderenperiod)snabbarekananpassasigtilldessadagligarutiner.Ijustdet
härfallethandlardetdärmedomatttidigareerfarenheterbidrartilleffektenökadegen‐
makt,detvillsägaattendelaveffektenförflyttas.
Materialet pekar dock inte på att förflyttningen är omfattande, och valet av 15 %
symboliserarjustdet;detärenbetydandemenintesärskiltstorandel.Meddetsagtskall
det också sägasattvi lika gärna kunde ha valt 10eller 20 %. Som framgåravkänslig‐
hetsanalysenärvaldprocentuellandeldockintekänslig,vilketisinturgörattdenexakta
siffranintespelarenstörrerollförhelheten.Poängenmeddenärsnarareattkommuni‐
ceraatttidigareverksamheterförindividernaharenbetydelseiskapandetaveffekter.
Motsvarande resonemang kan föras avseende volontärer. Exempelvis grundas effekten
ökadmeningsfullhetåtminstonetilldelpåindividernastidigarekompetens.Kompetensen
–ochdärmedendelavmeningsfullheten–hardocksingrundiandraverksamhetereller
intressenochkandärmedtillvissdelansesvaraförflyttad.Ensammanställningavutfallet
avseendepåverkanförvolontärersamtövrigaintressenterpresenterasiTabell7.1.
41
Tabell7.1:Påverkanavseendesamtligaintressenter
Intressent
Effekt
Deadweight
Anställdamed
subvention
Ökaddelaktigheti
samhället
Minskaddisponibel
inkomst
Ökaddisponibelinkomst
Ökadegenmakt
Ökatfysisktvälmående
Ökadmeningsfullhet
Ökatsjälvförtroende
Ökadsjälvkänsla
Förbättradesociala
relationer
Minskadstress
Arbetstränande/ Ökaddelaktigheti
praktiserande
samhället
Ökadegenmakt
Ökatfysisktvälmående
Ökadmeningsfullhet
Ökatsjälvförtroende
Ökadsjälvkänsla
Förbättradesociala
relationer
Minskadstress
Volontärer
Ökatfysisktvälmående
Ökadmeningsfullhet
Förbättradesociala
relationer
42
Tillskrivning
Förflyttning
54%
54%
54%
54%
54%
54%
54%
54%
54%
54%
60%
60%
60%
60%
60%
60%
60%
60%
60%
60%
15%
15%
15%
15%
15%
15%
15%
15%
15%
15%
49%
49%
49%
49%
49%
49%
49%
59%
59%
59%
59%
59%
59%
59%
15%
15%
15%
15%
15%
15%
15%
49%
59%
15%
49%
49%
49%
55%
55%
55%
15%
15%
15%
Kunder
Arbets‐
förmedlingen
Butiker
Försäkrings‐
kassan
Kommuner
(exklusive
socialtjänster)
Landsting
Socialtjänster
Ekonomiskbesparing
Ökadtillfredställelse
Reellkostnadsbesparing
11%
42%
100%
100%
0%
0%
52%
60%
15%
52%
100%
0%
52%
52%
60%
60%
15%
15%
52%
60%
15%
Frigörandeavresurser
52%
60%
15%
Frigörandeavresurser
Reellkostnadsbesparing
52%
52%
60%
60%
15%
15%
Ekonomiskvinst
Frigörandeavresurser
Reellkostnadsbesparing
Reellintäktsökning
43
8. Totalsocialnytta
Idettaavsnittbeskrivsinledningsvisidentifieradnyttoperiodochavtrappningförvarje
enskildeffekt,detvillsägadentidsperiodsomdeupplevdaeffekternaberäknashållaisig
som en konsekvens av analysobjektet, samt hur effekten minskar under den perioden.
DäreftersammanfattasdennyttasomISHskapartotaltsettlikvälsomfördeolikaintres‐
senterna.DentotalanyttanrelaterasocksåtilldetotalainsatsernasåattettkallatSROI‐
värdedärmedkanpresenteras.
8.1Nyttoperiodochavtrappning
Nyttoperioden för en effekt startar i den stund en intressent upplever den aktuella
effekten.Hurlängeperiodenvararberorväldigtmycketpåsituationen,detvillsägade
aktiviteter som bidragit till att skapa effekten. Vid angivelse av en nyttoperiod är det
dessutomenbartdeaktivitetersomingårisjälvaanalysperiodensomskabeaktas,iden
häranalysenalltsåaktiviteternainomISHunderettenskiltår.Eventuellaefterföljande
upprätthållandeinsatserskaintebeaktas.
Ovanståendeinnebärattmångaavdeeffektersomanställdamedsubvention,arbetsträn‐
ande/praktiserandesamtvolontäreruppleverigrundenharenkortnyttoperiod;deras
existensärberoendeavkontinuerligaupprätthållandeinsatser.Detgällerminskad/ökad
disponibelinkomst,ökaddelaktighetisamhället,ökatfysisktvälmående,ökadmeningsfull‐
het,förbättradesocialarelationersamtminskadstress.Fördessaeffekterhardärförkort‐
astmöjliganyttoperiodidennatypavanalysanvänts,detvillsägaettår.Detbetyderatt
alltvärdeaveffekt(somenkonsekvensavanalysobjektet)ärbortaettårefteratteffekten
uppstått.Detinnebärattavtrappningenär100%;helavärdeminskningenskerunderdet
enskildaåret.Nedanfördjuparviosslitekopplattilldessaeffekter.
Idefallenindividharfåttökad/minskaddisponibelinkomstrelaterardentilldefaktiska
aktiviteterna inom ISH. Den förändrade disponibla inkomsten håller i sig under den
periodsomindividenfaktisktarbetardär.Däreftergällereninkomstsomärfrikopplad
frånanalysobjektet.Harindividenexempelvisjobbatfjortonmånadermendärefteråter
blivitarbetslöskandetinnebäraa‐kasseersättningiställetförexempelvisaktivitetsstöd.
Detinnebärisinturenlägreinkomstänvidanställningenmenkanskehögreäninnan
anställningen.Dentypenavnyttakräverenkvalificeringsperiodsomäriparitetmedden
analysperiodsomanvändsidenaktuellaanalysen.Medtankepåattdetärprecisgränsfall
omindividenhinneruppfyllaförutsättningarnavaldeviattexkluderaeventuellfortsatt
ekonomisknyttaavenanställning;vibeaktarbaradenfaktiskalönensomutbetalasfrån
ISHiförhållandetillinkomstendessförinnan.
Innebördenavökaddelaktighetisamhället,ökadmeningsfullhet,förbättradesocialarela‐
tionersamtminskadstressärhäravsådantslagattdeärdirektförknippademedfaktiskt
engagemanginomISH.Ettsådantengagemangkanförvissoinnebäraattindividenfort‐
sätterupplevaexempelvisenökaddelaktighetisamhälletsomenkonsekvensavISHäven
efterattindividenintelängreäraktivdär.Menatteffektenskullehängaiunderenbetyd‐
andeperioddärefterärintesannolikt.Blirindividenåtersysslolöskommerkänslanav
44
utanförskapsannoliktkrypanderättsnabbt.Ärdetiställetenannanorganisationsomfår
förmånenattaktiveraindividenkommerdeneventuellakänslanavdelaktighetsnabbtatt
relateratilldenverksamhetenistället.ÄrindividenkvarinomISHsåärdetnyainsatser
som gör att den eventuella delaktigheten upprätthålls, det vill säga sådana som inte
relaterartillanalysobjektet.Motsvaranderesonemangkanförasavseendedetreandra
effekterna(ökadmeningsfullhet,förbättradesocialarelationersamtminskadstress).
Ökatfysisktvälmåendeärnågotsomoavsettkontextärattbetraktasomenfärskvara;det
krävskontinuerligfysiskaktivitetförattupprätthållasinstatus.ExempelvisvisarLoetal.
(2011)attnyttanavlättkonditionsträning30mintregångeriveckanunderetthalvårär
maxetthalvår.Medennyttoperiodommaxettårbeaktasjustdetta.
När det avslutningsvis gäller effekterna ökad egenmakt, ökat självförtroende och ökad
självkänsla är de av sådant slagatt det krävsbetydandeinsatser under lång tid för att
effekternaskavaraavmerihållandekaraktär,detvillsägaattnyttoperiodenärlång.Ide
samtalvihaftmedrepresentanterförISHgerdessauttryckförattmångaavindividerna
inom ISH skulle behöva vara i verksamheten under flera år för att bland annat
bakomliggandeproblemskakommatillytanochbearbetas.Debehöverfåtidpåsigatt
utvecklasochväxasommänniskor.
