Immunförsvaret

Immunförsvaret
Immunförsvaret består av de vita blodkropparna. Det finns flera olika typer av vita
blodkroppar som alla har lite olika uppgifter. Kort kan man säga att granulocyterna (poliserna
i livetfilmerna) är de som angriper och äter upp de olika bakterierna och virusen som kommer
in i kroppen. Lymfocyterna (rymdfarkosterna i livetfilmerna) tillverkar antikroppar som
klumpar ihop virus och bakterier och gör det lättare för granulocyterna att känna igen dem.
Makrofagerna (renhållningsverket i livetfilmerna) bryter ner döda celler och avfallsprodukter.
Hur kan de vita blodkropparna veta vad de ska äta
Alla celler i kroppen har en kod. Denna kod kalas för ett antigen. Andra människors celler
och bakterier har andra antigen. Det är detta som gör att man inte kan få blod från vem som
helst.
Låt mig förklara:
Blodgrupp A
Antikropp A
Blodgrupp B
Blodgrupp AB
Blodgrupp 0
Antikropp B
På cellerna sitter någon typ av skylt, skylten kallas antigen. Här finns varianterna a eller b.
cellerna kan ha den ena, den andra, bägge eller ingen. Om kroppens celler har blodgrupp A
kommer kroppen att producera antikroppar typ B. Detta gör att kroppen kommer att anfalla
alla celler av typen B eller AB eftersom de har antigenet B. Celler som inte har något antigen
av typen B kommer kroppen att acceptera. Det blir i detta fall personer med blodgrupp A eller
blodgrupp 0.
Personer med blodgrupp AB kommer inte att tillverka vare sig A eller B antikroppar, eftersom
de i sådana fall skulle anfalla och döda kroppens egna celler. Detta gör att de kan ta emot
blod från vilken blodgrupp som helst, men de kan inte ge blod till någon med en annan
blodgrupp. Ta blodgrupp A som exempel. En sådan person har antikroppar mot antigenet B
som finns på AB personens celler. Detta kommer att leda till att personens immunförsvar
kommer att anfalla och förstöra blodet som blir tillfört. En person med blodgrupp 0 kommer
att ha antikroppar mot både antigenet A och antigenet B och kan därför bara ta emot blod
utan dessa antigener. Detta blod är alltså blodgrupp 0.
Det är viktigt att komma ihåg
Lymfocyterna kan bilda nya antikroppar mot saker som kommer in i kroppen. Speciella
minnesceller kan sedan komma ihåg hur de gjorde när de tillverkade dem. Detta är bra,
eftersom om den bakterien eller viruset kommer tillbaka går det fort att mobilisera försvaret.
Minnescellerna finns kvar i blodet och gör att man har ett bättre försvar, men så länge
antikropparna finns kvar säger man att man är immun.
Om man vill bli immun mot något en sjukdom eller ett gift finns det några olika saker man kan
göra. Strategierna går ut på två saker. Antingen kan man framställa ett serum eller så kan
man framställa ett vaccin.
Om man framställer ett serum går det till på så sätt att man injicerar en liten liten dos av giftet
i t.ex. en häst. Kroppen kommer att reagera mot giftet och tillverka antikroppar mot det. Tillför
man giftet i tillräckligt liten dos så kommer hästen att överleva och tåla giftet. Sedan tillför
man mer och mer gift tills hästen tål mycket höga doser av giftet. Nu är hästen immun och
har en hög koncentration av antikroppar i blodet. Då tappar man ut lite blod från hästen och
separerar blodkropparna ifrån blodplasman, eftersom antikropparna finns i blodplasman.
Denna blodplasma kan man sedan spruta in i en människa som blivit biten av en orm.
Antikropparna tar då hand om ormgiftet och oskadliggör det. Problemet med serum är att
man inte blir immun mot ämnet under någon längre period, utan när antikropparna tar slut
eller dör då har man inget försvar lägre. Vanligt är också att kroppens egna lymfocyter bildar
antikroppar mot serumet. Är det så kan man bara använda serumet en enda gång.
