Rapport_Ioannina 2012

Erasmus I.P. Ioannina, 2012
En sammanställning av erfarenheter
och lärdomar
Deltagare: Mathilda Karlsson, Andreas Visén, Ulrika Petersson, Aneken
Michelsen, Ann-Charlotte Ljungberg, Joseph Salem
Lärare: Mattias Lundin, Ragnar Olsson, Kajsa Higgins
1. Om Erasmus I.P.
Erasmus är ett europeiskt utbytesprogram som finansieras av Europeiska kommissionen. Det
ger studenter möjligheter till bland annat studier och praktik i andra länder i Europa.
Erasmus intensive programmes för samman studenter och lärare som är verksamma vid
universitet och andra högre lärosäten runt om i EU, för att under en kortare period genomföra
studier i ett gemensamt projekt. Programmen syftar till att främja ökat internationellt fokus
och ökad rörlighet över nationsgränserna, i strävan efter att verka för ökat samarbete mellan
universiteten men även för att öka interaktionen mellan studenter och lärare från de
deltagande länderna.
Erasmus I.P. Light tillför ett starkt nytänkande inom naturvetenskap genom att visa på sätten
barn undervisas i ljus vid till exempel experimentarier, museum, naturvetenskapliga centra,
laboratorium och så vidare. Erasmusprogrammet visar tvärvetenskaplig inriktning vid olika
institutioner på lärarutbildningen och bidrar till sammanhanget mellan vetenskap och
samhället. Projektet för samman vetenskap, (med fokus på naturvetenskaplig inriktning),
miljö, teknologi (vilket även inkluderar IKT), samt språklig utveckling. Genom att föra
samman de olika momenten i en vetenskaplig kontext och pedagogisk inriktning söker
programmet utveckla ett multidisciplinärt tillvägagångssätt för att utveckla deltagarnas
kunskaper kring ljus, men även förmågan att kommunicera med barn och unga i strävan efter
att verka för ett livslångt lärande.
Det tematiska arbetet som IP innebär kan tillämpas i samhället eftersom det förbättrar
kompetensen hos deltagarna i ett samtida sociokulturellt sammanhang. Ljusprogrammet
kommer att verka för vidare undervisning i ämnet ljus som kurser och berika diskussionerna
mellan länderna med nya tillvägagångssätt i vetenskaplig undervisning mot kultur, miljö och
samhälle.
Genom projektstrukturen ges deltagarna även möjligheten att utveckla de egna didaktiska och
innovativa förmågorna, se och prova nya arbetssätt, skapa en öppenhet och flexibilitet
gentemot kulturellt utbyte och sociala erfarenheter i strävan att verka för utvecklandet av
entreprenörskap. I förlängningen ger det en ökad chans till att förbättra de professionella
färdigheterna och den personliga utvecklingen, med en ökad chans till arbetsmöjligheter.
2 (18)
Målen med programmet är att uppmuntra till effektiv och multinationell undervisning i ämnet
ljus som är ett viktigt vetenskapligt begrepp i alla vetenskaper (fysik, kemi, matematik,
biologi och så vidare) så väl som i naturvetenskaplig undervisning. Vidare så ger det studenter
och lärare tillfälle att arbeta tillsammans i multinationella grupper och då dra nytta av detta
arbetssätt och dessa undervisningsmöjligheter som inte finns vid varje enskild institution och
slutligen att ta del av nya perspektiv i ämnet ljus.
Målgrupp: Förskole- och grundskolelärare, programmet riktar sig även till ämneslärare inom
naturvetenskap (fysik, kemi, matematik, biologi och så vidare.)
Deltagande universitet: Ioannina universitet, Neapels universitet Federico II, Cyperns
universitet, Eindhovens tekniska universitet, Linnéuniversitetet, Minho universitet, Dublin
City universitet.
2. University of Ioannina
University of Ioannina grundades 1964 och har idag 7 akademiska avdelningar med 13,523
studenter. Det erbjuds flera olika utbildningar samt forskningsprogram på magister- och
doktorsnivå. Det finns bland annat en förskole- och en lärarutbildning. Cirka 1 300 elever är
heltidsstuderande mot en magisterexamen, medan 2,217 studenter för närvarande bedriver
sina studier på forskarnivå.
Universitetet ligger i ett av det största campus i Grekland, i ett bergigt område cirka sex
kilometer från centrum av Ioannina. Campus består av 350 hektar med stora grönområden. En
av de vackraste platserna på campus är ett gammalt kloster, som byggdes under 1700 talet.
Det är placerat på en kulle varifrån man har utsikt över campuset. Klostret används idag som
universitetets kulturella center.
