Motion till partidagen 1999

Motioner till partidagen 2010
Motion 25
Sänkt medieavgift för låginkomsttagare
Kommunikationsministeriet tillsatte i slutet av år 2008 en arbetsgrupp vars syfte var att
utreda om tv-avgiften kunde bytas ut mot en medieavgift. Arbetsgruppen överlät sin
rapport 23.4 2009 till kommunikationsminister Suvi Lindén. I rapporten föreslår
arbetsgruppen att den nuvarande tv-avgiften byts ut mot en medieavgift. Tv-avgiften
betalas i dag endast av de hushåll som har en tv-apparat. Den nya medieavgiften som
skulle tas i bruk år 2011 ska betalas av alla finländska hushåll, vare sig det finns en tvapparat i hushållet eller ej.
Svensk Ungdom upplever det orättvist att alla hushåll ska betala en lika stor medieavgift,
oberoende hur många personer som bor i hushållet och storleken på hushållets inkomst.
Medieavgiften borde vara inkomstrelaterad eller lägre för låginkomsttagare som
studerande, pensionärer och arbetslösa.
Svensk Ungdom anser att Svenska folkpartiet ska:
jobba för att medieavgiften ska vara inkomstrelaterad eller lägre för
låginkomsttagare
Oscar Ohlis
Förbundsordförande
Silja Borgarsdottír Sandelin
Förbundssekreterare
Partistyrelsens utlåtande:
Finansieringen av public-service (Yle) har en längre tid diskuterats och en
parlamentarisk arbetsgrupp kom också med ett förslag till ett nytt system: TV-avgiften
skulle ersättas av en medie-avgift per hushåll. TV-avgiftens tid är förbi, bl.a. därför att
antalet betalare minskar varje år och det i sin tur undergräver Yles ekonomi och
verksamhetsmöjligheter. Medie-avgiten skulle inte ha varit bunden till apparat bl.a.
därför att TV och radio kan ses och höras på annat sätt än via en TV- eller radioapparat.
Man kan alltså inte längre utgå ifrån att man endast tar del av Yles service via en TVapparat.
Eftersom Yles tjänster kan användas på så många olika sätt vore en medie-avgift per
hushåll ett bra sätt att finansiera Yles verksamhet. Eftersom medieavgiften skulle ha
varit bunden till hushåll och inte till apparat skulle antalet betalare ha ökat vilket i sin tur
skulle ha resulterat i en lägre avgift. Av olika orsaker var det inte möjligt att genomdriva
den s.k. medie-avgiften. Alltså fortsätter vi i Finland tillsvidare med systemet med TVavgift.
Trycket på en höjning av TV-avgift är emellertid stort och en väldigt hög TV-avgift är
heller inte möjligt - helt enkelt inte rättvis. Samtidigt är det viktigt att se till att Yle har en
hållbar ekonomisk situation. Att skapa ett system med en inkomstrelaterad TV-avgift är
heller inte okomplicerat. Att konstruera nya inkomstgränser innebär mycket byråkrati
- 1/24 -
Motioner till partidagen 2010
och innebär att en persons TV-avgift varierar från år till år beroende på personens
inkomst. Vi borde i stället minska på byråkratin. Det kommer att behövas ett nytt
finansieringssystem för YLE och SFP skall givetvis ha en aktiv roll i utarbetande av
detta nya system.
Partistyrelsen föreslår för partidagen Svenska folkpartiets företrädare i riksdag och
regering verkar för
att ett nytt finansieringssytem för Yle utarbetas för att kunna tas i bruk från början
av 2012,
att det nya finansieringssytemet innebär att vi frångår systemet med en avgift
bunden till apparat,
att vi i Finland har ett heltäckande public-serviceutbud på svenska och finska.
- 2/24 -
Motioner till partidagen 2010
Motion 26
EU behöver en gemensam handelspolitik mot totalitära och odemokratiska
stater
Under rådande lågkonjunktur pressas många europeiska stater, som vanligen håller
flaggan för mänskliga rättigheter högt, att tumma på sina demokratiska ideal. Behovet av
handelspartners för att hjälpa exportindustrin och arbetsplatser gör att Finland och
många andra länder, i lågkonjunkturens spår, tonat ner sina krav på mänskliga
rättigheter, i förmån för mer handel.
Ett exempel är den kinesiska handelsdelegation som förra året kom till Finland. Många
finländska exportföretag kunde knyta kontrakt med Kina för ett sammanlagt värde på
närmare 1,5 miljarder euro, en summa som också under högkonjunktur skulle vara
mycket betydande för vårt land. Nu under lågkonjunkturen är en sådan order värd
många direkta arbetsplatser vilket gjorde att det inte var läge för våra politiker att just då
höja på rösten kring hur Kina hanterar sina mänskliga rättigheter. Dalai Lama och
Uigurerna i Kina har inte har rösträtt i våra val, och kommer därför naturligt i andra
hand då finländare riskerar att förlora jobbet. Dessutom skulle kritik mot Kina
antagligen ha varit ett fruktlöst slag i luften. Resultatet av att höja på rösten skulle högst
antagligen endast ha gjort att den kinesiska handelsdelegationen skulle ha rest vidare till
ett annat land som de skulle kunna bedriva handel med utan att behöva höra om Dalai
Lama.
På detta sätt kan Kina och andra totalitära stater på ett enkelt sätt spela ut demokratiska
länder mot varandra. EU behöver med andra ord gemensamma spelregler för hur man
bedriver handel med odemokratiska stater. Spelreglerna bör utformas tillsammans med
samtliga demokratiska G20 länder för att ge en heltäckande effekt.
Relationen mellan handel och mänskliga rättigheter får aldrig bli ett nollsummespel,
därför behövs en gemensam linje för handel med totalitära och odemokratiska stater i
världen.
Internationella utskottet genom undertecknade yrkar på att Svenska folkpartiet genom
sina representanter på alla nivåer verkar för:
Att EU utformar en gemensam handelspolitik mot totalitära och odemokratiska
stater
Att EU samlar de demokratiska G20 länderna för att driva frågan om
gemensamma regler för handel med totalitära och odemokratiska stater i WTO.
Christer Hummelstedt
Mats Löfström
- 3/24 -
Motioner till partidagen 2010
Partistyrelsens utlåtande
Handelsavtal mellan EU-länder och tredje land innehåller ofta villkor, bland annat
gällande respekt för mänskliga rättigheter, grundläggande fri- och rättigheter samt
demokratiskt styre. Dessa villkor kan dock variera mycket från avtal till avtal då de ofta
skräddarsys för landet i fråga. Exempelvis kan ett handelsavtal mellan EU och Colombia
påtala fackföreningsverksamhet, avtal med Indien kan påtala arbetsplatssäkerhet och
avtal med Kina barnarbetskraft. Dessa villkor varierar också vad gäller styrka och djup,
beroende på hur ingående och detaljerat, respektive hur förmånligt avtalet i fråga är för
de berörda parterna.
Det finns dock ingen enhetlig överenskommelse för vilka aspekter som alltid borde tas
upp i dylika avtal. EU kunde väl utforma ett ramverk av grundläggande principer som
alltid borde beaktas då dylika handelsavtal uppgörs.