Vaccin framställer man genom att ger kroppen döda virus eller bakterier. Dessa virus kan
inte fortplanta sig och skada kroppen, men kroppen kommer ändå att bilda antikroppar mot
dem. Om man sedan blir smittad kommer man klara av ta hand om viruset eller bakterien
utan att bli sjuk. Skulle man bli smittad av så många virus eller bakterier att man ändå blir
sjuk, så kommer man att bli frisk fortare. Jämför gärna med filmen. Där blev den lilla killen
sjuk trots att de var vaccinerade, men eftersom de redan var på gång med antikroppar så
kunde han snabbt bli frisk. De flesta infektionerna märker man inte mer än att man på sin
höjd blir lite trött. Problemet med vaccin är att man måste ta det i god tid innan man blir sjuk.
När man väl blivit sjuk hjälper inte vaccinet utan då måste det till antingen ett serum eller en
medicin som gör att virusen inte kan föröka sig så fort. Dessa mediciner brukar man tala om
som bromsmediciner.
Penicillin är en typ av antibiotika
Antibiotika är ett medel som gör att bakterier dör. Det fungerar på så sätt att när bakterien
försöker att dela sig så spricker den och dör. Detta gör att man måste vara noga med att ta
antibiotikan så länge som receptet föreskriver och inte sluta när man känner sig frisk. Detta
eftersom det då fortfarande kan finnas kvar ganska många bakterier som inte har hunnit att
dela sig än. Man säger att man måste ta antibiotika över bakteriens hela livscykel. Alltså den
tid det tar för bakterien att dela sig växa till och sedan dela sig igen. På så sätt kan man döda
alla de bakterier som finns i kroppen. Gör man inte detta kan de bakterier som överlever
bilda ett immunförsvar mot antibiotikan och nästa gång man blir sjuk är det inte säkert att
man kan bota det med hjälp av antibiotikan. Man säger då att bakterien har blivit resistent.
Virus kan man inte döda med hjälp av antibiotika eftersom de inte förökar sig genom delning.
De tar sig ju in i cellerna och gör om de till virusfabriker.
Bakterier
Det finns olika typer av bakterier. Runda bakterier kallas vanligtvis kocker, sådana som ser ut
som stavar kallas oftast baciller och spiralvridna bakterier spiriller. De flesta bakterier är för
små att se i ett vanligt mikroskop och alla bakterier är encelliga organismer som saknar
cellkärna. DNA´t i en bakterie sitter istället ihop i en ring i cellplasman. Många bakterier har
dessutom DNA-snuttar som de kan byta mellan sig. På så sätt kan en bakterie som har blivit
resistent mot ett antibiotika sprida det till andra bakterier.
Bakterier trivs i regel mellan 100C-400C i fuktig miljö. Även om det är så finns det bakterier i
nästan alla miljöer även i Antarktis och heta öknar. Naturligtvis är det så att det finns mindre
bakterier i Sverige på vintern än det finns i Thailand motsvarande tid. Något att tänka på när
man ska på semester. Allt blir naturligtvis mycket känsligare för bakterieangrepp då, både
sår och mat.
Om det blir väldigt kallt eller torrt kan många bakterier överleva som sporer. De får då ett
tjockt skal som skyddar dem tills förhållandena blir bättre igen. Då ”kläcks” de och börjar
föröka sig igen. Detta är anledningen till att det inte är bra att frysa och tina och frysa mat
flera gånger.
När man vill bli av med bakterier finns det tre bra sätt. Antingen tar man bort vattnet för dem.
