Bilaga 5
Årsberättelse
2015/2016
Sätra förskole område
Förskolechef:
Annika Proos
Biträdande förskolechefer
Eva Levin
Eva Lundahl
Anita Kiuttu
Sätra förskole område består av sju förskolor: I ur och skur Vinbärsgården,
Ängsullsgården, Ulvsätersgården, Pingeltorp, Smultronstället, Sätragården och
Majgårdens förskolor. Vi har även Skrindans förskola som vi öppnar och stänger vid
behov. I Sätra förskole område arbetar en Förskolechef och tre Biträdande
förskolechefer. Vi har även en Specialpedagog och en förskole assistent som arbetar
i vårt förskole område.
Vi har totalt 600 förskoleplatser och ca 140 pedagoger anställda i området.
Vår verksamhet styrs av Skollagen, Läroplan för förskolan, Utbildning Gävles
verksamhetsplan och barnkonventionen. Vi har även en upprättad plan mot
diskriminering och kränkande behandling på varje förskola.
Ett av våra prioriterade målområden under läsåret har varit Språk och
kommunikation. Där har vi introducerat ”Babblarna” som en metod och arbetssätt för
de yngsta barnen. Babblarna är ett material som riktar sig till barn i tidig
språkutveckling. Babblarna pratar sitt eget språk och bygger helt på ljudet i deras
namn. Att lyssna på Babblarna när de pratar och härma deras sätt att prata så tränas
effektivt förmågan att använda betoning och melodi i språket. Babblarna består av
sex stycken figurer i olika former och färger. Likheter och olikheter synliggörs genom
att arbeta med Babblarna. Att använda enklare tecken kring Babblarna kan
underlätta kommunikationen och självständigheten. Att dagligen om och om igen
presentera detta, ger barnen någonting att samlas kring och känna igen. Detta
skapar trygghet. Trygghet är en förutsättning för barns utveckling och lärande.
Babblarna utvecklar barnens språkliga medvetenhet och begreppsbildning på ett
lustfyllt sätt.
Sätra förskole område har under många år arbetat med ett projekt X-5000, som är ett
utvecklingsarbete där namnet står för att det behövs 5000 timmars läsning för att bli
en fullgod läsare enligt läsprofessor Ingvar Lundberg. Vi har och har haft ett nära
samarbete med Sätra bibliotek. Vi utgår ifrån en sagobok i vårt tematiska arbete på
förskolan. Vår sagobok som vi har arbetat med under läsåret har varit ”HUGO Elak
blodtörstig och JÄTTEFARLIG” skriven av Mia Nilsson. Att utgå från en sagobok är
ett uppskattat, utvecklande och lustfyllt arbetssätt som engagerar alla barn och
pedagoger.
Under läsåret har pedagoger fått fortbildning av en dramapedagog från Kulturskolan.
Detta samarbete ledde till att Kulturskolan satte upp en cirkusföreställning nere på
Sätra ängarna. Detta blev ett fint avslut kring sagoboken ”HUGO”.
Ett annat projekt som precis har startat är ”Språkglädje”. Detta startar till att börja
med på några utvalda förskolor i Sätra. Detta beror delvis på Skolverkets rapport om
brister i vårt arbete med att ge barn med annat modersmål än svenska möjlighet att
utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket och sin kulturella identitet.
Men det handlar också om en satsning på att göra arbetet med språket mer lustfyllt.
Vårt mål med detta är att alla barn i Sätra förskole område får en förbättrad
språkutveckling vilket innebär bättre uttrycksförmåga, grammatik, ordförråd,
språkförståelse, pragmatik och uttal. Ett ökat användande av de estetiska formerna,
multimedia och informationsteknik för ett lustfyllt lärande.
Hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling ska vara
förvaltningsövergripande och genomsyra all verksamhet inom Utbildning Gävle. Vi
har under läsåret fortsatt arbeta med vår energisatsning med hjälp av
Gavlefastigheter och Gävle energi. Detta sker på alla förskolor i Sätra. Detta innebär
att energianvändningen ska minska och att energin ska användas effektivt.
