FÖRSTA
HJÄLPEN
LARMNUMMER:
112
INNEHÅLL
PRIORITERA! ........................................................................................................................................................... 3
L-ABCDE .............................................................................................................................................................. 3
1. Location (Läge) ................................................................................................................................................ 3
2. Airways (Luftvägar) ......................................................................................................................................... 3
3. Breathing (Andning) ........................................................................................................................................ 3
4. Circulation (Cirkulation och blödning/chock) ................................................................................................. 4
5. Disability (Medvetande) ................................................................................................................................. 4
6. Exposure (Exponering) .................................................................................................................................... 4
Vem prioriterar man om det finns flera skadade? ............................................................................................. 6
Livräddande kunskap ............................................................................................................................................. 6
Hjärt- lungräddning (HLR) ................................................................................................................................... 6
Konstgjord andning ............................................................................................................................................. 7
Mun-mot-mun ................................................................................................................................................. 7
Silvestermetoden ............................................................................................................................................. 8
Stabilt sidoläge.................................................................................................................................................... 9
Åtgärder för kvävning ....................................................................................................................................... 10
Heimlich manöver ......................................................................................................................................... 10
Självhjälp vid kvävning .................................................................................................................................. 11
Akuta sår och blödningar ..................................................................................................................................... 11
Att tänka på vid sårvård .................................................................................................................................... 11
Åtgärder för artärblödningar (pulsåderblödningar) ......................................................................................... 12
Att stasa ........................................................................................................................................................ 12
Staspunkterna ............................................................................................................................................... 12
Tryckförband ................................................................................................................................................. 13
Vad händer om en blödning inte stoppas? ....................................................................................................... 14
Mindre blödningar: ven- och kapillärblödning ................................................................................................. 14
1
Allmän sårvård...................................................................................................................................................... 14
Rengöring .......................................................................................................................................................... 14
Förband............................................................................................................................................................. 14
Hur du lägger förband ................................................................................................................................... 15
Olika typer av sår .............................................................................................................................................. 15
Skrubbsår ...................................................................................................................................................... 15
Skärsår........................................................................................................................................................... 15
Skavsår .......................................................................................................................................................... 16
Sticksår .......................................................................................................................................................... 16
Andra typer av skador, olyckor och åkommor .................................................................................................... 18
Brännskador...................................................................................................................................................... 18
Behandling .................................................................................................................................................... 18
Smärta ........................................................................................................................................................... 18
Sår ................................................................................................................................................................. 18
Brännblåsor ................................................................................................................................................... 19
Vätskebrist och uttorkning ............................................................................................................................ 19
Bett ................................................................................................................................................................... 19
Bi- och getingstick ......................................................................................................................................... 19
Fästingar ....................................................................................................................................................... 19
Huggormsbett ............................................................................................................................................... 20
Förgiftning ........................................................................................................................................................ 20
Anafylaktisk chock och allergiska reaktioner .................................................................................................... 21
Läkemedel i Värnamo scoutkår ............................................................................................................................ 22
2
PRIORITERA!
L-ABCDE
De sex punkterna som står nedan hjälper dig att prioritera rätt i en nödsituation. De utförs EFTER
LARM.
Lär dig dem utantill, och följ dem alltid i ordning.
1. LOCATION (LÄGE)
Gör en bedömning av din omgivning. Börja med att ”läsa” olyckan efter faror!
Se upp om det på platsen finns:
Trafik (om du befinner dig på, eller vid en väg)
Ras (hus, tält, matlag)
El (nedfallna elledningar)
Brand (brinner det i huset – finns utvägar?)
Kemiska ämnen (fotogen, tändvätska, drivmedel)
Andra faror?
Tänk också på att du själv kanske måste synas, exempelvis på vägen. Kom dessutom ihåg att stänga
av tändningen i bilen/bilarna för att minska risken för brand.
2. AIRWAYS (LUFTVÄGAR)
Kontrollera att den skadade har fria luftvägar. Grundprincipen för att fria luftvägar på en person
som är medvetslös är att huvudet böjs bakåt för att ”lyfta” tungan från luftvägarna!
Fria luftvägar krävs om inte annat för HLR.
Kom ihåg att det oftast inte är den som skriker högst som har mest problem – är den skadade tyst
måste du genast undersöka luftvägarna!
3. BREATHING (ANDNING)
När du har friat luftvägarna ska du kontrollera om den skadade andas själv. Böj först den skadades
huvud bakåt och töm munnen på eventuella uppkastningar.
Böj dig ner över personen och kontrollera:
om bröstkorgen rör sig
känner om det blåser på din kind
lyssnar efter andningsljud
OM INTE PERSONEN ANDAS: PÅBÖRJA KONSTGJORD ANDNING!
3
Om den skadade andas själv eller får tillbaka andningen efter KONSTGJORD ANDNING men
fortfarande är medvetslös lägger du denne i stabilt sidoläge.
4. CIRCULATION (CIRKULATION OCH BLÖDNING/CHOCK)
Kontrollera den skadades blodcirkulation.