Då skrumpnar de och dör. Eller så förstör man deras cellvägg, då ”exploderar” de med
samma resultat. Ett sista sätt är att förstöra deras DNA, detta kan låta svårt, men UV-ljuset
från solen är ofta tillräckligt starkt för att döda dem, dessutom har många bakterier svårt att
klara av syre i någon större dos eftersom de saknar cellkärna och DNA´t ligger ganska
oskyddat. Vill man ta bort vattnet kan man göra det på flera sätt. Man kan torka ämnet så att
allt vatten försvinner. Ett annat sätt är att tillsätta ämnen som drar åt sig vatten. Detta gör
man genom att tillsätta salt, kryddor, socker, syra eller ämnen från rökning. Dessa ämnen
drar till sig vattnet och låter inte bakterierna få något. Ju starkare, sötare, saltare och så
vidare ju säkrare är det från bakterier. Det sista sättet är att förstöra cellväggen gör man med
något medel som kan lösa upp den. Detta gör man oftast med en stark alkohollösning som
när den dunstat lämnar det helt bakteriefritt. Man kan också värma upp bakterierna till 700C
då de flesta bakterier dör och inte ens kan överleva som sporer. På sjukhus hettar man upp
föremål i vattenånga till 1200C för att ta det säkra före det osäkra och inte låta några
bakterier överleva, inte ens de mest tåliga. Nere vid bespisningen ser ni ibland personalen ta
temperaturen på maten. Detta gör hon inte för att vara säker på att ni får varm mat, utan för
att hon ska veta att det inte kan börja växa bakterier i maten så att ni blir sjuka.
Bakterieodling
Hur upptäcker man då en bakterie. Det vanligaste sättet är att man odlar dem. Då tar man en
gelémassa med mycket näringsämnen i som bakterierna gillar. Sedan tar man ett prov på
det man vill testa och sprider ut det över plattan med gelémassan. Sedan sätter man in den i
ett värmeskåp som håller ca 300C –400C. Bakterierna förökar sig då extremt fort. De kan
faktiskt dela på sig en gång var tjugonde minut. Detta leder till att efter ett eller ett par dygn
har det bildats en liten prick där det från början bara fanns en enda bakterie.
Virus
Ett virus är en organism som inte lever på samma sätt som andra organismer. Viruset
innehåller bara en liten snutt DNA eller RNA. Detta genmaterial kodar för tillverkningen av
nya virus och om viruset tar sig in i en cell så kommer cellens ribosomer att tillverka nya
virus. Vanliga gener har en stoppfunktion. Detta gör att när det har tillverkats tillräckligt
mycket av ämnet så stängs genen av. Detta har inte viruset utan cellen fortsätter att tillverka
virus tills den spricker. Då kommer det ut massor med nya virus i blodomloppet som tar sig in
i nya celler. Detta ger ofta virusinfektioner karakteristiska febertoppar. Olika sjukdomar har
olika längd mellan febertopparna beroende på hur snabbt virusen förökar sig. Det beror
naturligtvis också på hur cykliska virusen är.
Frågor
1. Hur kan en antikropp döda en bakterie, den kan ju inte äta upp den?
2. Vad är ett antigen?
3. Varför kan en person med AB blod få blod från en person med B blod, när en person med B
blod inte kan få blod av en person med AB blod?
4. Vad kallas det när lymfocyterna kommer ihåg ett smittoämne?
5. Trots att lymfocyterna kommer ihåg smittoämnet kan man bli sjuk, varför?
6. Vad är det för mening med att lymfocyterna kommer ihåg när man ändå kan bli sjuk?
7. Hur tillverkas serum?
8. Hur tillverkas vaccin?
9. Både serum och vaccin fungerar med hjälp av antikroppar, vad är skillnaden?
10. Vad finns det för nackdelar med serumbehandling?
11. Vad finns det för nackdelar med vaccination?
12. Om man får serum från en människa, spelar det då någon roll vilken blodgrupp den har,
motivera?
13. Varför är det viktigt att ta penicillin (en typ av antibiotika) hela den föreskrivna tiden?
14. Är det farligt att ta träna när man äter antibiotika, motivera?
0
15. Varför är det bra att tillaga mat ordentligt (över 65 C)?
16. Varför äter de så stark mat i många länder kring ekvatorn?
17. Varför ruttnar jordgubbar fortare än jordgubbssylt?
18. Varför får man febertoppar av virusinfektioner?
19. Hur fortplantar sig virus?
20. Varför fungerar inte antibiotika på virus?
21. Hur många bakterier kan det bildas på 7timmar?
22. Hur förökar sig ett virus?
23. Hur upptäcker man en bakterie?
24. Varför trivs bakterier långt nere i sår eller i tandköttets fickor?