Vi har under läsåret utsett en pedagog som arbetar övergripande i Sätra med
miljöfrågor, vi har även miljöansvariga pedagoger på varje förskola. Dessa
pedagoger är drivande och vägledande inom detta område.
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för
naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar
varandra” Lpfö 98/10.
Vi har gjort en satsning på arbete med utomhuspedagogik under läsåret. Alla
pedagoger på våra förskolor har på sin planeringsdag fått fortbildning med fokus på
utomhuspedagogik. Våra utbildare har varit fem pedagoger från I ur och skur
Vinbärsgården. Dagen som var mycket inspirerande och lärorik ledde till att vi fick
mycket med oss tillbaka till våra förskolor, som metoder, tips på material, saker att
tänka på. Dagen innehöll en teoretisk del och en praktisk del vilket var mycket
uppskattat av våra pedagoger.
Jag/vi tackar I ur och skur Vinbärsgården för deras insatser och bidrag till kollegialt
lärande för hela Sätras förskole område.
IKT (Information och kommunikations teknik)är ett prioriterat område där satsningar
sker centralt i Utbildning Gävle. I Sätra gör vi också en stor satsning på vårt arbete
med IKT. Alla pedagoger har en varsin Ipad. Detta möjliggör fler tillfällen att
synliggöra och ta tillvara på lärandet/lärprocesserna. Vi vill ta tillvara på de
pedagogiska möjligheterna som IKT och mediepedagogik erbjuder, berika och
fördjupa förskolans pågående lärprocesser och möta och ta tillvara barns nyfikenhet
för och kunskap om digitala verktyg. För att fortsätta utveckla barn och pedagogers
digitala kompetens på ett framgångsrikt sätt har vi beslutat att Sätra förskole område
ska arbeta med en gemensam kreativ fokus APP, IMovie.
Samarbete förskola hem
I Sätra förskole område startar vi i maj-juni varje år med öppet hus eller egna besök.
Detta erbjuds till alla nya vårdnadshavare. Här får barnen och vårdnadshavarna
möjlighet att möta berörda pedagoger och ta del av förskolans miljö.
Inskolningarna som börjar i augusti sker i grupp om några barn. Tiden är 9.00 –
14.00 varje dag i minst en vecka. De första dagarna är vårdnadshavaren nära sitt
barn för att sedan dra sig succesivt undan och lämna plats för pedagogerna som
introducerar verksamheten för barnen.
I slutet på första introduktionsveckan har biträdande förskolechef ett
informationsmöte för att möta varje vårdnadshavare och samtala i mindre grupper.
Denna information/dessa samtal handlar bland annat om förskolans organisation,
förskolans läroplan, skollagen, rutiner, regler, närvaro. Det finns även möjlighet att
ställa frågor. Vårdnadshavare får även ett introduktionssamtal med ansvarig
pedagog. Där får vårdnadshavaren möjlighet att delge det som förskolan behöver
veta om barnet för att de ska kunna möta barnet på bästa sätt i olika situationer.
Introduktionen följs upp av en enkät utifrån vårdnadshavarens upplevelse av
introduktionstiden och den tid som har varit.
I februari varje år får vårdnadshavare genom webben en enkät där de får tycka till om
olika delar i verksamheten på respektive förskola. Vårdnadshavare delger då vad
som fungerar bra, mindre bra och vad som är utvecklingsbart.
I år har vi utvecklat och provat en ny metod i samarbetet och kontakten med alla
vårdnadshavare. Vi har bjudit in alla vårdnadshavare till gruppsamtal på hösten för
samtal om förskolans verksamhet och målområden, och hur vi arbetar med dessa.
Detta har varit uppskattat såväl av vårdnadshavare som av pedagoger. På
vårterminen genomför vi individuella utvecklingssamtal med alla vårdnadshavare.
Dessa handlar om barnets utveckling och lärande på förskolan.
Varje år inbjuds hela familjen till avslut inför sommar och semester. Då får alla
möjlighet att ta del av årets verksamhet i form av vårfest eller vernissage.