Underdegruppintervjuervigenomförtgavettflertalavindividernakonkretauttryckför
att deras dagliga rutiner, självförtroende och självkänsla är starkt förknippat med att
befinnasiginomISH(ellerannanverksamhet).Deuppleverattdestärksrättsnabbtnär
dekommeriniverksamheten(effekternauppstårtidigt),menattdeförsvagas(effekterna
minskarkraftigt)närdeexempelvistvingasgåhemmaarbetslösaigen.Sammantagetger
dettaetttydligtintryckavattnyttoperiodenfördetrenämndaeffekternaärkort(maxett
år).EttårinomISHverkarheltenkeltintevaratillräckligtförattindividernadärefterska
upprätthålladeupplevdaeffekterna(oavsettsituation)underenbetydandetid.
Ovanståenderesonemangomnyttoperiodochavtrappningfördeeffektersomanställda
med subventionsamt arbetstränande/praktiserande uppleverhardirektakonsekvenser
för resonemangen om nyttoperiod och avtrappning för myndigheternas effekter. Som
framgåravdiskussioneniföregåendeavsnitt(ompåverkan)äreffekternaförorganisa‐
tionernaenföljdavindividernaseffekter.Detsammagällereffekternasnyttoperiodoch
avtrappning,detvillsäganyttoperiodenförmyndigheternaseffekterkanansesvaraett
årmedenavtrappningpå100%.
Enstordelavmyndigheternaseffekterförsvinnersåledesidenstundindividernainte
längreuppleversinaeffekter,vilketidettafallärigenomsnittdrygtettårefterattdeblev
endelavISH.Ettkortexempelfårillustreradetta.Enindividsomunderentidvariten
delavISHfårintemöjlighettillförlängning.Idettafallinnebärdetattindividenåterfår
gåhemmasysslolösunderenperiod.Detinnebärisinturenpåkorttidökadkontaktmed
myndigheter, exempelvis samtal med handläggare (ökad konsumtion av resurser), och
litelängreframitidenexempelvisenarbetsmarknadsutbildningsomArbetsförmedlingen
betalar(reellkostnadsökning).Förändringenfrånfrigörandeavresursertillökadresurs‐
45
konsumtion,likvälsomförändringfrånreellkostnadsbesparingtillkostnadsökningsker
härinteallssärskiltlångtefterattindividenlämnatISH.Nyttoperiodenäralltsåkort.
Förintressentgruppenbutikerutgörseffektenavekonomiskvinst.Ensådanrörperdefini‐
tionettenskiltåriochmedattennyresultaträkninggällerföråretefter.Detekonomiska
överskottetkommerjudessutombaraintressentgruppensjälvatilldel,ochmedtankepå
attanalysperiodenuppgårtillettårfinnsdetingaegentligaaktivitetersomkandranytta
av vinsten efter analysperiodens slut. Detta innebär att nyttoperioden även för denna
effektärettår,medenavtrappningpå100%.
8.2Totaltvärdeskapande
IdettaavsnittpresenterasdettotalavärdeskapandesomISHbidrartill.Vanligenpresen‐
terassådantsomettdiskonteratnuvärdeförattdärmedtahänsyntillattpengarsvärde
förändrasövertid.Menmedtankepåattnyttoperiodenförsamtligaeffekterärsattatill
ettår(seavsnitt8.1)ärsådandiskonteringinteaktuellidettafall.ITabell8.1presenteras
dettotalavärdeskapandet,bådeperintressentochtotaltsett.Värdenapresenterasdess‐
utommedrespektiveutanextremvärden–däravdetvåkolumnernaförlågtrespektive
högträknatvärde.
SomframgåravTabell8.1bidrarISHtilletttotaltvärdemotsvarande7529000000–
14 693 600 000 kr. I Figur 8.1 presenteras dessutom hur det genomsnittliga positiva
värdeskapande (lågt plus högt värde dividerat medtvå)per intressent är fördelat. Det
totalavärdetharskapatsmedhjälpavinsatsermotsvarande1991000000kr(seavsnitt
5).UtifrånsamtligagivnaförutsättningarinnebärdetettSROI‐värdeförISHpå3,8–7,4:1,
detvillsägaISHgenerarentotalnyttaom3,8–7,4gångerinsatserna.IBilaga10presen‐
terasenöversiktligsammanställning–iformavenpåverkanskarta–avhurdettavärde
skapats,detvillsägahurinsatseromvandlatstillaktiviteter,resultat,effekterochvärde.
Tabell8.1:Totalvärdeskapandeperintressent
Intressent
Totaltvärdeskapande
(lågträknat)
Anställdamedsubvention
84600000kr
Arbetstränande/praktiserande
436500000kr
Volontärer
Kunder
139100000kr
6562400000kr
46
Totaltvärdeskapande
(högträknat)
129300000kr
1083500000kr
257000000kr
12917400000kr
Arbetsförmedlingen
11400000kr
Butiker
Försäkringskassan
Kommuner(exklusive
socialtjänster)
Landsting
126700000kr
11400000kr
126700000kr
15500000kr
15500000kr
4500000kr
4500000kr
16000000kr
Socialtjänster
TOTALT
132300000kr
16000000kr
132300000kr
7529000000kr
14693600000kr
Figur8.1:Fördelningavpositivtgenomsnittligtvärdeskapande
47
Detfinnsnågrasärskiltintressantaaspekterattlyftaframavseendevärdeskapandetför
specifika intressentgrupper, mer konkret kunder, volontärer samt Arbetsförmedlingen.
Figur8.1visaratthela88%avdettotalapositivavärdetkommerkundertilldel.Denhöga
andelengörattsjälvainformationsinsamlingenbehöverdiskuterasytterligare,vilketsker
idetnästkommandeavsnittetdärdentotalakänslighetsanalysenbehandlas.
NärdetiställetgällervolontärerframgårdetavTabell8.1attdettotalavärdetfördem
motsvarar139100000–257000000kr.Jämförtmedvaddeinvesterariverksamheten,
vilketmotsvarar1104000000kr(seavsnitt5),utgörvärdeskapandetbara13–23%.Av
Figur6.1(volontärernasinvesteradetidiförhållandetillnytta,sid31)framgårdockatt
volontärer i genomsnitt upplever att de får ut något mer i förhållande till vad de
investerar.AttdettotalavärdetförintressentgruppeniTabell8.1ärmycketlägreändetta
handlarframföralltomenbetydandenivåavandrapåverkandefaktoreränjustISH.Av
avsnitt7framgårblandannatattenrätthögsiffrafördeadweight(49%)samtenrättlåg
förtillskrivning(55%)harinkluderatsiberäkningenavpåverkan.Volontärernasjälva
uppleverheltenkeltattenstordelavdeupplevdaeffekternaochdärmedvärdetskulle
uppståttiallafall,ellerberorpåandraindividerellerorganisationer.
Arbetsförmedlingeninvesterarcirka66miljonerkriISHunderettår.Tabell8.1visardock
attde”bara”fårtillbaka11,4avdessasomendirektkonsekvensavjustISH.Inteensom
vibortserfrånpåverkangerinvesteringenenpositivavkastning;denmonetäraproxyter‐
menförintressentenuppgårtill46,1miljonerkrireellkostnadsbesparing.AttArbets‐
förmedlingenförlorarrentekonomisktpåISHärdockfulltnaturligt.Derasrollärtillstor
delattinvesteraimänniskordärkonsekvensernaiformaveffekteriväldigtmångafall
kommer andra till del, exempelvis de aktuella individerna, deras organisationer samt
andramyndigheter(bådestatligaochkommunala).
En relaterad aspekt att lyfta här är att denna SROI‐analys utgår ifrån att värdet av
effekternavararunderettår.Medenlängreperiodavinsatserkommersannoliktockså
nyttoperiodenattförlängasänmer.Enintressanttankelekärattreflekterakringpåvad
detlångsiktigavärdetavISHärnärindividerlämnarsittutanförskapochblirentydligt
integreraddelavsamhället.Dettagällerinteminstindividersomharenbakgrundpräglad
av psykisk ohälsa, kriminalitet eller missbruk. För dessa individer finns potentiellt en
starkförebyggandeeffekt,vilkeninnebärattlängreinsatsersomgörsidagkanmotverka
attutanförskapetochproblematikengårännudjuparepåsikt.Påsåsättundviksänstörre
kostnaderförsamhälletmenävenohälsaocholyckaförindividen.