Skolan har följande uppdrag:
- Att skapa och underlätta spridning av kunskap genom forskning och undervisning och att
främja konsten.
3 (18)
- Att uppmuntra eleverna att bli ansvarskännande medborgare med ett vetenskapligt, socialt,
kulturellt och politiskt samvete.
- Att ge de studerande nödvändiga färdigheter som ger en utmärkt bakgrund för en
vetenskaplig eller professionell karriär.
- Att möta de sociala och kulturella behov som finns i en föränderlig och utvecklande region.
3. Dagbok
11/6 Vi flög till Aten från Kastrup tidigt på morgonen sedan på Atens flygplats blev det
många och långa timmars väntan inför flyget till Ioannina. Vi fick flyga med ett propellerplan
till Ioannina. Väl på plats så fick vi våra rum och sedan var det en buffé uppdukad i cafeterian
som smakade väldigt gott efter en lång dag på resande fot.
12/6 Vi har idag lyssnat på olika personer, bland annat rektorn för hela universitetet här
hälsade oss välkomna. Även Katerina Plakitsi höll ett välkomsttal och presentation över årets
ERASMUS IP. Vi fick även se grekisk folkdans. Varje universitet presenterade sig och lite
om sin kommande workshop. I slutet av dagen fick vi tillsammans göra en tankekarta över
vad ämnet ”Light science and society” väcker för tankar hos oss. Vi fick även reda på vilka
grupper som vi kommer att tillhöra under tiden här.
13/6 Mattias och Ragnar hade idag sin föreläsning på ämnet ”On science and society - and
knowledge for all”. Det var en mycket intressant föreläsning som berörde delar som hur vi ska
eller om vi ska använda oss av vetenskaplig litteratur i skolan, hur olika elever behöver ha det
för att ta till sig kunskap samt om hur vi som lärare kan ha olika sätt att vara som lärare.
Essentialism, progressivism och rekonstruktivism.
På eftermiddagen var det sedan dags för Greklands workshop som bestod av sex stycken olika
experiment på temat ”light”, skuggor, olika sorters ljus med mera.
14/6 Det var idag Nederländernas tur att hålla sin föreläsning ”The sustainability generation”,
Kees Huising hette deras lärare. Hans föreläsning handlade om att vi behöver lära oss och
4 (18)
våra elever att tänka kritiskt och själva fundera över om det som exempelvis politiker och
journalister talar om för oss och inte alltid ta allt de säger för sant.
På eftermiddagen var det dags för vår egen workshop som gick ut på att studenterna genom
storyline skulle få sätta sig in i olika roller och agera utifrån dem om ämnet science and
society.
15/6 Exkursion, vi åkte ca 600 km tur och retur till Thessalonikis Science Museum. Vi fick
där se en liten kort film om jordens födelse i deras 3D biograf. Vi fick även en guidad tur i
museet som fanns där. Det fanns även en experimenthall där det fanns lite olika saker att testa
på. Maten vi fick på eftermiddagen där var den bästa hitintills, det var en femrättersmeny med
lite olika grekiska rätter.
16/6 Det första vi började med var att i våra grupper skriva om hur man kan ta hjälp av
museum i skolan, experiment och liknande.
Det var Italiens tur att hålla i föreläsningen idag, deras lärare hette Emilio Balzano. Han
pratade om att barn inte är oskrivna blad som ska fyllas utan att de kan tänka själva och dra
egna slutsatser. Mycket av hans föreläsning gick ut på att det var viktigt att i framförallt
matematiken engagera föräldrarna på hemmaplan.
Italien hade även sin workshop idag som gick ut på att vi själva skulle diskutera fram ett
experiment om temat ljus och där vi skulle skriva en lektionsplanering för det, samt hur man
kan involvera hemmet.
På kvällen passade vi på att åka in till Ioannina för att käka och se oss om i staden.
17/6 Katerina Plaktisi höll i dagens föreläsning för Grekland. Den handlade om informella
och formella lärandesituationer.
Nederländerna höll i workshopen som handlade om kontextbaserat lärande. Vi fick ett brev
från regeringen som ville ha hjälp av våra expertgrupper med att lösa ett problem. Utifrån det
brevet hade de sedan lektionsmaterial som vi fick testa på och sedan utvärdera.
5 (18)
18/6 Nicolas Valanides från Cypern pratade på sin föreläsning om argumentationsfärdigheter.
Som att lära elever att tänka och att resonera sig fram men också att tänka kritiskt om
vetenskap.