Andra insatser som har gjorts under läsåret är:
Föreläsning kring normkritik med Lisa Andersson Tengnér för de som
ansvarar för elevhälsoarbetet ute på förskolorna
Föreläsning för samtlig personal kring kemikaliesmart förskola
Start av nätverk kring LHU (Lärande för hållbar utveckling) i Sätra förskole
område
Detta summerar i stora drag läsåret 2015/2016. Jag och mitt ledningsteam tackar för
gott samarbete såväl med vårdnadshavare som med pedagoger under det gångna
läsåret.
Det är en stor förmån för mig och mitt ledningsteam att tillsammans med alla
pedagoger få vara med och utveckla Sätras förskolor.
Annika Proos Förskolechef Sätra förskole område
Anita Kiuttu
Biträdande förskolechef Majgården och Sätragården
Eva Levin
Biträdande förskolechef Ängsull, Ulvsäter och I Ur och Skur Vinbär
Eva Lundahl Biträdande förskolechef Smultronstället och Pingeltorp
Årsberättelse
Majgårdens förskola
I vårt X-5000 arbete har vi i år arbetat med boken ”Hugo- elak,
blodtörstig och jättefarlig”. Hugo är en krokodil som har förvirrat sig till
Norrlands skogar. Hans högsta önskan är att få vänner bland skogens
djur, men ryktet säger att han är farlig trots att han har ett hjärta av guld”.
Utifrån boken har vi valt träd och skog som tema där vi har fått in våra
prioriterade mål.
Dessa mål har vi prioriterat ht-15 och vt-16:
2.1 Normer och värden
1. Prioriterade mål för förskolan:
Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla
respekt och ansvar
Vi berättar lite från alla avdelningar på Majgården:
Med hjälp av handdockan ”apan” har en barngrupp
arbetat med hur man hälsar på varandra på ett bra sätt.
Det är lättare att säga hej till en figur än till en vuxen.
Exempel att ta i hand, krama och att göra en i taget,
vänta på sin tur. Vi har övat på att sitta nära varandra
och lyssna på flanellografsagor. Att vara uppmärksam
och vänta på sitt namn kräver koncentration och vi
pedagoger ser att barnen uppskattar och önskar dessa
sagor.
Barnen har getts möjlighet att uttrycka känslor med hjälp av ”Smilisar”.
För många barn kan det vara lättare att visa en bild än
att säga med ord. Vi har använt oss av djuren i
Hugoboken och pratat om känslouttrycken och barnen
har fått berätta när de själva känner sig t.ex. ledsen,
glad eller arg.
I arbetet med Hugo har många barn värnat om krokodilen. Ett barn
föreslog att vi skulle lägga ut den mat som slängs på förskolan till platsen
där Hugo bor och i skogen har barnen gjort en grillplats, säng m m till
krokodilen. Barnen har även plockat skräp från skogen som de inte
tyckte hörde hemma där.
Barn från Lyan/Holken har deltagit i samlingar och lekt på Bikupan
(resursavdelning) tillsammans med barnen där. En pedagog har varit
nära och stöttat i samspelet och kommunikationen och svarat på
eventuella frågor och funderingar som barnen har haft.
Möten mellan alla barn har skett regelbundet på förskolans gård utifrån
förutsättningar, erfarenhet och förmåga. Det har gett ökad erfarenhet och
förståelse för varandra.
Språk- och kommunikation
Prioriterade mål för förskolan:
Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att:
lyssna och reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar.
Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att:
utveckla sitt intresse för skriftspråk.
Vi berättar lite från Idet, Bikupan och Stacken:
De yngsta barnen går på Idet och många barn inskolas där under
hösten. Det är då viktigt att få barnen trygga och att trivas i gruppen,
vilket är en förutsättning för språkutvecklingen och inlärningen.
På Idet har Hugo gett barnen små uppgifter, t.ex. hämta två kottar eller
tre pinnar. Barnen har varit mest intresserade av djuren i skogen så vi
har byggt vidare på det. Vi har tittat på skatbon och plockat pinnar för att
göra ett eget bo.
Vi pedagoger sätter ord på det barnen ser och gör och ställer frågor så
att barnen får möjlighet att lyssna och reflektera.
Under samlingarna använder vi oss av namnkort och klappar stavelserna
i barnens namn. Många barn känner igen sitt namn eller sin bokstav och
en del barn både svarar och stavelseklappar när någon frågar vad de
heter. Pedagogerna tar hjälp av olika uttrycksmedel för att stimulera
språket; läser, målar, sjunger, dansar, blåser såpbubblor m m. Vi tänker
på att använda alla sinnena.