Avslutningsvisärdetviktigtattåterpoängteraattdetvärdeskapandesompresenterasi
den här rapporten enbart bygger på det insamlade materialet. En total utvärderande
informationsinsamling där varje enskild individ är ”kartlagd” vad gäller effekter och
värdeskapandekantänkasgeettheltannatutfall.MENdenhärprognostiseradeanalysen
pekarändåtydligtienriktningmotattISHskaparettbetydandevärdeiförhållandetill
insatserna.Somframgåravavsnitt3harettantalbetydandeintressenterexkluderatsfrån
analysen,blandannatmiljönochdärmeddenpositivamiljöpåverkansomorganisationer
48
somISHbidrartill.ExempelvisvisarenanalysgenomfördavIVLSvenskaMiljöinstitutet
attaktörenBlocket–varsaffärsmodellbyggerpåattsammanförasäljareochköparekring
primärtbegagnadeprodukter–bidrartillenbesparingavstorleksordningen1,6miljoner
ton växthusgaser per år i jämförelse med att de begagnade produkterna ersätts med
nyproducerade(Blocket.se,2013).Dettavisartydligtattorganisationersomsäkerställer
försäljning av stora volymer begagnade produkter bidrar till stora positiva värden för
miljön.
49
9. Känslighetsanalys
En känslighetsanalys har genomförts för att visa vilka av värdena i analysen som är
känsligaochvilkasominteärdet.Vidförändringavettvärdesomärkänsligtpåverkas
SROI‐värdetibetydandeutsträckning(cirka5–10%ellermer). Följandevariablerhar
fokuseratsikänslighetsanalysen:






Monetariseradeinsatser
Effektutfall
Deadweight
Tillskrivning
Förflyttning
Monetäraproxytermer
Känslighetsanalyseninnebarrentpraktisktattrespektivevariabelkoppladtilldethögre
värdetiSROI‐intervalletförändradesvarförsigmed50%inegativriktning,detvillsäga
påettsättsomgjordeattSROI‐värdetminskades.Detbetyderattmonetariseradeinsats‐
er,deadweightochförflyttningökadesmed50%,medandeövrigavärdenminskades.
Vanligentestasävennyttoperiodochavtrappning,meniochmedattdessaisamtligafall
idenhäranalysenfastställtstillettårrespektive100%ärettkänslighetstestöverflödigt.
Dessavärdenärredansålågadekanbli.
Monetariseradeinsatsernarörinsatsersomäravettannatresursslagänpengar.Idenhär
analysenrelaterardettilldentidsomvolontärerinvesterar,detvillsägatotaltcirka6,3
miljoner timmar per år. I analysen har varje timme värderats till 175 kr, vilket ger ett
totalt värde motsvarande 1,991 miljarder kr. När dessa 175 kr ökades med 50 %
minskadeSROI‐värdetmed22%(från7,4:1till5,8:1),vilketinnebäratt175krsomett
uttryckförvadvarjefrivilligtimmeärvärdärenkänsligvariabel.Detbetyderinteattden
perautomatikärfelaktig,utanprimärtattdenharstorinverkanpåSROI‐värdet.Detär
därförviktigtattverkligensäkerställaattvärdetärrimligt.Ijustdettafallkommervärdet
(175 kr) från en högst trovärdig källa i form av Jordbruksverket och det omfattande
Leader‐programmet.Siffrananvändsdessutomavmångastoraochsmåorganisationer
inom den sociala ekonomin. Det gör det rimligt att använda 175 kr som värde för en
frivilligtimmeidenhäranalysen.
Dettotalavärdetavinsatsenom1,991miljarderkrhardockävenmedantaletberäknade
frivilligtimmar att göra. Här vet vi utifrån statistik från ISH att det finns cirka 14 500
volontärersomårligenengagerarsigiverksamheten.Utfalletavenkätentillvolontärer
visardessutomattdessaläggerisnittknapptniotimmarpervecka.Detutfalletbyggeri
ochförsigbarapåett50‐talsvar,vilketgörattdetkanifrågasättasomdetärrepresen‐
tativt eller inte. Särskilt som den tidsrelaterade insats som intressentgruppen står för
varierar mycket från individ till individ. Samtidigt är det använda genomsnittet inte
särskilthögt,ochvårbedömningärattdetärrimligt;detmotsvararexempelvisenhel
ellertvåhalvaarbetsdagariveckan,vilketinteärenovanliginsatsavvolontärer.
50
Känslighetsanalysenavutfallenavrespektiveeffektvisadeattdetendastärutfallenför
kundersomärkänsliga.Vid50%minskningavutfalletföreffektenekonomiskbesparing
minskar SROI‐värdet med 32 % (från 7,4:1 till 5,0:1), och för effekten ökad till‐
fredsställelsemed12%(från7,4:1till6,5:1).Isamtligaövrigafallharminskningarnalåg
betydelse,vilketinnebärattvärdenainteärkänsliga.Idesenarefallenärdeteffekten
ökadmeningsfullhetförvolontärersomförändrarSROI‐värdetistörstutsträckning,men
ändåbarameddrygt1%.
Effektutfallenförkunderbyggerigrundenpåindividernasegnasvarpåenkätfrågorna.
Avseendeeffektenekonomiskbesparinginnefattarutfalletsamtligasomsvaratjakandepå
fråganomdeuppleverattdefaktisktgjortenekonomiskbesparinggenomsittköpden
aktuella dagen. För effekten ökad tillfredställelse bygger utfallet på de individer som
uppgettminstenavdetrefördefinieradetillfredställelserelateradeanledningarnabakom
derasköp.Sammantagetgördettaattvikännerosstryggaidetprocentuellautfalletisig;
detbyggerpåsvarsomindividernasjälvagettutryckför.Osäkerhetenbestårsenihuru‐
vidautfallenärrepresentativafördettotalaantaletkunder.Ienutvärderandeanalysär
det en högst central fråga, men i och med den prognostiserande ansatsen i just denna
analysblirdenfråganlitemindreviktig.
Trotsdetfinnsdetändåanledningattävendiskuteradettotalaantaletunikakundersom
analysen,ochdärmedendelaveffektutfallen,byggerpå.Iavsaknadenavstatistikfrån
ISHomjustantaletunikakundervardetnödvändigtattgöraegnaberäkningaravdetta.
Beräkningarnabyggerpå(1)detgenomsnittligaantaletkunderpertimmedendagendå
kundenkätendeladesut,(2)antalettimmarperårsombutikernaäröppna,samt(3)det
genomsnittligaantaletköptillfällenperårochkundfrånkundenkäten.Dettagerossett
genomsnittomcirka1150unikakunderperbutikochårinomISH.Viuppleverintedet
somettöverskattatantal,varförvivaltattutgåifråndetianalysen.
Närdetiställetgällerdeadweightärdetenbartettavvärdenasomärkänsligt,ochdetär
föreffektenökadtillfredställelseförkunder.Enökningom50%avdeadweightledertill
att SROI‐värdet minskar 9 %. I övriga fall handlar det om en minskning om max 2 %.
Deadweightisigförökadtillfredställelseuppgårtill42%,ochbyggerpåindividernasegna
skattningaravsannolikhetenatteffektenuppståriallafall.Detinnebäralltsåattdefått
uttalasigomhuruvidaalternativaköpiandrabutikerskullehaskettavsammaanledning‐
arellerej.Detärenfrågasomärmöjligattsvarapåmedrättstorprecisionvarförviinte
finnernågonanledningtillettifrågasättandeavutfalletfördeadweightidettafall.
Vidkänslighetsanalysenavtillskrivning,förflyttningochmonetäraproxytermerpåvisades
sammamönstersombeskrivitsovan.Församtligaintressenterbortsettfrånkundervar
allavärdenokänsliga;SROI‐värdetförändradesmax1–2%.Förkundeffektenekonomisk
besparinginnebarförändringenavtillskrivningochmonetäraproxytermerenminskning
av SROI‐värdet med 32 % (från 7,4:1 till 5,0:1), medan motsvarande förändringar för
effektenökadtillfredsställelsegavenminskningavSROI‐värdemed12%(från7,4:1till
6,5:1).Dåförflyttningförrespektivekundeffektärsatttill0%varinteenökningmed50
51
%möjlig.Iställetvaldesdenprocentsatsförförflyttningensomgällerfördeallraflestaav
övrigaeffekter(15%).MedensådanförflyttningförekonomiskbesparingminskadeSROI‐
värdetmed10%,ochförökadtillfredställelse4%.Häräralltsåenbartdenförstnämnda
attbetraktasomkänslig.
Attiprincipallvärdenförtillskrivning,förflyttningochmonetäraproxytermerärkänslig
förkunderberortillstordelpåvolymenkunder(somviredandiskuterat)ochvärdetför
de monetära proxytermerna. De senare bygger alltså på beräkningar utifrån uppgifter
lämnadeavkundernasjälv.Utgångspunktenvar(1)hurmycketdeansersighasparat
genomdetaktuellaköpet,(2)huroftadehandlarisecondhand‐butikerunderettår,(3)
vad deras genomsnittliga köpesumma i second hand‐butiker är, (4) anledningarna till
köpetsamt(5)derasmaximalabetalningsviljafördetaktuellaköpet.
