Doknr. i Barium
16901
Dokumentserie
su/med
RUTIN
Diabetes - kolhydraträkning
Giltigt fr o m
2016-12-27
Version
2
Innehållsansvarig: Viktor Jernström Bengtsson, Barnsjuksköterska, Avdelning 324-325 (vikbe3)
Godkänd av: Lars Gelander, Verksamhetschef, Verksamhet Medicin barn (large1)
Denna rutin gäller för: Verksamhet Medicin barn
Revideringar i denna version
Rutinen ersätter tidigare version 1, 2014-11-06.
Syfte
Kolhydraträkning är en metod som använd på flera diabetesmottagningar runt om i Sverige och
världen. Metoden går ut på att patienten/föräldrarna doserar insulin till måltiderna baserat på
måltidens uppskattade kolhydratinnehåll. Genom att anpassa insulindosen till kolhydratinnehållet ska
man lättare kunna hålla p-glukos inom målvärdet (4-7mmol/l), uppnå ett bättre HbA1C samt minska
antalet hypoglykemier.
Arbetsbeskrivning
I det akuta omhändertagandet av nyupptäckt diabetes initieras behandlingen på akutmottagningen
antigen via rutinen Diabetes med ketoacidos DKA eller Diabetes – hyperglykemi utan ketoacidosbehandlingsrekommendationer.
På avdelningen
Kolhydraträkning initieras på avdelningen och av avdelningens persona då man startar s.c.
behandling med insulin via sprutor, insulinpennor eller via pump l. Då s.c. doser valts från start av
behandlingen och ketoacidos ej föreligger startas kolhydraträkning morgonen efter behandlingsstart
(se rutin Diabetes – Hyperglykemi utan ketoacidos). Har intravenös tillförser av insulin startats vid
behandlingsstart initieras kolhydraträkning i samband med övergång från i.v. till s.c tillförsel av insulin.
Kolhydaträkning startas hos alla patienter om inget annat beslutats. De första doserna ordineras
utifrån hur mycket insulin som har gått åt per dygn under den initiala fasen med intravenös alternativt
s.c. tillförsel av insulin. Följande dygns ordinationer grundas på totala insulinmängden dygnet innan
om p-glukos legat stabilt.
På avdelningen ansvarar avdelningsläkare tillsammans med ansvarig läkare på
diabetesmottagningen för att det ordineras kolhydratkvot, korrigeringskvot samt långtidsverkande
insulin (basaldos insulin vid pumpbehandling). Ordination ska finnas för den aktuella dagen och
efterföljande dags morgon.
Ordinationerna görs på separata ordinationslistor som finns via intranätet eller på avd 324:
BLODSOCKERLISTA, sc inj, avd 324. KOLHYDRATRÄKNING
alternativt
BLODSOCKERLISTA Insulinpump, avd 324. KOLHYDRATRÄKNING
På baksidan av dessa listor finns mallar för att överskådligt sammanställa varje måltids
kolhydratinnehåll.
Det är ansvarig sjuksköterska på avdelningen som vid måltiderna går igenom metoden och
kolhydraträknar tillsammans med familjen. Diabetesteamet kopplas in tidigt för att ge
patienten/familjen fördjupad utbildning om bland annat kost och insulin.
Enkla listor/broschyrer med kolhydratinnehåll i olika livsmedel ska finnas att dela ut till familjen via
avdelningen. En hushållsvåg ska kunna lånas på avdelningen. Familjen rekommenderas sedan att
köpa en egen enklare hushållsvåg om de inte redan har en.
Med ansvarig sjuksköterska som stöd (innan hemgång självständigt) ska sedan patienten/föräldrarna
baserat på kolhydratinnehåll och med kolhydratkvot och ev. korrigeringskvot själva ge en ”lagom” dos
insulin till måltiden.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
1 (av 3)
Doknr. i Barium
16901
Giltigt fr.o.m
2016-12-27
Version
2
RUTIN
Diabetes - kolhydraträkning
Om en korrigeringsdos behöver ges ska den i första hand ges i samband med måltid.
Vid högt p-glukos mellan måltider ska korrigeringsdos EJ ges om det är mindre än 2 timmar kvar till
nästa måltid, ej heller om det gått mindre än 2 timmar sedan föregående bolusdos.
Vid högt p-glukos nattetid kan diabetesläkare ordinera en speciell korrigeringskvot för natt då man är
mer insulinkänslig då. Finns ingen sådan ordination ska avdelnings jour kontaktas för ordination.
Då blodsocker ligger under målvärdet 4mmol/L ska dextrosol (eller motsvarande) tas enligt rutinen
Diabetes – HG, Hypoglykemi – Behandlingsrekommendationer även om det är strax innan måltid. De
kolhydrater som tas för att häva en hypoglykemi ska ej räknas med då man räknar kolhydratinnehållet
i en måltid.
Regler och definitioner
500 – Regeln: Kolhydratkvot
Används för att räkna ut kolhydratkvot. Kvot att använda för att beräkna insulinmängd till måltid
tillsammans med uppskattad mängd kolhydrater.
- 500/totala antalet E insulin per dygn (långtids + direkt/snabbverkande)
= Så många gram kolhydrater som motsvarar behov av 1E insulin.
300 – Regeln: Frukost-Kolhydratkvot
Vid frukost behövs mer insulin än till övriga måltider på grund av lägre insulinkänslighet. Då används
300-regeln.
- 300/totala antalet E insulin per dygn (långtids + direkt/snabbverkande)
= Så många gram kolhydrater som motsvarar behov av 1E insulin vid frukost.