Puls (Använd två fingrar på antingen hals, handled eller ljumske. Leta minst 10 sek.)
OM INTE PULS FINNS: PÅBÖRJA HLR!
Yttre blödning (Avhjälp genom tryckförband, avsnörande förband eller genom att stasa.)
Inre blödning (Informera akutpersonal. Symptom är blod i kräkningar eller upphostning.)
Cirkulationssvikt (Personen kan vara chockad – cirkulationssvikt)
Chock uppstår när blodmängden minskar – beroende på blödning kärlvidgning så att trycket
minskar. Vad det än beror på ska du försöka se till att blodmängden runt hjärna, hjärta och
lungor är någorlunda normal.
Vid blödning och chock följer man minnesregeln 2S4V:
Stoppa blödning.Tänk på högläge och tryck!
Smärtlindring.
Vila.
Värme. Gå inomhus om det går, klä in i filtar och kläder.
Ventliation. Se till att det inte blir för varmt eller kvavt (dålig luft). Håll koll på den skadade.
Varsamhet. Orsaka inte mer skada genom att flytta den skadade i onödan.
5. DISABILITY (MEDVETANDE)
Kontrollera om den skadade är vid medvetande. Informera akutpersonal.
Det finns fyra medvetandegrader.
1. Vaken
2. Reagerar på tilltal
3. Reagerar på smärtstimuli
4. Reaktionslös
6. EXPOSURE (EXPONERING)
Gör en helkroppsundersökning för att kontrollera att det inte finns dolda eller glömda skador. Flytta
aldrig en person som du misstänker har rygg eller nackskador.
Känn runt huvudet – hittar du blod? Finns blödningar? Är det mjukt – krosskador.
Ser du blod i öron eller näsa? Rapportera detta till SOS och täck för med luftigt förband.
Känn i ansiktet – är benen hela? Sitter näsan fast? Blöder det?
Känn längs armarna – hittar du blod? Är något brutet?
Känn över bröstkorgen – känns den ostabil? Då kan något av revbenen vara brutet.
Känn på bäckenbenet – gör det ont eller är det flyttbart? Det kan innebära att det är brutet
och då är risken stor för inre blödningar och chock.
4
Känn längs benen – är något brutet eller blöder det?
5
VEM PRIORITERAR MAN OM DET FINNS FLERA SKADADE?
Bästa sättet att tänka är givetvis att följa L-ABCDE.
Prioritet vid en plats med flera skadade är:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
LARMA
Skadade som inte andas eller har puls. PÅBÖRJA HLR.
Stoppa blödningar
Förbind sår och brännskador
Spjäla benbrott
Förebygg och behandla chock
LIVRÄDDANDE KUNSKAP
HJÄRT- LUNGRÄDDNING (HLR)
3. Hjärtkompression
Personen ska ligga plant på rygg.
1. Leta efter livstecken.
En hand ovanpå den andra, mitt på
bröstkorgen två fingerbredder ovanför
där revbensbågarna möts.
Tryck ner bröstbenet med raka armar cirka 4–5 centimeter. Två
kompressioner per sekund.
Släpp upp bröstkorgen mellan varje tryck.
2. Larma 112
Varva 30 kompressioner med 2 inblåsningar.
5. Blås in luft. Notera bröstkorgen.
4. Fria luftvägarna
6
KONSTGJORD ANDNING
Det finns flera sätt att utföra konstgjord andning. Den ovanstående modellen i HLR-instruktionen kallas munmot-mun-metoden, och är att föredra eftersom den är lättast att genomföra med högsta möjliga kontroll över
den skadades andning. Det finns dock tillfällen där denna metod inte går att genomföra. Exempel på sådana
tillfällen kan vara då den skadade har brännskadats i ansiktet och munhålan eller luftvägarna, eller då den
skadade blöder kraftigt från munnen. Andra tillfällen då mun-mot-mun-metoden inte är lämplig är då den
skadade misstänks vara förgiftad genom något som ätits och rester kan finnas kvar, eller då man vet att
personen är drabbad av en smittsam sjukdom. Dessa exempel är alla sannolika på ett scoutläger, och därför är
det viktigt att kunna utföra konstgjord andning på andra sätt. Vid sådana tillfällen är Silvestermetoden optimal.
Använd skyddsmask som finns i Första Hjälpen
MUN-MOT-MUN
Mun-mot-mun-metoden genomförs på vuxna enligt illustrationen under HLR. Eftersom majoriteten av
deltagarna på ett scoutläger är barn, visas här en instruktion för hur konstgjord andning genomförs på barn.
Tonåringar behandlas som vuxna. Använd HLR om du inte hittar puls!
1. Börja med att skapa fri
luftväg på barnet: Lägg barnet
på rygg. Placera ena handen på
barnets panna och böj huvudet
bakåt. Lyft upp barnets haka
med den andra handens pekoch/eller långfinger.
2. Kontrollera om barnet andas.
Titta på om bröstet rör sig.
Lyssna om luft strömmar ut och
in genom mun och näsa genom
att lägga örat mot barnets mun
och näsa. Känn om luft kommer
ut ur barnets mun och näsa.