Attsamlainformationomköpmönsterpådettasättkanifrågasättas.Iidealfallethadeett
stortantalkunderkartlagtskontinuerligtunderettårförattfångaderasköpmönsteroch
vaddeeventuelltsparar.Detskullegemerexaktasiffror,åtminstonenärdetgällerantal
köpochfaktiskaköpesummor.Detidsrelateradeförutsättningarnaföranalysengjorde
dock att det inte var möjligt med en sådan ansats, varför det näst bästa alternativet
användes.Attfrågakundernasjälvaomderasköpmönster(ellerandrafenomen)ären
vanlig ansats oavsett analyssituation, och i detta fall en tillräckligt tillförlitlig utgångs‐
punktförattanvändaidenaktuellaanalysen.
Enannancentraldeliberäkningenavdemonetäraproxytermernafördetvåkundeffekt‐
ernaärdeantagandensomliggertillgrundfördessa.Föreffektenekonomiskbesparing
handlar det om den procentuella relationen mellan kostnaden för köpet den aktuella
dagenochdenbesparingsomindividenuppgett.Härharalltsåettantagandegjortsatt
motsvarandeandelgällerförsamtligaköpunderettår.Föreffektenökadtillfredställelse
handlardetiställetomettantagandeomattandelenmellankostnadenfördetaktuella
köpetochdetangivnamaxprisfördettaärdensammaförallaköpunderettenskiltår.
Dessaantagandenkansjälvklartdiskuteras.Samtidigtfinnsdetbaraettsättattkontrolle‐
radefaktiskaandelarnakopplattilldessatvåantaganden,ochdetärävenhärattföljaett
stortantalkunderkontinuerligtunderettår.Somviserdetärdetnästbästaalternativet
attgöradeantagandenvigjort,varförviintesernågonanledningattförändravärdetför
demonetäraproxytermerna.
52
10. Rekommendationer
NedanpresenterasettantalavslutanderekommendationerutifråndengenomfördaSROI‐
analysen.Iettförstaunderavsnittbehandlasverksamhetsrelateraderekommendationer
riktade till ISH. Rekommendationerna baseras på information som framkommit under
analysen. I ett andra underavsnitt beskrivs mätrelaterade rekommendationer, det vill
sägasådantsomlämpligenbeaktasvidframtidamätningarochanalyseravliknandeslag.
10.1Verksamhetsrelateraderekommendationer
Enåterkommandeåsiktundergruppintervjuernavarproblematikenattindividermånga
gångerenbartfårvaraiverksamhetenunderenbegränsadtidsperiod.Trotsattmånga
uppleverdetsomväldigtpositivtattfåvaraendelavISHupplevermångadetocksåsom
en otrygghet att vara där på begränsad tid. Detta gäller arbetstränande, praktiserande
samtdemedtidsbegränsadeanställningar.Dethärärviktigtatthaiåtanke,särskiltsom
längre tidsperioder i verksamheten sannolikt leder till mer långsiktiga effekter. Vi är
medvetna om att en betydande del av besluten om tidsperiod ligger i händerna hos
myndigheter. En kraftsamling inför ett omfattande påverkansarbete för att hitta
alternativalösningarärdärförattrekommendera.EnorganisationavISH:sstorleksom
dessutomskaparmöjlighetförväldigtmångaarbetslösamänniskorharrimligenenstark
röstexternt,omorganisationensomhelhetmobiliserarsigpåettsådantsätt.
Ensaksomframkommitidialogenmedintressenternaärattencentraldeliskapandet
avdesocialaeffekternaärattdetinomISHtasstorhänsyntillvarjeindividsegenförmåga,
viljaochkapacitet.Någotsominteärfallethosallaandraaktörer.Mångauppleverattde
fårenchansattpresteraochenmöjlighetattgöranytta.ISH:sutgångspunktiattindivid‐
ensförmågaochsituationärdärmednågotsombehöverförvaltasochutvecklasänmer.
10.2Mätrelateraderekommendationer
Närdetgällermätrelateraderekommendationerhandlardenförstaochviktigasteomatt
säkerställaenhögsvarsfrekvensnäreffekter,påverkanochvärdemäts.Medensådankan
striktutvärderandeanalyserskapas,somisinturkanutgörtydligaunderlagförintern
och extern kommunikation om organisationens faktiska värdeskapande. I kommande
analyseravmotsvarandekaraktärärdetdärförrelevantattökadialogenomdetfaktiska
genomförandet för att på så sätt skapa så goda förutsättningar som möjligt för att
elimineranegativariskerochdärmedsäkerställaetthögtdeltagande.
Vid genomförande av analyser där förändring över tid ska fångas är det generellt att
föredraatteninledandebaslinjemätninggenomförsvidanalysperiodensbörjanochatt
uppföljandemätningar(enellerflera)sedanskerförattfångaförändringen.Anledningen
ärattdetkanvarasvårtförindividerattsetillbakapåenavlägsentidocherinrasigom
aktuellsinnes‐ochlivsrelateradstatus,detvillsägasådantsomeffektfrågortillstordel
handlarom.IdenhärSROI‐analysenhardetsenarealternativetändåanväntsdåtidsperi‐
odenföruppdragetintemöjliggjordeseparatamätningaribörjanochslutetavanalys‐
perioden.VirekommenderardockISHattframöverställaettantalfrågortilldenenskilda
individenvidin‐respektiveutträdeiorganisationenförattpåsåsättsamlakontinuerlig
53
information om vilka positiva och negativa effekter organisationen bidrar till. I denna
rapportfinnsettantalfärdigafrågoromsamtligadelarsomröreffektersommedfördel
användssomutgångspunktförattformaettsådantinterntuppföljningssystem.Utfallet
avdetkansedananvändasiframtidainternochexternkommunikation,ochdettagäller
självklartävenominformationintesamlasinavseendealladelaravbeviskedjan.
Avslutningsvisbörvärdenaförmyndigheternaseffekterdiskuteras.Sombekantärdessa
baserade på schabloniserade uppskattningar utifrån olika typpersoner. Det finns flera
osäkerhetsfaktoreriattarbetapåettsådantsätt.Fördetförstafinnsenosäkerhetkring
typpersonernaisig,detvillsägaantaletochdekaraktäristiskadragenförvarochenav
dem. Olika butiker inom ISH är uppbyggda på olika sätt, där vissa har ett stort antal
volontärer,andraharettstortantalsubventioneratanställda,medanentredjegrupphar
flerarbetstränande.Dettagördettillenstorutmaningattidentifieratyppersoner.Utfallet
avtyppersonenkätentillbutikernavisardockattdetärmindreän10%avindividerna
sominteansesmatchanågonellernågraavtyppersonerna.Dettalarförattdeutvalda
kategoriseringarnaändåvarrelativtvälutformade.
En riskfaktor som relaterar till ovanstående är att olika människor kan ha tolkat
innebördenavtyppersonernaolikaochattutfalletavmätningenavantalindividerper
typperson därmed blir skevt. Samtidigt var ambitionen att hålla beskrivningen av
respektive typperson rätt bred; ska en typperson motsvara just en typisk individ i
organisationenkanbeskrivningenintevaraförsnäv.
Entredjeosäkerhetsfaktorrördenfaktiskakonsumtionenavsamhällsresurserförres‐
pektivetypperson.HärfinnsdetmöjlighetförISHattpåettresurseffektivtsättgenomföra
mätningaravsamhällskonsumtionförettstortantalindivider,därfaktiskfrekvensoch
kostnadkanfångas.Medfördelintegrerasdärförfrågorävenomdettaidettidigarenämn‐
dauppföljningssystemet.Utfalletavsådanafrågorkansedananvändasmerlångsiktigtför
att skapa en sammantagen bild av den faktiska samhällsekonomiska konsekvensen av
ISH.EnsådanskullevaraavstortvärdeintebaraförISH,utanävenförandraaktörer.
54
Referenslista
Blocket.se,2013,Begagnathandelsklimatnytta–EnrapportfrånBlocket.Studie
genomfördavIVLSvenskaMiljöinstitutet.Hämtad140922:
http://www.ivl.se/download/18.3d71f8313d6a4ffc7931b6/1368175862369/130510_
Bag.handel_klimatnytta_rapport.pdf
IdeellSecondHand,2012,REMISSVAR:Motdethållbarasamhället–resurseffektiv
avfallshantering.DnrM2012/2143/Ke.Hämtad140915:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/65/68/bae3338a.pdf
LEADER,2011,ProjektstödinomLEADER–projektdagbokförredovisningavideelltidper
person,Jordbruksverket.Hämtad140915:
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/blanketter/stod/projektstod/LSB1
4_8.pdf
Lo,M.S.,Lin,L.L.C.,Yao,W‐J.&MaM‐C.,2011,Traininganddetrainingeffectsofthe
resistancevs.enduranceprogramonbodycomposition,bodysize,andphysical
performanceinyoungmen,JournalofStrength&ConditioningResearch,vol25,nr8,s
2246–2254.