Irlands workshop var förlagd ute på ön i sjön vid Ioannina. Den här sjön är väldigt förorenad
och vår workshop gick ut på att samla in olika data om vattnet och djurlivet i vattnet. Vi fick
lite bakgrundsinformation om hur sjön hade använts och vilka fiskar som funnits i den, på ett
litet museum som fanns där. Sedan fick vi själva gå ut och göra olika mätningar på vattnet
som exempelvis fosfor och PH-värde, samt intervjua en lokalinvånare om hur sjön hade
förändrats och så vidare.
19/6 Idag var det Portugal och Graca Carvalho och Fernando Guimaraes tur att hålla sin
föreläsning som handlade om koldioxidens kretslopp och växters fotosyntes.
Cypern höll i dagens workshop som handlade om att använda ett speciellt schema för att få
med alla delar vid argumentation som vilka data vi har, hypoteser och om vi har något som
kan backa upp det vi skriver.
20/6 Vi började dagen med att göra en till argumentation från Cyperns workshop, den
redovisades inte utan bara lämnades in till deras lärare. Efter det höll Dr. Thomas
McCloughlin i Irlands förläsning. Thomas förklarade lite mer om alger och han hade även
bjudit in en student från Ioanninas universitet som gjorde ett arbete om Ioanninas sjö. Efter
det gick vi ut för att plocka växter på olika områden som var 3*3 meter, runt omkring
universitetsområdet. Växterna skulle vi sedan försöka artbestämma genom att titta på växter
från tidigare år.
Portugal var de som hade hand om dagens workshop där vi skulle skriva en lektionsplanering
för en eller flera lektioner.
21/6 Dagen har bestått av att göra en ny kursplan eller lektionsplan med hjälp av de
workshops vi gjort under de här två veckorna. Vi skulle även använda oss av varje lands
läroplaner för att hitta något gemensam ämne att skriva om. Innan lunchen fick vi våra diplom
från universitetets rektor. I slutet av dagen gjorde vi en tankekarta över allt vi lärt oss under
tiden här i Ioannina. Allt avslutades med en gemensam avslutningsmiddag.
6 (18)
Presentation över deltagande lärosäten och workshop
Keynote: Sverige
Mattias och Ragnar hade idag sin föreläsning på ämnet ”On science and society - and
knowledge for all”. De berörde till att börja med vetenskaplig litteratur i skolan, fortsatt i vår
utbildning och i framtiden.
De gjorde två olika metaforer över hur elever kan vara i sitt lärande och sätt att arbeta, den
ena var charterturisten som får allt planerat med guide, den är förberedd på det den tänkt sig
att göra. Den andra var backpackern, den eleven kan ha lite olika saker med sig i sin bakgrund
som gör att den klarar av det oplanerade och är förberedd på lite av varje som kan dyka upp.
Mattias och Ragnar visade oss ett YouTube-klipp från en Siemensreklam som vi sedan fick
använda som diskussionsunderlag i våra grupper.
Avslutningsvis gick de igenom de olika sätten en lärare kan vara på och poängterade att det
var bra för oss själva som lärare att tänka efter hur vi är och varför vi väljer det ena eller andra
sättet att lära ut på. De olika sätten var essentialism – där är det läraren som styr och har all
kunskap som ska förmedlas till eleverna. Progressivism – studenten ska vara aktiv och göra
det som den anser är meningsfullt. Rekonstruktivismen – läraren ser till vad eleverna behöver
kunna i vårt samhälle idag och i framtiden, visa på att olika synsätt är viktiga, kunskap för att
kunna argumentera, kunna kritiskt granska samt dra egna slutsatser.
Workshop: Sverige
Vår workshop gick ut på att studenterna genom storyline skulle få sätta sig in i olika roller och
agera utifrån dem om ämnet science and society. Själva storylinen handlade om en fiktiv stad,
Eldorado, som låg i landet Laponia. Eldorado har problem med sin energiförsörjning och det
är deltagarnas uppgift att diskutera och argumentera för vad de anser ska göras. Ska det
byggas nytt eller ska kärnkraftverket renoveras. Vi använde oss av jigsaw-metoden där de
först fick samlas i smågrupper med bara sin egen rollfigur, för att samla på sig argument och
information från varandra om olika energikällor. Efter det gick alla tillbaka till sina vanliga
grupper för att vara med på ett möte, där de är representanter för staden. Under diskussionens
gång kom vi in med olika problem för dem, exempelvis: pengarna räcker inte till för att bygga
vindkraft.
7 (18)
Den här metoden med storyline fick de sedan skriva en lektionsplanering om och diskutera
om det här är ett bra sätt att arbeta med science and society.