3. Om barnet inte andas: Behåll
föregående grepp på pannan.
Grip med den andra handens
tumme tag om underkäkens
framtänder. Pekfingret håller
du kvar om hakspetsen. Lyft
fram underkäken. Kontrollera
igen om barnet andas.
4. Mun mot mun-metoden påbörjas om barnet inte andas trots fria luftvägar: Håll kvar föregående grepp för fri
luftväg. Kläm ihop barnets näsborrar med den hand du håller på pannan. Det görs för att förhindra att den luft
man blåser in kommer ut genom barnets näsa.
5. Lägg din mun tätt över barnets mun. Gör fem långsamma inblåsningar. Anpassa luftmängden efter barnets
storlek. Kontrollera att bröstkorgen höjer sig när du blåser in och sänker sig när barnet andas ut. Barnet måste
7
få andas ut mellan varje inblåsning. Kontrollera om barnet kan andas själv. Om barnet inte andas fortsätt med
mun mot mun-metoden tills ambulansen kommer. Följ din egen andningsrytm när du gör inblåsningar.
SILVESTERMETODEN
Denna metod för konstgjord andning bör endast användas då mun-mot-mun-metoden inte kan
brukas på grund av exempelvis brännskador eller misstanke om giftrester i munnen på den skadade.
Lägg den skadade på rygg och palla under
skulderbladen med en hopvikt filt eller
klädesplagg.
Ställ dig grensle över den skadades
huvud. Lägg handflatorna över den nedre
delen av bröstkorgen och luta dig framåt
så att du får ett jämt tryck nedåt.
Lyft den skadades armar uppåt-utåt så
långt som möjligt.
Upprepa rytmiskt ca 12 ggr per minut för
vuxna. Se till att andningsvägarna är fria.
8
STABILT SIDOLÄGE
Gör så här för att lägga en person i stabilt sidoläge:
1.
2.
3.
4.
5.
Lägg personen på rygg. Stå på knä vid sidan av personen.
Lägg armen närmast dig rakt ut och böjd uppåt.
Lägg den andra armen över bröstet.
Böj det bortre benet.
Ta tag i personens skuldra och tryck ner knäet på det böjda benet. Personen rullar då över så
att det böjda knäet bildar nästan en rät vinkel.
6. Stabilt sidoläge.
Stabilt sidoläge, eller framstupa sidoläge, är ett sätt att stabilisera en person som är medvetslös. Det
är viktigt att en medvetslös person inte är i fara att få andra komplikationer, såsom andningsnöd på
grund av hinder i luftvägarna. En medvetslös person som ligger på rygg kan kvävas på grund av att
9
tungmuskulaturen förslappas och blockerar luftvägarna, eller att uppkastningar blockerar andningen.
Detta förhindras genom stabilt sidoläge. Placera gärna personen på en filt eller liknande.
ÅTGÄRDER FÖR KVÄVNING
Det finns flera olika sätt att agera då någon satt i halsen, eller har ett främmande objekt i luftstrupen.
Främst och oftast används den så kallade Heimlich manöver, som hjälper personen att stöta upp det
främmande objektet.
HEIMLICH MANÖVER
2. Forma ena handen till en knytnäve
liksom bilden.
1. Luta personen lätt framåt, och ställ
dig bakom.
3. Lägg dina armar runt personen, med den
knutna handen precis under bröstkorgen,
nära magens överdel. Greppa knytnäven
med din andra hand
3. Genomför en snabb, hård rörelse inåt
och uppåt, för att få personen att stöta
upp ett främmande objekt.
10
SJÄLVHJÄLP VID KVÄVNING
Vad gör jag om det är jag som kvävs?
Om det inte finns någon som kan hjälpa dig att utföra
Heimlich manöver, kan du utföra en buktrycks manöver på dig
själv. Du kan knuffa buken mot något hårt och fast, en sten,
stubbe eller ett vindskydd och du är på scoutläger, eller mot
en stolsrygg om du är inomhus.
Du kan även försöka utföra manövern på dig själv.
AKUTA SÅR OCH BLÖDNINGAR
Att förbinda stora akuta sår kan kräva ganska mycket av den som skall lägga förbandet. Ofta blöder
den skadade så kraftigt att man inte kan se skadan helt, och man måste kunna hantera flera åtgärder
mycket fort för att förbandet skall lyckas. Det kan även vara rent av farligt att lägga de förband som
beskrivs nedan utan nödig kännedom om kroppens anatomi, men man kan rädda liv. Det finns en
ganska stor risk för artärblödningar på scoutläger, vi hanterar yxor, knivar och sågar, och även om
man är van kan det hända en olycka. Tillkalla alltid ambulans vid en stor blödning!
ATT TÄNKA PÅ VID SÅR VÅRD
Det är alltid viktigt med hygien. Tvätta ALLTID händerna innan du förbinder ett sår, helst skall
händerna steriliseras med sprit eller annan desinfektion. Tvål har svagt antiseptisk verkan, så det är
bättre med tvål än inget. Om du har engångshandskar tillgängligt bör du använda dem för att skydda
både dig och den skadade. Tvätta ALDRIG ett djupt sår med antiseptika!
