Fredrik Pettersson, 911007-4557
Sebastian Ivarsson, 900331-4193
Jakob Josefsson, 920612-0777
Jakob Myrlöv, 930212-2271
Makroekonomisk inriktning
Algeriet
Nationalekonomi
Nega-01, Globalisering och Utveckling
0
Innehållsförteckning
Inledning ............................................................................ 2
Syfte .................................................................................... 2
Metod ................................................................................. 2
Empiri ................................................................................ 3
Ekonomi ............................................................................ 3
Utrikeshandel..................................................................... 3-4
Religion .............................................................................. 4
Politik ................................................................................. 4-5
Befolkning.......................................................................... 6
Utbildning .......................................................................... 6-7
Arbetsmarknad .................................................................. 7
Teori ................................................................................... 8
Ekonomi ............................................................................ 8
Terms of Trade .................................................................. 8
Absolut fördel ..................................................................... 8-9
Social polarisering och etnisk fragmentering ................... 9
Institutioner ....................................................................... 9-10
Befolkning/Utbildning/Arbetsmarknad .......................... 10
Protektionism..................................................................... 10
Gini-Koefficienten ............................................................. 10-11
Analys ................................................................................. 12
Religion .............................................................................. 12
Ekonomi ............................................................................ 12-13
Befolkning/Utbildning/Arbetsmarknad .......................... 13
Absolut fördel ..................................................................... 13
Politik & Korruption .......................................................... 14-15
Inkomstskillnad ................................................................. 15
Slutsats ............................................................................... 16
Källförteckning .................................................................. 17-18
Bilagor ................................................................................ 19
1
Inledning
Algeriet är idag den fjärde största ekonomin i Afrika och har sedan sin
självständighet präglats av korruption och upprepade konflikter.
I följande text vill vi försöka förklara hur det ser ut i Algeriet, ur ett makro- och
handelsperspektiv. För och göra detta ställer vi oss tre viktiga frågor kring
Algeriets utveckling:
Hur har landets situation påverkats av politisk instabilitet och korruption?
Hur har tillväxten påverkats genom investeringar i mänskligt kapital?
Hur har internationell handeln påverkat Algeriet?
Syfte
Vi vill förklara hur konflikter och korruption påverkat ekonomins utveckling
genom åren, samt hur religionen påverkar. Samtidigt vill vi ge en bild av hur
landets handel med andra länder ser ut och vad som är nyckeln Algeriets ekonomi.
Metod
För att hitta information har vi använt oss av böckerna Utvecklingens Ekonomi och
Politik och Global Ekonomi och även hemsidor som Landguiden.se och
nationalencyklopedin.se, då vi anser att dessa källor är trovärdiga.
2
Empiri
Ekonomi
Algeriet är med sin BNP per capita på 8 612 dollar, det 47.e rikaste landet i världen
och har som de flesta länder något specifikt som bidrar mest till dess
bruttonationalprodukt. Ryggraden i landets ekonomi utgörs av
petroleumindustrin vilken är den viktigaste näringen i landet och svarar för hela
30 procent av landets totala BNP och 95 procent av landets exportinkomster.
Algeriet har en av världens femte största naturgasreserver och är världens näst
största naturgas exportör. Regeringen har försökt att minska beroendet av en enda
näringsgren genom att få investeringar i nya branscher. Landets ekonomiska
tillväxt har varit varierande och påverkas starkt av oljepriset. Terms of Trade har
haft stor påverkan på oljeintäkterna vilket kan kopplas till tillväxten. I samband
med ett kraftigt ras i oljepriser världen över år 1986 kastades Algeriet in i en svår
ekonomisk kris då landet vid denna tidpunkt blivit djupt beroende intäkterna från
oljeexporten. Regimen tvingades vända sig till låneorganen Världsbanken och
Internationella valutafonden, vilket ökade landets statsskuld. Efter ungefär ett
årtionde av negativ tillväxt vände ekonomin år 1995 detta tack vare ökade
oljepriser och goda spannmålsskördar. Landets statsskuld minskade när bättre
lånevillkor förhandlats fram. I slutet av 1990-talet stagnerade ekonomin
återigen då industriproduktionen sjönk och utförsäljningen av de statliga
storföretagen gick för långsamt. I samband med stagnationen av landets ekonomi
ökade arbetslösheten kraftigt och uppmättes till hela 27 procent, vilket kom att
halveras i samband med en ökad oljeproduktion i början av 2000-talet.
BNP
nivån ökade därmed fram till 2005 i genomsnitt med 6 procent per år för att
därefter avta något. Minskade investeringar inom olje- och gasindustrin mellan
2005-2010 bidrog till att den årliga tillväxten minskade till i genomsnitt 3 procent
per år. Inflationen har ökat på senare år i samband med höjda livsmedelspriser
och ökade löner. Algeriets inflation har legat på ungefär 3 procent per år under de
sju första åren av 2000-talet, och har därefter har den ökat ytterligare någon
procent.