Keynote: Grekland
Katerina Plakitsi, anordnare av The Intensive Programme och Greklands föreläsare, höll en
föreläsning på ämnet ”Teaching Science in Sciences Museums and Centers – Toward a new
pedagogy?”. Katerina pratar under sin föreläsning om två typer av vetenskapsundervisning,
dels den formella och dels den informella. Den formella vetenskapsundervisningen innefattar
arbetet i skolan, medan den informella undervisningen är baserad på fria val. Den första
diskussionen som studenterna fick föra handlade om att dela de erfarenheter som finns inom
den formella och informella undervisningssituationen.
Katerina presenterar också ”Aktivitetsteorin” som håller på att bli internationell och
multidisciplinär. Teorin exemplifieras genom att ange Umeå Universitet och universitet i
Finland som användare av denna. Teorin utgår från Vygotskys tankar som förklaras genom en
modell där fler delar interagerar med varandra. Exempelvis vilka verktyg som används, vilka
regler som finns och vilket ämne som är valt. Nedan går modellen att ses i sin helhet.
Katerina klassificerar museum i olika kategorier. Den första kategorin innefattar museuminstitut, exempelvis London Science Museum. I denna kategori finns också museum som har
en mer experimentell prägel, exempelvis Exploratorium San Francisco. Den tredje delen av
den första kategorin handlar om de kulturella center som finns. Dessa finns exempelvis i Paris
och Grekland.
8 (18)
Workshop: Grekland
Greklands workshop bestod utav sex olika
experiment.
1. Black light experiment: vi fick titta på hur
fluorescerande färg i vatten förändras i
ljushet när man tänder uv-lampor. Hur det
reflekteras olika.
2. Light phenomena: vi fick genom en
PowerPoint lite information om olika
ljusfenomen som vi kan se ute i naturen. Bland annat regnbåge och norrsken.
3. Platons cave: en kort film om hur fångar i en grotta bara fick se skuggor av de saker
som finns ovan jord och bara hörde ljuden långt borta, en fånge blev släppt uppe på
ytan och sprang sedan ner till de andra fångarna och skulle berätta för dem hur det såg
ut ovan jord. Men fångarna kände inte igen honom då de bara såg hans skugga och de
kunde inte höra hans röst ordentligt eftersom han stod längre bort och grottan
förvrängde ljuden. Fångarna trodde inte på honom.
Vad som är sant eller falskt, vem kan bestämma det?
Vi fick sedan göra ett experiment där några fick sitta framför en lampa och gissa vilka
olika objekt de såg skuggan av.
4. Mirrors: Här handlade det om hur man förr kunde få in ljus i exempelvis egyptiska
gravar utan att behöva tända facklor genom att använda sig av speglar som riktar in
ljuset. Det här fick vi testa genom att vi skulle förflytta speglar i en labyrint och få
ljuset till att hamna på en viss punkt.
5. Skuggteater: Här skulle vi med hjälp av flaskor, burkar med mera bygga upp en scen,
så att det såg ut som ett palats och ett annat litet hus. Sedan fick vi spela upp en liten
pjäs med kulisser och sprattelgubbar.
6. Light painting: Vi fick med hjälp av ficklampor i ett mörkt rum skriva bokstäver
framför en kamera med extra lång slutar tid och när kameran tar bilden så syntes de
bokstäver vi skrivit.
9 (18)
När alla experiment var klara så skulle varje grupp välja ett experiment att skriva en
lektionsplanering för.
Keynote: Nederländerna
Nederländernas föreläsare höll en presentation om ”den hållbara generationen”. Den
generation som växer upp idag är både användare och skapare av exempelvis avfall och
koldioxid. Kees Huising betonar att frågan om ansvar är viktig. Det finns också utmärkande
kunskaper som krävs för 2000-talet. Här nämner Huising bland annat kommunikation, sociala
och kulturella kunskaper och kritiskt tänkande. Eftersom du som medborgare är en del av
samhället måste du tänka kritiskt och vara med i diskussionen. Du bör också fundera över
dina överväganden när det gäller miljöpåverkan. I det här fallet problematiserar Huising detta
genom att ställa frågan om var man ska köpa sallad – lokalt eller från annat land? Frågor av
denna typ är viktiga att fundera på.
Diskussionerna där studenterna har varit involverade har handlat om öppna frågor där vi bland
annat har fått fundera över hur många sockerbitar en flaska med läsk innehåller.
Som avslutande uppgift fick studenterna försöka räkna ut hur mycket energi hela
Erasmusprogrammet hade förbrukat (exempelvis med avseende på flygresa, lokaltrafik och
energiförbrukningen i de lokaler som användes).