Eftersom Kina är medlem i sagda G20-forum är det inte ändamålsenligt att EU skulle
driva en kampanj som riktar sig mot bl.a. Kina i sagda forum. Medlemskap i G20 kan
inte användas som garantireferens på demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.
Partistyrelsen föreslår för partidagen att Svenska folkpartiets europaparlamentariker
arbetar för:
att EU utformar en referensram för grundläggande principer som alltid bör
beaktas då EU ingår handelsavtal med tredje land.
- 4/24 -
Motioner till partidagen 2010
Motion 27
Finländska företag får inte agera medlöpare till den iranska regimen
Det politiska läget i Iran är alarmerande. Under de senaste månaderna har regimen
begått allvarliga övergrepp mot dissidenter och regimkritiker. Pressfriheten naggas i
kanterna, NGO:s kan inte utföra sitt arbete och de mänskliga rättigheterna är ickeexisterande. I januari 2010 förbjöd det iranska underrättelseministeriet kontakter mellan
iranska medborgare och 60 frivilligorganisationer och också kontakter med
internationella medier som sänder på persiska.
I sin kamp för att spåra regimkritiker använder sig regimen av övervakningsteknik som
köpts in bland annat av Nokia Siemens Network. Ett finländskt företag ger alltså vapen
åt regimen att spåra mobilsamtal och SMS och kontrollera internet.
Kritiken mot Nokia Siemens Network sprider sig i Iran och internationellt. Många
konsumenter i Iran har valt att svartlista företaget pga. de system de säljer till den
iranska staten. Nobel-pristagaren och människorättsadvokaten Shirin Ebadi uppmanar
till bojkott: ”Jag uppmanar fredsälskande människor att protestera mot Nokia och
Siemens till dess att de slutar förse den iranska regimen med program som hjälper dem
att spåra oppositionella”.
Amnesty International har under en längre tid försökt väcka uppmärksamhet kring
situationen för regimkritiker i Iran. USA har tagit en aktiv linje. Hittills har Finland och
det officiella EU varit sparsam i sin kritik. Med det finns tecken på en förändring i och
med den resolution som Europaparlamentet godkände i februari 2010 där man lyfter
upp såväl Irans kärnvapenprogram, de mänskliga rättigheterna och kritiserar
internationella företag: ”Europaparlamentet riktar skarp kritik mot internationella
företag, särskilt Nokia Siemens, som försett de iranska myndigheterna med nödvändig
censur- och övervakningsteknik och som därmed starkt bidragit till att iranska
oppositionella förföljts och gripits.”
Nokia Siemens försvarar sig med att den teknik de säljer till Iran förbättrar
levnadsvillkoren för den iranska befolkningen och att missbruk inte kan undvikas.
Oppositionella i Iran bestrider denna tolkning och säger att företaget levererar sådan
utrustning som inte behövs för vanlig kommunikation. Finländska myndigheter bör
utreda detta.
Det behövs också ett bättre etiskt kodverk för handel med regimer som förtrycker sina
medborgare. I handel med dylika regimer, bör teknik som kan användas till att utöva
systematiskt förtryck jämställas med vapenexport och därmed utsättas för
tillståndsprövning av riksdagen.
Internationella utskottet genom undertecknade yrkar på att Svenska folkpartiet genom
sina representanter på alla nivåer verkar för:
att internationella normer för civila och politiska rättigheter i Iran måste
respekteras
att EU tar en aktivare roll i kritiken av Iran
- 5/24 -
Motioner till partidagen 2010
att sätta press på internationella företag, och då i synnerhet finska, att sluta förse
de iranska myndigheterna med teknik som bidrar till att oliktänkande förföljs och
grips
att finsk lagstiftning ändras så att handel med tekniska program som kan användas
för systematiskt förtryck jämställs med vapenexport då mottagarlandet utövar
systematiskt förtryck av oppositionella.
Christer Hummelstedt
Mats Löfström
Partistyrelsens utlåtande:
Teknologi som kan användas för såväl civila som militära ändamål är belagda med
strikta import- och exportbegränsningar i alla EU-länder och i USA. Det är väl
motiverat att teknologi som lämpar sig för elektronisk censur och övervakning skulle
beläggas med samma begränsningar, där så inte redan är fallet.
Det specifika fallet där Nokia Siemens har sålt dylik teknik till Iranska myndigheter har
väckt en myckenhet av väl berättigad kritik på olika håll i världen.
Företag baserade i Europa bör följa de handelregler som bl.a. EU formulerat. Det finns
i dagens läge ingen enhetlig överenskommelse för vilka aspekter som alltid borde tas
upp i handelsavtal som berör Europeiska företag som idkar handel med icke-EU länder. EU kunde väl utforma ett ramverk av grundläggande principer som alltid borde
beaktas då dylika handelsavtal uppgörs.
EU har redan länge haft en starkt kritisk inställning till den Iranska regimen och dess
behandling av oliktänkare, samt till dess ambitioner att utveckla kärnvapenteknologi.
Det största hotet mot världsfreden är idag spridning av kärnvapenteknologi. Prospektet
där Iran utvecklar ett kärnvapen skulle föranleda ett reellt hot om kärnvapenkrig i
Mellanöstern. Därför bör EU använda alla till buds stående medel inklusive
handelspolitik för att förhindra att detta sker.
Partistyrelsen föreslår för partidagen att Svenska folkpartiet arbetar för:
att EU utformar en referensram för grundläggande principer som måste
följas av Europeiska företag då de idkar handel med tredje land,
att EU ytterligare stärker sin kritik av den Iranska regeringen vad gäller
respekt för mänskliga rättigheter och demokrati, samt med kraft deltar i den
internationella kampanjen för att förhindra att Iran utvecklar ett kärnvapen.
- 6/24 -
Motioner till partidagen 2010
Motion 28
Minoriteter i EU
Partiet bör ta aktivt ställning i fråga om hur vissa stater inom Europeiska unionen
behandlar sina minoriteter. Ett beklagligt exempel på hur en minoritet behandlas är de
Rumänska romerna. Under de senaste åren har denna folkgrupp börjat synas tigga i
gatubilden runt om i Europa. Att det handlar om organiserad verksamhet är klart och i
många fall vet man att tiggarna är i händerna på organiserad brottslighet.
Europa är rikt och borde kunna se till att minoriteter som romerna i Rumänien kan leva
ett drägligt och människovärdigt liv i sitt eget land. Vasa centrum hoppas att SFP inom
Europeiska unionen ska kunna agera initiativrikt och med kraft för att alla minoriteter i
unionens alla länder ska ha lika rättigheter som majoritetsbefolkningen.
Vi föreslår att partiets företrädare i Europaparlamentet ska verka för
Att aktivt ta ställning i fråga om hur vissa stater inom Europeiska unionen
behandlar sina minoriteter.
