Övningshäfte inför nationella prov i historia vt 17
Allt material finns på sosalen.wordpress.com
Och på google classroom
Inläst material med bildstöd finns även på studi.se
I området runt Medelhavet finns några av världens bästa jordbruksmarker. Det är en viktig
orsak till att det här området blev en av de platser på jorden där människan för första
gången i världshistorien började leva som bofast bonde istället för att flytta runt som
nomad.
Längs de stora floderna kunde de jordbrukande folken få mycket stora skördar. Detta gjorde
det möjligt för vissa personer att arbeta med annat än att framställa mat. Många olika yrken
uppstod inom områden som hantverk, handel, arkitektur, krigskonst, religion, vetenskap och
juridik. Stora städer växte upp, stadsstater skapades och till slut bildades också mäktiga riken
och imperier.
I medelhavsområdet uppstod på detta sätt några av världens första civilisationer för omkring
5000 år sedan. I Nilens dalgång fanns det tre egyptiska rikena. Mellan floderna Eufrat och
Tigris i Mesopotamien skapade sumerer, babylonier och assyrier flera mycket stora riken och
imperier under olika perioder. Vid sidan av dessa stora riken levde många av människorna i
Medelhavsvärlden också i små stadsstater eller riken. Så var det exempelvis för fenicier och
judar och så skulle det bli för grekerna.
Folken i medelhavsländerna kom ofta i kontakt med varandra när de flyttade, handlade eller
hamnade i krig. Genom årtusenden påverkades människorna av dessa kulturmöten. Ett
exempel på detta är skrivkonsten som spreds genom handel och andra kontakter. På 500talet f.Kr. blev många av de äldsta antika civilisationerna en del av den nya stormakten
perserriket, antikens största imperium före romarriket.
Viktiga ord:
Antiken
By
Civilisation
Flodkultur
Folk
Högkultur
Imperium
Kultur
Kulturarv
Kulturmöte
Mesopotamien
Nomad
Rike
Stad
Stadsstat
Fråga 1:
Ange en viktig anledning till varför människan blev bofast kring just Medelhavet?
Fråga 2:
Hur kom det sig att det uppstod yrken?
Fråga 3:
Ge exempel på några yrken som uppstod.
Fråga 4:
Vad heter floden i Egypten?
Fråga 5:
Ge ett exempel på vad kulturmöten kunde leda till och förklara hur dessa kulturmöten kunde
ske.
Sjuårskriget hade inneburit en stor seger för Storbritannien. Vid freden 1763 tog man över
nästan alla Frankrikes områden i Nordamerika. Men kriget hade kostat mycket pengar och
skulderna var sotra. Dessutom skulle de nya områdena försvaras. Storbritannien ville att
kolonierna skulle vara med och dela på kostnadesna. Parlamentet i London införde därför
flera nya skatter. Men kolonisterna vägrade betala. De ansåg att skatterna var olagliga
eftersom de inte själva fått vara med och besluta om dem.
Protesterna ökade och kolonisterna vägrade ta emot brittiska varor. År 1773 inträffade den
händelse som brukar kallas Boston Tea Party. Tre brittiska fartyg kom till Bostons hamn
lastade med te. Ett 50-tal män klädde ut sig till indianer, klättrade ombord på fartygen och
kasteade lasten i vattnet. Kolonisterna byggde också upp en egen armé med George
Washington som befälhavare. Storbritannien svarade med att skicka militärer. Den 4 juli
1776 förklarande sig de 13 kolonierna självständiga under namnet USA (United States of
America). Snart bröt det ut krig mellan USA och Storbritannien. Samtidigt förklarade
Frankrike återigen krig mot Storbritannien.
År 1783 skrev de krigströtta länderna på fredsavtalet. Storbritannien erkände nu USA som
ett självständigt land.
Makten i USA kom att delas i tre delar som också skulle kontrollera varandra.
En riksdag, kongressen, skulle bestämma om skatter och lagar
Domstolar skulle döma efter lagarna
En vald president skulle styra lander och vara befälhavare för de militära styrkorna
George Washington blev den förste presidenten. Den nya huvudstaden döptes till
Washington efter honom.