Workshop: Nederländerna
Idag var det Nederländernas tur att ha sin workshop. Workshopen handlade om nio lektioner
som innefattade ”Artificial solar tree a physics-chemistry module”. Alla grupper skulle läsa
den första och andra lektionen svara på frågorna som hörde till lektionerna. Efter det skulle vi
i grupperna ge feedback på deras lektioner, både positivt och negativt. På slutet blev det ingen
presentation för varje grupp istället var det de Nederländska studenterna själva som gav oss
feedback på bland annat vad som var nytt för dem och vad de själva hade förväntat sig från
oss.
Exkursion till Thessaloniki 15/6
Vi åkte ca 600 km tur och retur till Thessalonikis Science Museum. På det här museet fanns
10 (18)
det en 3D biograf där vi tittade på en väldigt bra och välgjord film om hur jorden bildades.
Efter det fick vi en guidad tur på dels
bilmuseet som de hade. Där kunde vi se bilar
från olika tidsepoker, bland annat Greklands
första bil. Guiden berättade lite om varje bil
och varför de såg ut som de gjorde. Det andra
museet som fanns där, handlade om
Greklands tidiga uppfinnings historia. Det var
bland annat en vattenpump som Aristoteles
hade designat, olika sätt att lyfta och förflytta
tunga saker. Eftersom Grekland har krigat mycket så fanns det även mindre modeller på deras
katapulter och torn som användes för att slå ut fienden. Hela dagen avslutas med en fem
rätters meny på deras restaurang.
Keynote: Italien
Emilio Balzano, Italiens föreläsare, hade titeln ”What can parents and preschool teachers
who interact with young children do to promote their development?” på sin föreläsning.
Balzano visar bland annat på att lärare och föräldrar har en viktig roll som förmedlare av
vetenskap till elever i förskolan. Den undersökning som det italienska universitetet har gjort
innefattar bland annat intervjuer med lärare och föräldrar, men också ljud- och
videoupptagning. Balzano menar bland annat att den sociala kontakten mellan lärare och
elever är viktig för lärandet. Man utgår också från Vygotskys tankar inom området. Språk är
ett viktigt verktyg, enligt Vygotsky, för att inlärning ska kunna ske mellan exempelvis
föräldrar och barn. Vygotsky menar också att det inte går att arbeta med någon standard vad
det avser utbildning, utan vi måste fokusera på den sociokulturella kontexten där utbildningen
sker. Vidare menar också Vygotsky att det är en process att lära sig exempelvis symboler.
Balzano betonar också att det är viktigt att se vetenskap som en process, samtidigt som det
också är viktigt vilka teorier och modeller man använder i sin undervisning.
Vad det gäller matematik i förskolan nämner Balzano att elever i förskolan behöver
förberedelse och träning både i och utanför skolan för att vara förberedda. Diskussion är
betydelsefullt för barn, och föräldrar behöver föra denna hemma för att utveckla barnens
11 (18)
förståelse och kunskap. Barn har svårt att använda ord, därför kan det i vissa fall vara enklare
att låta barnen rita för att förklara vad de menar. Det är dock viktigt att barnen får möjlighet
att förklara och diskutera det som de har ritat, för att ta upp diskussionen till en högre nivå. I
undersökningen som universitetet har genomfört har man bland annat sett att vuxna har bra
kunskaper och erfarenheter att dela med barnen. Det är också viktigt att barn får möjlighet att
analysera flera fenomen och problem på samma sätt och med hjälp av samma metod. Han
nämner också att det är enklare för barn att känna igen figurer, så som trianglar och stjärnor,
än det är att känna igen färger. Det är också viktigt för vuxna att förklara fenomen och teorier
på flera olika sätt. Balzano berättar även att vissa vetenskapscenter har specifika övningar och
uppgifter som är anpassade efter barn och skolans arbetssätt. För lärare är det också viktigt att
del erfarenheter med varandra för att finna olika metoder att arbeta med vetenskap i förskolan.
Studien visar att det finns en viss relation mellan barns kunskaper och hur väl familjen är
involverad i inlärningen. I familjer där föräldrar kan hjälpa barnen har de bättre kunskap än i
familjer där barnen inte får någon hjälp.
Balzano betonar också att det är viktigt att arbeta med metaforer för att barnen ska få kunskap
förståelse för språk och vetenskap.
Workshop: Italien
Italien hade även sin workshop idag som gick ut på att vi själva skulle diskutera fram ett
experiment om temat ljus och där vi skulle skriva en lektions planering för det, samt hur man
kan involvera hemmet. Experimentet skulle vara enkelt att genomföra och lätt att få tag i
material.
Keynote: Cypern
Ämnet var “Hypothesis testing and argumentation skills: A way forward”.