Att agera initiativrikt och med kraft för att alla minoriteter i unionens alla länder
ska ha lika rättigheter som majoritetsbefolkningen
Svenska Folkpartiet i Vasa centrum
Ari Sundberg
ordförande
Daniel Åkermark
sekreterare
Partistyrelsens utlåtande:
SFP:s ledamot Carl Haglund är ordförande för Europaparlamentets intergrupp för
minoriteter. Han har aktivt verkat för att alla minoriteter i unionens länder ska ha
samma rättigheter som majoritetsbefolkningen.
Inom Europeiska unionen hänförs minoritetsfrågorna till de enskilda medlemsstaternas
egna kompetensområden. Men i det nya Lissabonfördraget betonas att unionen bygger
på sådana värden som respekten för mänskliga rättigheter, vilket också inkluderar
personer som tillhör minoriteter, såsom t ex romerna i Rumänien. Med
Lissabonfördraget träder den europeiska stadgan om de grundläggande rättigheterna i
kraft. Enligt stadgans artikel 21 förbjuds all diskriminering på grund av bland annat
etnisk tillhörighet och språk. I följande artikel sägs att unionen skall respektera den
kulturella, religiösa och språkliga mångfalden. Redan innan Lissabonfördraget trätt
ikraft har dock EU haft en rättslig ram för att bekämpa rasism och diskriminering;
genom direktiv på detta område. I samband med medlemskapsförhandlingarna efter
1993 fastställdes särskilt i de sk Köpenhamnskriterierna att respekt för mänskliga
rättigheter, inklusive minoriteters rättigheter är förutsättningar för medlemskap. Dessa
kriterier gav ett starkt stöd vid arbetet för tex de ungerska och romska minoriteterna i
ansökarländerna. Betydande summor ur de stödformer som fanns tillgängliga för
ansökarländerna var avsedda för den romska befolkningen. Vissa stöd kunde också ges
till medborgarorganisationer som verkar bland minoriteten.
- 7/24 -
Motioner till partidagen 2010
Både den ekonomiska recessionen och inträdet i EU, och det att högerpopulistiska
partier återkommit/ stärkt sina positioner i flere medlemsländer har försämrat
situationen. En språklag har antagits i Slovakien, som ytterligare tränger ut
minoritetsspråk och det rapporteras att den romska befolkningen drabbats av både hög
arbetslöshet och minskade/ uteblivna sociala stöd.
I EU:s kommande strategi för tillväxt och sysselsättning ( EU 2020) har det föreslagits
att ett av fem mål som gemensamt skulle uppställas är att bekämpa fattigdom. Finland
har understött detta - det är viktigt att vi höjer sysselsättningsgraden men också att vi
skapar sådana jobb att man kan försörja sig på dem. Efter att strategin godkänts
kommer arbetet med budgetramar för åren 2014 - 2020 att börja och samtidigt skall
reglerna för den sk regiona-, struktur och sammanhållningspolitiken för den nya
perioden slås fast.
Det är av yttersta vikt att den kommande budgeten innehåller incitament och stöd till
länder med romsk minoritet att de bedriver en ansvarsfull, människovärdig politik
gentemot sina minoriteter.
Partistyrelsen föreslår för partidagen
att SFP:s företrädare verkar för att det av EU:s budget anslås medel som förpliktar
länder med romska minoriteter att stöda befolkningsgruppens ekonomiska, sociala
och kulturella utveckling,
att SFP verkar för att det europeiska samarbetet mellan språkliga minoriteter kan
stödas också finansiellt.
- 8/24 -
Motioner till partidagen 2010
Motion 29
Nordisk public service
I hela Norden har vi idag public service företag som skall förse medborgarna med
nyheter, underhållning och kunskap. Detta är på sätt och vis ett stort slöseri då både
YLE och Svt har samma uppdrag, de har båda en svensktalande redaktion som skall
rapportera samma nyheter till människor i olika länder på samma språk. Bättre vore om
det fanns en större redaktion som rapporterade till en större region. Varken YLE eller
Svt har råd att ha representanter i alla jordens hörn, enkelt räknat kan man tillsammans
kan man dubbla de ställen vartifrån nyhetsrapportering kan ske.
I Sverige så sänder Svt program på finska. För att inte slösa med skattemedlem, samt
framförallt öka språkförståelsen vore det bättre om dessa bolag på sikt tog över ansvaret
för att sända på sitt språk i hela Norden. Man skulle på sikt kunna baka in
finlandssvenska program som Strömsö helt och hållet i SVT och vice versa med
sverigefinska program i YLE. YLE:s kostnader kommer öka till en början, men den
ökade språkförståelsen och gemenskapen är inte bara värd denna kostnad, utan kanske
slutligen leder till även ökade intäkter genom handeln och större flexibilitet på
arbetsmarknaden då den Nordiska marknaden skulle bli ännu mindre främmande.
I finländsk media har man också kunnat läsa att inte bara kunskaperna i svenska bland
finskspråkiga har börjat blivit sämre, utan även de med svenska som modersmål har
börjat fått lägre nivå på sin svenska. Bland sverigefinländarna är sittuationen ännu värre.
Där är kunskaperna i finska bland de ”finskspråkiga” allt från obefintligt till goda. Att
göra SVT:s kanaler tillgängliga i för den finska befolkningen skulle kunna bidra till att
svenskspråkigas kunskaper i svenska skulle förbättras och att de som studerar svenska
som andraspråk eller liknande, får ett större mediautbud att öva sin svenska på. Att
erbjuda YLE:s utbud för den svenska marknaden skulle förbättra sverigefinländarnas
kunskaper i modersmålet, samt så skulle ett slikt samarbete förmedla den
finlandssvenska kulturen över gränsen i och med FST5.
Den i övrigt har den nordiska språkförståelsen försämrats genom åren då (icke FST5 i
beaktande) mindre och mindre danskt och norskt material finns med i media. Det ligger
i det nordiska samarbetets intresse att nordisk media blir mer tillgängligt än vad det
redan är. Åtminstone en kanal från Danmark(DR) och Norge(NRK) vardera borde vara
tillgänglig i Finland för att främja den nordiska språkförståelsen.
Sådant här samarbete finns redan i andra länder, som bevisar att det är fullt möjligt. I
norditalienska sydtyrolen bor en minoritet om ca 300000 tysktalande som har tillgång till
många tyska och österrikiska kanaler. Där har lösningen varit att de tyska och
österrikiska kanalerna har fått betalat ett extra tillägg för sydtyrolen, för att klara av
upphovsrättsbiten.
Det föreslås att:
Att SFP arbetar för att få DR 1, DR 2, NRK 1, NRK 2, SVT 1, SVT 2 och
Barnkanalen/Kunskapskanalen tillgängliga inom Finlands gränser.
Att SFP arbetar för att ställa YLE:s kanaler till förfogande för resten av Norden
och då speciellt för Sverige.
- 9/24 -
Motioner till partidagen 2010
Att SFP arbetar för ett djupare samarbete mellan SVT och YLE för att främja de
finsk- och svenskspråkiga minoriteterna i Norden.
Att SFP arbetar för att på längre sikt slå ihop YLE och SVT.
Markus Söderman
Esbo
Partistyrelsens utlåtande:
Nordiskt samarbete inom public-service är en intressant utmaning. I dagens läge finns
en del utbyte av program mellan de nordiska public-servicebolagen. Men det kunde
självklart vara mycket mera.