Utrikeshandel
Som för alla länder har utrikeshandel haft en betydande roll i Algeriets utveckling.
I och med landets stora naturtillgångar, har landet sedan 1979 haft
handelsöverskott. Exporten har i årtionden dominerats av olja och gas och
tillsammans motsvarar de över 90 procent av landets totala export. Andra
betydande exportvaror är dadlar, metaller, fosfater och järnmalm. Största delen av
Algeriets internationella handel sker idag med EU-länder och man räknar med att
hälften av all export går dit och 67 procent av all import kommer därifrån. Sedan
2005 har handelsrestriktioner avskaffats för internationell handel med EU. Landet
3
som står för störst del av Algeriets totala export är USA. Andra viktiga
exportländer är Italien, Spanien och Frankrike.
Innan Algeriet förstatligades under 1970-talet vara landet näst intill
självförsörjande på livsmedel men i och med förändringen minskade
produktiviteten i jordbruket. I försök att öka produktiviteten på 1980-talet,
privatiserade regeringen jordbrukssektorn genom att lämna tillbaka marken till
sin tidigare ägare. Produktiviteten har ökat men landet behöver idag importera
hälften av livsmedelsbehovet, på grund av att befolkningen ökat med mer än vad
produktionen gjort. Det viktigaste importlandet är Frankrike som står för 25
procent av Algeriets totala import.
RELIGION
Algeriets statsreligion är Islam och enligt statistik är cirka 99 procent av
befolkningen anhängare till religionen. Landets författning stadgar religionsfrihet,
men diskriminering av andra religioner än islam förekommer.
Övriga religioner
praktiseras i hemlighet på grund av motstånd från radikala muslimer. Ett
exempel på detta motstånd från de religiösa muslimerna är att det före
befrielsekriget 1950 levde cirka 140 000 judar i landet jämfört med idag då det
endast är ett fåtal kvar. Detta beror delvis på utvandringen efter kriget, men som
tidigare nämnt även det kraftiga motståndet samt diskrimineringen av andra
trosuppfattningar än islam. Trots att fransmännen under 1800-talet gjorde ett
drastiskt försök att minska på den dominerande religionens inflytande i samband
med koloniserandet, så vände detta till att islam kom att bli en enande kraft i
algeriernas motstånd mot fransmännen. Efter ett frigörelsekrig 1962 blev
Algeriet självständigt från Frankrike. Den nya algeriska regeringen jobbade för att
landet skulle influeras av den muslimska tron genom att införa arabiska som språk
i skolor och anställa arabiska lärare. Förutom detta så ville även regeringen införa
statligt monopol på att bygga moskéer.
Många islamister krävde under 1980talet att Algeriets politik och rättsystem skulle formas efter koranens bud vilket
väckte motsättning från statsmakten som 10 år senare ledde till en blodig konflikt.
Konflikten fick en allt större verkan och 2006 började militanta islamistgrupper
bomba landet i Al-qaidas namn.
Politik
Algeriets politik har sedan självständigheten styrts av Nationella befrielsefronten
och militären.
Algeriets författning trädde i kraft 1976, men det har skett flera tillägg även efter
det. Enligt författningen ska landet vara en demokrati med flerpartisystem och
islam som statsreligion samt arabiska som det officiella språket. Medborgare som
är 18 år har rösträtt. Presidenten, vilken är statschef och överbefälhavare, väljs var
4
femte år i allmänna val och kan sedan genom förändringar i författningen väljas
om hur många gånger som helst. President Bouteflika valdes om för tredje gången
år 2009, vilket var möjligt tack vare den författningsändring som han själv
lyckades införa år 2008. I det val som var, kritiserades Bouteflika av flera
oppositionspolitiker för valfusk
Sedan Algeriets självständighet 1962 har det skett mycket oroligheter i landet,
främst på grund av etniska konflikter mellan olika grupper. I början av 1990-talet
ändrades vallagen för och stänga ute partier med en religiös inriktning. Detta
skapade missnöje hos många islamistiska partier, vilket senare kom att leda till
stridigheter mellan islamistiska grupperingar och armén. Bombattentat riktade
mot landets infrastruktur, mordbränder mot skolor och kidnappningar blev mer
förekommande. Detta ledde till att många människor miste livet. 1997 kom ännu
en lag som helt förbjöd partier med islamistiskt grund att ens söka till parlamentet.
Landet styrdes av militären under denna turbulenta tid, som hade flera kraftiga
strider med de islamistiska grupperingarna.