Oavsett om det är ett djupt, mycket akut sår, eller om det bara krävs ett litet plåster, är det viktigt att
kontrollera blodcirkulationen efter att du lagt ett förband. Sår läker bättre om blodet cirkulerar bra,
och ett stort sår kan drabbas av kallbrand om man stryper blodtillförseln.
11
ÅTGÄRDER FÖR ARTÄRBLÖDNINGAR (PULSÅDERBLÖDNINGAR)
På vissa ställen på kroppen passerar en artär (pulsåder), över ett ben, vilket gör att man på de
ställena kan trycka på artären för att stoppa en blödning. Det finns flera olika ställen på kroppen, som
lämpar sig för att stoppa blödningar i olika delar av kroppen.
Använd plasthandskar om du hinner!
ATT STASA
Du stoppar blodflödet, stasar, genom att trycka hårt direkt på artären. Titta noga på såret, avstannar
inte blödningen genast måste du flytta fingret eller handen tills du finner rätt punkt. Det handlar om
sekunder.
STASPUNKTERNA
a)
Tinning och
hjässa: Snett
ovanför örat
b) Ansiktet under
ögat: På sidan
av käken
c) Axel och
överarm:
Ovanför
nyckelbenet
d) Armbåge:
Undersidan av
överarmen
e) Underarm:
Armbågsvecket
f) Hand: Tumsidan
av handleden
g) Lår: I ljumsken
mitt för låret
h) Underben: I
knävecket
i)
Fot: På
framsidan av
vristen
12
Använd tryckförband i Första Hjälpen, eller din scarf!
TRYCKFÖRBAND
Ett tryckförband används för att stoppa stora blödningar. Att stasa en blödning ger endast en tillfällig
lösning, och ger dig mer tid. Förbind sedan såret med ett tryckförband.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Lägg personen plant med benen högt.
Håll den blödande kroppsdelen så högt som möjligt så att blodflödet minskar.
För ihop sårkanterna och tryck direkt på såret så att blödningen minskar.
Lägg på förbandet med tryckkudden mot det blödande såret.
Fäst tryckkudden genom att linda bindan flera varv.
Avsluta lindandet med en knut direkt över tryckkudden och såret.
Kontrollera att blödningen stannat.
Om det skulle blöda igenom, ta inte bort det ursprungliga förbandet utan lägg ett nytt utanpå
det gamla.
9. Har du inget färdigt tryckförband (det finns i sjukvårdlådan) använd dig av vad som finns
tillgängligt. Rulla exempelvis ihop en strumpa och lägg mot såret. Sedan kan du använda din
scarf du har till UV-skjortan eller en remsa av kläder för att linda några varv runt skadan.
10. Kontrollera att du inte har lagt förbandet för hårt. Det märks genom domningar eller att
kroppsdelen nedanför förbandet blivit vit och kall. Lätta då lite på förbandet så att känsel och
färg återkommer.
13
VAD HÄNDER OM EN BLÖDNING INTE STOPPAS?
Om man har en stor blödning som inte stoppas får man
snabb puls som så småningom blir oregelbunden
gråblek och kallsvettig hud
oro och ångest
lågt blodtryck
snabb och ytlig andning
svimningskänsla, och vid fortsatt blödning tappar man medvetandet.
MINDRE BLÖDNINGAR: VEN- OCH KAPILLÄRBLÖDNING
Det finns mindre allvarliga blödningar från blodkärl än artärblödningen. Venblödning är inte alls lika
akut, och känns igen på att blodet är mörkare än vid en artärblödning. En sådan blödning har inte
samma kraft, och är därför inte lika akut. Detta betyder att man har mer tid att lägga förband.
Tryckförband är lämpligt. En kapillärblödning, då ett av kroppens minsta blodkärl blöder, brukar
oftast skulta blöda av sig självt, exempelvis när man skär sig på ett papper. Det är egentligen bra att
låta såret blöda klart, då får kroppens imunförsvar göra jobbet, men man kan hjälpa till genom att
hålla såret rent och täckt med plåster.
ALLMÄN SÅRVÅRD
Det finns många olika sår, och alla skall behandlas på lite annorlunda sätt. Under denna rubrik finns
instruktioner för hur du hanterar sår som inte är akuta, och inte behöver annan hjälp än den du ger.
Alla kraftigt blödande sår eller stora skador måste behandlas av utbildad personal, i alla fall efter det
att första-hjälpen har utförts. Det finns dock andra sår, små skärsår och brännskador m.m. som de
flesta kan sköta om själva. Det är viktigt att bara göra så mycket som din kunskap räcker till!
RENGÖRING
Använd klorhexidin, desivon, alsolsprit eller tvål
Innan du sätter på ett förband ska du alltid rengöra såret. Börja runt omkring och gör sedan rent
själva såret med tvål och vatten. Skölj noga under rinnande vatten och var noga med att plocka bort
eventuellt grus och andra partiklar. Om du stryker på lokalbedövande salva gör det inte lika ont. Har
du inte tillgång till rent vatten kan du rengöra såret med bakteriedödande Klorhexidin lösning.
