Historia A

Historia A
Svep genom
Världshistorien
Forntiden
De första människorna
Liksom alla andra djur har
människan utvecklats gradvis i ett
samspel med naturen. Våra äldsta
förfäder för fem miljoner år sedan
skilde sig från sina närmaste
släktingar bland aporna genom sin
upprätta gång. När händerna blev
fria utvecklades finmotoriken, vilket
bland annat gjorde det möjligt att
använda redskap. Steg för steg
ökade hjärnans kapacitet. Den
människoart vi själva tillhör, homo
sapiens, uppstod för minst 100 000
år sedan i Afrika och spred sig sedan
över världen. Homo sapiens skilde
sig från föregångarna främst genom
sin förmåga att använda språket.
Under större delen av sin historia
har homo sapiens livnärt sig som
jägare och samlare. Grupper om
några få familjer har alltefter
årstidernas gång rört sig mellan
olika födokällor i landskapet.
Männen har ansvarat förjakten,
medan kvinnorna tagit hand
ambarnen och samlat in ätliga
växter i den närmaste omgivningen.
För ungefär 10 000 år sedan började
människorna odla jorden, först på
bergsluttningarna i Mellanöstern,
sedan i flera andra delar av världen.
Därmed blev det möjligt att försörja
en tätare befolkning.
Men övergången till jordbruket
medförde också att människorna
fick arbeta hårdare och blev mera
utsatta för sjukdomar. När de blev
bofasta gick det också att samla på
sig egendom. Skillnaden mellan
fattig och rik började framträda.
De första högkulturerna
Omkring 3000 f.Kr. uppstod de
första högkulturerna i
Mesopotamien och Egypten. Genom
konstbevattning av slätterna kring
Eufrat, Tigris och Nilen kunde man
öka jordbrukets avkastning så att
inte alla behövde arbeta med att
framställa livsmedel. Präster och
kungar styrde över mera
differentierade samhällen med olika
yrkesgrupper och samhällsklasser.
Bland de stora tekniska och
kulturella framstegen som skedde
kan nämnas metallframställningen
och skrivkonsten.
Antiken
Antiken är ett samlande namn för
tidsperioden som omfattar
Greklands och Roms storhetstid.
Den antika kulturen har lämnat
många spår efter sig. Den har
format våra estetiska ideal, lyft fram
och diskuterat frågor som rör politik
och samhällsliv och lagt grunden till
det vetenskapliga tänkandet.
Grekland - Europas vagga
Genom handeln spreds inflytandet
från Mellanösterns högkulturer till
östra Medelhavets stränder. De
första europeiska högkulturerna
växte fram på Kreta och i Mykene
under det andra årtusendet f.Kr.
Efter 1000-talet dominerades
Medelhavshandeln av fenicierna,
som bland annat utvecklade ett
ljudalfabet med 22 tecken. Under
samma tid spreds användningen
av järn i Medelhavsområdet.
Greklands storhetstid inleddes på
700-talet. Grekernas samhälle var
politiskt splittrat i en mängd
stadsstater, som bara hölls samman
av det gemensamma språket och
religionen. I samband med
försvarskriget mot perserna på 400talet fick Aten en ledande ställning.
Efter flera krig besegrades Aten år
404 av sin främste rival bland de
grekiska stadsstaterna, Sparta.
Under denna tid utvecklades i staden
ett demokratiskt styrelseskick . På
300-talet erövrades de flesta
stadsstaterna av Makedonien, ett
grekiskt kungarike i norr, och
inordnades i ett hellenskt förbund.
Under ledning av Alexander den
store besegrade det hellenska
förbundet perserna och formade ett
jätterike från Indien i öster till
Libyen i väster. Efter Alexanders död
föll riket sönder, men handel och
kultur blomstrade under den period
av kulturblandning mellan öst och
väst som kallas hellenismen.
Det antika Grekland har haft stor
betydelse för Västerlandets kultur.
Dess filosofer närmade sig vad vi
idag betecknar som en vetenskaplig
inställning till studiet av
verkligheten. Den grekiska konsten
och arkitekturen har på samma sätt
satt sin prägel på Västerlandets
estetiska ideal.
Det romerska riket
Roms historia går tillbaka til1600talet f.Kr. Till en början styrdes Rom
av kungar men omkring 500 f.Kr.
infördes ett republikanskt
styrelseskick. Den mäktigaste
institutionen var senaten, där alla
viktiga frågor avgjordes av 300 män
ur de rikaste familjerna i staden. Det
fanns också en folkförsamling men
den hade inte så stor makt.
Genom att besegra en rad andra
småstater lade romarna under sig
hela Italien. Sedan utkämpade de
tre hårda krig mot den feniciska
handelsstaden Karthago på Afrikas
norra kust. Först år 146 f.Kr. hade
de till slut segrat och därmed blivit
den dominerande makten i
Medelhavsområdet.
De många åren av krig och
erövringar fick stora ekonomiska
och sociala återverkningar i Italien.
Flera inbördeskrig avlöste varandra
när de olika fältherrarna stred med
varandra om makten. För en tid
lyckades Julius Caesar göra sig till
envåldshärskare, men han
mördades av sina motståndare. Den
slutlige segraren i maktkampen blev
Caesars adoptivson Augustus. Med
honom inleddes
kejsartiden i Rom. Augustus tog
kontroll över hela armen och stärkte
centralmakten i Rom. Det blev
inledningen till en fredlig period
med blomstrande handel och
växande välstånd. Under 100-talet
e.Kr. nådde romarriket sin största
utbredning. Särskilt i Västeuropa
spreds romersk kultur och romerskt
stadsliv till trakter som tidigare hade
haft en mera lantlig prägel.
Även om stormännen i dessa riken
försökte bevara den antika kulturen
blev resultatet så småningom att
samhället föll tillbaka till en mera
primitiv nivå. Skrivkonsten föll
nästan i glömska och bevarades
bara inom kyrkan. Ett kyligare klimat
och pestens härjningar medförde
också att folkmängden gick tillbaka i
Europa.
Bristen på pengar låg också bakom
styrelsesättet i de feodala rikena.
Adelsmän fick landområden i län av
kungen mot att de ställde upp med
riddare i hären eller på annat sätt
tjänade honom. De blev därigenom
hans vasaller och fick svära en
trohetsed.
Vid sidan av kungarna och adeln
utgjorde kyrkan en tredje
Däremot blomstrade handel och
maktfaktor i samhället.
Kristendomen uppstod i
kultur i det arabiska väldet, som
Kristendomen spred sig under
Palestina/som utgjorde en del av
sträckte sig från Spanien i väster,
medeltiden över hela Europa,
det romerska riket. På 300-talet
över Nordafrika och Mellanöstern
samtidigt som den splittrades i en
gjorde kejsar Konstantin
ända till floden Indus i öster. Där
östlig grekiskortodox och en västlig
kristendomen till statsreligion.
bevarades arvet från antikens kultur romersk-katolsk del. Kyrkan blev en
I slutet av 300-talet delades
och vetenskap.
mycket rik institution med
romarriket upp i en västlig del som
vidsträckta jordegendomar. Via dess
styrdes från Rom och en östlig som Man kan se vikingatågen som den
kontaktnät spred sig idéer och
hade Konstantinopel som
sista av folkvandringarna.
tekniska nyheter övergränserna.
huvudstad. Det stora imperiet hade Vikingarna ägnade sig både åt
Kyrkan gav också en religiös
då sedan lång tid befunnit sig i kris. plundring och handel. Österut for de motivering till det rådande
Den östra delen var mest livskraftig med sina drakskepp på de ryska
samhällssystemet: Gud hade
med tätare befolkning och bättre
floderna ända till Kaspiska havet, i
bestämt att vissa människor skulle
ekonomi. Det visade sig när de
västerled sökte de sig ner utmed
be och andra strida för alias räkning,
germanska folkvandringarna sköt
Europas kuster och över Atlanten till medan det stora flertalet hade till
fart under 400-talet. Medan Östrom Grönland och Amerika. På flera
uppgift att arbeta.
stod emot anstormningen saknade ställen, till exempel i England och
Västrom kraft att försvara sig. År
Normandie, grundade vikingarna
Högmedeltiden (1000-1300)
476 avsattes den siste kejsaren i
egna riken.