Då Bouteflika kom till makten 1999 blev fokus att få ordning och fred i landet. I en
folkomröstning som hölls en tid efter fick hans idéer stöd av landets befolkning, ca
98 procent av landets befolkning var för hans politiska idéer. Det beräknas att runt
hundratusen människor miste livet under denna tid av upplopp och oroligheter.
Dock fortsatte attentaten och oroligheterna och skulden lades på de islamistiska
grupperingarna av regimen, fast att flera saker skett där armén varit inblandad.
Bouteflika har försökt göra stora insatser för att få bort oroligheter och skapa
stabilitet, dock har detta inte helt lyckats. Interna stridigheter med olika
islamistiska grupper förekommer än idag. Under 2006 fick Bouteflika en rejäl
motgång i sitt försök att skapa stabilitet, då det islamistiska terrornätverket GSPC
anslöt sig till Al Qaida, vilket kom att gå under namnet AQIM-AlQaida. Detta ledde
senare till en rad självmordsattacker under år 2007.
Under början av tvåtusentalet drevs en privatiseringspolitik, som stötte på kraftigt
motstånd från facken. Det utlovades bättre anställningsskydd, höjda löner och
sociala bidrag, något som fick fackens stöd i och med president Bouteflikas
valseger 2004. Dessvärre uteblev sedan privatiseringarna då Bouteflika ville,
genom ökat statligt ägande, skapa fler jobb inom jordbruk och oljeindustrin i den
offentliga sektorn. Under år 2002 hade man som mål att inom de närmsta fem åren
privatisera hundra företag, år 2007 hade endast fem företag privatiserats. Sedan år
2009 måste staten äga minst 51 procent av aktierna s.k
samriskföretag(konsortium). Lagen finns inom alla ekonomiska sektorer och är
tillsammans med hot från islamistiska grupperingar en bidragande orsak till att
5
många utländska direktinvesteringar uteblivit.
1960
1964
1968
1972
1976
1980
1984
1988
1992
1996
2000
2004
2008
Befolkning
Algeriet har idag ca 37,1 miljoner invånare och ungefär 95 procent av dem bor på
10 procent av landets totala yta. Befolkningsmängden i Algeriet har sedan
självständigheten 1962 fram till 1980 kraftigt ökat, men har därefter till idag
sjunkit på grund av sänkt mortalitetstal vilket i sig bidragit till sänkt födelsetal.
Algeriet är idag i tidsmellanrummet som skapas från sänkt mortalitetstal till
reaktionen för sänkt födelsetal. Detta har bidragit till att 94 procent av
befolkningen är under 60 år och därmed i arbetsför ålder. Det har samtidigt skett
en urbanisering där bönder flyttat in till städerna, vilket har bidragit till att det i
städerna nu bor ca 67
Befolkningstillväxt
procent av landets
40
invånare. Staten har satt
30
in åtgärder för att
Tillväxt %
motverka inflyttningen
20
genom bidrag till
10
Miljoner
teknisk utveckling inom
invånare
lantbruket.
0
Algeriet är idag den
fjärde största ekonomin i Afrika. Trots detta lever ungefär 20 procent av landets
invånare i fattigdom. Detta skapar stora skillnader mellan Algeriets rika och fattiga
invånare. Klyftorna har skapat med landets tidigare stora arbetslöshet.
Högutbildade erbjuds jobb samtidigt som unga och outbildade står för en stor del
av arbetslösheten. Vid sidan av arbetslösheten lever många med en låg
levnadsstandard.
Utbildning
Skolor i Algeriet har sedan självständigheten 1962 präglats av den arabiska
kulturen, där det arabiska språket blivit obligatoriskt, då det franska språket sedan
tidigare varit dominerande.
Idag är den algeriska skolan obligatorisk och kostnadsfri. Vid 6 års ålder börjar i
stort sett alla barn den nio år långa grundskolan där endast 70 procent av dessa
slutför studierna. En bidragande faktor till bortfallet beror på behovet av hjälp med
försörjning i hemmet samt den stora befolkningstillväxten som bidragit till en stor
brist på lärare.
Stora utbildningssatsningar har gjorts i Algeriet sedan självständigheten. Flera nya
universitet har byggts upp och satsningar främst på lärare, forsknings- och
teknikutbildningar har gjorts. Resultat av satsningarna är bland annat att
6
produktiviteten i industrierna ökat och att läskunnigheten ökat från 57 till 73
procent av befolkningen mellan åren 1992 till 2006.
Arbetsmarknad
Trots att stora satsningar på infrastruktur och industri gjorts efter
självständigheten av den algeriska staten, har arbetslösheten endast sjunkit från
två tredjedelar 1962 till ungefär en tredjedel 2001. En starkt bidragande faktor till
detta är den kraftiga befolkningsökningen. Från 2001 till idag har arbetslösheten
dock sjunkit till under 10 procent.
