debatt och brev
Redaktör: Jan Lind 08-790 34 84
[email protected]
Finanskrisen hotar folkhälsan
– samhällsåtgärder behövs
Den globala finanskrisen utgör en stor
utmaning för folkhälsan oavsett utgång.
Åtgärdspaket måste samordnas eftersom
den globala ekonomin är sammanflätad.
Någon måste fokusera på hälsoargumenten – varför inte den svenska regeringen
och folkhälsoministern?
D
en globala finanskrisen griper omkring
sig trots försök att
motverka den med
omfattande regeringsstöd till
bankerna. Med ursprung i
USA har krisen nu nått Europa samt marknader i Asien.
Ingen kontinent undgår den
skakande finanskrisen, som
är den värsta sedan 1930-talet. I Stockholm sjönk börsvärdet på aktier under andra
veckan i oktober med 21 procent, vilket enligt vissa amerikanska definitioner är liktydigt med en börskrasch (dvs
mer än 20 procents minskning inom några dagar).
Det är uppenbart att dessa
dramatiska händelser inom
finansvärlden berör de allra
flesta människor på ett djupgripande sätt oavsett dess utgång, och även direkt eller indirekt deras hälsa. På så sätt
ger finanskrisen en slående
illustration till hur samhällsprocesser i stort påtagligt kan
influera folkhälsan, på ett liknande sätt som de drastiska
sociala och ekonomiska omvälvningarna i Ryssland på
1990-talet ledde till negativa
effekter på sjuklighet och
dödlighet [1].
Med samma inriktning har
en forskargrupp i London,
under ledning av Michael
Marmot, presenterat data
som visar hur ekonomiska
förändringar i centrala och
östra Europa har kopplingar
till ohälsa av varierande grad,
ofta associerade med dålig
livsstil samt nedsatt självskattad hälsa [2].
Människor drabbas av finanskrisen dels direkt, genom ångest, oro samt risk för arbetslöshet, dels indirekt – t ex i
utvecklingsländer när ekonomiska kriser i den rikare delen av världen medför en försvagad ekonomi samt mindre
resurser till hälso- och sjukvård. På så sätt sprids negativa impulser med omfattande
ohälsoeffekter i olika befolkningar [3]. Bland direkta effekter har man även kunnat
belägga att akut stress kan ge
negativa kardiovaskulära effekter samt öka risken för bl a
aterosklerosutveckling och
hjärtinfarkt när neuroendokrina reaktioner förstärks [4].
Detta har visats t ex efter akuta hot till följd av krigshot eller naturkatastrofer i ett flertal studier [5-9].
WHOs generaldirektör
Margaret Chan varnade under
en temadag om mental hälsa
för att finanskrisen kan vålla
mentala problem samt ökad
risk för suicid hos vissa individer [10].
I vårt land har redan varsel
och arbetslöshet blivit omtalade, bl a drabbande bilindustrin i Västsverige. Det är väl
belagt inom forskning att arbetslöshet, men även hot om
arbetslöshet, kan få negativa
hälsokonsekvenser [11, 12]
där ytterligare forskning är
motiverad enligt både svenska och engelska forskare [13,
14]. Med förlust av arbete
samt en urholkad privatekonomi blir marginalerna mindre för människor att även
kunna värna sin hälsa. Många
kan i stället välja dåliga livsstilsalternativ som ett uttryck
för missmod och desperation,
t ex mer rökning och missbruk.
Detta är egentligen lärdomar som funnits i mer än 75
år, från den stora ekonomiska
krisen på 1930-talet. Då föddes tanken på folkhemmet
och att statliga investeringar
skulle kunna nedbringa arbetslösheten. På samma sätt
bör staten i dag vidta åtgärder
för att skydda de enskilda
medborgarna från den ekonomiska krisens skadeeffekter
och därmed folkhälsan. Ett
sätt kan vara att öka det statliga ägandet i banker som spekulerar, ett annat kan vara att
skapa ersättningsarbeten till
alla dem som nu hotas av arbetslöshet för att undvika bidragsberoende. Här behövs
olika initiativ.