FÖRBAND
Plåster och kompresser finns i Sjukvårdslådan
Till små sår räcker det med ett plåster, men till större är det oftast bättre med en kompress. Du fäster
kompressen med häfta, självhäftande väv, töjbar gasbinda eller tubförband. De flesta kompresser är
numera av non-woven material med en speciell ytbehandling som gör att de inte fastnar lika lätt som
de äldre typerna av gasväv. Det finns en typ av plåster som kallas ”miljöskapande” De tar upp fukt
14
från huden och bildar en egen »miljö« som förbättrar läkningen. Man kan säga att de ersätter
sårskorpan.
HUR DU LÄGGER FÖRBAND
Hand: Börja vid handleden. Linda över handens baksida, runt fingrarna, ned över handflatan och åter
runt handleden. Fortsätt tills hela handen är täckt och bindan sitter stadigt.
Fot: Börja vid ankeln för att inte bandaget skall glida. Gör sedan ungefär som vid handbandaget.
Underarm och vad: Börja nedifrån och arbeta uppåt.
Armbåge och knä: Börja med en slinga under leden och linda i en åtta över och under leden så att
bandaget slutligen kommer att täcka knäet eller armbågen.
Överarm och lår: Linda i en åtta likt ovan.
Skarva aldrig bandage med knutar, utan fortsätt bara att linda med ett nytt bandage om så behövs.
Fäst alltid bindan över en oskadad yta, annars gör det ont.
Kontrollera att bandaget inte sitter för hårt.
OLIKA TYPER AV SÅR
Använd sårspray eller ett mycket lätt förband
SKRUBBSÅR
Skrubbsår är ytliga, men de är ofta smutsiga av jord vilket ökar risken för infektioner. För att såret ska
läka fint och inte ge några fula ärr är det viktigt med ordentlig rengöring. Bakterier trivs extra bra
under rötmånaden (23 juli-23 augusti), då det är varmt och fuktigt. Det ökar risken för att såret kan
bli infekterat.
1. Tvätta händerna och rengör såret noggrant med vatten. Använd mild och flytande tvål.
Smuts och grus kan lösas upp genom att den skadade kroppsdelen doppas ned i vattenbad
ett tag. Spola rent såret under rinnande vatten efteråt, och tvätta med alsolsprit om du tror
det finns risk för infektion.
2. Vid smärtande sår går det att förbehandla med Xylocain före rengöring.
3. Det bästa är att låta såret vara utan förband. Om du vill skydda sårytan, använd ett poröst
förband som släpper igenom luft och som inte fastnar i såret.
4. Om huden runt såret svullnar, rodnar, är ömt eller om det kommer var är det ett tecken på
en infektion. Vid infektion eller om den skadade får feber, kontakta lägersköterskan.
5. Asfaltrester i ansiktet eller på andra delar av kroppen kan ge fula ärr. Är du osäker eller
tycker att det är svårt att göra rent såret kan du få hjälp av sjukvårdspersonal.
Du hittar Steri-strip i Sjukvårdslådan
SKÄRSÅR
Om såret är djupt, glipar mer än ett par millimeter, inte slutar blöda efter en halvtimme, sitter i
ansiktet eller rakt över en led (framför allt på händerna) kan det behöva sys, limmas eller tejpas.
Detta bör ske på sjukhus inom sju till åtta timmar. Går det längre tid ökar infektionsrisken.
15
Ett skärsår kan blöda ganska mycket även om det inte är så stort. Du kan då hålla den skadade
kroppsdelen högt, lägga på en kompress eller en ren tygbit och trycka hårt mot såret ett tag. Du kan
också lägga ett enkelt tryckförband.
1. Håll den skadade kroppsdelen högt.
2. Skölj rent såret under rinnande vatten. Använd de medel för sårtvätt som finns i
sjukvårdslådan, det är lättast att använda flytande tvål, men om såret är lite större och löper
risk för infektion, bör du använda ett starkare antiseptiskt medel.
3. Kontrollera att det inte finns smuts eller rester av exempelvis glas
kvar i såret.
4. För ihop sårkanterna och sätt på plåster. Vid större skärsår, eller
små sår som glipar, använder du steri-strip för att hålla samman
sårkanterna. Placera som på bilden.
Använd Compeed från förbandslådan
SKAVSÅR
1. Undvik att peta hål på en skavsårsblåsa, eftersom blåsans hud skyddar den hud som håller på
att bildas därunder.
2. Tvätta rent med mild tvål och vatten, det är lättast att använda flytande tvål.
3. Avlasta med särskilda skavsårsplåster som också kan suga upp vätska, det finns även
skavsårsplåster som bildar en ”extra hud” över skadan.
4. Håll fötterna mjuka med en fet hudkräm.
För att undvika skavsår kan man tänka på att hålla fötterna torra och byta strumpor ofta. Om man
ska gå spårning är det bra att använda bekväma och väl ingångna skor. Gå inte en spårning i
gummistövlar, fukten som bildas bidrar till skavsår. Man kan även pröva dubbla strumpor, ett riktigt
scoutläger-tips!