Efter stora strejker 2009 mot den höga arbetslösheten och de låga minimilönerna,
beslutade staten att höja minimilönerna först med 30 procent och ytterligare 10
procent 2012. Sedan Algeriet 1989 blev demokratiserat har ett antal fackförbund
bildats, där ungefär två tredjedelar av arbetstagarna är medlemmar, vilket även
det bidragit till en sänkt efterfrågan på arbetskraft på grund av lönestelhet.
7
2. Teori:
Ekonomi
Johnson, Ostry och Subramanian (2007):
Teori hävdar att det finns ett antal faktorer som leder till kriser och till att
tillväxten stagnerar. De menar på att det finns tre plausibla förklaringar nämligen:
(1) svaga ekonomiska och politiska institutioner, (2) högre benägenhet för
konflikter och sociala motsättningar samt (3) dålig ekonomisk politik.
Economic Research Consortium (Ndulu m.fl., 2008) och de fyra
tillväxtsyndromerna:
Projektet identifierade både tillväxtmöjligheter och tillväxtbegränsningar i
afrikanska länder, därefter förklarar framgångar respektive misslyckanden. De
menade på att det finns fyra olika typer av syndrom som begränsar ett lands
tillväxt.
(1) Regleringssyndromet, som innebär alltför omfattande statliga interventioner i
marknaderna.
(2) Omfördelningssyndromet, som innebär att effektivitetsminskande
omfördelningar till förmån för speciella intressegrupper, spelar en dominerande
roll i myndigheternas formulering av sin politik. (3) Intertemporala syndromet,
som innebär att man omfördelar resurser från framtiden till nutiden via till
exempel plundring av tillgångar eller genom att ha en ohållbar nivå på offentliga
utgifter, som senare måste följas av starka åtstramningar.
(4) Statssammanbrotts-syndromet, dvs. inbördeskrig eller allvarlig politisk
instabilitet.
Terms of Trade
Claes Berg, (2008) nämner uttrycket Terms of trade. Det är en variabel som visar
förhållandet mellan priset på ett lands export- och importvaror. Terms of trade
kan liknas vid en real växelkurs som som handlas mellan två länder och på så sätt
har den reala växelkursen en stor inverkan i länder med internationell handel. Vid
en ökning i Terms of Trade får det exporterande landet mer betalt för sina varor i
förhållande till vad dess importerade varor.
Absoluta fördelar
Claes Berg (2008) nämner i sin bok Absoluta fördelar. Det är en handelsteori som
är framtagen av Adam Smith. Teorin bygger på att länder har absoluta fördelar i
olika produkter. Han påstod att det endast fanns vinnare på handel och att
marknadsekonomin var ett effektivt sätt att fördela resurser på. Med absoluta
fördelar menas att ett land kan producera flest produkter per arbetare, gentemot
ett annat land. Varan landet har en absolut fördel i, skulle det specialisera sig på
8
och exportera. Landet kommer att importera den vara andra länder har en absolut
fördel i.
Social polarisering och etnisk fragmentering
Arne Bigsten (2010) Tar upp Easterly – Levine teori där dem diskuterar
begränsningar i Afrikas ekonomiska tillväxt och menar på att Afrika karakteriseras
av politisk instabilitet. Detta påstående innebär bland annat att offentliga utgifter
läggs på onödiga saker och att politiken är räntesökande. De menade på att
kolonialismen skapade stater med stora etniska skillnader och regimer med
begränsad legitimitet.
Detta leder till att en ekonomisk rationell politik är mer
komplicerad att bedriva eftersom att stora delar handlar om att den egna
koalitionen får bra utdelning vid resursfördelning. Motstridiga intressen är även
något som leder till att anpassningspolitik är svårt att bedriva. Polarisering mellan
intressegrupper leder även till räntesökande beteende, som i sin tur minskar
enigheten om vilka offentliga nyttigheter som skall tillhandahållas och hur.
Easterly – Levine menar att detta kan leda till att pengar läggs på onödiga saker,
som inte gynnar landets ekonomiska tillväxt.
Institutioner
Arne Bigsten (2010) skriver i boken om ett lands institutioner som är statligt ägda
myndigheter där syftet är att styra och implementera politiska beslut. Problem kan
uppstå om särskilda intressen påverkar institutionernas arbete vilket med andra
ord kallas för korruption. I ett land utan korruption arbetar institutionerna som
befolkningens representanter genom att säkerställa äganderätten och att
kontrollera politiken så allt genomförs enligt landets lagstiftning, inte som ett sätt
för den styrande eliten att utnyttja sin ställning. Andra uppgifter som väl
fungerande institutioner utför är upprätthållande av befolkningens
socialförsäkring och dess konflikthantering och även att reglera och kontrollera
hur marknaden för varor och arbete fungerar.