Under högmedeltiden skedde stora
Rom, vilket brukar få markera slutet
framsteg inom jordbruket. Med
på den antika epoken.
Feodalismen
hjälp av hjul plog och kragsele på
Omkring år 1000 hade ett nytt
dragdjuren kunde bönderna
samhällssystem växt fram i Europa, bearbeta jorden effektivare.
feodalismen. Det var ett
Åkerarealen ökade också genom
jordbrukssamhälle,
där
den
politiska
att man odlade upp ny mark och
Under 1500-talet började filosofer
centralmakten var svag och
övergick från tvåskifte till treskifte.
och författare använda ordet
överklassen (adeln) lade beslag på
Samtidigt som jordbruket blev
"medeltiden" om de tusen år som
en stor det av böndernas
effektivare ökade befolkningen
förflutit sedan det västromerska
produktion. Jordbruket var
kraftigt. Också handeln fick ett
rikets fall omkring 500 e.Kr. De såg
organiserat i stora gods med en
uppsving, något som underlättades
medeltiden som en mörk och
borg eller ett slott i centrum. Där
av att en större mängd pengar kom i
primitiv period. Dagens historiker
huserade en storman som herre
omlopp. Genua, Florens och
ger en mera nyanserad bild och
Venedig i Norditalien blev viktiga
framhäver de framsteg som skedde, över jorden. En del av denna
brukade
han
i
egen
regi,
resten
var
handelsstäder för exklusiva varor
särskilt under högmedeltiden.
utarrenderad till bönderna i byar
från Orienten, medan det tyska
runtomkring.
Bönderna
måste
göra
handelsförbundet Hansan fraktade
Äldre medeltid (500-1000)
dagsverken
och
överlämna
en
del
av
fisk, salt och järn över haven i norr.
Medeltidens första århundraden
sin
skörd
till
sin
herre,
som
också
De allt rikare städerna bröt sig fria
kallas också för folkvandringstiden.
avgjorde
alla
rättstvister
på
godset.
från feodalismen och styrde sig i
Det var en orolig period, då
Många
bönder
var
livegna
–
de
fick
stor utsträckning själva.
krigarföljen drog fram över Europa
inte
flytta
från
sin
jord.
Det
feodala
och hela folkgrupper bytte
samhället fanns inte mycket pengar Handelsmän och hantverkare
bosättningsområde. Det
utan man levde mest på lokal
(borgerskapet) var organiserade i
västromerska riket föll sönder och
produktion
eller
bytte
vara
mot
gillen och skrån som övervakade
förvandlades till ett lapptäcke av
vara.
varornas kvalitet och pris.
germanska kungadömen.
Medeltiden
Under högmedeltiden var den
katolska kyrkan som mäktigast.
Påven stred med kejsare och kungar
om vem som skulle bestämma, inte
bara i religiösa frågor utan också
politiskt. Kyrkans inflytande kom
också till uttryck i korstågen, då
kristna riddare drog ut för att återta
Palestina från islam. Till en början
hade de framgång men i slutet av
1200-talet gick det sista av
korstågsrikena förlorat. Korstågen
fick störst betydelse på det
kulturella planet.
I Konstantinopel och i arabländerna
mötte européerna mera utvecklade
civilisationer och kunde ta lärdom
av deras landvinningar.
Även kyrkan råkade in i en kris
under senmedeltiden. Påven
förlorade striden mot kungar och
kejsare om den världsliga makten. I
flera länder uppträdde "kättare"
som vände sig mot den prakt och
rikedom som de kyrkliga ledarna
omgav sig med. De ville återgå till
enkelheten och fattigdomen hos de
första kristna och menade att Bibeln
innehöll allt som behövdes för att
en människa skulle få frälsning.
Hansan dominerade helt handeln
över Östersjön och fick därmed
också stor politisk makt.
Kalmarunionen bestod under hela
1400-talet men under starka inre
spänningar. Adeln i Sverige
reagerade mot den danska kungens
försök att göra sig enväldig,
bönderna mot de höga skatterna.
Bergsmännen som exporterade järn
hade intresse av goda
handelsförbindelser med Hansan.
Svensk medeltid
På 1430-talet inträffade
För tusen år sedan existerade
Engelbrektupproret, som riktade sig
Sverige inte som ett enat land. De
mot den danske kungen. Senare
olika landskapen styrde sig själva
verkade riksföreståndaren Sten
efter egna lagar som bevarades i
Sture d.ä. och hans efterträdare för
muntlig tradition. Alla fria män fick att frigöra Sverige från
Senmedeltiden (1300-1500)
vara med på tinget, där man fattade Kalmarunionen och skapa en svensk
Omkring 1300 började folkökningen beslut i gemensamma
nationalstat.
plana ut. Flera svältkatastrofer
angelägenheter, men hövdingar och
svepte fram över kontinenten, bland stormän hade mest att säga till om.
annat därför att klimatet åter blev
kyligare med missväxt som följd. Det Man dyrkade de gamla nordiska
var alltså en redan försvagad
gudarna. Kristendomen började
befolkning som drabbades när
vinna insteg i Sverige på 1000-talet. 1500-1600-taten utgör en
digerdöden (pesten) 1346 nådde
Det var stormännen som först
övergångstid mellan medeltidens
Europa. En tredjedel av
anslöt sig till den nya religionen.
feodalsamhälle och de modernare
befolkningen dog. Men de som
För dem var detta ett steg mot att
samhällssystem som börjar
överlevde fick det bättre ställt.
införa det feodala
framträda på 1700-talet.
Bristen på arbetskraft gjorde att
samhällssystemet, som de stiftat
lönerna steg. Bönderna gjorde
bekantskap med på kontinenten. I
Europa upptäcker världen
uppror och kunde tilltvinga sig
samband med kristendomens
Kring år 1500 seglade europeiska
bättre villkor på godsen.
införande framträdde också kungar skepp ut över världshaven.
som erkändes både i Götaland och
Portugiserna öppnade en ny sjöväg
Under senmedeltiden stärkte
Svealand.
till Indien runt Afrika. Columbus
kungarna sin ställning på adelns
korsade Atlanten och nådde
bekostnad. Genom att ta upp
Med början under Birger Jarl på
Amerika, där spanjorerna erövrade
skatter i form av pengar kunde de
1200-talet blev centralmakten
de mäktiga indianrikena i
anställa soldater och ämbetsmän
starkare. De gamla landskapslagarna kontinentens inre. Stora rikedomar
istället för att dela ut jord till
ersattes av lagar som gällde i hela
fördes på handelsskeppen till
vasaller.
landet. Precis som i andra feodala
Europa. Genom den växande
länder fanns det i Sverige adelsmän fjärrhandeln kunde köpmännen i
Även den vapentekniska
som hade stora jordegendomar och Europa öka sina rikedomar. Den
utvecklingen gynnade kungarna.
var befriade från skatt mot att de
ekonomiska verksamheten antog en
Fotsoldater utrustade med armborst ställde upp som riddare i kungens
mera kapitalistisk prägel.
och långbågar visade sig överlägsna här. Men bönderna var friare i
Bankirfirmor knöt samman nätet av
adelns riddarhärar, till exempel
Sverige än nere på kontinenten.
handelsstäder och lånade ut stora
under "hundraårskriget" mellan
Någon livegenskap förekom inte.
penningsummor till furstarna. Men
England och Frankrike.