För oss finlandssvenskar är det viktigt att vi har vår egen FST-kanal. Vi behöver en
kanal där finlandssvenskar gör program på finlandssvenska. Vi behöver vår kanal för att
kunna göra barnprogram, idrottsprogram, kulturprogram, nyheter och mycket annat på
finlandssvenska. Detta kan kompletteras med köp och byte av program från och med
övriga nordiska public-serivcebolag.
Det är viktigt att public-servicebolagen är självständiga och kopplade till det egna
landets kulturer och språk. Att på sikt slå ihop Yle och SVT är därför inte ett bra
alternativ - däremot är det viktigt med mera samarbete.
En annan intressant ide är frågan omstartande av en nordisk kulturkanal. De nordiska
public-servicebolagen kunde samarbeta och bilda en nordisk kulturkanal. På det sättet
skulle de nordiska ländernas kulturprogram kunna ses i alla nordiska länder och det
skulle säkert vara möjligt att fylla en kanal med bra program på bästa sändningstid.
Partistyrelsen föreslår för partidagen att Svenska folkpartiet genom sina förtroendevalda
i berörda organ verkar för
att de nordiska public-servicebolagen utökar sitt samarbete och inte utesluter
möjligheten till en samnordisk kulturkanal.
- 10/24 -
Motioner till partidagen 2010
Motion 30
Fler TV-program till svenskspråkiga seniorhus
BAKGRUND:
På äldre dagar - på livets seneftermiddag – är det inte ovanligt att man mister förmågan
att förstå andra språk än sitt eget modersmål. Trots det behövs stimulans och kontakt
med yttervärlden, oberoende ålder.
IDÉ:
TV är bland de billigaste underhållnings- och stimulansmedel som kan erbjudas invånare
på seniorhus. I södra Finland kan emellertid program på svenska ses enbart på Yles
svenska kanal. Programutbudet kunde med fördel kompletteras med SVT World eller
annan kanal på svenska.
YRKANDE:
I terapeutiskt och stimulerande syfte yrkar undertecknad på att SFP jobbar för att
de svenska seniorerna och innevånare på äldreboende ska ha tillgång till ett
bredare urval TV-program på svenska, så som SVT World, vilket kan kräva
centraliserade licensavtal med de svenska TV-kanalerna.
Monika Zakowski
Styrelsemedlem i Lokalorganisationen SFP i Sydöstra Sibbo samt fullmäktigeledamot i
Sibbo
Partistyrelsens utlåtande:
Det är säkert helt riktigt som motionären säger att TV är ett bra stimulansmedel som
tillägg till mycken annan stimulans som äldre behöver. Tillgången till SVT har länge varit
ett problem i olika delar av Finland och olika lösningar har diskuterats. I de regioner där
kabeltv är utbyggt är det möjligt att mot en avgift se SVT:s samtliga kanaler. I
Österbotten kallas detta för Svea-paketet och i Helsingfors Norra-paketet. Men för de
människor som bor utanför kabelnätet är det betydligt svårare och det finns inget
enhetligt system som skulle fungera centraliserat i alla delar av Finland. SFP har i många
år aktivt verkat för att hitta en lösning på detta problem, men hittills har vi inte lyckats.
Vi bör emellertid fortsätta att arbeta för en hållbar lösning på lång sikt. SVT Europas
sebarhet via antennät kräver inköpt kort. Vi uppmanar företrädare i olika instanser att
genom införskaffande av detta kort möjliggöra bredd i det svenska utbudet på bl.a.
sjukhus och seniorhus.
Partistyrelsen föreslår för partidagen att Svenska folkpartiet verkar för
att SVT:s samtliga kanaler skall kunna ses i hela Finland.
- 11/24 -
Motioner till partidagen 2010
Motion 31
Säkrare vägförbindelse i Åboland
En av de farligaste vägarna i Svenskfinland är Skärgårdsvägen. Dess trafikmängd per
dygn är enligt Vägverket mer än tillräcklig för att den s.k. Skärgårdsvägen borde vara en
motorväg. Detta gör att vi önskar att SFP samtidigt arbetar för att bredda och förbättra
Västerleden från Helsingfors västerut, Riksåttan i Österbotten och Skärgårdsvägen i
Åboland.
Avsikten med denna motion är att lyfta fram behovet att ett fungerande vägnät för att
förbättra den regionala utvecklingen i Svenskfinland. Det är ingen slump att USA idag är
världens ekonomiska motor och dess vägsystem är världens mest utvecklade. Fattiga
regioner förblir relativt fattiga om infrastrukturen inte är tillräckligt utvecklad. Detta har
noterats av EU som i sin vitbok för utmaningar inför 2000-talet kraftfullt
rekommenderar en förbättring av Europas vägnät. EU:s syfte är att förbättra
sysselsättningsläget i Europa. Vi önskar att SFP:s riksdagsmän aktivt och tydligt arbetar
för att stöda utvecklandet av vägnätet i Svenskfinland.
Man behöver inte vara speciellt framsynt för att kunna se att svenskbygdernas framtida
konkurrenskraft kommer att bli lidande till följd av det underutvecklade vägnätet.
Skärgårdsvägen är belastad av synnerligen stor mängd tunga transporter. Den
åboländska skärgården lider av den minst sagt farliga vägen mellan Pargas och S:t
Karins. Långsamma, farliga och dyra transporter på smala riksvägar försämrar vår
industris möjligheter att konkurrera på den globala och nationella marknaden.
Olycksfrekvensen är hög, trafiken löper långsamt och knyckigt vilket gör att
föroreningarna ökar.
Den av SFP i Pargas centrum 18.3.2010 enhälligt godkända motionen lyder:
att SFP i enlighet med industrins behov verkar för byggandet av en fyrfilig väg
mellan S:t Karins och Pargas
SFP i Pargas Centrum
Staffan Sundström
ordförande
Anders Kjellman
sekreterare
Partistyrelsens utlåtande:
Fungerande vägnät är avgörande för den regionala utvecklingen och konkurrenskraften i
hela landet. Detta är något som regeringen och riksdagen är synnerligen medvetna om,
vilket syns i bl.a. de linjedragningar som gjorts i den trafikpolitiska redogörelsen från 2008
och i de anslag som har reserverats i rambudgeten för 2009 – 2012 samt för 2010-2013
för att hjälpa upp eftersläpningen av finansieringen av bastrafikledshållningen.
Trafiken är en sammanknytande faktor för samhällets funktioner och trafiksystemets
kvalité påverkar välfärden och ekonomin direkt. För Finland är trafiksystemet en viktig
konkurrensfaktor eftersom landet är till ytan stort och industrin och bosättningen är
spridd. En god trafikinfrastruktur och ett fungerande trafiksystem är viktiga för
- 12/24 -
Motioner till partidagen 2010
befolkningens dagliga liv. Nästan alla medborgare sköter dagligen arbete, skola, ärenden
och fritid genom resor, i genomsnitt tre resor per dag. När det gäller glesbygden inverkar
främst väg- och trafikförhållandenas kvalitet på hur smidiga och säkra resorna är.