Kopplingen mellan dåligt fungerande institutioner och korruption är stark på
grund av påverkan från särskilda egenintressen, som i sin tur påverkar
institutionernas utformning och genomförande av arbetsuppgifter.
Arne Bigsten (2010) skriver i boken ”Utvecklingens politik och ekonomi” hur
tillväxtfrämjande institutioner byggs. Han menar på att det inte är tillräckligt med
att statstjänstemän har mycket kunskaper om de sedan arbetar i institutioner där
verksamheten i verkligheten styrs av externa intressegrupper. En regering som
intresserar sig mer av sin egen överlevnad kommer inte nödvändigtvis att upprätta
institutioner och uppförandekoder som gynnar tillväxt. Med olika särintressen i
9
fokus finns risk att det uppstår ineffektivitet, vilket i sin tur påverkar investerare
som agerar mer försiktigt samtidigt resurser slösas på räntesökande aktiviteter
(korruption).
Bigsten (2010) beskriver hur institutionella förutsättningar bör se ut för
ekonomisk utveckling enligt Rodrik. I en punkt beskrivs det att samhällen behöver
institutioner för konflikthantering. Han menar på att sociala konflikter som
uppstår tar resurser från produktionen och genom det skapar en osäkerhet som i
sin tur har negativa effekter på ekonomin.
Befolkning/Utbildning/Arbetsmarknad
Galor och Mountford menar på att det finns en koppling mellan investeringar i
mänskligt kapital, och tekniska framsteg. En investering i mänskligt kapital kan
vara utbildning. Utbildning bidrar till ökad produktivitet, vilket i sin tur leder till
ökad efterfråga på utbildad arbetskraft på arbetsmarknaden som i sin tur leder till
ökade investeringar i mänskligt kapital från hushållen. En höjd utbildningsnivå i
landet leder till snabbare tekniska framsteg. När internationell handel startar i en
produkt som är arbetskraftsintensiv på utbildad personal och som landet har en
komparativ fördel i, ökar avkastningen vilket leder till ytterligare satsningar på
utbildning.
Claes Berg (Global Ekonomi 2008) beskriver en arbetsmarknadsteori om
arbetslöshetens uppkomst. Den menar att arbetslösheten uppstår på grund av att
arbetsmarknaden bland annat är reglerad av starka fackföreningar och ökade
minimilöner. Regleringarna bidrar till en lön på arbetsmarknaden som överstiger
jämviktslönen, det vill säga den lön där utbjuden arbetskraft är lika med
efterfrågad arbetskraft. Fattigdom brukar definieras enligt två olika perspektiv.
Dessa perspektiv är absolut respektive relativ fattigdom.
Protektionism
Protektionism beskrivs enligt nationalencyklopledin ett handelspolitiskt begrepp
som går ut på att skydda det egna landets varor och tjänster som produceras från
konkurrens från andra länder. Detta kan göras i form av handelshinder som
importavgifter, tullar, registreringsavgifter, importkvoter o.s.v.
Inkomstfördelning – Gini-koefficient:
Claes Berg(2008) skriver att Gini-koefficienten är ett ekonomiskt mått på
ojämlikheten, till exempel i inkomstfördelning, för en befolkning. Måttet bygger på
Lorenzkurvan och visar hur inkomsterna är fördelade i en viss population. Ginikoefficienten har ett värde mellan noll (0) och hundra procent (1). 0 innebär att
alla individer har exakt lika stora tillgångar (dvs.total jämlikhet) medan 1 innebär
10
total ojämlikhet. Siffrorna på kartan mäts mellan 0 och 100, men tolkas med
samma förhållande som mellan 0 och 1.
11
Analys
Religion
Genom åren har det uppstått ett flertal konflikter inom Algeriet angående hur
politiken ska bedrivas då det finns spridda trosuppfattningar och åsikter. Många
islamister krävde under 1980-talet att landets politik- och rättssystem skulle
formas efter koranens bud, vilket väckte motstånd och en blodig konflikt. Detta
kan kopplas till Easterly och Levins (E & L) teorier om social polarisering och
etnisk fragmentering, då de hävdar att kolonialismen skapade stater med stora
etniska skillnader och regimer med begränsad legitimitet.
Algeriet har en majoritet i landet av islamistiska anhängare, dock finns det en del
av befolkningen med annan trosuppfattning, bland annat i statsmakten vilket leder
till att det blir svårare att bedriva en rationell ekonomisk politik. E & L menade
även att anpassningspolitik är svår att bedriva när det finns motstridiga intressen,
som kan kopplas till Algeriets förflutna. I samband med den blodiga konflikten
fanns det motstridiga intressen från befolkningen gentemot statsmakten som i
själva verket bestämmer. Detta skapar problem i anpassningspolitiken och således
även i Algeriets ekonomi. De flesta teorier hävdar bestämt att politiken i ett land är
nyckeln till ekonomisk tillväxt. Algeriets ekonomiska tillväxt bromsades upp på
grund av motstridiga intressen.