År 1397 bildades en union av de
de flesta människorna försörjde sig
nordiska länderna under den danske alltjämt inom jordbruket och den
kungens ledning, Kalmarunionen.
gamla adliga överklassen hade
Stormännen i det tre länderna ansåg fortfarande högst status.
att de måste gå samman för att
hävda sig mot det växande tyska
inflytandet i Norden.
Nya tider, nya
världar
Renässans och reformation
Nya tankar om människan och
universum växte fram. Renässansen
förespråkade en mera världstillvänd
livssyn och hyllade
människonaturens rikedom och
skaparförmåga. En ny världsbild
med solen i centrum istället för
jorden tog form då en rad tänkare
började söka sanning ur fakta och
iakttagelser istället för abstrakta
spekulationer.
Den katolska enhetskyrkan
splittrades då Martin Luther och
Jean Calvin gick till storms mot vad
de ansåg vara en förvanskning av
Bibelns lära. Reformationen födde
upproriska tankar bland de fattiga
men Luther menade att kungar och
furstar skulle styra kyrkan. Den
katolska kyrkan gick till motoffensiv
och de religiösa striderna vävdes
samman med tidens politiska
konflikter.
Kungligt envälde och krig
Alltsedan senmedeltiden hade
kungarna försökt stärka sin
maktställning och bygga upp mera
centraliserade stater. Denna
utveckling fortsatte nu. Europas
dominerande maktcentrum under
1500-talet var den habsburgska
furstesläkten. Dess strävanden att
bevara och stärka sitt välde mötte
motstånd från andra stater. Denna
konflikt utgör en huvudlinje i 1500och 1600-talets stormaktspolitik.
Under 1500-talet var den spanska
delen av det habsburgska väldet
Europas mäktigaste stat. Den
spanske kungen Filip II var en
glödande förespråkare för
katolicismen och kom i konflikt med
protestanterna i Holland och
England. Han besegrades av
engelsmännen i ett stort sjöslag
1588, varefter Spanien gradvis
förlorade sin ledande ställning.
Den andra grenen av habsburgarna
representerades av Filip II:s bror
Ferdinand, som styrde över
Österrike och var kejsare i det
tyskromerska riket.
De tyska furstarna gjorde revolt då
han ville stärka rikets enhet och
bekämpa protestantismen.
Resultatet blev en europeisk
storkonflikt, det trettioåriga kriget,
där Spanien stödde kejsaren, medan
Holland, Frankrike och Sverige
anslöt sig till hans motståndare. En
tredjedel av befolkningen i Tyskland
dog. Kriget slutade 1648 med den
westfaliska freden, som innebar ett
nederlag för habsburgarna. Maktens
centrum flyttades västerut till
Holland, England och Frankrike.
De nya stormakterna
De ledande staterna efter 1648 var
sådana som anknöt till de nya
tendenserna i tiden. l Holland låg
makten hos städernas köpmän,
skeppsredare och bankirer. Landet
blev för en tid den dominerande
handelsmakten i Europa.
Sverige blir ett enat rike
Med stöd från Hansan lyckades
Gustav Vasa i början på 1520-talet
frigöra Sverige från den danska
dominansen. Under sin långa
regeringstid fram till 1560 byggde
han upp en stark centralmakt, trots
motstånd från både bönder och
adelsmän. På Västerås riksdag 1527
anslöt sig Sverige till reformationen.
Staten övertog kyrkans rikedomar,
vilket betydde att en fjärdedel av
gårdarna i landet kom att ägas av
kronan. Kungamakten stärktes
ytterligare genom ett effektivare
skattesystem. År 1544 beslöt
riksdagen att kronan för all framtid
skulle gå i arv inom Vasaätten.
Kalmar slott är en av de bäst
bevarade vasaborgarna.
Stormaktstiden
Rikets enande och
maktkoncentrationen till kungen låg
För England blev 1600-talet en
till grund för en djärvare svensk
orolig period med hårda konflikter
utrikespolitik. Framför allt syftade
mellan kungamakten och
denna till kontroll över den
parlamentet. Striden slutade med
lönsamma Östersjöhandeln. Här
en kompromiss med stort inflytande kunde Sverige dra fördel av att de
för parlamentet, där handelsmän
omgivande staterna i början av
och marknadsinriktade jordbrukare 1600-talet var splittrade. Sverige
var väl företrädda. I Frankrike
byggde upp ett herravälde i
däremot styrde kung Ludvig XIV
Baltikum. Gustav II Adolf anslöt sig
enväldigt. Både kulturellt och
till kejsarens motståndare i
politiskt var Frankrike under hans
trettioåriga kriget, vilket ledde till
regeringstid den ledande staten i
att Sverige fick besittningar i
Europa.
Tyskland.
I slutet av 1600-talet inleddes en ny
period av krig, då Ludvig XIV
försökte utvidga sitt rike.
Utvecklingen i Östeuropa gick
delvis i en annan riktning än i
Västeuropa. Godsägarna inriktade
ekonomin på spannmålsexport och
skärpte livegenskapen för bönderna.
Städernas hantverk och köpenskap
stagnerade. Tidigare ledande stater
som Österrike och Polen
försvagades, medan Ryssland i
slutet av 1600-talet framträdde som
en ny stormakt under ledning av
tsar Peter l.
Genom flera krig erövrade Sverige
Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän
och Gotland från Danmark.
Stormaktspolitiken innebar att
skattetrycket ökade i Sverige.
Bondebefolkningen drabbades
också hårt av de militära
utskrivningarna. Adeln däremot blev
rikare, dels genom erövringar och
krigsbyten, dels genom att en stor
del av jorden kom i dess ägo, när
staten sålde ut sina tillgångar för att
finansiera krigen. Politiskt blev
högadeln också mäktigare, särskilt
under de perioder då tronföljarna
var minderåriga och landet styrdes
av förmyndarregeringar.
På 1680-talet bröts högadelns
dominans, då Karl XI blev enväldig
kung och tog tillbaka större delen av
den jord som kronan förlorat till
adeln (reduktionen). Karl XI förde en
försiktig utrikespolitik. Den reform
av militärmakten han genomförde
(indelningsverket) syftade till försvar
istället för nya erövringar. Men
under hans efterträdare Karl XII
drogs Sverige in i det stora nordiska
kriget. Efter inledande framgångar
led den svenska armen ett
katastrofalt nederlag mot Ryssland
vid Poltava, och efter Karl XII:s död
1718 var stormaktstiden slut.
Revolutionernas
tidevarv
1700-talet var en brytningsperiod i
historien. Då inleddes i England den
industriella revolutionen, som skulle
förändra människornas levnadssätt i
grunden. Vid samma tid försökte
man i den amerikanska och franska
revolutionen införa ett nytt
styrelsesätt med större jämlikhet
mellan medborgarna och en
regering som representerade folket.
På så vis lades grunden för det
moderna samhället.
Upplysningen
En förutsättning för de ekonomiska
och politiska omvälvningarna var
upplysningen, en tankeströmning
som dominerade kulturlivet under
1700-talet. Upplysningsfilosoferna
menade att människan skulle bruka
sitt förnuft istället för att blint böja
sig för kyrkans dogmer eller invanda
tankesätt. Med den utgångspunkten
var de också kritiska mot de
rådande politiska och sociala
förhållandena. Samhället borde
styras på ett mera framstegsvänligt
sätt med större folkligt inflytande,
menade de och lade fram olika
förslag, alltifrån Rousseaus
direktdemokrati till Voltaires
"upplysta despoti.
1700-talets maktstrider
En av de "upplysta despoterna" var
Fredrik den store. Han var kung i
Preussen, den nya stormakten i
Östeuropa. L mitten av 1700-talet
angrep han Österrike och fick stöd
från Frankrike. Men England och
Nederländerna ingrep på Österrikes
sida för att slå vakt om
maktbalansen i Europa. I slutet av
århundradet ledde maktstriderna
mellan Preussen, Österrike och
Ryssland till att de delade upp Polen
mellan sig.