Många amerikaner var glada och nöjda efter frigörelsen från Storbritannien. Men stora
grupper var missnöjda. Det var lojalisterna (de som stött Storbritannien), det vanliga folket,
kvinnorna, slavarna och indianerna. Deras situation var så gott som oförändrad eller kanske
till och med försämrad.
Den amerikanska frigörelsen från moderlandet Storbritannien blev mycket omdiskuterad
runt om i världen. Den kom att påverka utvecklingen i många länder.
Viktiga begrepp:
Bojkott
Boston tea party
”de amerikanska kolonierna”
förbund
förbundsstat
indianer
kongressen lojalist
parlament
president
regering
sjuårskriget
självständighetsförklaringen
slavar
smittkoppor
tull
Fråga 6:
Vilka ville Storbritannien skulle vara med att betala för sjuårskriget?
Fråga 7:
Varför ansåg kolonisterna att skatterna var olagliga?
Fråga 8:
Vad hände den 4 juli 1776?
Fråga 9:
Makten i USA delades i tre delar, vilka?
Fråga 10:
För vilka var situationen oförändrad efter revolutionen?
Vid 1780-talets slut var Frankrike i svår kris. Krigen mot Storbritannien och hovlivet i
Versaille hade tömt statskassan. Samtidigt rådde hungersnöd.
Befolkningen tillhörde tre stånd. Adeln och prästerna hade många privilegier och de
betalade ingen skatt. Det gjorde däremot tredje ståndet som bestod av borgare och bönder.
Men de kunde knappast betala mer.
Kungen, Ludvig XVI, tvingades 1789 sammankalla riksdagen för att lösa problemet. Tredje
ståndet ville införa en ny riksdag – nationalförsamlingen. Kungen skickade då militär till
Versaille och Paris.
I Paris stormade befolkningen den 14 juli fästningen Bastiljen i jakt på kulor och krut.
Händelsen räknas som den franska revolutionens början. Därför firar Frankrike sin
nationaldag detta datum.
Revolutionen spred sig till landsbygden och adeln tvingades lämna ifrån sig sina rättigheter.
Istället införde nationalförsamlingen en deklaration om de mänskliga rättigheterna. ”Frihet,
jämlikhet, broderskap” blev nu revolutionens slagord.
1793 avrättades kungen eftersom han försökt fly och på olika sätt motarbetat revolutionen.
Istället infördes republik. Redan tidigare befann sig Frankrike i krig och nu gick de utländska
trupperna till nya anfall. I detta läge bildades välfärdsutskottet för att leda landets försvar.
Ledaren Robespierre började förfölja ”revolutionens fiender”. Tusentals människor
avrättades. Bland dem var drottningen Marie Antoinette. ”Skräckväldet varade i ett år innan
Robespierre själv avrättades.
Generalen Napoleon Bonaparte tog 1799 makten genom en statskupp. Han förde Frankrike
till seger i krigen mot nästan alla fiender. 1805 gav han också order om anfall mot
Storbritannien. Men den franska flottan led ett svårt nederlag vid Trafalgar. Napoleon
övergick då till ekonomisk krigsföring. Inget europeiskt land skulle få handla med
Storbritannien. Detta kallas kontinentalblockaden.
Ryssland bröt ständigt mot blockaden. 1812 gick Frankrike till anfall mot Ryssland. Men
fienden, kylan, sjukdom och svält förintade den franska armén. Då gjorde många länder i
Europa uppror. Frankrike besegrades och Napoleon tvingades avgå. Han fördes till ön Elba i
Medelhavet men flydde och tog på nytt befälet över den franska armén. Till sist besegrades
han 1814 vid Waterloo i Belgien.
Frankrike var besegrat men idéerna från franska revolutionen överlevde och påverkar än
idag våra liv.
Viktiga begrepp:
Adel
Bastiljen
Borgare
Bönder
”eden i bollhuset”
”frihet, jämlikhet, broderskap”
giljotin
skräckväldet
nationalförsamlingen
Fråga 11:
Hur kom det sig att Frankrike var fattigt?
