BVC-träffar Skaraborg
När och hur barn blir
torra
Skaraborgs Sjukhus
Malin Stålklint
110318
Diskussionsämnen
Hur, när kissar friska barn?
Utveckling av blåskontroll
Toaletträningsmetoder
Nu och då
Alarmbehandling vid NE
Miktionsmönster från 0-3 års
ålder
Blåskapaciteten ökar, 0-123 ml (md; 7 ml prenat.)
Resturin vanligt hos nyfödda, ovanligt hos 3-åringar
Dubbelmiktioner vanligt hos nyfödda men ej efter 3 års
ålder
Blåsan rymmer vid födelsen i genomsnitt 30 ml, växer till
med ca 30 ml/levnadsår. (15-16 års ålder = vuxens
kapacitet, 450-500 ml)
Miktion under sömn förekommer hos nyfödda men sällan
efter 1½ års ålder
Miktionsfrekvens under 4 tim minskar från 4 till 2 (md) vid
ca 3 års ålder (reservoarfunktionen ökar)
Fysiologiskt men inte socialt kontinent - blåsan fungerar
som en reflexmaskin - droppande läckage varningssignal
Utveckling av blåskontroll
Mellan 12-18 mån ålder börjar barnet ge tecken om
kissnödighet, kort tid mellan behov och gärning
Latenstiden från signal om miktionsbehov tills kissningen
sker blir allt längre
I 2-årsåldern börjar barnet bli medvetet om att det är
önskvärt eller t om berömligt beteende att kissa på därför
avsedd plats, pottan/toaletten intressant
I 2-3 årsåldern börjar barnet kunna kontrollera sfinktern
med viljan
När börja potträna?
Forskningen uppmärksammar; Start av potträning efter 2 års
ålder är kopplat till förekomst av
inkontinens/blåsdysfunktion/UVI (Joinson 2009, Hellström & Sillén
2001, Bakker 2000, Hellström 2000)
BVC - när sker ett stödjande samtal om potträning? Där
barnets mognad poängteras, specifikt blåsans och tarmens
mognad.
Föräldrar - efterfrågar mer stöd (Jansson 2008)
Riktlinjer för potträning
Information vid 1 års ålder;
Introducera pottan vid 1½ års ålder
Välj en lugn period i familjen
Låt barnet gå periodvis utan blöja hemma
Bästa chans omedelbart efter måltid och sömn
Ta av blöjan snarast efter att barnet har vaknat
Oftast lättast att sitta och kissa även för pojkar
Föräldrar och syskon är förebilder
Var positiv och tillåt ett och annat misslyckande
Potträning måste vara roligt
(Hellström & Lindehall, Uroterapi 2006)
Friska skolbarns
miktionsmönster
Kissar (2)3-7(8) gånger/dag
Kissar vanligen den största volymen på morgonen
Mindre volymer under dagen
Tätare senare under dagen
Går ibland upp på natten
(To Pee or not to Pee, Mattsson 1994)
Friska skolbarn tömmer blåsan när de själva vill, inte alltid för att
det behövs och endast undantagsvis med full blåsa
Toaletträningsmetoder
Barnorienterad träning
Brazelton 1962, trän start 18-24 mån
Spock 1957, 1970, trän start 12-18 mån
Bygger på barnets intresse
Intensiv strukturerad beteendeträning
Foxx & Azrin 1973, trän start 20 mån
Schemalagda toalettbesök
Föräldraorienterad tidig toaletträning
De Vries 1977, trän start 2-3 v
Nu och då
Jansson et al 2005
Dagtorr 3,5 år (md; range 1,75-5,5)
Nattorr 4 år (md; range 2,25-6)
Ingen signifikant skillnad mellan flickor och pojkar
Klackenberg 1971
Dagtorr 2,2 år (flickor), 2,3 år (pojkar)
Nattorr 2,3 år (flickor), 2,4 år (pojkar)
Ingen signifikant skillnad mellan flickor och pojkar
Dagisstart? Blöjor? Föräldrar?…….?
Alarmbehandling vid
nocturn enures
Alarm - betingningsterapi
Alarmbehandling beskrevs första gången i en artikel 1938
Fortfarande försthandsval vid behandling av NE
Bäddalarm
Plastmatta
Bomullsmatta
Tros- och kalsongalarm
Sensor
Behandlingsstrategier
vid enures
Vakna vid miktionsbehov
Öka blåskapaciteten - lugna en
överaktiv blåsa
Minska urinproduktionen
När kan man börja med alarm?
Välj tidpunkt då:
Barnet är motiverat till behandling (oftast i 6-årsåldern)
Familjen har tid att engagera sig i behandlingen
Alarmet kan användas regelbundet
Inför första besöket:
Sluta med blöja
3-dagars miktions/avföringslista, ev dryckeslista
Före alarmbehandling
Kartlägg miktions- och dryckesvanor
Diskutera med barnet och föräldrar sömnens, urinblåsans och
urinproduktionens betydelse för enuresen
Sover barnet tillräckligt? Går barnet på toaletten regelbundet
dagtid? Äter och dricker barnet jämnt fördelat över dagen?
Uroterapeutiska råd vid
alarmbehandling
För att det ska bli lättare att vakna
Tillräckligt med sömn
Lakansskydd istället för blöja
För att minska urinproduktionen nattetid
Mat och dryck regelbundet under dagen
Minska till kvällen - sista timmen vätskefri
För att lugna överaktiv blåsa
Kissa regelbundet 5-8 ggr dagtid
Varav minst 3 ggr utan att vara kissnödig
Vid behandling
Se till att barnet vaknar av alarmet
Barnet ska stänga av alarmet
Hjälp barnet till toa för att kissa färdigt
Barnet ska vara delaktig i behandlingen
Behandlingsresultat/sammanfattning
Framgångsrik behandling = 21 torra nätter i rad
Bot av alarmbehandling
Återfall
50-70%
18-50%
Sammanfattning
Framgångsrik behandling hos > 50%
En del barn sover hela natten
Andra vaknar av miktionsbehov
Ökar den nattliga blåskapaciteten (Hur?)
Kräver TID och ENGAGEMANG av familjen och STÖD genom
regelbundna återbesök/telefonkontakter med vårdgivare