1799 avslutades
revolutionsperioden, då general
Napoleon Bonaparte blev Frankrikes
diktator.
Under 1800-talets första år gick
Napoleons arméer segrande fram.
Höjdpunkten på hans bana
inträffade efter 1807, då Frankrike
och Ryssland delade upp den
europeiska kontinenten
sinsemellan. Men Storbritannien
motsatte sig Frankrikes dominans.
När Napoleon 1812 gick till angrepp
mot Ryssland led han nederlag. Alla
Under 1700-talet började
de ledande europeiska makterna
européerna anlägga storskaliga
bildade en allians mot Frankrike. År
jordbruk för framställning av
1815 led Napoleon sitt definitiva
exportgrödor i kolonierna, så
nederlag vid Waterloo.
kallade plantager. De bemannades
Fredsförhandlingarna vid
med slavar från Afrika. Slavhandeln Wienkongressen ledde till att
och plantagerna ökade
Ryssland och Preussen flyttade fram
kolonialsystemets lönsamhet.
sina positioner i Europa, medan
Samtidigt ledde konkurrensen
Storbritanniens herravälde på haven
mellan de ledande kolonialmakterna och i kolonierna stärktes.
Frankrike och England till krig både i
Indien och Amerika. Frankrike
Den industriella revolutionen
förlorade.
I slutet av 1700-talet inleddes den
industriella revolutionen i
Kort därefter störtades emellertid
Storbritannien. Där fanns både
det engelska kolonialväldet i
kapital, arbetskraft och en marknad
Nordamerika av en revolution från
för det nya produktionssättet, som
nybyggarnas sida. Den amerikanska byggde på produktion av varor i stor
revolutionen vägleddes av
skata med hjälp av maskiner och
upplysningsidéerna om mänskliga
anställda arbetare.
rättigheter och demokrati, men det Genombrottsbranschen var
var ideal som bara gällde för fria vita textilindustrin, där uppfinningar av
män.
mekaniska maskiner för spinneri och
vävning öppnade för
Franska revolutionen och Napoleon fabrikstillverkning.
Efter nederlaget i kolonialkrigen var
Frankrike ett samhälle i kris.
En viktig förutsättning var också att
Statsfinanserna var i oordning och
energiförsörjningen och
missnöjet med ståndssamhällets
transportsystemet omdanades. Här
orättvisor växte. Detta ledde 1789
spelade uppfinningen av
till en revolution. Den gamla
ångmaskinen en avgörande roll.
ståndsriksdagen omvandlades till en Tidens viktigaste energikälla var
nationalförsamling dit tre
stenkolet, och vid gruvorna kom
fjärdedelar av alla män hade
ångmaskinen väl till pass för att
rösträtt. Kyrkans egendom såldes ut pumpa upp vatten och hissa upp
och adelsprivilegierna avskaffades. kolet. Men även fabrikernas
När alltmer radikala krafter tog över maskiner kunde drivas av
och Frankrike kom i krig med
ångmaskiner, och detta gjorde att
grannländerna utbröt
man blev oberoende av vattenkraft
"skräckväldet', med omfattande
vid industriernas lokalisering.
avrättningar av alla som stämplades Slutligen satte man hjul på
som revolutionens fiender.
ångmaskinen och fick ett lokomotiv
- kraftkällan vid den industriella
revolutionens viktigaste
transporttekniska landvinning,
järnvägen.
Genom den industriella
revolutionen förändrades
människornas levnads- och
arbetssätt radikalt. De fattiga
lämnade jordbruket och bylivet och
samlades i städernas fabriker och
arbetarkvarter. Där var villkoren
ofta hårda, ohälsosamma och
otrygga, inte minst för kvinnorna
och barnen, som under
industrialismens barndom gärna
anlitades som billig och lättstyrd
arbetskraft.
Sverige under revolutionernas
tidevarv
Efter Karl XII:s död avskaffades det
kungliga enväldet i Sverige och
frihetstiden tog vid. Landet styrdes
då av rådet, som tillsattes av
riksdagen. Där kom så småningom
två partier, "hattar" och "mössor'
att strida om inflytandet. Hattarna
förespråkade en merkantilistisk
politik och ville återupprätta
stormaktsväldet. Men krig mot
Ryssland och Preussen ledde till
nederlag och statsfinansiell kris och
hattarna förlorade sin makt till de
yngre mössorna. Dessa
eftersträvade sparsamhet och
fredliga relationer med omvärlden
och ville särskilt gynna jordbruket.
När de också började angripa adelns
privilegier genomförde den unge
kungen Gustav III en statskupp 1772
och gjorde slut på frihetstiden.
avskaffat de flesta av adelns
privilegier. Men missnöjet i landet
bestod och 1792 blev kungen
mördad under en maskeradbal på
slottet.
Efterträdaren Gustav IV Adolf förde
en konservativ politik.
Internationellt allierade sig Sverige
med Napoleons fiender, och när
denne gick samman med den ryske
tsaren kom Sverige återigen i krig
med Ryssland 1808. Sverige led
nederlag och förlorade Finland.
Detta ledde till en militärkupp där
kungen avsattes. Landet fick en ny
författning grundad på
upplysningsidéerna om
maktdelning. Nu sökte Sverige stöd
hos Frankrike och den franske
marskalken Jean Baptiste
Bernadotte utsågs till tronföljare.
Denne valde emellertid att liera sig
med Ryssland och kom därmed
att föra Sverige till den segrande
sidan i Napoleonkrigen. Som
resultat av detta blev Norge 1814
ett svenskt lydland.
Årtiondena kring 1800 var en orolig
tid med statskupper och krig. Men
sedan gick Sverige in i en lång
period av fredlig utveckling som
fortsätter än idag.
Borgerlighetens
århundrade
Efter Napoleonkrigen försökte det
gamla samhällets makthavare
återställa ordningen och förhindra
nya revolutionära resningar. Men
Gustav III:s statskupp ledde till att
det gick inte att hejda den
kungamakten åter stärktes. Han ville utveckling som inletts genom
vara en upplyst monark och
industrialiseringen och den franska
gynnade konst och vetenskap. Men revolutionen. Under 1800-talets
oppositionen växte både från adeln lopp fick de traditionella
och de oprivilegierade grupperna.
makthavarna ge vika för den
För att ena landet gick Gustav III till framväxande borgerlighetens krav.
angrepp mot Ryssland 1788, men
kriget gick dåligt och många
De politiska ideologierna
adelsmän motsatte sig öppet
De moderna politiska ideologierna
kungen. Är 1789 gjorde han sig till
växte fram som svar på de stora
envåldshärskare. Det skedde med
stöd från de ofrälse stånden i
riksdagen sedan han i gengäld
samhällsförändringarna i slutet av
1700-talet: industrialismens
genombrott och franska
revolutionen. Liberalismen, som
främst hade sin förankring inom
medelklassen, angrep de gamla
ståndsprivilegierna och
förespråkade en marknadsekonomi
utan statliga ingripanden.
Konservatismen varnade för att
alltför snabba förändringar kunde
leda till samhällets upplösning. Den
vann mest stöd inom den
traditionella överklassen och bland
de mest förmögna. Socialisterna
gjorde sig till talesmän för den
framväxande arbetarklassen. De
menade att klassmotsättningen
mellan arbetare och kapitalister
skulle leda till ett nytt
samhällssystem, där
privategendomen avskaffats.
Samhällsdebatten blev allt livligare
och mera offentlig under 1800-talet.
Tidningar och böcker spreds i allt
bredare kretsar, man höll möten
och bildade politiska partier.