Parallellt med temaarbetet har barnen använt sig av ”Babblarna”.
De har skapat egna babblare och pratat om vilka former de har, vilka
färger de målar med o s v.
På Bikupan och Stacken, som är våra resursavdelningar, används
signaler, TAKK och GAKK som en naturlig del under dagen. Barnen
deltar i sång och musikupplevelser dagligen och vi använder oss av en
sång-påse där olika figurer ”kommer upp”. Barnen skrattar och visar
både glädje och förväntan på samlingarna. Vi arbetar aktivt med att
barnen ska kunna förmedla sin vilja, till exempel om de vill göra något
särskilt eller behöver hjälp med något.
Pinne
Pedagogerna bär med sig
ett knippe med bilder som
används i stunden. Detta
för att visa vad som ska
ske, samt att barnet kan
peka och uttrycka sin
önskan.
Babblarna har introducerats och vi har gjort iordning
Bobos väska som innehåller figurer och saker. Barnen
visar att de tycker att det är spännande när de
använder sig av väskan och sjunger sången om
väskan.
Naturvetenskap och teknik
Prioriterade mål för förskolan:
Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att:
bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material
och redskap.
Vi berättar lite från Lyan/Holken:
På avdelningen Lyan/Holken (barn födda 2010-2013) har barnen under
hösten och del av våren varit indelade i tre åldersgrupper; gul grön och
blå. Barnen har inspirerats av Hugo och kommit med många egna
uppslag och i de olika grupperna har Hugo introduceras på olika sätt.
I gula gruppen hittades krokodilen i en resväska.
Han ville ha ett varmt hus att bo i och barnen hittade
en stubbe i skogen som de tog in. Ett barn sa dock
att krokodiler inte bor i hus utan i vatten. Då
tillverkade vi vatten bredvid Hugos hus.
Gröna gruppen har utforskat skogen på gården och
Hugos skog. Vi har letat likheter och olikheter och
letat spår efter de olika karaktärerna i boken. Utifrån önskemål från
barnen har de med hjälp av natur- och återbruksmaterial byggt upp en
Hugomiljö. Barnen har samarbetat kring valen av material och
färgnyanser som har blandats.
Blå gruppen har haft en skogsplats där
ett träd har varit framröstat som
gruppens egna träd. Efter att Hugo hade
lämnat ett meddelande till barnen på trädet så bestämde barnen att de
skulle göra en brevlåda som kunde hänga i deras träd. Med hjälp av
brevväxling med Hugo har barnen hjälpt Hugo med hans frågor och
funderingar som han har haft. Flera naturvetenskapliga fenomen har
diskuterats och utforskats, t.ex. ”vad är ett träd” och ”varför är trädens löv
olika”.
Inomhus har vi inriktat oss på papper och lim. Barnen har getts
möjligheter att få skapa med många olika slags limsorter, tejp och
papper i olika slag. Vi pedagoger har sett att barnen nu har större
kunskap om vilket lim de ska använda till ett visst material. De kan
säga att ”det här limmet funkar inte” och de yngre barnen
visade på att de behövde ett förkläde när de skulle limma.
Från vår fina gård har vi samlat naturmaterial som vi använt till att skapa
med. Barnen har själva haft en idé om vad de vill göra av materialet i
ateljén redan ute på gården.
De äldsta barnen har fått tillverkat egna trummor, där de har färglagt och
dekorerat stommen. Vi har haft ”trumskola” och lärt oss att spela olika
rytmer på trummorna som är en viktig del i språkutvecklingen.
Alla dokumentationer från temaarbetet är samlade i varsin gruppärm
som är tillgängliga för barnen, och som även används vid reflektioner
med barnen.
Som avslutning av årets temaarbete fick vi förmånen att vara med på
teater och cirkus, i cirkustältet på Sätraängarna, som byggde på
Hugoboken. I slutet av vårterminen hade de äldsta barnen en
avslutningsutflykt till Hemlingby då vi fick åka med hästen Berta.
Pedagogerna på Majgårdens förskola