Mötesolyckorna är enligt den färska trafikpolitiska redogörelsen det allvarligaste
säkerhetsproblemet på våra huvudvägar. Därför slår redogörelsen fast att det är motiverat
att börja genomföra det åtgärdsprogram, som den nuvarande regeringen har förbundit sig
till, som syftar till att förse huvudvägarnas farliga vägavsnitt med mitträcken och
omkörningsfält. Enligt programmet ska nämligen huvudvägar som har en körbana
utrustas med mitträcken och omkörningsfält, vilket är ett bra sätt för att förbättra
trafiksäkerheten på huvudvägarna
Under den pågående valperioden kommer finansieringen av bastrafikledshållningen och
enskilda vägar att höjas med totalt 165 miljoner euro. Av de tre vägavsnitt som
motionären nämner har två trafikprojekt intagits i investeringsprogrammet för
valperioden 2007 – 2011. Stamväg 51, vägavsnittet mellan Kyrkslätt och Stensvik,
kommer att byggas om till motorväg så att den nuvarande motorvägen Västerleden byggs
ut till Kyrkslätt. För utvecklingen av riksväg 8 kommer en omfartsväg vid Smedsby att
byggas för att förbättra den nordliga infarten till Vasa. Utöver detta finns det många
övriga vägavsnitt som kräver förbättringar och säkerhetsåtgärder så att t.ex. smala och
krokiga sträckor på huvudvägarna byggs om, exempelvis Skärgårdsvägen (vägnummer
180) och riksväg 3 mellan Tammerfors och Vasa. *Därtill byggs Lövö bro till Kasnäs*
De utmaningar för att förbättra trafiknätet och trafiksäkerheten som vi står inför kräver
extra insatser och samarbete mellan olika myndigheter och instanser. Svenska folkpartiet
kommer fortsättningsvis att vara en drivande kraft för att skapa trygga och fungerande
trafiklösningar både på vägarna, på spåren, till havs och i luften.
Partistyrelsen föreslår för partidagen
att Svenska folkpartiets representanter i riksdag och regering fortsätter att arbeta
för tillräckliga anslag för basvägnätet.
- 13/24 -
Motioner till partidagen 2010
Motion 32
Skolskjutsar
Enligt lagen om grundläggande utbildning (21.8.1998/628) 32 § går gränsen för fri
skolskjuts vid 5 kilometer för elever som får grundläggande utbildning,
förskoleundervisning eller påbyggnadsundervisning.
Vi anser att en skolväg på 5 kilometer är oskäligt lång att promenera för elever i de
lägsta klasserna. Kommunerna och städerna har en möjlighet att reagera på detta i sina
egna principer för skolskjuts inom grundundervisningen. I dessa ekonomiskt svåra tider
går ändå kommunerna och städerna allt mer och mer inför att enbart erbjuda invånarna
den service lagen förutsätter. Detta leder till att lagens regel om fri skolskjuts vid 5
kilometer blir gällande.
5 kilometer upplevs även, av de iakttaganden vi gjort, överlag som en oskäligt lång väg
för de yngre eleverna att promenera. Föräldrarna strävar efter att säkerställa att deras
barn på annat sätt får skjuts till skolan. Detta leder i all synnerhet till problem på
glesbygden där kollektivtrafiken är mycket begränsad.
Lagen innehåller ett undantag gällande regeln om 5 kilometer. En elev kan ha rätt till fri
skolskjuts om vägen med beaktande av elevens ålder eller andra omständigheter är
alltför svår, ansträngande eller farlig för honom. Denna undantagsregel leder dock till att
varje fall skall avgöras skilt för sig vilket leder till onödig byråkrati och problem med
gränsfall.
Vi föreslår därför;
att Sfp:s representanter i riksdag och regering aktivt arbetar för att gränsen för fri
skolskjuts i förskolan samt klasserna 1 – 3 skall gå vid 3 kilometer. Detta medför
en större visshet och trygghet för de familjer som bor så att de inte kan använda
kollektivtrafik.
Kristel Pynnönen
Janette Englund
Partistyrelsens utlåtande:
Precis som motionärerna anför finns huvudregeln för elevens rätt att få fri skolresa eller
understöd för transport eller ledsagande 32 § i lagen om grundläggande utbildning. Där
står det att en elev i grundläggande utbildning eller påbyggnadsundervisning som har
längre än fem kilometer till skolan har rätt till fri skolresa eller understöd för skolresan.
Som också motionären anför kan eleven få rätt till fri skolresa om skolvägen är alltför
svår, ansträngande eller farlig med beaktande av elevens ålder eller andra
omständigheter också om skolvägen är kortare än fem kilometer. Elevens ålder ställs då
i relation till resrutten, naturförhållanden o.d. faktorer. Den farliga delen av skolvägen,
som berättigar till fri skolresa eller ledsagande, kan vara t.ex. 100 meter eller övergång av
en farlig väg. Det är således inte nödvändigt att ordna skolskjuts för hela skolvägen, utan
- 14/24 -
Motioner till partidagen 2010
eleven kan avverka en del av vägen på egen hand. Ett alternativ till skolskjuts är ett
understöd, som betalas till den person som skjutsar eller ledsagar eleven.
Kommunen beslutar självständigt om principerna för skolskjutsningen. I kommunens
instruktion fastställs vilka som utövar beslutanderätt osv. Avvikande från 32 § i lagen
om grundläggande utbildning ordnas i många kommuner skjutsning av förskolebarn och
elever i årskurs 1–2 om vägen är längre än tre kilometer.
Gränserna för ordnandet av skolskjuts är långt en ekonomisk fråga för kommunerna.
Många kommuner med ekonomiska bekymmer anpassar lagen som sådan, medan andra
kommuner har ansett det ändamålsenligt att erbjuda bättre service än vad lagen
förutsätter, speciellt för eleverna i de lägsta klasserna. Detta är dock långt en
kostnadsfråga. I det fall lagstiftaren vill skärpa gränsen för fri skolskjuts bör även en
bedömning av kommunernas ekonomiska läge och de till buds stående resurserna göras
enligt § 8a i kommunallagen (Basserviceprogramförfarandet).
Partidagen föreslår för partidagen att Svenska folkpartiets förtroendevalda i
kommunerna arbetar för
att kommunerna har klara och entydiga kriterier för beviljande av fri
skolskjuts
- 15/24 -
Motioner till partidagen 2010
Motion 33
Skärgårdstrafik
Sfp har förtjänstfullt arbetat för förbindelsebåts- och färjtrafiken i skärgården redan i
många år, dock har vi fortfarande kvar alla urgamla fartyg. Den här vintern har vi
kunnat se hur riskabelt det är att lämna skärgårdsbefolkningens väg över vatten
beroende av undermåliga fartyg. Under långa perioder har olika delar av skärgården varit
helt utan förbindelser till fastlandet, situationen ordentlig vinter kan knappast räknas
som något oväntat eller exceptionellt på våra breddgrader.
Vi hoppas att Sfp lägger in ytterligare en växel och fortsätter sitt tappra arbete med att
försvara skärgårdsbefolkningens rätt till fungerande kommunikationer.