55
Bilagor
Bilaga1–Enkättillanställdamedsubvention
56
57
58
59
Bilaga2–Enkättillarbetstränande/praktiserande
60
61
62
Bilaga3–Enkättillvolontärer
63
64
65
Bilaga4–Enkättillkunder
66
67
Bilaga5–Enkättillbutiker(ekonomiskinformation)
68
69
70
Bilaga6–Beskrivningavtyppersoner
TyppersonerIdeellSecondHand
Person1
‐ Harenhistoriaavmångaårsmissbruk,inteovanligensedantonåren
‐ Oftablandmissbrukmedenhuvudsakligdrog
‐ Kanhavaritdrogfrientid(något/någraår)innanindividenkomtillsecond
hand‐butiken,ellersåharindividenfortfarandeettaktivtmenmångagångerdolt
missbruk
‐ Harundermångaårförmodligenlevtpåförsörjningsstöd,menkanskeocksåhaft
jobbocha‐kassaunderperioder.
Person2
‐ Harmedjämnamellanrumintekunnatjobbapågrundavkänslomässig
problematikellerstress
‐ Hariperiodervaritsjukskriven
‐ Harsannoliktbyttjobbettantalgånger
‐ Harförmodligenfamiljerelateradeproblem
‐ Harsökthjälphosläkaremenintefåttnågonhjälpmeddehuvudsakliga
problemen(harinteblivitutredd).
Person3
‐ Harhaftdepressionerunderlängretidmenförmodligenintevaritsjukskriven
‐ Harhankatsigframmedolikatyperavjobb,menhareftersenastearbetetvarit
arbetslösunderlängretid
‐ Harsvårtattarbetaheltiddåindividenharbristpåork
‐ Ärkanskeensamståendeförälder.
Person4
‐ Varliteavvikandesombarn
‐ Haroftahaftenklarearbeten,ochinteovanligenundermertryggaförhållande
somexempelvisiettfamiljeföretag.Kanävenhahaftersättningfrån
försäkringskassan
‐ Haravnågonanledningblivitavmedjobbet,medlångarbetslöshetochenplatsi
jobb‐ochutvecklingsgarantinsomföljd
‐ BefinnersignäragränsentillLSS
‐ Harförmodligenfåtthjälpavsjukvårdenattutredasinfunktionsnedsättning,
menytterligareutredningbehövsförmodligen.
71
Person5
‐ Varliteavvikandesombarn
‐ Haroftahaftenklarearbeten,ochinteovanligenundermertryggaförhållande
somexempelvisiettfamiljeföretag
‐ Haravnågonanledningblivitavmedjobbet,medlångarbetslöshetochenplatsi
jobb‐ochutvecklingsgarantinsomföljd
‐ Förstårsjälvattalltintestår”rätttill”,menharblivitduktigpåattdölja
problemen.
‐ Harsökthjälpmenbliroftautreddaförfelsymptom.Vetinteexaktvaddeska
sökaför.
Person6
‐ Harvanligen”bara”hamnatutanförarbetsmarknaden,exempelvisförattyrket
harupphört
‐ Harinnandesssannoliktarbetatenstordelavyrkeslivet,menhardäreftervarit
arbetslösunderlångtid
‐ Harhaftväldigtsvårtatthittaettnyttjobb
‐ Kanhavaritutbrändochdärmedhafttidsbegränsadsjukersättning,mendetär
intesannolikt.
Person7
‐ Harvaritellerärutbrändoch/ellerfysisktutsliten
‐ Harvaritsjukskrivenilångaperioder,iblandöver10år
‐ Harförmodligenblivitutförsäkradochskaståtillarbetsmarknadensförfogande,
menfåringetjobb
‐ Harvaritarbetslösunderlångtid.
Person8
‐ Ärenyngreindividsommycketvälkanupplevssomliteudda
‐ Harsvårtattföljastruktur,rutinerochtainstruktioner(harnästanaldriggjort
det)
‐ Harförmodligenintefullgjortgymnasiet,ochharintekommitinpåreguljära
arbetsmarknaden
‐ Ärduktigpåhandfastarbetemenharsvårtmedteoretiskinlärning
‐ Ärvanligentillbakadragenmedlågsjälvkänsla,ochbehöverstödattutvecklasitt
socialasamspel
‐ Ärinteovanligtmednågonformavdiagnos,somADHD,ADDellerautism.
72
Person9
‐ ÄravutomnordiskhärkomstochärantingennyanländiSverige,ellerharbotti
Sverigeenlängretidutanattlärasigspråket
‐ Behöverspråkträning,likvälsomkunskaperomdetsvenskasystemetochden
svenskaarbetsmarknaden
‐ Kanmycketvälhakommittillsecondhand‐butikenutanattegentligenförstått
hosArbetsförmedlingenvadsomförväntasavdem
‐ Harsannoliktingendirektohälsa.
73
Bilaga7–Enkättillbutiker(typpersoner)
Instruktionerförifyllandeavmatrisen
Här följer en förklaring till hur matrisen här [nedan] ska fyllas i. För att det ska vara
möjligtattbearbetamaterialetpåettrelevantsättärdetväldigtviktigtattinstruktionerna
följsnoggrant.HardunågrafrågorvänderdudigtillEllenNilsson([email protected],070‐
6380082).
Förvarjeindividsompånågotsättarbetari"din"secondhand‐butik,ochsomantingen
äranställdmedanställningsstödellerhararbetsträning/praktik/sysselsättning,angerdu
vilkentypperson(1–9)duuppleverattindividenmotsvarar.Imatrisenärdeolikatyp‐
personernaangivnasom"Typ1","Typ2"ochsåvidare.Enbeskrivningavrespektivetyp‐
personhittarduiettseparatdokumentsomskickatstillsammansmeddenhärExcel‐filen.
HardumotförmodanintefåttdenhörduavdigtillEllen(sekontaktuppgifterovan)så
fårdufilensnarastmöjligt.
Angedittsvarförrespektiveindividmedhjälpavenprocentsats.Tyckerduattenenskild
individtillstordelmatcharenenskildtyppersonangerdusiffran1(stårför100%)iden
kolumnsomrepresenterartyppersonen.TyckerduexempelvisattPerson1motsvarar
typperson4skriverdu1icellF5.TyckerduPerson2motsvararbådetypperson6och7
anger du den procentuella fördelningen i cell H9 och I9, exempelvis 0,4 i cell H9 (typ‐
person6)och0,6icellI9(typperson7).Angealltsådinasvarsomantingenettheltaleller
decimaltalmedmaxtvådecimaler(0,xx).Uppleverduattenindividheltellertillbetyd‐
andedelintematchartyppersonerna,angerdumotsvarandeandelikolumnen"Annan".
Förvarjeindividbehöverduävenangetidsrelateradinformation.Förposten"Tidsom
arbetstränande/praktiserande/sysselsatt"angerdudeneventuellatidsomdenaktuella
individen varit just arbetstränande/praktiserande/sysselsatt i second hand‐butiken.
Angetidensomettdecimaltal(maxtvådecimaler)ikolumnB.Varjehelårangerdumed
motsvarandeheltal(exempelvis2förtvåår,3förtreårochsåvidare).Varjemånadskrivs
sedanenligtföljande:
1månad=0,08
2månader=0,17
3månader=0,25
4månader=0,33
5månader=0,42
6månader=0,5
7månader=0,58
8månader=0,67
9månader=0,75
10månader=0,83
11månader=0,92
74
Sammantagetinnebärdettaattexempelvisettårochsexmånaderskrivssom1,5,tvåår
ochåttamånaderskrivssom2,67,ochtreårochtvåmånadersom3,17.
Dufylleriposten"Tidsomanställd"påsammasätt,detvillsägaangerdeneventuella
tidsperiodsomindividenifrågavaritanställdisecondhand‐butiken.Summanavtiden
fördennaochföregåendepostutgördentotalatidsomindividenvaritverksamisecond
hand‐butiken.
Idensistatidsrelateradeposten("Andelavheltidsompersonenarbetar")angerduden
procentuellaandelavenheltid(ungefär40timmarpervecka)somindividennujobbari
butiken.Angeandelensomettdecimaltal(maxtvådecimaler),exempelvis1(för100%),
0,4(för40%)eller0,25(för25%).
Matrisenärförbereddför40individer.Ärdetfärreindivideränsåisecondhand‐butiken
lämnardusjälvklartdeöverflödigaradernatomma.Räckerintede40föratttäckaalla
individerärdetbaraattläggertillnyapersonerlängstnergenomattkopieraposterför
befintligapersoner.
