Sätra förskoleområde

Årsberättelse
2015/2016
Sätra förskoleområde
Pingeltorps förskola
Förskolechef
Annika Proos
Biträdande förskolechefer
Eva Levin
Eva Lundahl
Anita Kiuttu
Sätra förskoleområde
Sätra förskoleområde består av sju förskolor: I Ur och Skur Vinbärsgården,
Ängsullsgården, Ulvsätersgården, Pingeltorp, Smultronstället, Sätragården och
Majgårdens förskolor. Vi har även Skrindans förskola som vi öppnar och stänger vid
behov. I Sätra förskoleområde arbetar en Förskolechef och tre Biträdande förskolechefer.
Vi har även en Specialpedagog och en förskoleassistent som arbetar i vårt
förskoleområde.
Vi har totalt 600 förskoleplatser och ca 140 pedagoger anställda i området.
Vår verksamhet styrs av Skollagen, Läroplan för förskolan, Utbildning Gävles
verksamhetsplan och barnkonventionen. Vi har även en upprättad plan mot diskriminering
och kränkande behandling på varje förskola.
Ett av våra prioriterade målområden under läsåret har varit Språk och kommunikation. Där
har vi introducerat ”Babblarna” som en metod och arbetssätt för de yngsta barnen.
Babblarna är ett material som riktar sig till barn i tidig språkutveckling. Babblarna pratar sitt
eget språk och bygger helt på ljudet i deras namn. Att lyssna på Babblarna när de pratar
och härma deras sätt att prata så tränas effektivt förmågan att använda betoning och
melodi i språket. Babblarna består av sex stycken figurer i olika former och färger. Likheter
och olikheter synliggörs genom att arbeta med Babblarna. Att använda enklare tecken
kring Babblarna kan underlätta kommunikationen och självständigheten. Att dagligen om
och om igen presentera detta, ger barnen någonting att samlas kring och känna igen.
Detta skapar trygghet. Trygghet är en förutsättning för barns utveckling och lärande.
Babblarna utvecklar barnens språkliga medvetenhet och begreppsbildning på ett lustfyllt
sätt.
Sätra förskoleområde har under många år arbetat med ett projekt X-5000, som är ett
utvecklingsarbete där namnet står för att det behövs 5000 timmars läsning för att bli en
fullgod läsare enligt läsprofessor Ingvar Lundberg. Vi har och har haft ett nära samarbete
med Sätra bibliotek. Vi utgår ifrån en sagobok i vårt tematiska arbete på förskolan. Vår
sagobok som vi har arbetat med under läsåret har varit ”HUGO Elak blodtörstig och
JÄTTEFARLIG” skriven av Mia Nilsson. Att utgå från en sagobok är ett uppskattat,
utvecklande och lustfyllt arbetssätt som engagerar alla barn och pedagoger.
Under läsåret har pedagoger fått fortbildning av en dramapedagog från Kulturskolan. Detta
samarbete ledde till att Kulturskolan satte upp en cirkusföreställning nere på Sätra
ängarna. Detta blev ett fint avslut kring sagoboken ”HUGO”.
Ett annat projekt som precis har startat är ”Språkglädje”. Detta startar till att börja med på
några utvalda förskolor i Sätra. Detta beror delvis på Skolverkets rapport om brister i vårt
arbete med att ge barn med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla såväl sitt
modersmål som det svenska språket och sin kulturella identitet. Men det handlar också om
en satsning på att göra arbetet med språket mer lustfyllt.
Vårt mål med detta är att alla barn i Sätra förskoleområde får en förbättrad språkutveckling
vilket innebär bättre uttrycksförmåga, grammatik, ordförråd, språkförståelse, pragmatik och
uttal. Ett ökat användande av de estetiska formerna, multimedia och informationsteknik för
ett lustfyllt lärande.
Hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling ska vara förvaltningsövergripande och
genomsyra all verksamhet inom Utbildning Gävle. Vi har under läsåret fortsatt arbeta med
vår energisatsning med hjälp av Gavlefastigheter och Gävle energi. Detta sker på alla
förskolor i Sätra. Detta innebär att energianvändningen ska minska och att energin ska
användas effektivt.
Vi har under läsåret utsett en pedagog som arbetar övergripande i Sätra med miljöfrågor,
vi har även miljöansvariga pedagoger på varje förskola. Dessa pedagoger är drivande och
vägledande inom detta område.