Sfp i Nagu utgår ifrån
att SFP i riksdag och regering fortsätter att kämpa hårt för ett förnyat
fartygstonnage när det gäller skärgårdens förbindelsefartyg och färjor.
Sfp i Nagu
Alice Björklöf
Sandra Bergqvist
Partistyrelsens utlåtande:
Enligt regeringsprogrammet för Matti Vanhanens andra regering tryggas
landsvägsfärjornas och förbindelsefartygens serviceförmåga i skärgårdstrafiken. Enligt
statsrådets skärgårdspolitiska principbeslut (13.5.2009) säkerställs förnyandet av de
landsvägsfärjor som finansieras av vägförvaltningen och de förbindelsefartyg som
finansieras av sjöfartsverket i enlighet med de förslag som lämnats av
kommunikationsministeriets arbetsgrupp "Servicenivån i skärgårdstrafiken och
konkurrensutsättning av trafiken".
I statsbudgeten för 2010 ingår en fullmakt för Trafikverket att upphandla två
landsbygdsfärjor till ett belopp av högst 15 miljoner euro. Svenska folkpartiets
representanter i riksdag och regering har aktivt arbetat med att få igenom detta anslag,
som är en bra början och som kräver en fortsättning.
I regeringens första tilläggsbudget för 2010 (RP 26/2010 rd) föreslås att köp av
trafiktjänster för två förbindelsefartygsrutter ska tidigareläggas med en fullmakt att ingå
avtal för högst 42,6 miljoner euro och att dessa köp ska förenas med köp av
oljebekämpningstjänster.
Genom
fullmakten
tryggas
köp
av
förbindelsefartygstrafiktjänsterna på rutterna Kotka-Pyttis och Hitis genom
fullserviceavtal där serviceproducenterna ansvarar för anskaffningen och underhållet av
de fartyg som trafikerar de nämnda rutterna.
- 16/24 -
Motioner till partidagen 2010
Landsvägsfärjetrafiken sköts på 42 färjeleder och förbindelsefartygstrafiken på 14
förbindelserutter i den finländska skärgården. Både landsvägsfärjorna och
förbindelsefartygen är gamla med en genomsnittsålder på närmare 35 år. I takt med att
fartygen föråldras ökar störningar och risker i anslutning till fartygssäkerheten i trafik som
sker i isförhållanden. Under de senaste åren har betydande problem förekommit i trafiken
i Kotka och Houtskär som kunnat härledas från fel och störningar i fartygsparken.
För dagens fordon är landsvägsfärjornas filer på däcken smala och det förekommer en
hel del problem i anslutning till tillgängligheten bl.a. i fartygens passagerarutrymmen. 19
av 42 landsvägsfärjor har en lägre viktbegränsning än vägtrafiken. I år, 2010, träder Non
Solas-konstruktionsdirektivet
(98/18/EG)
om
säkerhetsbestämmelser
och
säkerhetsnormer för passagerarfartyg ikraft.
För att säkerställa en trafikduglig och säker fartygspark måste tillräckliga medel anslås.
Som beställare av färjetjänster fungerar Vägförvaltningen (landsvägsfärjor) och
Sjöfartsverket (förbindelsefartyg). Statens affärsverk äger samtliga landsvägsfärjor samt
huvuddelen av förbindelsefartygen. Skärgårdslagen (494/1981) ålägger staten
skyldigheten att sörja för skärgårdstrafiken.
Partistyrelsen föreslår till partidagen
att SFP:s representanter i riksdag och regering fortsättningsvis arbetar för att
landsvägsfärj- och förbindelsefartygsparken förnyas och för att skärgårdstrafiken
tryggas även i framtiden.
- 17/24 -
Motioner till partidagen 2010
Motion 34
Kustbana för snabbtåg
Europa satsar på snabba tågförbindelser fram till 2025. Snabbtågen kan nå en hastighet
på ca 250 kilometer i timmen och behöver egna spår. Mellan Åbo och Vasa borde en
kustbana byggas för snabbtåg via, Björneborg, Kristinestad och Närpes. Senare kan
kustbanan dras ända till Karleby. Som framgår av bilagda karta över planerade snabba
tågförbindelser i Europa 2025 planerar man t.ex. i Spanien att snabbtåg skall gå kors och
tvärs genom landet
Visserligen hör inte västkusten i Finland till de mest tätbefolkade områdena, men det
beror till stor del på de urusla förbindelserna t.ex. i Sydösterbotten. Eftersom det varken
finns flygfält eller tåg är bussförbindelser den enda kollektivtrafiken, som går genom
Sydösterbotten. Det innebär i dagens läge att med bussbyte och väntetider tar en resa
Närpes - Helsingfors ca 7 timmar. Det kan jämföras med det betydligt längre avståndet
Karleby - Helsingfors, som man kan avverka på ungefär halva den restiden med tåg
redan nu. I framtiden kommer snabbtågen att att ta upp konkurrensen med flygtrafiken
i Europa.
Skall hela västkusten i Finland lämnas utan järnväg även denna gång?
SFP i Närpes yrkar på att partidagen besluter uppmana partiets ministrar och
riksdagsledamöter
att i budget och verksamhetsplaner ta med en kustbana Åbo-Karleby. Denna
skulle t.ex. binda ihop Åbo Akademis och yrkeshögskolan Novias
verksamhetspunkter i Åbo, Vasa och Jakobstad samt ge invånarna i städerna
längs kusten Björneborg, Kristinestad och Närpes ett klimatvänligt resealternativ.
att en tvärförbindelse bör planeras från Kustbanan i Sydösterbotten till Parkano,
där byte till Helsingforståg avsevärt kunde förkorta restiden till landets huvudstad.
Sfp i Närpes
Samuel Lindén
ordförande
Stefan Mansen
sekreterare
Partistyrelsens utlåtande:
Tillängligheten är a och o för att en region skall ha möjlighet att utvecklas.
Kommunikations- och logistiknätverken utgör grunden för konkurrenskraften i hela
landet. Produktionsanläggningar och hamnar, företag och organisationer, medborgare
och turister är beroende av dessa.
Huvudtrafiklederna i Österbotten utgörs för närvarande av riksväg 3/E12 och riksväg 8.
Riksväg tre går från Vasa via Tammerfors till Helsingfors och fortsätter som Europaväg
12 från Vasa över Kvarken till Sverige och Norge. Riksväg 8 är den främsta trafikleden
- 18/24 -
Motioner till partidagen 2010
mellan Västra Finlands hamnar och flygplatser och sträcker sig från Åbo till Uleåborg.
För Syd-Österbottens del är riksväg 8 av största betydelse för tillgängligheten. SydÖsterbotten saknar helt järnväg för persontrafik och samtidigt har antalet
bussförbindelser till och från Syd-Österbotten reducerats, vilket försämrat tillgängligheten
till den Syd-Österbottniska regionen. Försämrad tillgänglighet innebär också försämrade
möjligheter till utveckling.