Ochsomsagt,dykerdetuppnågrafrågorlängsvägenärdetbaraattduhöravdig(se
kontaktuppgifterovan).
75
76
Bilaga8–Ekonomisktutfallpertypperson
Idennabilagabeskrivsdetschabloniseradevärdetavrespektivetyppersonsförändradekonsumtionavsamhällsresurser.Förvarjetyp‐
personfinnsenseparatbeskrivningaritabellformföranställdamedsubventionsamtarbetstränande/praktiserande.Typochfrekvensav
konsumtionenärbaseradpådiskussionermedindividersomarbetarinomISH.Idefallkonsumtionenrelaterartilltidsrelateradresursför‐
brukningharstatistikiSKL:sdatabaserKoladaochKPPanväntsförattidentifieravärdetavförbrukningen.
Tabellernainnefattarinformationpåmyndighetsnivåsombeskriverförändringutifråndelsreellakostnadsförändringiformavexempel‐
visminskadeellerökadeutbetalningaraversättningar,kursavgifter,tolkstödochbehandlingar,delsförändradresursförbrukningiform
avexempelvishandledarkontakter,läkarbesökochutredningar.Siffrornapresenterasförstpåindividnivåinnefattandevärdetför(1)året
föreindividenblevendelavISH,(2)detdirektefterföljandeåretsamt(3)differensenmellannämndavärden.Viktigtattpoängterahärär
alltsåattdetvåförstnämndasiffornaintepresenterassomförändringarutanenbartsomsummanjustdetåret.Avslutningsvispresenteras
ävensiffrorfördettotalavärdet,vilketerhållitsgenomattmultipliceradenfaktiskadifferensenförindividenmedtotaltantalindivider
somansettsrepresenteratyppersonen.AntaletindividerangesinomparentesikolumnenDifferens–totalt.
Observera!


Siffrornaitabellernaäravrundadevilketinnebärattdetivissafallfinnsendiskrepansiuträkningarna.Detkanexempelvishandla
omattdetikolumnenDifferens–individstår‐3000krtrotsattdetidetvåföregåendekolumnernastår110000kribåda.Värden
påindividnivåunder10000krharavrundatstillnärmaste1000‐talmedanvärdenpå10000krochuppåtharavrundatstill
närmaste 10 000‐tal. Värden på totalnivå har avrundats till närmaste 100 000‐tal. Sammantaget gör detta att en differens på
individnivåkanvarasålitenattdenförsvinneriavrundningen,mennärdettotalavärdetharberäknatshardenfaktiskadifferensen
varitutgångspunkten.Densenareansatsenhardessutomvaritgrundenförberäkningenavdemonetäraproxytermerna.
Förtyppersonernapresenterastabellersomrörkostnaderochintäkter(serespektivetabellrubrik).Kostnadochintäktutgårhär
utifrån de aktuella myndigheternas perspektiv. I kostnadstabellerna innebär en positiv differens en ökad kostnad för
myndigheterna (ökad konsumtion av samhällsresurser), medan en negativ innebär minskad kostnad (minskad konsumtion av
samhällsresurser).Iintäktstabellernapresentersintäkteriformavinbetaldkommunalinkomstskatt,vilketkanbetraktassomett
samhällsekonomisktfördelaktigtflöde.
77
Typperson1.Anställdamedsubvention–kostnader
Åretinnan– individ
0kr
0kr
0 kr
Varavreellkostnadsförändring
0kr
0kr
0kr
Differens– totalt
(146st)
0kr
0kr
Försäkringskassan
0kr
0kr
0kr
0kr
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
150000kr
70 000kr
‐80000kr
‐11900000kr
150000kr
70000kr
‐80000kr
Varavförändradresursförbrukning
Socialtjänster
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
‐11900000kr
1110000kr
20000kr
‐1090000kr
‐160600000kr
1110000kr
4000kr
20000kr
0kr
‐1090000kr
‐4000kr
‐160000000kr
‐600000kr
90000kr
‐1 170000kr
‐172500000kr
Åretefter– individ
Differens– individ
40 000kr
+20 000kr
Differens– totalt
(146st)
+3400000kr
Åretefter– individ
Differens– individ
0kr
TOTALT
1260000kr
Typperson1.Anställdamedsubvention–intäkter
Åretinnan– individ
Kommuner– inkomstskatt
20 000kr
Typperson1.Arbetstränande/praktiserande–kostnader
Åretinnan– individ
Arbetsförmedlingen
0kr
0kr
Varavreellkostnadsförändring
0kr
0kk
0kr
Differens– totalt
(376st)
0kr
0kr
Försäkringskassan
0kr
0kr
0kr
0kr
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
Landsting
Varavförändradresursförbrukning
Socialtjänster
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
Differens– individ
Arbetsförmedlingen
Landsting
Åretefter– individ
TOTALT
150000kr
80000kr
‐70000kr
150000kr
80000kr
‐70000kr
‐25700000kr
‐25700000kr
1110000kr
260000kr
‐850000kr
‐321800000kr
1110000kr
4000kr
260000kr
2000kr
‐850000kr
‐2000kr
‐321000000kr
‐800000kr
1260000kr
340000kr
‐920000kr
‐347500000kr
78
Typperson2.Anställdamedsubvention–kostnader
Åretinnan– individ
Arbetsförmedlingen
Varavreellkostnadsförändring
Försäkringskassan
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
Landsting
Varavförändradresursförbrukning
Socialtjänster
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
Åretefter– individ
Differens– individ
7000kr
0kr
‐7000kr
7000kr
0kr
0kr
‐80000kr
‐13000000kr
50 000kr
30000kr
0kr
0kr
‐50 000kr
‐30000kr
‐7900000kr
‐5100000kr
40000kr
10000kr
‐30000kr
‐4000000kr
40000kr
10000kr
0kr
‐30000kr
‐60000kr
‐8800000kr
60000kr
5000kr
0kr
0kr
‐60000kr
‐5000kr
‐8000000kr
‐800000kr
10000kr
‐180000kr
‐26800000kr
Åretefter– individ
Differens– individ
40 000kr
+40 000kr
Differens– totalt
(146st)
+5400000kr
Åretefter– individ
Differens– individ
7000kr
0kr
‐7000kr
7000kr
0kr
60000kr
Kommuner – inkomstskatt
0kr
Typperson2.Arbetstränande/praktiserande–kostnader
Åretinnan– individ
Varavreellkostnadsförändring
Försäkringskassan
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
Landsting
Varavförändradresursförbrukning
Socialtjänster
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
TOTALT
‐1000000kr
80000kr
TOTALT
190000kr
Typperson2.Anställdamedsubvention–intäkter
Åretinnan– individ
Arbetsförmedlingen
‐ 7 000kr
Differens– totalt
(146st)
‐1000000kr
‐7000kr
‐4000000kr
Differens– totalt
(441st)
‐3100000kr
‐3100000kr
80000kr
50000kr
‐30000kr
‐15300000kr
50 000kr
30000kr
50000kr
0kr
0kr
‐30000kr
0kr
‐15300000kr
40000kr
20000kr
‐20000kr
40000kr
20000kr
‐20000kr
‐6800000kr
‐6800000kr
60000kr
50000kr
‐10000kr
50000kr
5000kr
50000kr
0kr
‐5000 kr
‐5000kr
‐3 100000 kr
‐2100000kr
190000kr
120000kr
‐70000kr
‐30400000kr
79
‐5 200000kr
Typperson3.Anställdamedsubvention–kostnader
Åretinnan– individ
Arbetsförmedlingen
Varavreellkostnadsförändring
Försäkringskassan
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
Landsting
Åretefter– individ
Differens– individ
10 000kr
0kr
‐10 000kr
10000kr
0kr
0kr
‐110000kr
0kr
110000kr
0kr
0kr
0kr
‐110000kr
0kr
0kr
0kr
0kr
30000kr
0kr
‐30000kr
30000kr
0kr
0kr
0kr
‐30000kr
0kr
0kr
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
‐150000
0kr
Åretefter– individ
Differens– individ
40 000kr
+20000kr
Differens– totalt
(0st)
0kr
Åretefter– individ
Differens– individ
10 000kr
0kr
‐10000kr
Differens– totalt
(207st)
‐2 900000kr
10000kr
110000kr
0kr
110000kr
‐10000kr
‐2900000kr
110000kr
0kr
110000kr
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
TOTALT
150000kr