Man kan också förebygga skavsår genom att tejpa utsatta hudområden. Använd inte vanliga plåster
eftersom de oftast glider av.
STICKSÅR
När något spetsigt trängt in genom huden kan man få ett sticksår. Det är viktigt att tvätta såret och
försöka få ut rester av nålar, stickor, smuts eller skräp. Annars kan såret bli infekterat.
Om det blöder mycket ska man hålla den skadade kroppsdelen högt. Lägg en kompress eller ren
tygbit på såret och tryck hårt mot såret ett tag.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Tvätta händerna.
Låt såret blöda en liten stund, det rensar ut smuts.
Skölj rent såret under rinnande vatten.
Använd mild tvål om det kommit smuts i såret. Det är lättast att använda flytande tvål.
Kontrollera att inget av det som trängt in i huden finns kvar.
Tvätta med sårtvätt
16
7. Skydda såret med plåster eller ett större förband om det behövs.
17
ANDRA TYPER AV SKADOR, OLYCKOR OCH ÅKOMMOR
BRÄNNSKADOR
Första gradens brännskador är ytliga och drabbar endast överhuden. Huden rodnar, sväller och
ömmar. Redan vid kontakt med något varmt föremål av ca 50° uppkommer sveda. En solbränna
brukar också vara av det här slaget. Läkning sker i regel på några dagar, varefter det skadade
hudlagret fjällar av.
Andra gradens brännskada, även kallad delhudsbrännskada, tränger djupare och omfattar även ytliga
delar av läderhuden. Huden rodnar och svullnar. Vanligen förekommer vätskefyllda blåsor i huden
och det skadade området värker. Runt en andragradsskada finns alltid samtidigt en zon av
förstagradsrodnad. Skållning med kokhett vatten eller en mycket svår solbränna med blåsor är
vanliga exempel. En djup andragradsskada kan förvandlas till en fullhudsskada om infektion eller
intorkning tillstöter under läkningstiden. Kontakta läkare om skadan är större än en handflata.
Tredje gradens brännskada, även kallad fullhudsbrännskada, förstör alla hudlager och eventuellt
också underliggande vävnader. Huden är vit, grå eller svart och saknar känsel, till skillnad från
smärtorna vid brännskador av första och andra graden. Kontakta alltid läkare vid denna typ av
brännskada.
Använd burngel eller Xylocain från Läkemedelslådan
BEHANDLING
Principen är att alla ytliga små brännsakdor skall läka av sig själva och att behandlingen skall
understödja och inte störa den processen.
SMÄRTA
Brännskador ska omedelbart kylas i rinnande vatten, ca 20°, i minst 10 minuter. Låt den skadade själv
bestämma temperaturen på vattnet för att uppnå smärtfrihet.
Därefter kan lokalbedövande Xylocain salva appliceras på lindriga brännskador, som har en
utbredning mindre än ytan av den skadades handflata (1%). Maximal smärtlindring erhålls efter ca 5
minuter. Paracetamol kan intas mot smärta och Ibuprofen eller acetylsalicylsyra motverkar såväl
smärta som inflammation.
SÅR
En klick vaselin läggs på såret för att hindra dunstning och därigenom lindra smärtan. Täck sedan
med ett förband t.ex. Primapore alternativt Compeed.
18
BRÄNNBLÅSOR
Stick inte hål på en brännblåsa, eftersom risken för infektion och uttorkning av såret då ökar.
Kompress alternativt Compeed kan används för att skydda enstaka brännblåsor, vilket säkrar optimal
betingelse för läkning.
Resorb finns i Läkemedelslådan
VÄTSKEBRIST OCH UTTORKNING
Vid brännskador orsakade av sol, eller större brännskador av exempelvis andra eller tredje graden är
det väldigt viktigt att den skadade får i sig tillräckligt med vätska. Använd med fördel
vätskeersättningstabletter för att huden skall ha bästa möjliga chans till återhämtning.
BETT
Pincett i Sjukvårdslådan + Magnecyl läkemedelslådan
BI- OCH GETINGSTICK
Försök att ta bort gadden.
Om man blivit stucken av ett bi kan det hända att gadden och den giftblåsa som sitter på gadden blir
kvar i huden. Då bör man försöka ta bort dem. Gadden kan fortsätta att föra in gift i huden någon
minut efter sticket, även om insekten är borta.
Lindra smärtan med kyla, salubrin eller en magnecyl.
Det känns ofta bra att kyla stickstället med en isbit invirad i en servett eller handduk eller med kallt
vatten. Ett effektivt sätt att minska smärtan är att fukta en magnecyl-tablett och placera över sticket.
Salvor och gel mot klåda och sveda
För att lindra klåda och sveda kan man också badda med alsolsprit.Man kan även smörja med
kylbalsam eller lokalbedövande salva, Xylocain.