Ekonomi
Olika forskare inom ekonomisk teori diskuterar varför den ekonomiska tillväxten
ökar samt sjunker och menar på att det finns ett flertal bakomliggande faktorer
som stödjer förändringarna i ett land. Algeriets nedgående ekonomiska tillväxt
under 1980-talet var det i huvudsak på grund av de sjunkande oljepriserna. Dock
så fanns det andra faktorer i omgivningen som kom att spela roll i den negativa
trenden. Under de senaste åren har tillväxten i Algeriet ökat på grund av de ökade
oljepriserna vilket kan kopplas till den ökade Terms of Trade(se bilaga). När
oljepriserna stiger får Algeriet enligt Terms of Trade mer betalt för den i
förhållande till varorna de importerar.
”African Economic Research Consortium (Ndulu med flera, 2008)" menade att det
finns fyra olika syndrom som begränsar den ekonomiska tillväxten. Ett av
syndromen kallas för "statssammanbrotts-syndromet" som innebär en negativ
tillväxt på grund av inbördeskrig eller politisk instabilitet. Algeriet har varit med
om allt från kraftiga demonstrationer till inbördeskrig, och det går tydligt att se att
dessa händelser har satt sina spår i landets historia. Eftersom att det finns en teori
som menar på att inbördes krig samt politisk instabilitet främjar en negativ
12
ekonomisk tillväxt kan vi direkt se en koppling i Algeriets fall. De inbördeskrig som
skett i slutet av 1900-talet skapade en politisk instabilitet, oroligheter i landet,
samt motstridiga intressen mellan befolkningen och statsmakten som i sin tur
bidrog till den negativa tillväxten i landet.
Johnson, Ostry och Subramanian (2007) lyfte fram tre plausibla förklaringar till
varför kriser uppstår samt att tillväxten stannar av. Dessa var (1) svaga
ekonomiska och politiska institutioner, (2) högre benägenhet för konflikter och
sociala motsättningar, samt, (3) dålig ekonomisk politik. I Algeriet uppstod det
motstridiga intressen hos befolkningen då majoriteten ville att landets skulle
styras efter koranens bud, vilket statsmakten inte var ense om. Detta i sin tur
väckte oroligheter i Algeriet i form av en blodig konflikt. Denna konflikt ägde rum
mellan 1980 till början av 1990-talet vilket var i samband med landets nedgående
ekonomiska tillväxt, där av är det mycket värt att poängtera att konflikten spelade
roll i den negativa tillväxttrenden.
Befolkning/Utbildning/Arbetsmarknad
Trots den kraftiga befolkningsökningen i Algeriet har BNP per invånare ökat i
mycket högre takt från 1970 till idag. Enligt Galor och Mountford har detta att göra
med den ökade produktiviteten som föranletts av stora satsningar på utbildning
inom forskning och teknisk utveckling.
Demokratiseringar i arbetsmarknaden och ökade minimilöner har gjort lönerna på
den algeriska arbetsmarknaden stelare. Arbetarna tillsammans med
fackförbunden har idag en större möjlighet att ställa krav på dess löner vilket
drivit upp dem över jämviktslönen vilket enligt Claes Berg (2008) betyder att
arbetslöshet på grund av detta uppstått.
Absoluta fördelar
Frankrike är en av Algeriets absolut viktigaste handelspartner. Båda länderna
exporterar och importerar varor av varandra och enligt Adam Smith beror det på
att både Frankrike och Algeriet har absoluta fördelar i olika varor. Algeriet har
med stor sannolikhet en absolut fördel i produktionen av olja och gaser, samtidigt
som Frankrike har fördelar vid produktion av livsmedelsvaror. Algeriet exporterar
de varorna som de har absoluta fördelar samtidigt som de importerar de varor
som de inte har absoluta fördelar i.
Genom handel kan Algeriet lägga ner mer fokus på att utvinna olja och gaser. Detta
eftersom att vid autarki skulle landet behöva lägga ner mer tid vid produktionen av
livsmedel, då landet nuvarande produktion endast täcker cirka 50 procent av
behovet. Vid handel kan man istället importera mellanskillnaden och på så sätt
tillägna mer tid vid utvinning av olja och gas.