Typperson3.Anställdamedsubvention–intäkter
Åretinnan– individ
Kommuner – inkomstskatt
20 000kr
Typperson3.Arbetstränande/praktiserande–kostnader
Åretinnan– individ
Arbetsförmedlingen
Varavreellkostnadsförändring
Försäkringskassan
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
Landsting
0kr
0kr
0kr
30000kr
10000kr
‐20000kr
‐3000000kr
Varavförändradresursförbrukning
30000kr
10000kr
‐20000kr
‐3000000kr
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
150000kr
120000kr
‐30000kr
‐5900000kr
Socialtjänster
0kr
110000kr
Varavförändradresursförbrukning
Socialtjänster
‐10000kr
Differens– totalt
(0st)
0kr
TOTALT
0kr
0kr
80
0kr
0kr
Typperson4.Anställdamedsubvention–kostnader
Åretinnan– individ
0kr
0kr
0kr
Varavreellkostnadsförändring
0kr
0kr
0kr
Differens– totalt
(59st)
0kr
0kr
50000kr
0kr
‐50000kr
‐3200000kr
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
50000kr
0kr
0kr
0kr
‐50000kr
0kr
‐3200000kr
0kr
Landsting
0kr
0kr
0kr
0kr
Varavförändradresursförbrukning
0 kr
0 kr
0 kr
Socialtjänster
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
0kr
‐60000kr
‐3300 000 kr
60000kr
2000kr
0kr
0kr
‐60000kr
‐2000kr
‐3 200000kr
‐100000kr
0kr
‐110 000kr
‐6500000kr
Året efter– individ
Differens– individ
40 000kr
+30 000kr
Differens– totalt
(59st)
+1900000kr
Åretefter– individ
Differens– individ
0kr
Kommuner – inkomstskatt
10000kr
Typperson4.Arbetstränande/praktiserande–kostnader
Åretinnan– individ
Arbetsförmedlingen
0kr
0kr
Varavreellkostnadsförändring
0kr
0kr
Försäkringskassan
0 kr
60000kr
TOTALT
110000kr
Typperson4.Anställdamedsubvention–intäkter
Åretinnan– individ
0kr
Differens– totalt
(213st)
0kr
0kr
50000kr
50000kr
0kr
0kr
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
50000kr
0kr
50000kr
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
Varavförändradresursförbrukning
0 kr
0 kr
0 kr
Landsting
Socialtjänster
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
Differens– individ
Arbetsförmedlingen
Försäkringskassan
Åretefter– individ
TOTALT
0kr
0kr
0 kr
60000kr
50000kr
‐10000kr
‐1500000kr
60000kr
2000kr
50000kr
2000kr
‐10000kr
0kr
‐1500000kr
0kr
110000kr
100000kr
‐10000kr
‐1500000kr
81
Typperson5.Anställdamedsubvention–kostnader
Åretinnan– individ
Arbetsförmedlingen
Varavreellkostnadsförändring
Försäkringskassan
Åretefter– individ
Differens– individ
7000 kr
0kr
‐7000 kr
7000kr
0kr
0kr
‐50000kr
‐3200000kr
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
50000kr
0kr
0kr
0kr
‐50000kr
0kr
‐3200000kr
0kr
Landsting
0kr
0kr
0kr
0kr
Varavförändradresursförbrukning
0 kr
0 kr
0 kr
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
0kr
‐60000kr
‐3300 000 kr
60000kr
2000kr
0kr
0kr
‐60000kr
‐2000kr
‐3 200000kr
‐100000kr
0kr
‐120 000kr
‐6900000kr
Åretefter– individ
Differens– individ
40 000kr
+30 000kr
Differens– totalt
(59st)
+1900000kr
Åretefter– individ
Differens– individ
7000 kr
0kr
‐7 000kr
Differens– totalt
(948st)
‐6600000kr
7000kr
0kr
Kommuner – inkomstskatt
10000kr
Typperson5.Arbetstränande/praktiserande–kostnader
Åretinnan– individ
Arbetsförmedlingen
Varavreellkostnadsförändring
0 kr
60000kr
TOTALT
120000kr
Typperson5.Anställdamedsubvention–intäkter
Åretinnan– individ
50000kr
50000kr
0kr
0kr
‐6600000kr
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
50000kr
0kr
50000kr
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
Varavförändradresursförbrukning
0 kr
0 kr
0 kr
Försäkringskassan
Landsting
Socialtjänster
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
‐400 000000
50000kr
Socialtjänster
‐ 7000kr
Differens– totalt
(59st)
‐400000kr
TOTALT
0kr
0kr
0kr
0kr
60000kr
50000kr
‐10000kr
‐6 600000kr
60000kr
2000kr
50000kr
2000kr
‐10000kr
0kr
‐6600000 kr
0kr
120000kr
100000kr
‐20 000kr
‐13 200000kr
82
Typperson6.Anställdamedsubvention–kostnader
Åretinnan– individ
Arbetsförmedlingen
Varavreellkostnadsförändring
Försäkringskassan
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
Landsting
Åretefter– individ
Differens– individ
30000kr
0 kr
‐30 000kr
30000kr
0kr
0kr
‐110000kr
‐19800000kr
110000kr
0kr
0kr
0kr
‐110000kr
0kr
‐19800000kr
0kr
0kr
10000kr
10000kr
0kr
10000kr
10000kr
0 kr
0kr
0kr
0kr
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
0kr
1000kr
0kr
1000kr
0kr
0kr
0kr
0kr
10000kr
‐140000kr
‐24900000kr
Åretefter– individ
Differens– individ
40 000kr
+20000kr
Differens– totalt
(183st)
+3800000kr
Åretefter– individ
Differens– individ
30000kr
0kr
‐30000kr
Differens– totalt
(822st)
‐23 000000kr
30000kr
110000kr
0kr
110000kr
‐30 000 kr
‐23000000kr
110 000kr
0kr
110000kr
0kr
0kr
0kr
0kr
0kr
0 kr
TOTALT
150000kr
Typperson6.Anställdamedsubvention–intäkter
Åretinnan– individ
Kommuner – inkomstskatt
20 000kr
Typperson6.Arbetstränande/praktiserande–kostnader
Åretinnan– individ
Arbetsförmedlingen
Varavreellkostnadsförändring
Försäkringskassan
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
Landsting
0kr
0kr
0kr
10000kr
10000kr
0kr
Varavförändradresursförbrukning
10000kr
10000kr
0kr
0kr
0kr
0kr
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
0kr
1000kr
0kr
1000kr
0kr
0kr
0kr
0kr
150000kr
120000kr
‐30000kr
‐23 000000kr
Socialtjänster
‐5100 000kr
110000kr
Varavförändradresursförbrukning
Socialtjänster
‐30000kr
Differens– totalt
(183st)
‐5100 000kr
TOTALT
0kr
83
0kr
0kr
Typperson7.Anställdamedsubvention–kostnader
Åretinnan– individ
Arbetsförmedlingen
Varavreellkostnadsförändring
Försäkringskassan
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
Landsting
Varavförändradresursförbrukning
Socialtjänster
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
Åretefter– individ
Differens– individ
10000kr
0kr
‐10000kr
10000kr
0kr
0kr
‐110000kr
0kr
110000kr
0kr
0kr
0kr
‐110000kr
0kr
0kr
0kr
30000kr
20000kr
‐10000kr
0kr
30000kr
20000kr
0kr
‐10000kr
‐10000kr
0kr
7000kr
3000kr
0kr
0kr
‐7000kr
‐3000kr
0kr
0kr
20000kr
‐140000kr
0kr
Åretefter– individ
Differens– individ
40 000kr
+20000kr
Differens– totalt
(0st)
0kr
Åretefter– individ
Differens– individ
10000kr
0kr
‐10 000kr
10000kr
0kr
10000kr
Kommuner – inkomstskatt
20 000kr
Typperson7.Arbetstränande/praktiserande–kostnader
Åretinnan– individ
Varavreellkostnadsförändring
Försäkringskassan
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
Landsting
Varavförändradresursförbrukning
Socialtjänster
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
TOTALT
0kr
110000kr
TOTALT
160000kr
Typperson7.Anställdamedsubvention–intäkter
Åretinnan– individ
Arbetsförmedlingen
‐10000kr
Differens– totalt
(0st)
0kr
‐10000kr
0kr
Differens– totalt
(449st)
‐3100000kr
‐31000000kr
110000kr
110 000kr
‐3000kr
‐1600000kr
110 000kr
3000kr
110 000kr
0kr