Fråga 12:
Vilka samhällsstånd slapp betala skatt?
Fråga 13:
Varför sammankallade Ludvig XVI riksdagen?
Fråga 14:
Vilken händelse kallar man för revolutionens början?
Fråga 15:
Vad innebar skräckväldet?
Fråga 16:
Vad gjorde Napoleon efter nederlaget vid Trafalgar?
Den industriella revolutionen förändrade människor sätt att leva. Industrin blev den
viktigaste näringsgrenen istället för jordbruket.
Det hela började i Storbritannien med förbättringar inom jordbruket. Skiftet medförde större
sammanhängande åkrar. Nya metoder gjorde jordbruket effektivare, och nya växter och
bättre boskap gav större avkastning.
Den industriella revolutionen startade i Storbritannien i slutet av 1700-talet, och det
berodde på att det fanns:
Kapital från handeln och det moderniserade jordbruket
Råvaror som ull från jordbruket samt stenkol och järnmalm
Arbetskraft som inte längre behövdes i det moderniserade jordbruket
Uppfinningar inom först textilindustrin och sedan ångmaskinen som blev en viktig
energikälla i de nya fabrikerna
En stor marknad på grund av solkökningen i Storbritannien och genom att kolonierna
var tvungna att handla med Storbritannien.
I industrialiseringens barndom flyttade många från landet till de ställen där fabriker startats.
Där blev de industriarbetare och levde ofta under svåra förhållanden, både i fabriken och i
hemmen. Barnarbete förekom.
Industrialiseringen gjorde att varor kunde produceras i mängder som aldrig tidigare en
annan följd av industrialiseringen var urbaniseringen: att folk lämnade landsbygden och
flyttade in till städer och industrisamhällen. Befolkningen ökade, inte minst genom att
vaccinering mot smittkoppor infördes.
Världen gick in i ”stålåldern” under slutet av 1800-talet och många människor såg ljust på
framtiden tack vare den nya tekniken och vetenskapens framsteg.
Sverige började industrialiseras under andra hälften av 1800-talet. Liksom Storbritannien
startade det i textilindustrin, med Norrköping och Borås som viktiga industristäder. Det
fortsatte inom sågverksindustrin med centrum först i Sundsvallsområdet. Massa- och
pappersindustrin fick allt större betydelse med den ökande läskunnigheten i världen. Inom
verkstadsindustrin fanns en hel rad uppfinnare och företagsledare som gjorde svenska
företag världsledande.
Viktiga begrepp:
Arbetskraft
Arbetsmiljö
Avel
Befolkningsökning
Fabrik
Järnväg
Kapital
Marknad
Råvaror
Skifte
Skogsindustri
Stenkol
Stål
Ull
Urbanisering
Ångbåtar
Ångmaskin
Fråga 17:
Vilka fem huvudsakliga orsaker var bakomliggande till den industriella revolutionen i
Storbritannien?
Fråga 18:
Vad betyder ”urbanisering”?
Fråga 19:
Hur såg människor på framtiden och vad berodde det på?
Fråga 20:
Inom vilken industri började Sverige bli ett industriland?
Första världskriget 1914 – 1918 stod till att börja med mellan två maktblock, på ena sidan
centralmakterna som bestod av Tyskland och Österrike – Ungern och på den andra ententen
med Storbritannien, Ryssland och Frankrike. Allt fler stater drogs in i striderna på någon av
de båda sidorna. Det innebar att kriget kom att föras över stora delar av jordklotet även om
de mest intensiva striderna fördes i Europa och i Mellanöstern. Kriget slutade med att
centralmakterna förlorade men först sedan USA ställt sig på ententens sida 1917.
Historiker har svårt att enas om förklaringar till varför kriget bröt ut de brukar ange
imperialism, kapprustning, nationalism och den bristande demokratin i de krigförande
staterna som några av de viktigaste orsakerna. Kriget ledde till stora förluster i människoliv:
minst åtta miljoner soldater dog och tjugo miljoner skadades. Civilbefolkningarna drabbades
också mycket svårt, och dödsoffren på grund av krigshandlingar, förföljelser, folkmord,
sjukdomar och svält var ännu fler än antalet döda soldater.