100 – Regeln: Korrigeringskvot (=Insulinkänslighet)
Används för att räkna ut korrigeringskvot, dos att ge då p-glukos av någon anledning är över det
önskade målvärdet (4-7mmol/l). Vi rekommenderar korrigeringsdos om värdet före måltid är över 6
mmol/l och i övrigt om ett ”slumpvärde” är över 8 mmol/l. Korrigeringsdosen bör sikta på att sänka
blodsockret till 6 mmol/l.
- 100/totala antalet E insulin dygn (långtids + direkt/snabbverkande)
= Så många mmol/l som 1E insulin sänker p-glukos.
Undantag – Modifiering av regeln
I vissa individuella fall där det av någon anledning är svårt att nå bra postprandiella blodsocker kan
justeringar av reglerna ibland göras. Ex. en 450-regel till måltider eller en 250-regel till frukost. Detta
görs vanligtvis av ansvarig diabetesläkare.
Då det är vanligt att barn dygnen efter debut och uppstart av insulinbehandling blir mer insulinkänsliga
kan kvoterna behöva räknas ut på ett mindre antal Enheter än vad den totala insulinmängden var
föregående dygn. Detta om barnen ligger lågt i blodsocker med upprepade hypoglykemier.
Räkne-exempel
Pelle har 50E insulin per dygn. Insulinet är fördelat på 25E Humalog och 25E Lantus.
(Kvoterna räknas alltid på det totala antalet enheter insulin, långtidsverkande och direktverkande)
Pelles korrigeringskvot blir: 100/50 = 2
Vilket innebär att 1E insulin skulle sänka p-glukos med ungefär 2mmol/l.
Inför måltiden i exemplet ovan har Pelle p-glukos 12 mmol/l. Då läggs 3E (sänker p-glukos till ca 6
mmol/l) till den uträknade måltidsdosen, 5E. Totala dosen till måltiden blir då 3E+5E=8E
Pelles måltidskvot blir: 500/50 = 10
Vilket innebär att 1E insulin motsvarar ca 10gram kolhydrater.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 2 (av 3)
Doknr. i Barium
16901
Giltigt fr.o.m
2016-12-27
Version
2
RUTIN
Diabetes - kolhydraträkning
En måltid som uppskattas innehålla 50 gram kolhydrater skulle kräva en insulindos på 5E.
Pelles måltidskvot till frukost blir: 300/50 =6
Vilket innebär att 1E insulin motsvarar ca 6gram kolhydrater vid frukost.
– En frukostmåltid som uppskattas innehålla 55 gram kolhydrater skulle kräva en
insulindos på 9E.
Praktiska situationer på avdelningen
Om ett barn som fått sin uträknade dos insulin inte äter upp den måltid som man beräknat dosen på
är det viktigt att man kompenserar de missade kolhydraterna med smörgås eller frukt (motsvarande
mängd kolhydrater som ej ätits) för att undvika för lågt blodsocker.
Vid beräkning av insulindos med kolhydratkvot kommer man ibland få en insulindos med decimaler.
Vanliga regler för avrundning till närmsta halva enhet gäller. Då korrigeringskvot behövs i samband
med måltid görs avrundningen först efter sammanräkning av måltidsdos och korrigeringsdos.
Det kommer att vara tillfällen där ett livsmedel man söker efter inte finns angivet i de broschyrer som
finns på avdelningen. I sådana fall kan man använda någon av de mobil-appar som finns som är
inriktade mot kolhydaträkning. Olika appar finns sammanställda på www.diabetesappar.se. Apparna
har avancerade funktioner där man kan lägga in barnets kvoter, blodsocker och få förslag på
insulindos. De funktionerna startar vi inte med vid nydebuterad diabetes utan kan användas på sikt av
familjerna när de behärskar metoden att räkna ut doser. Apparna ska ses som en informationskälla till
kolhydratinnehåll i olika livsmedel under tiden på avdelningen.
Grad av fysisk aktivitet påverkar blodsockret. Detta är inget vi räknar med då insulindos räknas ut via
kolhydaträkning på avdelningen. Det kan vara bra att notera fysisk aktivitet på blodsockerlistan som
underlag för familjen att reflektera över tillsammans med diabetesteamet.
Ansvar
Gäller för all personal på avd 324-325, Barnmedicin, Område 1. Ansvar för spridning och
implementering har VEC. Verksamhetschefen ansvarar för att rutinen finns och följer gällande
författningar/lagar.
Uppföljning, utvärdering och revision
Ansvarig för uppföljning av innehållet i rutinen är sektionschef avd 324-325, Barnmedicin samt
vårdenhetschefer avd 324-325, Barnmedicin. Medvetet avsteg från rutinen dokumenteras i Melior om
rutinen är kopplad till patient. Övriga orsaker till avsteg från rutinen rapporteras i MedControlPRO.
Relaterad information
BLODSOCKERLISTA, sc inj, avd 324. KOLHYDRATRÄKNING
BLODSOCKERLISTA Insulinpump, avd 324. KOLHYDRATRÄKNING
Diabetes – Hyperglykemi utan ketoacidos – behandlingsrekommendationer
Diabetes – HG, Hypoglykemi – behandlingsrekommendationer
Diabetes med ketoacidos DKA
(intranätet)
(intranätet)
(barium)
(barium)
(barium)
Granskare/arbetsgrupp
Frida Sundberg, barnläkare, Barnmedicin, Område 1, SU
Christine Thulin, barnsjuksköterska, avd 324-325, Barnmedicin, Område 1, SU
Hanna Göransson, sjuksköterska, avd 324-325, Barnmedicin, Område 1, SU
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 3 (av 3)