Reformister, revolutionärer och
reaktionärer
Efter Napoleonkrigen dominerade
konservativa makthavare den
politiska scenen i Europa, men
under de följande decennierna
försvagades deras ställning. I
Storbritannien kom liberalerna till
makten 1830 och en rad reformer
genomfördes som stärkte de
borgerliga industriintressena i
samhället. I Frankrike blev
utvecklingen mera dramatisk. Både
1830 och 1848 bröt revolutioner ut
med deltagande både av den
borgerliga medelklassen och
arbetarna. 1848 års revolution gav
upphov den en våg av revolter mot
den gamla ordningen över hela
Europa.
Rörelser med krav på demokratiska
reformer och social rättvisa
formades nästan överallt. Men i
Ryssland satt det tsaristiska
självhärskardömet kvar i orubbat
bo, trots att livegenskapen
avskaffades 1865.
Decennierna efter 1850 präglades
av en ekonomisk högkonjunktur.
Industrialismen började på allvar
spridas även utanför Storbritannien.
En viktig faktor bakom denna
utveckling var de stora
järnvägsbyggena som pågick under
denna period. De knöt samman
länder och landsdelar och
befordrade handelns och
produktionens tillväxt.
1840-talet inleddes en liberal
reformperiod. Riksdagen beslutade
om allmän folkskola och
näringsfrihet. Är 1865 avskaffades
ståndsriksdagen och ersattes av en
tvåkammarriksdag. Reformen
innebar en kompromiss, där
rösträtten var begränsad efter
egendom och inkomst. Första
kammaren fick en tydlig
överklassprägel och i andra
kammaren dominerade bönderna.
Nationalismen
Under 1800-talet blev
nationalismen en ny politisk kraft i
Europa. I stora riken som det
habsburgska väldet började olika
folkgrupper uppleva sig som skilda
nationer och krävde att få bilda
självständiga stater. Folk med
samma språk och kultur som levde
splittrade i olika stater försökte
istället gå samman.
lika rättigheter - också för
kvinnorna?
Under 1800-talet blev kvinnans
ställning en alltmera omdebatterad
fråga. Kvinnorna var omyndiga och
hade begränsad arvsrätt. Samhällets
modernisering förändrade
förhållandet mellan könen. I
arbetarklassen blev
familjeförhållandena friare, medan
kvinnorna i den nya borgerligheten
Under 1860-talet enade Bismarck de förlorade den viktiga roll de haft för
tysktalande områdena i ett rike
familjernas försörjning i
under preussisk ledning. Ungefär
bondesamhället.
samtidigt bildades Italien. Också i
USA skedde ett slags nationsbygge. De liberala reformerna vid
Den indianska
århundradets mitt gav de ogifta
ursprungsbefolkningen fördrevs
kvinnorna myndighet och rätt att
allteftersom nybyggarna flyttade
fritt bedriva näringsverksamhet,
västerut. På 1860-talet försökte
men i de flesta avseenden bestod
sydstaterna bryta sig ur unionen
kvinnornas underordnade
men besegrades av nordstaterna i
ställning.
ett inbördeskrig. Resultatet blev
bland annat att slaveriet
avskaffades i hela USA.
Imperialismens
epok
teknik, nya produkter och nya
arbetsmetoder. Samtidigt spred sig
industrialismen till en rad nya
länder. Aktiebolag och affärsbanker
förändrade företagsamhetens
villkor, och staten fick en aktivare
roll i ekonomin. Med början under
lågkonjunkturen på 1800-talet gick
man i många länder ifrån de liberala
idealen för näringslivet.
Konkurrensen sattes ur spel då
företagen slöt sig samman i karteller
och när det gällde det
internationella varuutbytet gav
frihandeln vika för protektionism,
tullpolitik.
Folkomflyttningar och
demokratiska reformer
Under perioden 1880-1914 flyttade
människorna som aldrig förr. 40
miljoner européer emigrerade till
USA. Men den största
folkomflyttningen gick från
landsbygden in till städerna.
Folkomflyttningarna och arbetarnas
villkor inom industrin skapade social
oro och skärpta klassmotsättningar.
Arbetarrörelsen blev en betydande
kraft och krävde politiskt inflytande.
I många länder infördes allmän
rösträtt för män under 1900-talets
början. Man fattade också beslut
om sociala reformer som minskade
människornas otrygghet och
mildrade fattigdomen.
Imperialismen
I slutet av 1870-talet inleddes en
Sverige inför den nya tiden
kapplöpning mellan de ledande
Förlusten av Finland i 1808-1809 års Europeisk världserövring och en
europeiska staterna om att erövra
krig betydde slutet på Sveriges
landområden på andra kontinenter.
snabb utveckling av industrin satte
försök att spela en stormaktsroll j
sin prägel på perioden 1870-1920. I Storbritannien och Frankrike
Europa. 1800-talet kom istället att
skaffade sig de största
många länder genomfördes
präglas av fredligt uppbygge och
kolonialväldena. Afrika och södra
demokratiska reformer. Men
ekonomisk utveckling. Jordbruket
perioden slutade med en katastrof: Asien delades upp. Kina blev ingen
moderniserades genom skiften och det första världskriget.
koloni, men förlorade det mesta av
nya odlingsmetoder, och
sin självständighet. Japan värnade
hemslöjden expanderade.
Den andra industriella revolutionen sitt oberoende, moderniserades och
Sågverksindustrin blev en
började självt uppträda som en
Under senare delen av 1800-talet
betydande exportnäring efter
imperialistisk erövrare. Den ryska
utvecklades nya metoder för
århundradets mitt och
framställning av stål. Elektricitet och imperialismen expanderade i det
järnvägsnätet byggdes ut med hjälp olja började användas som
egna närområdet istället för i
av stora statliga investeringar.
energikällor och en rad uppfinningar främmande världsdelar. Även USA
såg dagen ljus. Vetenskapen fick en skaffade sig kolonier.
Under Karl XIV Johans regeringstid
ökad roll då det gällde att ta fram ny
fördes en konservativ politik men på
Bakom erövringarna låg ekonomiska
motiv men också en aggressiv
nationalism och
herrefolksmentalitet. Imperialismen
gick hand i hand med föreställningar
att den vita rasen var överlägsen
alla andra.
När de i början av 1918 förlorade
valet till en konstituerande
församling införde de
enpartidiktatur. Efter tre års
inbördeskrig utropades 1922 den
nya staten Sovjetunionen.
Sverige blir ett industriland
Länge var Sverige ett fattigt
utkantsland i Europa. Under
perioden 1850-1914 emigrerade
mer än en miljon svenskar. Men
samtidigt betydde decennierna
kring 1900 ett industriellt
genombrott. Nya metoder för
tillverkning av stål och
pappersmassa medförde ett
uppsving för de gamla
l augusti 1914 utlöste konflikter
basnäringarna. Nya
om maktbalansen på Balkan ett
verkstadsindustrier, ofta baserade
storkrig som varade i mer än fyra år. på svenska uppfinningar, blev
Till stora delar utspelades det som
snabbt världsledande exportföretag.
ett skyttegravskrig längs fronterna i Lönerna steg, och därmed
norra Frankrike. Tio miljoner
marknaderna för såväl industrins
människor dog, de flesta soldater,
som jordbrukets produkter.
medan civilbefolkningen drabbades
av svält och andra umbäranden.