I frederna efter kriget ritades kartorna om i stora delar av Europa och Mellanöstern. Nya
stater skapades när Österrike – Ungern och det osmanska riket föll samman. Länderna i
centralmakterna skulle betala krigsskadestånd eftersom segrarmakterna ansåg att de var
skyldiga till att kriget hade startat, mest skulle Tyskland betala eftersom det var det största
landet på den sidan. I fredsavtalet som undertecknades i Paris 1919 bestämde man också att
en internationell organisation som hette NF (Nationernas Förbund) skulle övervaka
världsfreden i framtiden.
I Ryssland bidrog förlusterna i kriget till att det utbröt revolution 1917. Tsaren störtades och
så småningom stod kommunistpartiet makten och skapade den nya diktaturstaten
Sovjetunionen efter ett tre år långt inbördeskrig.
De nordiska länderna var neutrala i kriget och drabbades framför allt ekonomiskt av
händelserna. Det land som drabbades värst i Norden var Finland. Landet hade hört till
Ryssland men blev genom revolutionen där ett självständigt land i december 1917. I
samband med självständigheten skakades landet dock av ett inbördeskrig.
Viktiga begrepp:
Bolsjevik
Centralmakterna
Ententen
Februarirevolutionen
Folkmord
Giftgas
Kapprustning
Kommunist
Kulspruta
Nationernas Förbund
Pacifism
Skyttegrav
Ubåt
Versaillefreden
Västfronten
Östfronten
Fråga 21:
Vilka länder ingick i de olika maktblocken?
Fråga 22:
Vilka olika förklaringar har getts till att kriget bröt ut?
Fråga 23:
På vilket sätt påverkades civilbefolkningen?
Fråga 24:
Vad ledde den ryska revolutionen till?
Nazisterna startade en militär upprustning i Tyskland tvärtemot Versaillefredens
bestämmelser. Hitlers utrikespolitik var till en början framgångsrik. Österrike blev en del av
Tyskland och efter ett möte i München mellan Hitler och ledarna för Frankrike, Italien och
Storbritannien fick Tyskland ta över det tjeckiska Sudentenland. Storbritannien och Frankrike
trodde att de med detta hade räddat världen från krig. Några månader senare erövrade
tyska trupper resten av Tjeckoslovakien.
När Hitler krävde att få polska områden lovade därför Storbritannien och Frankrike att hjälpa
Polen. I augusti 1939 slöt Tyskland och Sovjet en icke-angreppspakt (Molotov-Ribentroppakten). I ett hemligt avtal delade de upp Östeuropa mellan sig. När Tyskland anföll Polen
ställde västmakterna upp på Polens sida. Polen besegrades och delades upp mellan Tyskland
och Sovjet. De baltiska staterna tvingades in i Sovjetunionen. Finland försvarade sig men
besegrades och fick lämna ifrån sig landområden till Sovjet.
Tyskland erövrade Danmark och Norge våren 1940. Efter ett blixtkrig i väster gav sig
Frankrike och därmed hade Tyskland bara em fiende kvar: Storbritannien. Landets ledare
Churchill manade till fortsatt kamp. I slaget om Storbritannien lyckades inte det tyska
flygvapnet skaffa sig herravälde i luften och därmed var faran över för en invasion. Men
Tyskland med bundsförvanterna Italien och Japan verkade oövervinnerliga.
1941 fick Storbritannien två allierade när Tyskland anföll Sovjet och när Japan utan
krigsförklaring anföll USA. Japan hade redan på 1930-talet gått till anfall mot Kina och det
kriget blev en del i andra världskriget. Krigslyckan vände under 1943 när tyskarna stoppades
vid Stalingrad och el-Alamein. I fortsättningen var det de allierade som hade framgångar.
I maj 1945 kapitulerade Tyskland. I Stilla havet fortsatte kriget mot Japan ytterligare några
månades. Efter att USA släppt atombomber över Hiroshima och Nagasaki gav även Japan
upp.
Nazisternas judeförföljelse övergick under kriget i en plan att utrota det judiska folket.