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens
olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra” Lpfö 98/10.
Vi har gjort en satsning på arbete med utomhuspedagogik under läsåret. Alla pedagoger
på våra förskolor har på sin planeringsdag fått fortbildning med fokus på
utomhuspedagogik. Våra utbildare har varit fem pedagoger från I ur och skur
Vinbärsgården. Dagen som var mycket inspirerande och lärorik ledde till att vi fick mycket
med oss tillbaka till våra förskolor, som metoder, tips på material, saker att tänka på.
Dagen innehöll en teoretisk del och en praktisk del vilket var mycket uppskattat av våra
pedagoger.
Jag/vi tackar I ur och skur Vinbärsgården för deras insatser och bidrag till kollegialt lärande
för hela Sätras förskoleområde.
IKT (Information och kommunikations teknik)är ett prioriterat område där satsningar sker
centralt i Utbildning Gävle. I Sätra gör vi också en stor satsning på vårt arbete med IKT.
Alla pedagoger har en varsin Ipad. Detta möjliggör fler tillfällen att synliggöra och ta tillvara
på lärandet/lärprocesserna. Vi vill ta tillvara på de pedagogiska möjligheterna som IKT och
mediepedagogik erbjuder, berika och fördjupa förskolans pågående lärprocesser och möta
och ta tillvara barns nyfikenhet för och kunskap om digitala verktyg. För att fortsätta
utveckla barn och pedagogers digitala kompetens på ett framgångsrikt sätt har vi beslutat
att Sätra förskoleområde ska arbeta med en gemensam kreativ fokusapp, IMovie.
Samarbete förskola hem
I Sätra förskoleområde startar vi i maj-juni varje år med öppet hus eller egna besök. Detta
erbjuds till alla nya vårdnadshavare. Här får barnen och vårdnadshavarna möjlighet att
möta berörda pedagoger och ta del av förskolans miljö.
Inskolningarna som börjar i augusti sker i grupp om några barn. Tiden är 9.00 – 14.00
varje dag i minst en vecka. De första dagarna är vårdnadshavaren nära sitt barn för att
sedan dra sig succesivt undan och lämna plats för pedagogerna som introducerar
verksamheten för barnen.
I slutet på första introduktionsveckan har biträdande förskolechef ett informationsmöte för
att möta varje vårdnadshavare och samtala i mindre grupper. Denna information/dessa
samtal handlar bland annat om förskolans organisation, förskolans läroplan, skollagen,
rutiner, regler, närvaro. Det finns även möjlighet att ställa frågor. Vårdnadshavare får även
ett introduktionssamtal med ansvarig pedagog. Där får vårdnadshavaren möjlighet att
delge det som förskolan behöver veta om barnet för att de ska kunna möta barnet på
bästa sätt i olika situationer.
Introduktionen följs upp av en enkät utifrån vårdnadshavarens upplevelse av
introduktionstiden och den tid som har varit.
I februari varje år får vårdnadshavare genom webben en enkät där de får tycka till om olika
delar i verksamheten på respektive förskola. Vårdnadshavare delger då vad som fungerar
bra, mindre bra och vad som är utvecklingsbart.
I år har vi utvecklat och provat en ny metod i samarbetet och kontakten med alla
vårdnadshavare. Vi har bjudit in alla vårdnadshavare till gruppsamtal på hösten för samtal
om förskolans verksamhet och målområden, och hur vi arbetar med dessa. Detta har varit
uppskattat såväl av vårdnadshavare som av pedagoger. På vårterminen genomför vi
individuella utvecklingssamtal med alla vårdnadshavare. Dessa handlar om barnets
utveckling och lärande på förskolan.
Varje år inbjuds hela familjen till avslut inför sommar och semester. Då får alla möjlighet att
ta del av årets verksamhet i form av vårfest eller vernissage.
Andra insatser som har gjorts under läsåret är



Föreläsning kring normkritik med Lisa Andersson Tengnér för de som ansvarar för
elevhälsoarbetet ute på förskolorna
Föreläsning för samtlig personal kring kemikaliesmart förskola
Start av nätverk kring LHU (Lärande för hållbar utveckling) i Sätra förskoleområde
Detta summerar i stora drag läsåret 2015/2016. Jag och mitt ledningsteam tackar för gott
samarbete såväl med vårdnadshavare som med pedagoger under det gångna läsåret.
Det är en stor förmån för mig och mitt ledningsteam att tillsammans med alla pedagoger få
vara med och utveckla Sätras förskolor.