Regeringen lyfter i sin trafikpolitiska redogörelse från 2008 samt i sin klimatpolitiska
redogörelse från 2009 upp järnvägens betydelse i den nationella och internationella
trafiken och framhåller att det på längre sikt behövs helt nya banor i landet. Regeringen
konstaterar i båda redogörelserna behovet av att förbättra och förnya det järnvägsnät som
idag finns i landet och i den trafikpolitiska redogörelsen betonar regeringen
nödvändigheten i att främja kollektivtrafiken.
Finansieringen av banhållningen har i jämförelse med nivån 2008-2009 minskat med
nästan 50 miljoner euro. Trots att anslagen varit knappa de senaste åren har en viss
förbättring av bannätets skick kunnat genomföras. Trafikbegränsningarna har minskat
även om begränsningar på 300 kilometer kvarstår på grund av bannätets dåliga skick. De
tillfälliga begränsningarna kommer att öka på grund av broars och brobankars dåliga
skick. Av plankorsningarna återstår över 3300 på bannätets trafikerade delar.
Den konstanta underfinansieringen av hela bastrafikledshållningen, dit även
banhållningen hör, måste åtgärdas för att man på ett effektivt och långsiktigt sätt kan
kunna planera, bygga och underhålla bastrafiklederna i vårt land. För närvarande skulle en
nivåhöjning på 200 miljoner euro behövas för att åtgärda eftersläpningen i hela
bastrafikledshållningen. Finansieringen av ombyggnaden av bansträckan SeinäjokiUleåborg, ett av landets absolut viktigaste logistikförbättringsprojekt, har exempelvis inte
getts tillräckliga anslag från ministeriet och risken finns att arbetet måste stoppas
emellanåt. Finansiering av bastrafikledshållningen måste tryggas för att undvika problem i
servicestandarden och trafiksäkerhetsproblem på längre sikt.
Järnvägstrafiken är ett i jämförelse miljövänligt alternativ för kollektivtrafik och
godstransport. Dess andel av utsläppen för trafik är, beroende på utsläppet slag, från 0,2
till 1,8 procent. Andelen av energiförbrukningen för trafikändamål är endast 2,5 procent.
En utbyggnad av järnvägen skulle stöda upp de långsiktiga målen som Finland förbundit
sig till gällande klimatförändringen.
För en utbyggnad av så kallade höghastighetstågnätverk, för trafik runt 300 km/h, bör
både privata intressenter, berörda regioner, EU och staten samsas om möjligheterna.
Staten kunde utreda möjligheten att bilda ett separat bolag som kan samordna statliga
instanser kring frågan. För regionernas del är det viktigt att samordna kring dylika frågor i
landskapsplaneringen. I frågan om den försämrade tillgängligheten till Syd-Österbotten är
det viktigt att Österbottens Landskapsförbund och berörda kommuner arbetar för och
samarbetar med de övriga landskapsförbunden inom Västra Finland för att
kollektivtrafikförbindelser och tillgängligheten till Syd-Österbotten förbättras.
Partistyrelsen föreslår till partidagen
att SFP:s representanter i riksdag och regering arbetar kontinuerligt för en höjd
finansiering av bastrafikledshållningen,
att SFP:s representanter i de Syd-Österbottniska kommunerna och i Österbottens
förbund arbetar för att kollektivtrafikförbindelserna till Syd-Österbotten
förbättras.
- 19/24 -
Motioner till partidagen 2010
Motion 35
Ersätt kortare flygresor med tåg
Finlands geografiska läge gör oss beroende av goda flygförbindelser till utlandet. Det är
därför en nationell fördel att ha ett nationellt flygbolag som tryggar fler direkta
flygförbindelser till omvärlden än vad till exempel Stockholm och Oslo har. På
motsvarande sätt är också inrikesflyget omistligt på längre sträckor.
Flyget är ändå en miljö- och klimatpolitisk belastning. Tåget är i dessa och även
ekonomiska avseenden alltid att föredra då det är möjligt. I takt med att tågen blir
snabbare och flygresorna med flygplatsförbindelser och inte minst säkerhetskontroller
riskerar att bli långsammare, stärks tågets konkurrenskraft också i tidsavseende.
En rationell trafikpolitik försöker därför åstadkomma en god balans mellan tåg och flyg,
och det gäller lika väl nationellt som på EU-nivå. Strävan bör vara att systematiskt
ersätta kortare flygrutter med tågresor. En tumregel kunde vara att flygrutter som kan
ersättas med tåg på upp till två-tre timmar bör ersättas med sådana snabbtåg.
För att detta mål ska nås, krävs investeringar i snabbare järnvägar och tåg, rationella
bokningssystem med kombinationer av flyg och tåg och vid behov både piskor och
morötter till exempel skattevägen.
Internationella utskottet genom undertecknade föreslår därför:
att partidagen som SFP:s politik slår fast att flygrutter som kan ersättas med upp
till två-tre timmars tågresor bör ersättas med sådana snabbtåg
att partidagen ger SFP:s företrädare i regering, riksdag och EU-parlament i
uppdrag att arbeta för en trafikpolitik med detta mål på både nationellt plan och
EU-nivå
Christer Hummelstedt
Mats Löfström
Partistyrelsens utlåtande:
Finland har en mycket fördelaktig position som Europas port till Asien och Fjärran
Östern. Från Helsingfors-Vanda flygplats avgår upp till 50 direkta flyg varje vecka till
omkring tio destinationer i Asien. Till Fjärran Östern avgår kring 40 direkta och
tättrafikerade rutter. De goda järnvägsförbindelserna till Fjärran Östern upprätthålls tack
vare den i Ryssland och Finland identiska spårvidden och sibiriska järnvägen.
Vid resor från Finland till utlandet, då sträckan är över 600 kilometer, sker
förflyttningen till 75 procent med flyg. Inom Finland används vägarna till 89 procent när
förflyttningen rör sig omkring 100 kilometer. Detta i jämförelse med järnvägar och flyg
som för dylika sträckor används till nio procent respektive två procent. Av
persontrafiken i Finland är järnvägarnas andel cirka fem procent, medan medeltalet i alla
EU länder är 7 procent. Årligen företas 65 miljoner tågresor i Finland, varav 80 procent
sker i huvudstadsregionen och inom närtrafiken. Förflyttningen inom Finland sker till
en överväldigande majoritet på våra landsvägar.
- 20/24 -
Motioner till partidagen 2010
Järnvägstrafikens andel av utsläppen för trafik är 0,2-1,8 procent, beroende på
utsläppens slag, och kan därmed kategoriseras som ett miljövänligt transport- och
samåkningssätt. Järnvägstrafikens andel av energiförbrukningen för trafikändamål är 2,5
procent.
I Statsrådets redogörelse om klimat- och energipolitiken: vägen till ett utsläppssnålt
Finland (SRR 8/2009) framhåller regeringen att kollektivtrafiken kan göras populärare
genom snabbare förbindelser, ökat utbud, billigare resor (genom ökad konkurrens,
sänkta skatter och mer offentligt stöd), bättre service och bättre matarhållplatser.