Getton, koncentrationsläger och förintelseläger ingick i det som har fått namnet Förintelsen.
Mellan fem och sex miljoner judar dödades i Förintelsen. Efter kriget ställdes ledande
nazister inför rätta Nürnbergrättegången. De dömdes som krigsförbrytare och för brott mot
mänskligheten.
Viktiga begrepp:
Atombomb
Blixtkrig
El-Almein
Förintelsen
Molotov-Ribbentrop-pakten
Münchenöverenskommelsen
Nürnbergrättegången
Pearl Harbor
Pogrom
Salingrad
Fråga 25:
Varför erbjöd Storbritannien och Frankrike sig att hjälpa Polen?
Fråga 26:
Vilka länder erövrade Tyskland under våren 1940?
Fråga 27:
Vad ingick i det som man nu kallar för Förintelsen?
Fråga 28: Vad hände med ledande nazsiter efter kriget?
Efter andra världskriget erbjöd USA Marshallhjälpen till alla Europas länder. Den bestod av
lån, bidrag och varor. Den amerikanska regeringen ville motverka arbetslöshet och undvika
missnöje som kunde stärka de kommunistiska partierna.
Världshandeln ökade snabbt och Europa återhämtade sig. Många nya varor dök upp i
hemmen, som transistorradio, kylskåpet och tv:n. FN bildades liksom EU:s föregångare Koloch stålunionen.
Segrarmakterna USA Storbritannien, Frankrike och Sovjet hade delat upp Tyskland och Berlin
i fyra zoner (områden). Snart uppstod oenighet mellan väst och öst, framför allt mellan de
enda stormakterna USA och Sovjet. Man började tala om ett kallt krig. 1947 slog
västmakterna ihop sina tyska områden. Sovjet svarade med att blockera vägarna till Berlin.
Västmakterna öppnade så en luftbro. Under ett års tid flög de in flera tusen ton proviant per
dygn innan Sovjet upphävde blockaden. Snart bildades Västtyskland och Östtyskland samt de
bägge försvarsorganisationerna NATO (i väst) och Warszawapakten (i Öst).
Misstron mellan USA och Sovjet ledde till en våldsam kapprustning. När u-båtarna fick
kärnvapen uppstod en terrorbalans. Ingen sida kunde nu vara säker på att vinna även om
man slog till först. Risken för ett kärnvapenkrig var dock stor under Kubakrisen. Amerikanskt
flyg upptäckte sovjetiska avskjutningsramper för kärnvapen på Kuba. Efter allvarliga hot
valde Sovjet att ta bort ramperna. I både Korea och Vietnam hade länderna delats i en
nordlig Sovjetstödd och en sydlig USA-stödd del. I båda områdena utbröt krig med många
miljoner döda. I Korea ingrep FN-trupper och drev tillbaka de nordkoreanska styrkorna. I
Vietnam gav USA upp och lämnade ett krig som orsakat stora protester runt om i världen.
USA landsatte 1969 den första människan på månen.
Vietnam var ett av många länder i Asien och Afrika som frigjorde sig från sin kolonialmakt
efter andra världskriget. Även inom länder uppstod grupper med människor som kämpade
för att förändra, exempelvis kvinnorörelsen.
I Europa inledde den sovjetiske ledaren Gorbatjov en förändring av det sovjetiska samhället.
Men utvecklingen blev snabbare och kraftigare än han trott. 1989 bröts sig den ena
öststaten efter den andra loss från Sovjet och övergick till demokrati. Muren revs i Berlin och
till sist föll också Sovjet sönder i femton olika stater. Kalla kriget var över.
Viktiga begrepp:
Berlinblockaden
Berlinmuren
Kubakrisen
Domino-teorin
Förenta Nationerna (FN)
Järnridån kalla kriget
Kol- och stålunionen
Kärnvapen
Luftbro
Marshallhjälpen
Fråga 29:
Vad innebar Marshallhjälpen?
Fråga 30:
Varför blockerade Sovjet vägarna till Berlin?
Fråga 31:
Vad hände när u-båtarna fick kärnvapen?
Fråga 32:
Vad hände 1989?