Undvik infektion - använd plåster
Fästingplockare finns i Sjukvårdslådan
FÄSTINGAR
Ta bort fästingen på en gång
Om man hittar en fästing på kroppen ska den tas bort så fort som möjligt. Använd fästingplockaren
som finns i sjukvårdslådan!
Det är ingen mening att smörja eller badda något på fästingen innan den tas bort.
Ta tag om fästingen så nära huden som möjligt och dra rakt ut. Fästingar ska inte vridas loss.
Försök att se till att hela fästingen följer med. Om rester av fästingens käkparti blir kvar i
huden ska man låta det vara. Kroppen stöter själv bort det.
Tvätta om möjligt bettstället med tvål och vatten.
19
HUGGORMSBETT
Vad kan man göra själv?
Den som blivit biten bör vara stilla och vila eftersom giftet sprids fortare vid ansträngning.
Håll den bitna kroppsdelen i stillhet, och gärna högt.
Ta av åtsittande saker som skor, ringar och klocka eftersom området runt bettstället ofta
svullnar upp.
Lämna bettstället helt ifred. Försök inte suga ut giftet, kyla, värma eller snöra av den
kroppsdel som blivit ormbiten. Det kan förvärra förloppet.
Tecken på att man behöver vård omedelbart:
Giftet kan ibland spridas genom blodet och leda till snabba och allvarliga reaktioner eftersom magtarmkanalen, hjärtat, blodkärl, andningsorgan och det centrala nervsystemet kan påverkas. Då ska
man ringa 112 för ambulans. Tecknen kan vara:
svårt illamående
kräkningar
magsmärtor och diarré
andningsbesvär
kallsvettning
hjärtklappning
yrsel
kraftig blekhet
Man kan också få liknande reaktioner, till exempel hjärtklappning och kallsvettningar, av att man
blivit rädd och orolig. Men dessa reaktioner går oftast över snabbt.
FÖRGIFTNING
Det finns Aktivt Kol i Läkemedelslådan
Ring först till Giftinformationscentralen
Om någon har blivit förgiftad är det viktigt att handla snabbt och att göra rätt. Att göra fel kan få
allvarliga följder. Börja därför alltid med att ringa till Giftinformationscentralen för att få råd.
Vid akut förgiftning, ring 112 och begär Giftinformationscentralen. För mer allmänna frågor kan man
ringa direkt till Giftinformationscentralen, 08-33 12 31.
Framkalla inte kräkning
Framkalla aldrig kräkning utan att först kontakta Giftinformationscentralen. Kräkning behövs sällan
utan kan tvärtom förvärra skadan.
Medicinskt kol
När man ringer till Giftinformationscentralen får man ibland rådet att ge medicinskt kol. Kol binder till
sig många ämnen, bland annat de flesta läkemedel, svamp- och växtgifter, och kan minska mängden
giftigt ämne som kommer ut i kroppen. Medicinsk kol finns i läkemedelslådan. Notera att det vid vissa
tillfällen kan vara olämpligt att ge kol. Kontakta Giftinformation om du är osäker.
20
ANAFYLAKTISK CHOCK OCH ALLERGISKA REAKTIONER
Ring 112
De flesta som är allergiska brukar få till exempel snuva eller svårt att andas. Om man är väldigt
allergisk mot ett ämne kan man ibland få en svår allergisk reaktion, en så kallad anafylaktisk chock.
Chocken kommer hastigt, påverkar olika kroppsorgan och kan vara livshotande.
Ämnen som kan ge en sådan allergisk chock finns i till exempel jordnötter, mandel, skaldjur, fisk och
mjölk, men även hos getingar och bin. Ämnena gör bland annat att slemhinnorna svullnar och blir
röda.
Först kan man till exempel känna att läpparna och tungan domnar, eller att man blir röd i ansiktet.
Man kan även få klåda som ofta börjar i hårbotten och sedan sprider sig till ansiktet, näsan och
tungan.
Om man inte får behandling kan man snabbt bli sämre. Det kan till exempel visa sig genom att
läpparna, tungan och svalget svullnar
man får nässelutslag, hastigt uppblossande utslag
man får ont i magen, diarré och kräkningar
man får hosta, andnöd och svårt att prata
man får panik
man blir yr och svimmar
Om man får en allergisk chock behöver man ringa en ambulans för att få vård omedelbart. Har man
en adrenalinspruta ska man ta den snabbt i lårmuskeln.
Om man har kortison- och antihistamintabletter ska man ta dem också, men det allra viktigaste är
adrenalinsprutan.
Har personen slutat andas är det viktigt att få igång andningen på samma sätt som man gör vid hjärtlungräddning.
Även om det är en stressig situation är det viktigt att ta det så lugnt som möjligt.
21
LÄKEMEDEL I VÄRNAMO SCOUTKÅR
OBSERVERA! Följ ALLTID de instruktioner som ges för varje
läkemedel, och medicinera endast enligt följande instruktioner:
Fråga alltid om scouten/ledaren tål medicinen innan du ger den! Om de inte vet, fråga om de
använt den innan.
Ge bara medicin till någon om du är absolut säker på vad du gör.
Var noga med att följa de anvisningar som följer varje läkemedel.