Det handlade om hur vi som blivande lärare ska lära ut elever att tänka och argumentera.
Ämnet var väldigt intressant och han föreläste om hur man ska utmana nya kunskaper och
tänka kritiskt. Professorn påpekade hur viktigt det är att bearbeta vetenskapliga teorier och
fakta för att komma fram till rätt slutsatser. Han påpekade även att vi som blivande lärare ska
uppmuntra våra elever att mycket frågor, eftersom det är ett bra sätt att lära sig att tänka
kritiskt.
12 (18)
Varje grupp fick sedan ett papper med ett test som vi skulle diskutera och lära oss hur man
ska kunna arbeta med ofullkomlig information som vi ska försöka tänka ut och fylla på med
våra idéer. Det var en teknisk och matematiskt test som gick ut på att vi ska försöka komma
fram till svaren genom att bearbeta informationen som vi hade på pappret och försöka komma
fram till rätt svar. Vi diskuterade fram svaren i våra grupper, det här redovisade vi sedan för
de andra grupperna.
Workshop: Cypern
Cyperns lärare Panayiotis Louca startade workshopen med en föreläsning om hur
argumentation kan användas i klassrummet. Han visade även upp en film om ett experiment
som hans studenter i Cypern hade genomfört. Experimentet gick ut på att undersöka små,
mellanstora och stora bönors förmåga att gro skott. De här bönorna hade blivit placerade i tre
skålar med bomull i botten (en skål för varje storlek). De hade samma förutsättningar vad
gäller storlek på skål, vattenmängd, temperatur, ljusinstrålning, antal bönor med mera.
Studenternas hypotes hade varit att de stora bönorna skulle gro längst skott, men på filmen
visade sig resultatet bli tvärtom. De minsta bönorna fick dubbelt så långa skott som de
mellanstora bönorna medan de stora bönorna inte sköt skott alls.
Vår uppgick i respektive studiegrupp blev att använda oss att ett argumentationsschema och
komma fram till en anledning till varför de största bönorna inte började gro. Vi skulle
använda oss av den information vi hade fått ur filmen och sedan komma fram till en hypotes.
Den här skulle vi sedan stärka med argument och uppbackningar. Vi skulle också finna ett
motargument till vår hypotes. Workshopen avslutades med presentationer av varje grupps
argumentation samt en kort helgruppsutvärdering av detta arbetssätt.
Keynote: Irland
Förmiddagen fortsatte med den irländska föreläsningen som byggde på de fynd vi gjorde
under deras exkursion på måndagen då vi åkte ut till Ioanninaön som ligger i sjön Pamvotis.
Vi pratade om vad invånarna på ön trodde, några trodde bara föroreningarna satt i huvudet på
folk, det var påhittat. Som en student påpekade så är där bara gjort tester på sjön en gång av
universitetet och det räcker inte för att bevisa att sjön är förorenad. Ingen uppföljning har
gjorts. (Där är en student som håller på med undersökningarna nu, men inga resultat har
13 (18)
redovisats, hon pratade lite senare om vad hon har sett än så länge.
Vidare pratades det om phytoplankton och beräkningar på vattenkvalitén baserat på nivåerna
av phytoplankton och cyanobakterier. En student vid universitetet har påbörjat
undersökningar för vidare forskning om sjön, och hon pratade om sina upptäckter. Bland
annat pratade hon om algblomningen som förekommer och att den är ganska långvarig och
allvarlig. Under sommaren, och särskilt i augusti var algblomningen allvarlig och nådde
ohälsosamma nivåer. De hade observerat en ganska hög fiskdöd under denna period. En stor
del av problemet beror på fosfor som både kommer ur berggrunden och från gödningsmedel
från åkrarna runt omkring och från nedfall från luften.
Efter föreläsningen delades vi in i våra arbetsgrupper och gick ut och tog prover på växter. Vi
fick instruktioner om en provruta på 3x3 meter. Vi skulle inte ta växterna med roten, utan bara
en liten bit. Vi tog ett prov av varje växtsort vi hittade i vår provruta, vi fick märka upp dem
med nummer så vi hade lite koll. Sen gick vi tillbaka till kongresscentret för att artbestämma
de växter vi samlat in. Vi i vår grupp hittade en del som vi inte lyckades ta reda på vilken art
det var. Läraren samlade in alla prover vi tagit.