0 kr
‐3000kr
0kr
‐1600000kr
30000kr
30 000kr
‐10000kr
30000kr
30 000kr
‐10000kr
‐2400000kr
‐2400000kr
10000kr
2 000kr
‐10 000kr
‐3900000kr
7000kr
3000kr
0kr
2000kr
‐7000 kr
‐1000kr
‐3100000kr
‐800000kr
160000kr
140 000kr
‐30000kr
‐11 000000kr
84
Typperson8.Anställdamedsubvention–kostnader
Åretinnan– individ
0kr
0kr
0kr
Varavreellkostnadsförändring
0kr
0kr
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
Landsting
Varavförändradresursförbrukning
Socialtjänster
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
‐4 000kr
‐100000kr
0kr
4000kr
0kr
0kr
0kr
‐4000kr
0kr
‐100000kr
40000kr
4 000kr
‐40000kr
‐1200000kr
40000kr
4 000kr
0kr
‐40000kr
‐70000kr
‐2700000kr
70000kr
2000kr
0kr
0kr
‐70000kr
‐2000kr
‐2600000kr
‐100000kr
4 000kr
‐110 000kr
‐4 000000kr
Åretefter– individ
Differens– individ
40 000kr
+30 000kr
Differens– totalt
(37st)
+1000000kr
Åretefter– individ
Differens– individ
0 kr
70000kr
Arbetsförmedlingen
0kr
0 kr
Varavreellkostnadsförändring
0kr
0kr
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
Landsting
Varavförändradresursförbrukning
Socialtjänster
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
TOTALT
0 kr
0kr
Kommuner – inkomstskatt
10 000kr
Typperson8.Arbetstränande/praktiserande–kostnader
Åretinnan– individ
Försäkringskassan
0kr
Differens– totalt
(37st)
0kr
4000kr
TOTALT
110 000kr
Typperson8.Anställdamedsubvention–intäkter
Åretinnan– individ
Differens– individ
Arbetsförmedlingen
Försäkringskassan
Åretefter– individ
0kr
‐1200000kr
Differens– totalt
(698st)
0 kr
0kr
4000kr
0kr
‐4 000kr
‐2400000kr
0kr
4000kr
0kr
0kr
0kr
‐4000kr
0kr
‐2400000kr
40000kr
20000kr
‐20000kr
40000kr
20000kr
‐20000kr
‐13700000kr
‐13700000kr
70000kr
70000kr
‐1 000kr
‐1000000kr
70000kr
2000kr
70000kr
1000kr
0kr
‐1000kr
0kr
‐1000000kr
110 000kr
90000kr
‐30000kr
‐17 100000
85
Typperson9.Anställdamedsubvention–kostnader
Åretinnan– individ
Arbetsförmedlingen
Varavreellkostnadsförändring
Försäkringskassan
Åretefter– individ
Differens– individ
1000kr
0 kr
‐1000 kr
1000kr
0kr
‐100000kr
110000kr
0kr
‐110000kr
‐4 000000kr
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
110000kr
0kr
0kr
0kr
‐110000kr
0kr
‐4000000kr
0kr
1 000kr
3 000kr
+2 000kr
+100000kr
Varavförändradresursförbrukning
1 000kr
3 000kr
0kr
+2 000kr
‐20000kr
‐800000kr
10000kr
10000kr
0kr
0kr
‐10000kr
‐10000kr
‐400000kr
‐400000kr
3 000kr
‐130 000kr
‐4800000kr
Åretefter– individ
Differens– individ
Differens– totalt
(37st)
+800000kr
Landsting
Socialtjänster
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
20000kr
TOTALT
130 000kr
Typperson9.Anställdamedsubvention–intäkter
Åretinnan– individ
Kommuner – inkomstskatt
20 000kr
40 000kr
Typperson9.Arbetstränande/praktiserande–kostnader
Åretinnan–
Åretefter– individ
individ
Arbetsförmedlingen
1000kr
0kr
+20000kr
‐1 000kr
110000kr
0kr
110000kr
‐1000kr
‐700000kr
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
110000kr
0kr
110000kr
0kr
6 000kr
0kr
0kr
+5 000kr
0kr
0kr
Varavförändradresursförbrukning
1 000kr
6 000kr
+5 000kr
Försäkringskassan
Landsting
Socialtjänster
Varavreellkostnadsförändring
Varavförändradresursförbrukning
TOTALT
1000kr
1 000kr
Differens– individ
+100000kr
Differens– totalt
(958st)
‐700 000kr
Varavreellkostnadsförändring
0kr
0kr
+4000000kr
+4 000000kr
20000kr
6 000kr
‐10000kr
10000kr
10000kr
3000kr
3000kr
‐7000kr
‐7000kr
‐8100000kr
‐7300000kr
130 000kr
120 000
‐6000kr
‐12100000kr
‐1000kr
Differens– totalt
(37st)
‐100 000kr
86
‐15 400000kr
Bilaga9–Citatfrånindivider
Idennabilagapresenterasettantalcitatutifråndetinsamladematerialet.Citatenärkate‐
goriseradeutifråneffekternadeärettuttryckför,ochkommerfrånanställdamedsubven‐
tion,arbetstränande/praktiserandesamtvolontärer.
Ökaddisponibelinkomst
”Jagharfåttmerpengar,ochpengargör
attmankangöramersakerpåfritiden”
”Jagärfrifrånskulder–påverkarmig
positivt”
Ökaddelaktighetisamhället
”Jagkännermigdelaktigisamhället”
”Jagharefterpensioneringenfått
strukturpådelavminvardag”
”Ja,jagkommerutoftare,träffarvänner
ochfamilj,ochvillgörasaker”
”Jagharkommitigångigen”
Ökadegenmakt
”Jagplanerarmerförframtiden”
”Jagvågartaegnabeslutochblivitmer
bestämd”
”Jagharblivitmersjälvständigochhar
settattjagklararsakerjagtidigare
tyckteverkadeomöjligt”
”Jagkänneransvarochrutinimittliv
bådeprivatochiarbete”
”Jagharfåtthjälpmedmissbruk”
Ökatfysisktvälmående
”Händergrejeriallmänhet,medmin
vikt,nyträning,flickvänochrelationer,
vädretochattträffabekanta”
”Jagrörpåmigmer,fåttlitebättre
dygnsrytm”
”Jagärpigg,glad.Jagharnågontingatt
göravilketkännsbrafördåkanman
sovagottpånätternamedvetskapenatt
manfaktisktgjortnågotbra!Mårbra
psykisktochfysiskt!”
”Jagmårbättrepsykisktochfysiskt”
”Jaghartagittagilivetochmina
viktproblem”
87
Ökadmeningsfullhet
”Jagkännerattjaggörnyttaför
medmänniskor”
”Jagharfåttuppögonenfördesom
intehardetsåbra,varesigdegäller
fattigdomellerpsykisktvälmående”
”Numeraärjagmermedvetenommiljö
ochåtervinning”
”Jagharfåttstörreempatiochattdet
jaggörintebaraärförmigsjälv”
”Detgermeningsfullhetochär
stimulerande”
Ökatsjälvförtroende
”Jagharmerstrukturitillvaron,
tyckerattjagtillförnågotsomstyrkt
mittsjälvförtroende”
”Jagharblivitmersjälvsäkerimitt
tänkandeochhandlande.Vågartaför
migmeränförut.Jagvågarställafrågor
omdetärnågotjaginteförstår”
”Jagharfåttökatsjälvförtroende,
kännermigmeroptimistiskinföratt
sökajobb”
”Jagtrormerpåmigsjälvochjagharfått
tillbakamindrivkraft”
”Jagkännermigsäkrareikontakter
medandrapåjobbet”
”Jagvågarmera,ävenläranya
arbetsmoment”
Ökadsjälvkänsla
”Jagharfåttökadsjälvkännedom”
”Mårbarasåbra,trivsmedalltochmig
själv!Älskarmittjobb!!”
”Jagärmycketgladaresomperson,jag
strålarmerochtrivsbättreimitteget
skinn”
Förbättradesocialarelationer
”Detäralltidpositivtattfåkommaut
blandarbetskamraterochfåkännasig
behövd.Attsedanhamnapåen
arbetsplatssommantrivspåochgärna
villstannakvarpåärbarapositivt”
”Jagharfåttettnyttsocialtliv”
”Jagharlärtkännaflerpersoner”
”Jagharblivitmerasocial”
”Efterettavslutatarbetsliv,kännsdet
roligtochlättsamtattvaraenlitendeli
enverksamhetsommantrorpå,träffa
andramänniskor,ienmiljöatttrivasi,
utanattbehövataettalltförtungt
ansvarförhelheten”
”Englädjeattgåtilljobbet,bra
jobbarkompisarochmedarbetare”
”Jagträffarfolkdagligen,annarsskulle
jagnogblifolkskyggochhamnaien
depression”
88
Minskadstress
”Detärenväldigtomtänksammiljö”
”Verksamhetenäröppenföralla,ärinte
dömandeochäraccepterande,allahar
sammaförutsättningar.Kanochvilldu
jobbasåärduvälkommen”
”Minförraarbetsplatsvarsåstressig
ochhadedåligarbetsmiljö.Härkanman
tadetisitttempo”
89
Bilaga10–Påverkanskarta
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101