Annika Proos
Eva Levin
Eva Lundahl
Förskolechef
Bitr.förskolechef
Bitr.förskolechef
Sätra förskoleområde
Ängsull, IUS Vinbärsgården och Ulvsätersgården
Pingeltorps och Smultronstället
Årsberättelse
Gläntan, barn 3-6 år
Prioriterat mål för förskolan
Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa
andra.
Normer och värden
När vi har arbetat med normer och värden har vi givit barnen förutsättningar och
möjligheter till att lyckas. Vi pedagoger har varit förebilder och givit barnen positiv
feedback genom att de har fått rita och berätta om sina egna ”hjärteberättelser”.
I berättelserna beskriver och berättar barnen hur de i vardagen hjälpt varandra, tagit hand
om varandra, tröstat, varit uppmärksamma, visat hänsyn, omtanke och uppskattning.
I vårt tematiska arbete utifrån boken Hugo, elak, blodtörstig och jättefarlig
har vi med hjälp av drama givit barnen möjligheter att få träna sin
förståelse för vad ett barn och träd behöver för att kunna utvecklas och
växa. I cirkustemat har barnen i leken fått vara olika cirkusdjur och på så
sätt fått möjlighet att leva sig in andra människors situation och känslor.
Barnen har bla lekt " i ett hus vid skogens slut" och där fått hjälpa Hugo
att starta upp en cirkus. De har även hjälpt och tröstat djuren som
hamnat i knipa och de har bjudit in varandra på kafferep. Barnen har fått
diskutera och fördjupa sig i vad träd behöver för att växa, leva och för att må bra. Vilket i
sin tur har lett in på frågan vad ett barn behöver.
Med hjälp av alla hjärteberättelser har vi tillsammans med barnen använt oss av dessa för
att lyfta det positiva och att lösa olika situationer i vardagen. Vi kan nu i slutet av terminen
fått uppleva hur barnen säger positiva saker till varandra och hjälper varandra i olika
situationer som de sedan även berättar om med stolthet för oss vuxna.
Vi har läst ur barnkonventionens kompisböcker, där vi tillsammans har reflekterat och ritat
med barnen om de budskap som vi upplever att böckerna förmedlat till oss. Vi har tittat på
avsnitt från UR ( en serie som heter Ugglan och kompisproblemet). Där barnen har fått
diskutera olika problemlösningar och vilka konsekvenser eller effekter det kan få.
Språk och kommunikation
Förskolans prioriterade mål för förskolan
Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord,
uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.
Vi har använt oss av nya ord som vi har hittat i boken, Hugo, elak, blodtörstig och
jättefarlig och utifrån de ord som kommit upp har varje grupp sedan fördjupat sig arbeta
vidare med orden i sitt tematiska arbete. Vår upplevelse är att genom att barnen får höra
orden många gånger, uppleva orden och få orden dramatiserade i sin dramalek, använda
sig av sin kropp och sina sinnen skapas en ökad förståelse hos barnen för vad orden har
för betydelse. Vi pedagoger har använt oss av ett expansivt språk dvs benämnt ting vid
dess rätta namn. Vi lyssnar och ställer frågor till barnen för att på så sätt inspirera och
uppmuntra till fortsatt kommunikation. När vi sedan har intervjuar och reflekterar
tillsammans med barnen har vi fått reda på barnens intressen, kunskaper och deras
tankar och det i sin tur har lett hos vidare i vårt tematiska arbete.
Vi har varit ute i skogen och tittat på träd, sett skillnader mellan trädens utseende och
storlek och i nästa steg även gjort en jämförelse mellan oss själva och träden. Vad finns
det för likheter respektive olikheter? Vi har benämnt vad trädets delar heter tex rötter, bark,
trädkrona och även pratat om klorofyll. Vi har skapat träd, lekt träd och skapat konst av
trämaterial i vår ateljé.
Barnen har i den andra gruppen har själva spelat upp och fått sett olika
teaterföreställningar utifrån de nya ord som har dykt upp. Barnen har sedan tillsammans
med oss pedagoger diskuterat ordens betydelse. Ett exempel på detta är när Hugo får ett
rykte om sig att vara blodtörstig, elak och jättefarlig men som tur är ordnar allt upp sig till
slut och Hugo kan bjuda sina nya vänner på kafferep. I leken använde vi oss även av
våra cirkusdjur som rekvisita. Barnen skapade även en egen bok utifrån cirkustemat. Vi
lånade en bilderbok från biblioteket som barnen sedan satte egen text till.