Folkrörelserna
Folkrörelserna - frikyrkorna,
Efter USA:s inträde i kriget led
nykterhetsrörelsen och
Tyskland nederlag och tvingades
arbetarrörelsen – blev ett nytt inslag
acceptera hårda villkor i
i det politiska och sociala livet i
Versaillesfreden 1918. En rad nya
Sverige under slutet av 1800-talet. I
stater uppstod i Östeuropa till följd deras samlingslokaler spreds
av Österrikes nederlag och
demokratiska tanke- och arbetssätt i
revolutionen i Ryssland, som
de breda lagren. Politiskt viktigast
inträffade mitt under kriget.
var arbetarrörelsen. 1889 bildades
det socialdemokratiska
Den ryska revolutionen
arbetarpartiet (SAP) och 1898
I Ryssland hade tsarens
sammanslöt sig fackföreningarna
självhärskardöme bestått in på
runtom i landet i
1900-talet. Oppositionen var
Landsorganisationen (LO).
hänvisad till att verka underjordiskt. Arbetsgivarna ville först inte sluta
Den bestod av flera olika riktningar, kollektivavtal med fackföreningarna
både borgerliga och socialistiska.
och förbjöd sina anställda att bli
Bolsjevikerna med Lenin i spetsen
medlemmar. Men efter en period av
förespråkade väpnat uppror. De
omfattande konflikter, som
ryska truppernas nederlag och
kulminerade i storstrejken 1909,
folkets nöd under första världskriget skapades mera ordnade
utlöste en revolution i februari
förhållanden mellan parterna på
1917. Tsaren störtades och en
arbetsmarknaden.
provisorisk regering tillsattes. Men
den förmådde inte tillgodose
Det demokratiska genombrottet
folkmassornas krav på fred, bröd
Under perioden 1870-1914
och jord, och i oktober organiserade formades ett modernt partiväsende
bolsjevikerna ett nytt uppror som
i Sverige. Stora stridsfrågor var
förde dem till makten.
tullfrågan, upplösningen av unionen
med Norge och försvarsfrågan, men
Första världskriget
Kring sekelskiftet 1900 ökade
motsättningarna mellan
stormakterna i Europa, och de slöt
sig samman i allianser mot
varandra. Centralmakterna Tyskland
och Österrike stod mot
Storbritannien, Frankrike och
Ryssland.
viktigast var rösträttsstriden. En
"vänster" bestående av liberaler och
socialdemokrater krävde allmän
rösträtt, medan "högern" ville
bromsa genom olika inskränkningar.
1907 genomförde en högerregering
en kompromiss som gav alla män
utom de fattigaste lika rösträtt till
andra kammaren, medan rösträtten
förblev inkomstgraderad till den
första. 1914 tillspetsades
motsättningarna mellan höger och
vänster då högern organiserade
bondetåget, som krävde höjda
försvarsutgifter. Kungen tog öppet
ställning mot den liberala
regeringens program, vilket utlöste
en regeringskris.
Vid världskrigets utbrott förklarade
sig Sverige neutralt, men starka
krafter verkade för en tyskvänlig
politik. Livsmedelsbristen under
kriget ledde till omfattande
demonstrationer och kravaller våren
1917, och i valet föll
högerregeringen. En koalition
mellan liberaler och
socialdemokrater lade fram ett
förslag till allmän och lika rösträtt
för både män och kvinnor, men
förslaget kunde inte drivas igenom
förrän i samband med första
världskrigets slut, då uppror och
oroligheter ute i Europa övertygade
högern om att den måste ge upp sitt
motstånd. Därmed blev Sverige en
parlamentarisk demokrati med
allmän och lika rösträtt.
I Finland ledde frigörelsen från
Ryssland och klassmotsättningarna
inom landet till ett inbördeskrig.
Den borgerliga, "vita" sidan vann
över "de röda”, socialisterna.
Från krig till krig
Vid första världskrigets slut drömde
människorna om en fredlig och
demokratisk utveckling i Europa.
Istället fick de uppleva en period av
ekonomiska kriser och politiska
omvälvningar, som utmynnade i
andra världskriget.
Sovjet. Dit skickades alla som var
oppositionella eller allmänt
opålitliga i Sovjetledarnas ögon.
Tvångsarbetet i dessa läger spelade
stor roll i ekonomin. Flera miljoner
människor dog i Gulag till följd av
svält, hårt arbete och misshandel.
Demokrati och diktatur i Europa
Weimarrepubliken bildades 1919,
men demokratin hade många
En världsekonomi i obalans
fiender och utvecklingen blev
Efter första världskriget klev USA
stormig i det Tyskland som trädde
fram som en dominerande makt i
fram efter första världskriget. Det
världen. T-Forden blev en symbol
stora krigsskadeståndet blev en
både för rationell produktion och
tung börda för ekonomin. År 1924
materiellt välstånd. Människorna
rådde hyperinflation. Samma år
fick mer fritid och en nöjesindustri
framträdde nazisterna för första
växte fram med film, musik och
gången. Under 30-talskrisen växte
mode. Dessa år gick till historien
de snabbt till landets största parti
som "det glada 20-talet”.
och Hitler fick 1933 uppdraget att
bilda regering. Efter
I oktober 1929 föll börskurserna
brant på Wall Street i New York. Det maktövertagandet fängslade Hitler
sina motståndare och nazistpartiet
blev inledningen till en långvarig
blev det enda tillåtna partiet.
depression i hela den kapitalistiska
världen, med fallande produktion
Nazismen byggde på rastänkande
och massarbetslöshet. I USA
och den starkares rätt. Alla skulle
försökte president Roosevelt
med statliga investeringar stimulera underordna sig staten. Hela det
efterfrågan och få fart på ekonomin tyska folket indoktrinerades i den
("The New Deal"). I Europa förde de nazistiska ideologin och många slöt
upp kring diktaturen. Men judarna
flesta regeringarna en mera passiv
stöttes ut ur gemenskapen. I Italien
politik.
grep en fascistisk regim under
ledning av Benito Mussolini makten.
Sovjet blir en stormakt
Också i en rad andra europeiska
I början av 20-talet var Sovjet ett
stater växte högerdiktaturer fram.
land i ruiner, med massvält och en
ekonomi som kollapsat. Då avbröts Men i Frankrike hejdade en
folkfront med socialistiska och
försöken att införa en socialistisk
planekonomi. Istället gav man ökat borgerliga partier fascismens
frammarsch. Också Storbritannien
spelrum åt marknadskrafter och
hörde till de länder där demokratin
privat ägande ("Den nya
överlevde.
ekonomiska politiken"- NEP).
När Stalin 1929 manövrerat ut sina
Mot ett nytt världskrig
motståndare i kommunistpartiet
Hitlers utrikespolitiska mål var att
lade han om politiken. Jordbruket
upphäva Versaillesfredens
kollektiviserades och industrin
inskränkningar i Tysklands
byggdes ut i massiv skala efter
maktställning, att sammanröra alla
centralt utarbetade femårsplaner.
Industriproduktionen tredubblades landområden med tysk befolkning i
ett rike och att skaffa detta rike
under 30-talet, men till oerhörda
"livsrum" genom att expandera
kostnader för människorna.
österut. Steg för steg genomförde
Miljoner människor dog av svält i
han detta program, utan att
samband med
västmakterna gjorde motstånd. Det
tvångskollektiviseringen. Gulag var
viktigaste uttrycket för denna
namnet på det jättelika system av
eftergiftspolitik var
arbetsläger som byggdes upp i
Munchenuppgörelsen 1938, då
västmakterna gick med på att Hitler
styckade upp Tjeckoslovakien. När
Tyskland 1939 gjorde anspråk på
västra Polen lovade slutligen
Storbritannien och Frankrike att gå i
krig vid ett tyskt angrepp.
Västmakterna förhandlade med
Sovjet om en militärallians. Men
Sovjet ingick istället en
nonaggressionspakt med Tyskland.
Därefter gick Tyskland till anfall mot
Polen och det andra världskriget var
ett faktum.
Andra världskriget
Tyskland hade inledningsvis stora
framgångar. Efter tre veckor var
Polen besegrat och delades mellan
Sovjet och Tyskland i enlighet med
det hemliga tillägget till
nonaggressionspakten. Sovjet
ockuperade de baltiska staterna och
anföll Finland. l april 1940
ockuperades Norge och Danmark av
tyska trupper och på sommaren
samma år Frankrike. Först i slaget
om Storbritannien på hösten 1940
mötte Hitler hårt motstånd.