Workshop: Irland
Thomas McCloughlin gick på förmiddagen gav oss information om deras workshop som
skulle ske under eftermiddagen, han berättade även kortfattat om ön och sjöns historik. Ön låg
i sjön i Ioannina och det var där vi skulle samla in lite olika tester på vattnet samt djurlivet i
vattnet. Testerna bestod utav att mäta temperatur, fosfor, Ph-värde och syret i vattnet. Vi fick
också en lista med flera frågor som vi skulle ställa till det lokal befolkningen som bor på ön,
exempel på frågorna som fanns i listan: Varför kan man inte längre dricka vattnet från sjön?
Brukade ni simma i vattnet? Har antalet fiskar minskat i vattnet? Hur kommer det sig att
vattnet blivit förorenat?
När vi väl var framme vid sjön så åkte vi båt till in ön. Vi tog en promenad genom ön och
samlades vid stranden där vi fick mer detaljerad information om hur vi ska samla in data.
Varje grupp fick gå till en viss del av ön och göra sina tester för att se om det var samma
resultat för alla eller olika. När vi var klara så skulle vi mötas igen för att sedan åka tillbaka
till skolan. Dagen avrundades och vi lärde oss nya saker samtidigt som det var trevligt att
14 (18)
besöka ön och vandra runt för att ta tester.
Dagen efter gick vi igenom fakta som vi hade samlat in och diskuterade våra testresultat.
Keynote: Portugal
Portugals lärare Graca Carvalho och Fernando Guimaraes höll i föreläsningen ”The
importance of plants for global CO2 reduction and wellbeing”. Den handlade om kol och dess
inverkan på naturen. För att vi skulle förstå att kol finns överallt och hur det påverkar naturen
så var vi tvungna att förstå grunderna. De tog upp sådant som fotosyntes, respiration och
växthuseffekten. Vi fick diskutera om var kol fanns som källa, så kallad carbon source och var
det förvarades, så kallad carbon sink. De använde sig av youtube för att förenkla och
förtydliga kolets kretslopp och hur fotosyntes respektive respiration går till. En rappsång
spelades från youtube som fångade alla. Dess tanke var att visa hur fotosyntesen går till.
Vi fick veta att kolet binds i trä och att det därför är bra att bygga hus av trä istället för betong.
Betong släpper ut kol till omgivningen medan trähus fångar upp kolet. Ju mer trä som
används desto bättre natur får vi. Då hamnar inte kolet i atmosfären vilket skulle förvärra
växthuseffekten.
Workshop: Portugal
Vi fick i uppdrag att göra en lektionsplanering i ämnet varför ljus är viktigt för vår levande
värld. Vi skulle bestämma oss för en nivå av skolan, vilken lektionen skulle vara för. I planen
skulle det även ingå inlärningsmål, strategier för undervisning och inlärning, vilken modell av
undervisning vi ska använda oss av, tillvägagångssätt (material, hur klassrummet är
organiserat och så vidare), förväntat lärande resultat, utvärdering av undervisningssättet och
lärandeprocesserna. Workshopen avslutades med att varje grupp höll en muntlig presentation
över vår lektionsplanering.
15 (18)
Vårt lärande under perioden
Pedagogiska färdigheter
Under Erasmus-programmet har vi lärt oss att arbeta med olika typer av åldersgrupper/stadier.
Detta har gett oss en förståelse för hur man kan arbeta vetenskapligt med elever i skilda åldrar
och med olika förkunskaper. Vi har även fått en ökad inblick i hur man arbetar i olika stadier i
de länder som har varit representerade i intensivprogrammet. Genom experimentella övningar
har vi också blivit mer medvetna om hur man kan arbeta med ”svåra ämnen” på ett enkelt och
tydligt sätt i olika typer av åldrar.
Utöver de ovanstående färdigheterna har vi också fått en ökad förståelse och ny dimension för
hur man kan arbeta med olika typer av metoder. Vi har fått prova på allt från traditionella
genomgångar, till att utforska en ö i närheten av Ioannina. De praktiska tillfällena som kursen
har gett (workshopsen) har fått oss att se nya perspektiv på lärarrollen genom att samarbeta
och utforma uppgifter med andra internationella deltagare.
Pedagogiska färdigheter har även inhämtats utifrån de exkursioner som har genomförts under
programmet. Detta har skett genom en exkursion på en ö i närheten av Ioannina (se ovan) och
genom artinsamling respektive artbestämning av växter i närheten av universitetet. Vi kopplar
detta till utomhuspedagogik och vikten av att arbeta med barn utomhus i miljöer som de är
nära sammankopplade med. Det är viktigt att använda den kunskap och erfarenhet som finns i
det närliggande området för att sedan kunna gå till ”det stora”. Detta påpekade även Irlands
föreläsare. Vi anser vidare att utomhuspedagogik lämpar sig väl för alla årskurser inom
skolväsendet. Det viktiga är att man anpassar pedagogiken efter den åldersgrupp som
undervisningen vänder sig mot. Mot yngre åldersgrupper är utomhuspedagogiken självklar
och ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten, men den går givetvis även att anpassa till
exempelvis högstadieelever. Irlands föreläsare nämnde även att äldre människor i samhället är
en viktig resurs som kan bidra med kunskap kring hur exempelvis klimatet har förändrat sig
över tid.