Kontakta alltid lägersköterskan eller annan person med kompetens om du är osäker.
Om du ger en scout medicin är det mycket viktigt att du kommer ihåg hur stor dos du gett
och när du gav scouten medicin.
Preparat i röd tabell får endast ges av sjuksköterska eller vid akut fara för personens liv. Vid
sådant tillfälle måste sjukvården kontaktas. Larmnummer 112.
Allergibesvär,
allergiska utslag/klåda
Tavegyl
Allergisk reaktion,
chock, huggormsbett.
Akutbehandling av
anafylaktisk chock
eller svår allergisk
reaktion mot allergen
såsom insektsgift,
födoämnen eller
läkemedel.
Epi Pen
Betapred
0,5mg
Barn 6-12 år: ½ tablett morgon och
kväll. Vuxna och barn över 12 år: 1
tablett morgon och kväll.
Auto-injektorn slås mot lårets yttersida
från ett avstånd på ca 10 cm.
Injektionen löser ut när auto-injektorn
kommer i kontakt med huden.
Går att använda genom kläder.
En utförlig bruksanvisning medföljer
förpackningen, läs denna noga!
10 tabletter löses i vatten och dricks.
22
Efter användning av Epi
Pen ska en dos Betapred
tas och sedan måste
scouten/ledaren till
akuten!
Kraftigt verkande
kortisonpreparat som
hämmar allergiska
reaktioner.
Problem
Läkemedel
Dos
Information
Halsont
Värk och feber
Strepsils/ Bafucin
Panodil
Värk och feber
Ipren
Förgiftning
Carbo Medicinalis
koltabletter
1 sugtablett varannan timme
Barn under 12 år: 1 tablett var 46 timme, max 4 tabletter/dygn.
Vuxna och barn över 12 år: 1-2
tabletter var 4-6 timme, max 8
tabletter/dygn.
Vuxna och barn över 12 år: 200400 mg enkeldos eller 3-4 gånger
per dygn, dock högst 1200 mg per
dygn. Barn 6-12 år (över 20 kg):
200 mg 1-3 gånger per dygn.
3-6 tabletter en till flera gånger
dagligen, före eller efter måltid.
Tabletterna bör intas med vatten.
Vätskebrist
Resorb
1 brustablett löses i ½ glas vatten.
Utförliga instruktioner finns på
förpackningen.
Allergibesvär i
ögon och näsa
Halsbränna
Loratadin
1 tablett dagligen.
Pepcid Duo
Vuxna och barn över 16 år:
1 tuggtablett / dygn.
Lågt blodsocker
Dextro Energy
1 tuggtablett
Insektsbett
sårtvätt
Magnecyl brus
Smärtstillande
salva,
lokalbedövning
vid sårtvätt
Xylocain (salva)
Värk: Vuxna: 1-2 brustabletter 13 gånger per dygn.
Insektsbett: fukta en tablett och
placera på bettet.
Salvan stryks antingen direkt i ett
tunt lager på det irriterade
området eller stryks ut på en
kompress.
Eksem/utslag
Hydrokortison
(kräm)
Stryks på tunt morgon och kväll.
23
Panodil är förstahandsvalet vid
feber.
Ipren och Panodil hjälper lika
bra mot huvudvärk. Ipren är
inflammationshämmande och
bättre än Panodil vid mensvärk.
Medicinskt kol verkar genom
att binda till sig skadliga eller
oönskade ämnen.
De som har svårt att svälja
tabletter kan lösa upp dem i
lite vatten.
Vid brännskador, diarréer,
kräkningar eller kraftig
svettning förlorar kroppen
mycket vätska och viktiga
salter. Resorb återställer saltoch vätskebalansen. Viktigt är
att försöka få i scouten vanligt
dryck också. Resorb kan
ersättas med bikarbonat och
salt utblandat i vatten.
Lindrar även besvärande klåda
vid insektsbett.
Korttidsbehandling mot
halsbränna och sura
uppstötningar
Används i första hand till
diabetiker.
Sårtvätt: kan fungera som
starkt antiseptikum för
desinfektion av varande små
sår.
Smärtstillande salva vid
smärtande sår, t ex
brännskador samt vid
insektsbett. Vid brännskador
bör Xylocain salva inte
användas på större områden än
vad som motsvarar en
handflata. Xylocain salva är lätt
avtvättbar med vatten och stör
inte sårläkningen och har en
antibakteriell verkan.
Används vid lindriga eksem och
vid solsveda. Dämpar
inflammationen och minskar
klådan.
Detta dokument har framställts som ett komplement till
Värnamo UV-scoutkårs sjukvårdsutrustning som en hjälp till ett
korrekt begangnande av materiell och som ett sätt att skapa en
säker tillvaro för våra scouter. Häftet kan med fördel användas
som undervisnings- och fortbildningsmaterial.
© Värnamo Alliansförsamling 2010
Copyright ägs av Värnamo Alliansförsamling, men dokumentet
lyder under KOPIMI, vilket innebär att kopiering och spridning
uppmuntras.
24