Samtidigt gick Italien in i kriget, som
nu omfattade hela
Medelhavsområdet och även stora
delar av Stilla havet, där Japan
angrep franska och brittiska
besittningar.
År 1941 förändrades styrkebalansen
i och med att Sovjet och USA blev
Hitlers motståndare. Tyskland
angrep Sovjet i juni och Japan
flygbombade den amerikanska
flottbasen Pearl Harbour i
december. De tyska trupperna
hejdades utanför Moskva i början av
1942 och påföljande vinter led
tyskarna sitt stora nederlag vid
Stalingrad - en avgörande
vändpunkt i kriget. Under 1943
ryckte sovjetiska trupper västerut
och i juni 1944 öppnades en andra
front mot Tyskland, när de
västallierade gjorde sin landstigning
i Normandie.
Från båda hållen trängdes det
nazistiska väldet samman. l april
1945
tog Hitler sitt liv i Berlin, som just
höll på att erövras av hans
motståndare. Kriget i Europa var
över. Japan kapitulerade i augusti
1945 efter det att USA fällt två
atombomber över Hiroshima och
Nagasaki.
Förintelsen
Antisemitismen har djupa rötter i
europeisk historia. I den nazistiska
ideologin var den ett centralt inslag.
Omedelbart efter nazisternas
maktövertagande stiftades en rad
lagar som diskriminerade judarna i
Tyskland och isolerade dem från det
övriga samhället. Efter det tyska
angreppet på Polen 1939 började
nazisterna föra samman judar från
olika delar av Europa till getton, där
de levde under vedervärdiga
förhållanden. Sommaren 1941
inleddes den mera systematiska
förintelsen av judarna, som
kulminerade i dödslägrens
gaskammare. Mer än sex miljoner
judar dödades. Också zigenare och
flera miljoner polacker, jugoslaver
och sovjetiska krigsfångar föll offer
för den tyska utrotningspolitiken.
Sverige under mellankrigstiden
20-talet var en orolig period i svensk
politik. En rad regeringar med svagt
stöd i riksdagen avlöste varandra.
30-talskrisen ledde till konflikter på
arbetsmarknaden och i maj 1931
dog fem arbetare när militären
besköt en demonstration i Ådalen.
Vändpunkten kom när
socialdemokraterna under Per Albin
Hanssons ledning vann valet 1932,
med ett program som påminde om
New Deal i USA. Partiet gick i
koalition med bondeförbundet och
bildade på så sätt en stark regering.
I mitten av 30-talet vände
konjunkturen uppåt. Genom
Saltsjöbadsavtalet mellan LO och
SAF upphörde oroligheterna på
arbetsmarknaden. Per Albin
Hansson ställde som sitt mål att
skapa ett "folkhem”. Sociala
missförhållanden skulle förebyggas
genom statliga insatser. Men för att
få pengar till
detta måste staten, arbetsgivarna
och fackföreningarna samverka, så
att produktiviteten i samhället växte
och resurser skapades för ett bättre
liv åt alla.
De båda blocken konsoliderade sig
militärt då USA bildade
försvarspakten NATO och Sovjet
Warszawapakten. Båda rustade sig
med atomvapen som var tillräckliga
för att förinta hela världen. I
Norden under andra världskriget
samband med den kinesiska
Trots att alla de nordiska länderna
revolutionen 1948 och Koreakriget
förklarade sig neutrala vid andra
ett par år senare växte kalla kriget
världskrigets utbrott, gick de olika
till en global konflikt som präglade
öden till mötes. Finland försvarade utvecklingen också i andra delar av
sig mot Sovjetunionen under
världen. I slutet av femtiotalet
vinterkriget 1939-40 och deltog
inträdde en fas av avspänning i det
senare på Tysklands sida i kriget på kalla kriget, särskilt i Europa, och
östfronten. Danmark och Norge
efter Cubakrisen 1962 inledde USA
ockuperades av Tyskland. Bara
och Sovjet förhandlingar om
Sverige lyckades hålla sig utanför
rustningsbegränsningar. I Norden
kriget. Men det skedde till priset av ledde det kalla kriget ledde till
åtskilliga avsteg från neutraliteten.
utrikespolitisk splittring. Danmark
Bland annat godkände regeringen
och Norge anslöt sig till NATO.
att tyska trupper transporterades på Finland blev militärt och
svenska järnvägar. Staten
utrikespolitiskt beroende av Sovjet,
censurerade kritik mot
men lyckades bevara sin
Hitlerregimen i tidningarna och
självständighet. Sverige förklarade
kulturlivet. l alla de nordiska
sig neutralt, men knöt i praktiken
länderna har politiken under kriget i starka band med NATO.
efterhand blivit föremål för en livlig
debatt.
Välstånd och tillväxt i västvärlden
De första åren efter kriget förde
länderna i Västeuropa en ekonomisk
politik med starka planekonomiska
inslag. Man fruktade sådana kriser
som präglat mellankrigstiden och
menade att staten måste garantera
utveckling och välstånd. Men i slutet
av 1940-talet fick den ekonomiska
Kort efter krigsslutet förbyttes
återhämtningen hjälp från USA i
samarbetet mellan Sovjet och USA i form av Marshallplanen. De
öppen konflikt. Det var en maktstrid planekonomiska experimenten
mellan världens två dominerande
upphörde.
stater, men också en ideologisk
konflikt mellan skilda värderingar,
Men också i fortsättningen tog
ideologier och utvecklingsmodeller. staten i de västeuropeiska länderna
Den satte sin prägel på
ett ansvar för medborgarnas sociala
världshistorien under mer än 40 år. trygghet, oavsett vad de regeringar
Kallt krig och
kolonial
frigörelse
Det kalla kriget
Efter kriget var USA världen
mäktigaste stat, både militärt och
ekonomiskt. Men Sovjetunionen
hade skaffat sig en stark position i
Europas mitt och visade sig fast
besluten att befästa och stärka
denna. Tvärs igenom Europa, där de
båda stormakternas intressen
kolliderade, drogs i slutet av 40-talet
en järnridå som skiljde öst från väst.
som satt vid makten hade för
politisk färg. Oenigheten mellan
partierna gällde mera hur
välfärdsreformerna skulle styras och
finansieras, medan
socialdemokraterna förespråkade
mera skattefinansiering och statlig
styrning ville de borgerliga partierna
slå vakt om valfriheten och ge större
utrymme åt privata lösningar.
De första tjugofem åren efter kriget
innebar en obruten högkonjunktur i
västländerna, med höga
tillväxtsiffror, teknisk utveckling och
stigande levnadsstandard. I spåren
av denna utveckling formades nya
tanke- och levnadssätt, särskilt
bland ungdomen. Förlängd skoltid
och bättre ekonomiska villkor
skapade ett utrymme för att
ifrågasätta traditionella levnadsideal
och pröva nya. Kvinnornas
ekonomiska oberoende växte då allt
fler av dem förvärvsarbetade. I
slutet av 60-talet svepte något
av en allmän revolt fram över
västländerna, med protester mot
det kalla krigets världsbild, mot
USA:s krig i Vietnam, mot
miljöförstöring och andra inslag i
den livsstil som vuxit fram i
välfärdens spår.
av omfattande protester mot
Vietnamkriget och rasförtrycket,
och i början av 70-talet vacklade
USA:s ställning som förebild och
ledare för västvärlden.