Sociala och kommunikativa färdigheter
Vi har under hela intensivprogrammet varit indelade i olika grupper, där vi har haft som
uppgift att planera lektioner, diskutera och komma fram till gemensamma lösningar. Detta har
utvecklat vår förmåga att samarbeta, se alla deltagare och att göra vår röst hörd. Vi har även
16 (18)
fått testa på att vara ledare under den debatt som vi höll under vår svenska workshop. Detta
har gett oss möjlighet att utveckla våra engelska språkkunskaper, vilket är viktigt i en allt mer
internationaliserad miljö, vilken skolan är en del av.
Våra möten med andra studenter har även gett oss en kulturell inblick och kunskap kring olika
typer av skolsystem och seder. Detta anser vi vara viktigt när vi själva funderar över hur vi
tycker att den svenska skolan i framtiden bör fungera och vara organiserad. Vi anser vidare att
det är viktigt att ta med sig skilda uppfattningar kring organisatoriska frågor för att få en
verksamhet som fungerar så bra som möjligt. Det är viktigt att inte isolera sig i utvecklandet
av nya styrdokument för skolan, utan att istället vara öppen och mottaglig för idéer och
influenser utifrån. Vår bestämda uppfattning är att man genom detta arbetssätt kan komma till
nya insikter och finna metoder som är gynnsamma och nyskapande.
Under programmet har vi lärt oss att kompromissa med andra blivande lärare för att planera
och skapa undervisningssituationer. Som blivande lärare består en stor del av det dagliga
arbetet i att samarbeta med kollegor, elever och föräldrar. Det är således en förmåga som är
viktig att beakta när man behandlar de kommunikativa färdigheter som programmet har gett.
En annan aspekt är också att det är betydelsefullt att ta hand om den miljö och det samhälle
som vi vistas i. Det är bara vi som kan förändra våra mönster och rutiner, vilket i sin tur
påverkar den omgivande miljön. Med andra ord har vi här en viktig roll som blivande lärare,
då det är betydelsefullt att ansvarstagande blir en naturlig del för den generation som växer
upp idag.
Kunskapsmässiga färdigheter
Under Erasmus-programmet har vi fått ökad kunskap inom det naturvetenskapliga området,
med kopplingar till det omgivande samhället. Fokuset under programmet har varit ljus, och
våra erfarenheter inom detta område har ökat under programmets gång. Många delar har varit
väldigt teoretiska och inriktade på specifika vetenskapliga områden, men vi har även fått
arbeta mycket praktiskt, vilket har lett till ökad kunskap och förståelse.
En kunskapsmässig erfarenhet är att vi exempelvis har lärt oss hur ljus färdas och hur man
kan vända riktning på ljus genom att använda reflektion med hjälp av speglar. Detta har vi fått
använda i många olika sammanhang och programmet har gett oss kunskap och inblick i hur
man kan planera och utföra lektioner inom området.
17 (18)
Inom kritiskt tänkande har vi också fått en ökad förståelse och insikt om att det är viktigt för
att kunna vara en del av samhället. Det är inte bara viktigt som medborgare, utan speciellt
viktigt för lärare eftersom dessa har ansvar för de elever som senare kommer att bli vuxna och
få en mer aktiv del i samhället. Vi har således ett ansvar för att våra elever lär sig att
ifrågasätta och ställa kritiska frågor för att kunna se frågor ur flera perspektiv. Kopplat till
detta är argumentation viktigt för att eleverna ska kunna ställa kritiska frågor. Under
programmet har argumentation haft en aktiv roll, där det har varit viktigt att kunna motivera
och förklara sina ståndpunkter.
Under vår egen workshop lärde vi oss att arbeta utifrån en Storyline-modell där
ursprungshistorien ändras under resans gång beroende på hur diskussionen i gruppen går. Vi
märkte att deltagarna i diskussionen hade lättare att uttrycka sig då de fick en roll tilldelad
med redan existerande åsikter. De kunde då frångå sina egna åsikter som de kanske inte kände
sig bekväma med. Detta arbetssätt tränar elevers kommunikativa förmågor såsom att våga
uttrycka sig inför andra, kunna se andras perspektiv samt att kunna lyssna på andra.
18 (18)