13
Politik och korruption
Algeriet har genom åren präglats av oroligheter och upplopp som hänger ihop med
religion och politik. Främst har upploppen berott på missnöje från islamistiska
grupperingar som vill se en annan typ av politik. Det är inte konstigt att dessa
upplopp och oroligheter uppstod på 90-talet då flera lagar förbjöd partier med
islamistisk grund i parlamentet. Enligt Rodriks teori är institutioner för
konflikthantering nödvändigt för att samhället ska fungera. Här har Algeriet
misslyckats då nya uppror och oroligheter uppstått genom åren. Alla dessa
konflikter har inte kunnat lösas, då det inte funnits någon tydlig riktlinje för
konflikthantering. Istället har Algeriets militär använts för att motverka alla
problem med hjälp av våld. Konflikterna bidrar till minskade resurser i
produktionen och påverkar landets ekonomi negativt och en osäkerhet i samhället
skapas. Samtidigt har det islamistiska terrornätverket AQIM bildats och etablerat
sig i landet, vilket får ses som ett politiskt misslyckande då de islamistiska
grupperna inte tagits på allvar.
Det finns en bra koppling mellan Bigstens teori kring hur tillväxtfrämjande
institutioner bör utvecklas. I Algeriets fall stämmer det bra överens med hans
beskrivning, d v s idag brottas landet med en hög grad av korruption. Regeringens
intresse verkar ligga mer i räntesökande aktiviteter. Det vill säga de handlar mer
om egen vinning än om landets bästa. Alla upplopp och oroligheter som utvecklats
genom åren har en viss grund i detta. Som det beskrivs i empiridelen har det
förekommit en hel del korruptionsbrott som knappast ökar förtroendet för det
arbete och sätt som landet styrs på. Samtidigt kan man ifrågasätta de författningar
som genomförts, vilket gör att president Bouteflika kan sitta på sin post i hur
många år som helst. Här avspeglas åter korruptionen, det vill säga Bouteflika
tänker mer på sin egen karriär än på landets framtid. Vilket är en faktor som
hämmar tillväxten.
Den privatiseringspolitik som arbetades fram i början på 2000-talet var inget som
bar frukt då de endast lyckades privatisera fem företag, när dess mål var hundra
företag, under fem år. I samma veva kom också den lag som gjorde att staten måste
äga 51 procent av samriskföretagen i alla sektorer, vilket är ett protektionistiskt
tänkande. Det vill säga att man vill hålla produktion och företag inom landet. Då
staten måste äga 51 procent av företagen blir det i princip omöjligt för utländska
investerare att bli majoritetsägare och få kontroll i företag. I stället för att
privatisera mer, valde man att satsa på att skaffa fler jobb inom den offentliga
sektorn, vilket även detta minskade chanserna till utländska direktinvesteringar.
Det går också att koppla ihop med förlorade arbetsmöjligheter och chans till
14
minskad arbetslöshet som nya företag i landet skulle kunnat generera. Det skulle i
sin tur kunna generera en ökad tillväxt för landet.
Inkomstskillnad
Algeriet har idag en god ekonomisk utveckling med bra tillväxt, dock har de
relativt stora problem med fattigdom. Ginikoefficienten från år 1995 ligger på 35,3
låter som en någorlunda jämn inkomstfördelning, eftersom ju närmare O den
ligger, desto jämnare är inkomstfördelningen i landets. Detta klingar inte riktigt
med de faktiska klyftor som finns mellan rika och fattiga i landet. Det finns ett
starkt samband mellan korruption och inkomstfördelning. Kopplingen är att
pengarna som genereras av exporten, tillfaller staten och på grund av hög
korruption skapas stora inkomstskildnader i landet.
15
Slutsats
Stor del av Algeriets ekonomi påverkas av landets internationella handel, där
oljeexporten utgör den största delen. Det finns ett klart samband mellan oljepriser
och landets tillväxt, vilket har gjort att de senaste åren har BNP ökat kraftigt, då
terms of trade har förbättrats. Utan handel skulle inte Algeriet kunna fokusera lika
mycket på olja som i nuläget. Idag producerar landet endast hälften av behovet av
livsmedelvaror. I en autarki skulle detta leda till att landet var tvunget att dra ner
oljeproduktionen till förmån för att livsmedelsproduktionen ska täcka landets
behov. Med fri handel fokuserar man på det landet är bäst på, det man har en
absolut fördel i, för att sedan exportera det och importerar den vara landet inte har
en absolut fördel i, vilket i Algeriets fall är livsmedel. Exporten av oljan har lett till
att BNP stigit kraftfullt senaste åren. Trots intäkterna finns fattigdom kvar bland
annat på grund av korruption.
I början ställdes frågan hur landet påverkats av politisk instabilitet och korruption.