Naturvetenskap och teknik
Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om
naturvetenskap
Vi har följt årstiderna och tillsammans med barnen har vi varit medupptäckare och nyfiket
forskat, undersökt, lekt, skapat och dokumenterat. Vad behöver ett träd? Vilka spår är
detta och vem har varit här?
Barnen har fått följa årstidsväxlingarna hos en gran och en björk under perioden
september och december. Barnen och vi pedagoger reflekterade tillsammans och
konstaterade att granen behåller sina barr på vintern och björken ändrar färg innan vintern.
Vi har även diskuterat och funderat vad som händer när träden dör. Barnen har ställt
frågor om varför löven ändrar färg och ramlar av och vi har tagit reda på sånt vi inte vet
tillsammans med barnen. Vi har utforskat hur många olika sorters träd det finns och hur de
ser ut. Barnen visade även intresse för olika spår som tex. djurspår, fotspår, droppspår
från träden och ekorrens matplats. Barnen har också undersökt hur olika kottar ser ut
beroende på vilket djur som ätit på dem.
Delaktighet och inflytande
Förskolans prioriterade mål
Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att
påverka sin situation
Vi har samtalat och lyssnat till barnens önskemål och alla har fått säga sitt, ibland röstar vi
fram beslut och har på så sätt fått barnen att känna sig delaktiga i de beslut som tas. Vi
har även låtit barnen få berätta och utrycka sina känslor, tankar och idéer både enskilt och
tillsammans i grupp.
Barnen har varit aktiva i utformningen av vårt tematiska arbete. Vi har lyssnat på deras
idéer och tankar kring hur vi kan utforma vårt cirkustema. De har tagit ett stort ansvar
över hur cirkusdjuren skulle tas om hand . De hittade lösningar på saker som de ville
genomföra bland annat hittade de tyngdstenar och en balansbräda ute i skogen som de
ville använda i sitt cirkusarbete. Barnen kom med förslag på nya cirkuskonster och även
nya förslag på hur man skulle kunna använda de saker som redan fanns.
Tuvan, barn 1-3 år
Normer och värden.
Vi som arbetar på Tuvan har under året arbetat med barnen i tre grupper: 1-2åringar, 23åringar 3-4åringar. Vi har i vårt tematiska arbete använt oss av boken Hugo, elak,
blodtörstig och jättefarlig som är skriven av Mia Nilsson.
För att ge barnen goda förutsättningar att se varandras behov och att hjälpa varandra har
vi ofta delat in grupperna i mindre grupper med ca 5 barn i varje. Det har gjort att miljön
kring barnen varit lugn och gett många tillfällen till hjälpsamhet. Vid av- och påklädning har
det nu blivit en god vana att hjälpa en kompis med dragkedjan, att dra av stövlarna, att
hjälpa till och leta efter en vante osv.
Vid matsituationerna har en spontan hjälpsamhet utvecklats, liksom i många andra
situationer under dagen.
Vi har ofta benämnt ordet hjälpsamhet, uppmuntrat barnen och uppmärksammat så
många tillfällen som möjligt då barn hjälpt någon kompis. Vi ser att barn också fått en vana
i att be en kompis om hjälp.
I arbetet med känslor har vi satt upp känslobilder, stödtecken för olika känslor samt Hugos
olika ansiktsuttryck. Det arbetet har gjort att barnen nu uppmärksammar om en kompis ser
ledsen ut, försöker trösta kompisen eller går och hämtar en pedagog.
Varje grupp har haft en Hugo, en handdocka som kommit att bli viktig för barnen. Hugo har
varit med i olika aktiviteter, bl a har vi lekt rollekar och spelat teater med Hugo för att få in
budskapet om att man ska dela med sig, vänta på sin tur, respektera varandra.
Vi ser nu att barnen visar respekt för varandras saker, varandras alster som sitter uppsatta
och för varandras åsikter och behov. Barnen i 3-4årsgruppen har fått svara på
intervjufrågor om vad en kompis är och hur man kan hjälpa en kompis. Svaren på frågorna
och barnens handlingar visar att arbetet med Normer och värden har gett resultat.
Språk och kommunikation
Att ge barnen förutsättningar till att få ett rikt språk med många ord och många möjligheter
till kommunikation har varit viktigt i vår verksamhet. Även här gynnas arbetet av
indelningen i små grupper.