Några av dem sökte sin förebild i
den kapitalistiska världen, andra i
den socialistiska, och frihetskampen
drogs oundvikligen in i det kalla
krigets konfliktvärld. I slutet av
1940-talet vann Indien sin
Östeuropa under kommunismen
självständighet. I Kina gick
I östländerna genomdrevs snart
kommunisterna i spetsen för
efter kriget en likriktning av de
motståndet mot Japan under andra
politiska och ekonomiska
världskriget och tog sedan över
förhållandena efter sovjetisk
makten i landet. l Indokina
förebild. Den ekonomiska tillväxten utkämpade kommunistledda
var hög, men människornas
befrielserörelser krig i trettio år,
levnadsstandard släpade efter
först mot den franska
eftersom man mest satsade på den kolonialmakten, sedan mot USP. l
tunga industrin.
arabvärlden fick den politiska och
militära, utvecklingen sin särskilda
Efter Stalins död 1953 mildrades det karaktär av de rika
politiska förtrycket under
oljeförekomsterna och staten Israels
efterträdaren Chrustjev och
bildande.
samtidigt förbättrades
människornas levnadsvillkor.
Självständigheten för de afrikanska
Chrustjev förespråkade "fredlig
staterna söder om Sahara kom sent,
Länder och politik i västvärlden
samexistens” med väst, och ville
i flera länder inte förrän efter 70Västtyskland återhämtade sig
genom "fredlig tävlan" på
talets mitt. De flesta staterna i
snabbt efter kriget med hjälp av
ekonomins område bevisa det
Latinamerika lev självständiga redan
omfattande ekonomiskt bistånd
socialistiska systemets
på 1800-talet men förblev i
från USA. Detsamma var fallet med överlägsenhet. I mitten på 50-talet
realiteten ekonomiskt och politiskt
Japan, och krigets båda ledande
utbröt revolter mot det
beroende av USA. I mitten av 70förlorare kom frampå 60-talet att
sovjetdominerade systemet i flera
talet enades 120 stater från tredje
tillhöra världens ledande
länder i Östeuropa, samtidigt som
världen i krav på ”en ny ekonomisk
industriländer vid sidan om USA.
de kinesiska kommunisterna bröt
världsordning”. De menade att den
Storbritannien och Frankrike
med Moskva. Berlinmuren byggdes politiska självständigheten måste
förlorade däremot mycket av sin
för att förhindra människor i
kombineras med rättvisare
forna stormaktsstatus. Sydeuropa
Östtyskland att ta sig över till väst.
ekonomiska villkor på en
förblev i händerna på
En reformrörelse i Tjeckoslovakien
världsmarknad som fortfarande
högerdiktaturer, med undantag för som ville skapa en "socialism med
styrdes från de rika länderna i norr.
Italien.
mänskligt ansikte" slogs ner genom
en sovjetledd invasion 1968. I den
Kris och omvandling
På 50-talet växte nya
så kallade Brezjnevdoktrinen
Under 1970-talet stod det klart att
samarbetsformer fram mellan
förklarade ledarna i Kreml sin
den långvariga högkonjunkturen
länderna i Västeuropa då sex länder beslutsamhet att behålla sin kontroll nått sitt slut. Både i väst, öst och syd
slöt sig samman i en ekonomisk
över Östeuropa.
medförde detta stora förändringar. l
union med gemensam yttre tullmur.
Västeuropa drabbades många av de
USA intog under hela perioden en
Revolutioner och frihetskamp i
traditionella industridistrikten hårt
obestridd ledarställning i
tredje världen
med företagsnedläggelser och
västvärlden. Men inrikes brottades Under mellankrigstiden hade en
arbetslöshet. Den ekonomiska
landet med problem i form av
självständighetsrörelse vuxit fram i politiken förändrades i nyliberal
sociala klyftor och rasmotsättningar, hela den koloniala världen.
riktning och ”en tredje industriell
och den republikanske presidenten Inledningsvis hade rörelsen
revolution" inleddes med
Eisenhowers konservativa styre på
dominerats av företrädare för den
datorisering och
50-talet blockerade utvecklingen
gamla eliten, som försvarade
internationalisering. Länderna i
mot en välfärdsstat av europeisk
traditionella värden och
tredje världen utvecklades i skilda
typ. De demokratiska presidenterna maktstrukturer. Men efter kriget tog riktningar: vissa av dem genomgick
Kennedy och Johnson inledde en
strömningar som eftersträvade en
en snabb industriell utveckling,
förändring under 60-talet, men
modernisering i västerländsk
medan andra blev allt fattigare.
dessa år kom istället att präglas
efterföljd alltmer över ledningen.
I Östeuropa blev det allt tydligare
att de kommunistiska regimerna
inte åstadkommit den ekonomiska
utveckling och modernisering som
var nödvändig. En som insåg detta
var Sovjetunionens nye ledare
Michail Gorbatjov. Han sökte
samförstånd med USA om
nedrustning och öppnade det
sovjetiska samhället för fri debatt
och ekonomisk och politisk
förnyelse.
"1989"
Gorbatjovs reformer, befolkningens
missnöje och den alltmera
krisartade ekonomiska situationen
gjorde att alla de kommunistiska
regimerna i Östeuropa störtades
under loppet av ett år.
Omvälvningen började på
sommaren i Polen, fortsatte sedan i
Ungern, Östtyskland och
Tjeckoslovakien för att avslutas på
senhösten i Sydösteuropa. På de
allra flesta håll skedde det utan
blodsutgjutelser.
Ett par år senare hade också
Sovjetunionen fallit samman. Men
där och i flera andra av de forna
öststaterna har utvecklingen efter
kommunismens fall präglats av
ekonomiskt kaos och nationella
konflikter.
Bara pensionsfrågan gav upphov till
en hårdare politisk strid i slutet
av 1950-talet.
omkring 1990 nådde den
ekonomiska krisen också Sverige
med konkurser, sjunkande
produktion och hastigt stigande
Eftersom Sverige stått utanför kriget arbetslöshet.
hade det svenska näringslivet stora
fördelar i konkurrensen på
världsmarknaden och den
ekonomiska utvecklingen var
mycket gynnsam.
Levnadsstandarden steg hastigt.
Samtidigt genomgick landet en
strukturomvandling. Människorna
flyttade från jordbruket till
industrin och gamla, omoderna
branscher med låg lönsamhet slogs
ut. Utbyggnaden av den offentliga
sektorn skapade en ny
arbetsmarknad, särskilt för
kvinnorna.
Välfärdssamhället i kris och
omvandling
Det samförstånd som tidigare
präglat Sverige gav omkring 1970
plats för skarpare ideologiska och
politiska motsättningar. Under
första delen av 1970-talet
dominerade vänsterstämningar
inom den allmänna opinionen och
präglade även regeringens politik
under den socialdemokratiske
partiledaren Olof Palme.
Sedan kom miljöfrågan i centrum
och vänstervågen ersattes av "den
Det svenska välfärdssamhället
gröna vågen”. För första gången på
växer fram
44 år kom en borgerlig regering till
I Sverige, liksom i andra europeiska makten 1976 med centerledaren
länder, var den politiska vänstern
Torbjörn Fälldin som statsminister,
stark efter kriget.
men den sprack så småningom på
Socialdemokraterna bildade
motsättningar i kärnkraftsfrågan. I
regering med stöd av
början på 1980-talet inträffade ännu
kommunisterna och började
en ideologisk vindkantring, då en
genomföra ett radikalt
borgerlig opinionsrörelse mot
efterkrigsprogram. De
löntagarfonder grep initiativet i
planekonomiska inslagen sköts åt
debatten. Hela denna utveckling
sidan i slutet av 1940-talet, men de utspelade sig mot bakgrunden av de
sociala trygghetsreformerna blev ett ekonomiska omstruktureringar som
bestående inslag i den svenska
vid denna tid skedde i andra
välfärdsmodellen. Den
europeiska länder. De svenska
kännetecknades av statliga insatser regeringarna; både borgerliga
och omfördelningar av inkomsterna och socialdemokratiska, försökte
mellan olika grupper i samhället
vidmakthålla en hög sysselsättning
med hjälp av skatterna. Många av
med hjälp av statliga
reformerna fick stöd också från
stimulansåtgärder men
borgerliga partier.