Det som kommit fram i analysen är att flera politiska konflikter uppkommit under
åren. Något som har sin grund i en dålig politik för konflikthantering, istället har
upploppen slagits ner med hjälp av våld. Detta har i sin tur lett till ännu större
missnöje bland befolkningen. Här borde man tagit tag i problemen från början och
försökt lösa dem utan våld, på ett mer diplomatiskt sätt för och skapa ett mer
stabilt samhälle. Genom ett stabilt samhälle ökar också chansen för utländska
direktinvesteringar, vilket idag är väldigt få.
Problematiken ligger också i den höga korruption som råder i landet, detta är
givetvis också en orsak till missnöje hos befolkningen samtidigt som det är något
som hämmar landets möjligheter till ytterligare tillväxt. Det har gjorts åtgärder för
att försöka minska korruptionen, men det har uppenbarligen inte fungerat då
ytterligare mutbrott och valfusk uppdagas. Ska landet i framtiden minska sin
korruption, krävs det att de tar tag i problemen på allvar och verkligen vidtar
åtgärder. Detta är givetvis en lång process som kommer att kräva stora insatser.
För och lösa problemen krävs det institutioner som fungerar, vilket det inte gör
idag, på ett korrekt sätt. Hur du än vrider och vänder på det kan korruptionen
avspeglas i Algeriet.
På grund av korruptionen kan vi misstänka att trovärdigheten för statistiken är
tvivelaktig, men vi får förutsätta att de stämmer.
Investeringar i mänskligt kapital i form av utbildning leder till ökad produktivitet.
Ökad produktivitet sänker produktionskostnader vilket ökar efterfrågan på
varorna som i sin tur leder till ökad efterfråga på arbetskraft vilket höjer lönerna
och inkomsterna till hushållen genom internationell handel. Ökade inkomster till
hushållen ökar tillväxten och därmed levnadsstandarden.
16
Källförteckning
Litteratur:
Berg, C. (2008) .Global ekonomi.Stockholm: SNS Förlag
Bigsten, A. (2010). Utvecklingens ekonomi och politik. Lund: Studentlitteratur
AB
Elektroniska källor:
Utrikespolitiska institutet 2012. Ekonomi. [Elektronisk] Tillgänglig: (201305-20) http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Algeriet/Ekonomi
Utrikespolitiska institutet 2012. Aktuell Politik. [Elektronisk] Tillgänglig:
(2013-05-19) http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Algeriet/AktuellPolitik
Utrikespolitiska institutet 2012. Politiskt-System. [Elektronisk] Tillgänglig:
(2013-05-20) http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Algeriet/PolitisktSystem
Utrikespolitiska institutet 2012. Modern-Historia.[Elektronisk] Tillgänglig:
(2013-05-23) http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Algeriet/ModernHistoria
Utrikespolitiska institutet 2012. Utrikeshandel.[Elektronisk] Tillgänglig:
(2013-05-23)
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Algeriet/Utrikeshandel
Utrikespolitiska institutet 2012. Utbildning.[Elektronisk] Tillgänglig: (201305-24) http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Algeriet/Utbildning
Utrikespolitiska institutet 2012. Befolkning-Sprak.[Elektronisk] Tillgänglig:
(2013-05-24)
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Algeriet/Befolkning-Sprak
Utrikespolitiska institutet 2012. Arbetsmarknad.[Elektronisk] Tillgänglig:
(2013-05-24)
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Algeriet/Arbetsmarknad
Utrikespolitiska institutet 2012. Arbetsmarknad.[Elektronisk] Tillgänglig:
(2013-05-24) http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Algeriet/Religion
Nationalencyklopledin 2013. Befolkning. [Elektronisk] Tillgänglig: (2013-0525) http://www.ne.se/lang/algeriet/befolkning
Nationalencyklopledin 2013. Utbildning. [Elektronisk] Tillgänglig: (2013-0525) http://www.ne.se/algeriet/utbildning
17
Nationalencyklopledin 2013. Sociala-Förhållanden. [Elektronisk] Tillgänglig:
(2013-05-25) http://www.ne.se/algeriet/socialaf%C3%B6rh%C3%A5llanden
Nationalencyklopledin 2013. Näringsliv. [Elektronisk] Tillgänglig: (2013-0525) http://www.ne.se/algeriet/n%C3%A4ringsliv
Nationalencyklopledin 2013. Protektionism. [Elektronisk] Tillgänglig: (201305-25) http://www.ne.se/lang/protektionism
Utrikespolitiska institutet 2012. Jordbruk. [Elektronisk] Tillgänglig: (201305-20) http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Algeriet/Jordbruk-Fiske
18
Bilagor
Terms of Trade i procent under åren 2003-2007:
År
2003
2004
2005
2006
2007
Terms
of trade
9,7
13,6
30,0
12,4
1,0
Källa: Algerian authorities; and fund staff estimates
19