Daglig sagoläsning utökar ordförrådet, ger möjligheter till boksamtal och inspiration till
dramalek.
Några sagor har varit extra omtyckta och barnen har återberättat dem gång på gång,
antingen genom att titta i boken eller genom att använda flanobilder som stöd i
berättandet. Barnen har också spelat teater eller dockteater. Rödluvan och vargen och
Sagan om vargen och de tre små grisarna har varit årets favoriter.
Varje grupp har haft en dokumentationsvägg där vi satt upp foton från verksamheten.
Dessa bilder har gett många tillfällen till reflektion och kommunikation mellan barnen och
mellan barn och pedagoger.
Barnen har visat stort intresse för bokstäver och många barn, även de i den yngsta
gruppen känner igen sitt eget och/ eller någon kompis namn. De lite äldre barnen har
skrivit bokstäver med penna och på Ipad.
I temaarbetet har varje grupp fördjupat sig i de sidor i Hugoboken som berör gruppens
valda tema och dessutom lånat faktaböcker på biblioteket, vilket också gett barnen nya ord
och begrepp. Varje grupps dokumentationer har gett övriga barn inblick och nya
kunskaper.
Naturvetenskap och teknik
Den yngsta gruppen har arbetat med Våra sinnen.
Vi började med Smak och Lukt. Sand och vatten, blåbär och lingon var spännande att
smaka och lukta på. Efter ett tag lade vi till Känsel och Hörsel. Att smaka, lukta och
känna på snö blev nästa upplevelse. På vissa ställen var snön mjuk, på andra ställen, tex i
pulkabacken var den hård. Nya begrepp och kunskaper lades till allt eftersom tiden gick.
Överallt finns det ljud, vilket barnen blivit mer och mer uppmärksamma på. Redan på långt
håll uppmärksammar barnen nu när sopbilen kommer, när flygplanen är nära, när fåglarna
sjunger.
Vi har lekt olika lekar där man använder sina sinnen, tex vilket djur hör vi nu? Vilken frukt
smakar såhär? Här ser vi tydligt hur mycket barnen lärt sig och hur medvetna de blivit om
sina sinnen.
.
Nästa grupp har arbetat med Djur och Natur. Vi har tillsammans valt ut några djur som
finns med i Hugoboken. Ekorren och ugglan fascinerade barnen som dels tillverkat egna
djur av olika material, dels lärt sig fakta genom att lyssna på böcker, titta på
storbildsskärm, leta djuren i naturen, härma djurläten och leka och sjunga sånger om dem.
Under skogsutflykterna har barnen intresserat sig för olika småkryp. Vi har haft en plats i
skogen där vi följt hur naturen förändras under de olika årstiderna. Trädens förvandling
från gröna och lövrika till kala, nakna grenar fascinerade barnen, som sedan ivrigt
tillverkade en egen "skogsvägg" i förskolan. Där finns träd med löv och fågelbon tillverkade
av pinnar som barnen hittat i skogen. Där finns också och olika djur.
Barnen i de andra grupperna har också visat stort intresse för arbetet och lärt sig mycket.
De äldsta barnen inspirerades av husen i Hugoboken och har alltså haft Hus som tema.
De började med att skapa ett hus till Hugo med hjälp av material från ateljén. Arbetet gav
tillfällen till samarbete, respekt för varandras åsikter och att lära känna redskap och
material.
Därefter arbetade barnen med olika boendemiljöer till sina egenhändigt tillverkade
krokodiler. Även här blev det ett lärande i vilket limmaterial som var bäst för att sätta ihop
olika material.
Barnen fick veta fakta om olika typer av hus genom att vi läste faktaböcker och genom
promenader i närområdet då vi tittade på höghus, radhus och villor. Det blev nu åter igen
ett samarbetsprojekt då barnen tillverkade ett gemensamt radhus där varje barn hade sin
egen ytterdörr med sitt namn och ett eget fönster med sitt foto. Detta gav sedan många
samtalstillfällen då barnen kom in på hur det ser ut hemma. Vårt husarbete hade nu
resulterat i att barnen nu använder sig av nyinlärda ord och kunskaper om olika material
som kan användas vid husbyggen. Extra förstärkning till detta har också getts via de sagor
om hus vi arbetat med.
Så mycket lärande, så mycket glädje!
Pedagoger och barn på Pingeltorps förskola