En helt annan effekt av den
ekonomiska krisen, med betydelse för sjukvården, är att
flera stora läkemedelsbolag
docent, universitetslektor, institutionen för
kliniska vetenskaper,
Universitetssjukhuset
MAS, Malmö
[email protected]
Foto: Scanpix
PETER M NILSSON
Den finansiella krisen med ursprung i spekulation i bostadslån i USA får återverkningar globalt, bland
annat på foklhälsan – inte minst i låginkomstländer.
läkartidningen nr 43 2008 volym 105
3053
debatt och brev
»Sammantaget reser
detta frågan om vem
som ska ta initiativ och
leda utvecklingen för
att finna nya läkemedel
inom det så viktiga kardiovaskulära området.«
nu genomgår en smärtsam
omstrukturering och sannolikt stoppar viss forskning.
Ett exempel är Pfizer som
givit besked om att man helt
ska sluta med forsknings- och
utvecklingsarbete inom det
kardiovaskulära området [1517]. Orsaken är sannolikt ekonomisk men också besvikelse
över att vissa satsningar inte
slagit väl ut, t ex med HDLkolesterolhöjaren torcetrapib
(som gav upphov till blodtrycksstegring och ökad mortalitet). Man fortsätter dock
ännu en tid samarbetet med
Bristol-Myer Squibb kring ett
antikoagulansläkemedel
(apixaban) som är under utveckling.
Detta betyder att ett stort
läkemedelsföretag, som hittills haft många lönsamma
produkter inom den kardiovaskulära sektorn (Lipitor,
Norvasc, Viagra), plötsligt
verkar ha beslutat sig för att
helt överge utvecklingen av
nya läkemedel på hjärt–kärlområdet och i stället satsa på
bl a onkologi. Ett klargörande
från Pfizer vore på sin plats
om den nya forskningsinriktningen.
Detta ställningstagande kan
få tråkiga konsekvenser om
även andra företag tänker följa exemplet. Vi vet t ex att
även MSD och AstraZeneca
har tvingats skära ner sin personalstyrka och ändra sina
prioriteringar under de rådande kärva ekonomiska tiderna. Sammantaget reser
detta frågan om vem som ska
ta initiativ och leda utvecklingen för att finna nya läkemedel inom det så viktiga kardiovaskulära området. Frågan
blir hängande i luften.
stor utmaning för folkhälsan
oavsett utgång. Det behövs att
ansvariga politiker och ministrar lyfter upp hälsofrågorna,
inte minst risken för hög arbetslöshet och dess hälsokonsekvenser. Ett åtgärdspaket i
vårt land måste samordnas
med andra länder eftersom
den globala ekonomin är
sammanflätad. Någon måste
dock fokusera på hälsoargumenten, och varför inte den
svenska regeringen och folkhälsoministern?
■ Potentiella bindningar eller
jävsförhållanden: Inga uppgivna.
REFERENSER
1. Men T, Brennan P, Boffetta P, Zaridze D. Russian mortality trends for
1991–2001: analysis by cause and
region. BMJ. 2003;327:964.
2. Bobak M, Murphy M, Rose R, Marmot M. Societal characteristics and
health in the former communist
countries of Central and Eastern
Europe and the former Soviet
Union: a multilevel analysis.
J Epidemiol Community Health.
2007;61: 990-6.
3. Hansen A. Bankkris hotar döda tusentals. Läkartidningen. 2008;105:
1177.
4. Yeung AC, Vekshtein VI, Krantz DS,
Vita JA, Ryan TJ Jr, Ganz P, et al.
The effect of atherosclerosis on the
vasomotor responses of coronary
arteries to mental stress. N Engl J
Med. 1991;325:1551-6.
5. Stalnikowicz R, Tsafrir A. Acute
psychosocial stress and cardiovascular events. Am J Emergency Med.
2002;20:488-91.
11. Nilsson P. Arbetslöshet och ohälsa
– utmaning för distriktsläkaren.
Läkartidningen. 1991;88:3161-2.
12. Jin RL, Shah CP, Svoboda TJ. The
impact of unemployment on health:
a review of the evidence. CMAJ.
1995;153:529-40.
13. Hammarström A, Janlert U. An
agenda for unemployment research:
a challenge for public health. Int J
Health Serv. 2005;35:765-77.
15. Wang SS, Lublin JS. Pfizer plans to
abandon heart-drug development.
Wall Street Journal. 2008 September 30. http://online.wsj.com/article
/SB122273156729088223.html
17. http://www.forbes.com/business/
2008/09/30/pfizer-drug-agendabiz-bizhealth-cx_mh_0930pfizer
memo. html
läs mer Fullständig referenslista
Sammanfattningsvis utgör
den globala finanskrisen en
3054
http://ltarkiv.lakartidningen.se
läkartidningen nr 43 2008 volym 105