Regeringen betonar att investeringar i spårtrafiken är nödvändiga för att främja
kollektivtrafiken och att fler dubbelspår och omkörningsställen behövs. Samtidigt
fastställs att det "måste finnas klart snabbare järnvägsförbindelser mellan
landskapscentrum och från dessa till huvudstadsregionen" och att man på detta sätt kan
ersätta en del av den inhemska flygtrafiken. Regeringen konstaterar att det på längre sikt
behövs helt nya banor och att förberedelserna för banprojekt inom de närmaste
årtiondena måste komma igång i god tid.
I statsrådets redogörelse för trafikpolitiken och utvecklings- och finansieringsprogram
för transportnätet fram till 2020 (SRR3/2008) konstateras att järnvägstrafikens
konkurrenskraft är som starkast i persontrafik mellan stora centra och i deras närtrafik
samt att flygtrafiken är lämpligast för långa sträckor. Vidare framhåller regeringen i
redogörelsen att snabba tågförbindelser är ett bra alternativ till flygförbindelser på
medellånga sträckor inom landet och att man i fortsättningen måste dra större nytta av
de möjligheter att motverka klimatförändringen som järnvägstrafiken erbjuder
Vad gäller matartrafik med järnvägstransport till Helsingfors-Vanda flygplats påbörjades
år 2009 utbyggandet av Ringbanan, som sammanbinder Vandaforsbanan med
huvudbanan via Helsingfors-Vanda flygplats. Banan beräknas vara klar för trafik i
mitten av 2014. Matartrafikförbindelserna kommer att möjliggöra användningen av
tågförbindelsen för resenärer från mer avlägsna trakter i Nyland och övriga landet.
Flygpassagerare från norr kommer att ha möjlighet att byta från fjärrtåg till Ringbanan i
Dickursby. Projektet, som finansieras av staten och Vanda stad med medel från EUprogrammet TEN-T, främjar de klimatpolitiska målen som Finland förbundit sig till
inom EU.
Konstateras kan att en stor del av flygbolagens flygplansflottar består av Boeing 737-300
och MD80-plan. För närvarande förnyar en del bolag sina flottar och med
miljövänligare plan kan NOx-utsläppen reduceras med 43 procent och CO2-utsläppen
med 33 procent. Det vore i allmänt intresse att flygbolagen i förnyade sina flottor på
bred front för att arbeta mot en mer hållbar flygindustri.
Partistyrelsen föreslår för partidagen
att partidagen ger SFP:s företrädare i regering, riksdag och EU-parlament i
uppdrag att arbeta för en hållbar och långsiktig trafikpolitik.
- 21/24 -
Motioner till partidagen 2010
Motion 36
Begränsade naturresurser och högre energipris gör att det blir allt viktigare att
ha transportmedel med låg energiförbrukning
Järnvägen är både snabb och effektiv för persontrafik och varutransporter med tanke på
långa avstånd. Det förutsätter dock att en ny järnväg, som är lämpad för höga
hastigheter, byggs. En lämplig sträckning skulle vara från Kouvola, via Hyvinge till Salo.
Denna bana skulle betydligt förbättra förbindelserna i öst- västligriktning i södra
Finland. Resetiden mellan St. Petersburg och Åbo skulle också förkortas. Banan kunde
även fungera som matartrafik till flygplatsen i Vanda.
Vårt förslag är:
Att staten undersöker möjligheten att bygga en ny järnvägsförbindelse mellan Kouvola
och Salo.
Svenska folkpartiet i östra Borgå lk. r.f.
Annette Forsblom
ordförande
L-J Nyholm
sekreterare
Partistyrelsens utlåtande:
Järnvägstrafiken kan kategoriseras som ett miljövänlig transport- och samåkningsmedel.
Dess andel av utsläppen för trafik är beroende på utsläppet slag från 0,2 till 1,8 procent
och andelen av energiförbrukningen för trafikändamål är endast 2,5 procent.
Regeringen har i såväl sin trafikpolitiska redogörelse från 2008 som i sin klimatpolitiska
redogörelse från 2009 lyft fram järnvägens betydelse i den nationella och internationella
trafiken samt poängterat behovet av att förbättra och förnya det järnvägsnät som vi idag
har.
Banförvaltningscentralen har år 2004 i sin utredning om visioner och alternativ för SödraFinlands järnvägstrafik fram till 2050 lagt fram förslag på åtgärder för att dels garantera
utvecklingsmöjligheterna för trafiken mot St Petersburg dels möjligheterna för att koppla
fjärrtrafiken på huvudbanan till Helsingfors-Vanda flygplats. I utredningen har man lyft
fram behovet av att säkerställa möjligheten att förverkliga en ny järnvägsförbindelse från
Helsingfors till St Petersburg. De olika alternativen för en ny bana har klarlagts i
Banförvaltningens utredning om trafiken mellan Helsingfors och St Petersburg, som
publicerades 2008.
För närvarande går järnvägsförbindelsen från huvudstaden via Lahtis, Luumäki och
Vainikkala till St Petersburg. Förbindelsen ingår i det nuvarande TEN-nätet (TransEuropean Network) mellan Helsingfors och Moskva. Förbindelsen är en mycket
- 22/24 -
Motioner till partidagen 2010
vältrafikerad person- och frakttransportrutt och för närvarande är restiden mellan de två
städerna fem timmar och 42 minuter.
De främsta alternativa rutterna för den så kallade Heli-banan är Helsingfors-BorgåKotka-Luumäki och Helsingfors-Borgå-Kouvola. Därutöver har man även kartlagt en
rakare linjedragning från Kotka via Vaalimaa och Viborg till St Petersburg. I utredningen
har man även tagit fasta på alternativet att leda banan via Helsingfors-Vanda flygplats. Av
de klarlagda alternativen har alternativet med Luumäki ansetts bäst stöda upp den
nuvarande strukturen i regionen samt öka regionens utvecklingspotential.
År 2008 påbörjade man förbättringar av banavsnittet Lahtis-Luumäki som enligt
tidtabellen kommer att vara klar år 2010. Denna förbättring kommer att möjliggöra redan
nu snabbare trafik på Heli-banan. Förbättringarna kommer tillsammans med nya tåg,
som det finsk-ryska bolaget Oy Karelian Trains Ltd lägger i trafik år 2010, att förkortas
restiden till tre och en halv timme. Detta kommer även att innebära en förkortning av
restiden Åbo-St Petersburg.
Banförvaltningscentralen har i sin långsiktiga plan för banhållningen, Järnvägstrafik 2030,
skrivit in ett förslag om att det i markanvändningsplanerna tas med en ny direktlinje
Esbo-Salo. För det planerade banavsnittet utarbetas en preliminär utredningsplan och en
miljökonsekvensbedömning för att ta fram den bästa linjedragningen med tanke på
kommunernas och landskapsförbundens markanvändningsplaner. En förbättring och
senare ombyggnad av järnvägsförbindelsen mellan Helsingfors och St Petersburg
kommer tillsammans med en eventuell direktförbindelse mellan Esbo och Salo att ha en
positiv effekt på sträckan Åbo-St Petersburg.
Gällande matartrafiken till Helsingfors-Vanda flygplats har utbyggnaden av den så kallade
Ringbanan påbörjats år 2009. Ringbanan kommer enligt den utstakade tidtabellen att vara
klar för trafik i mitten av år 2014 och kommer då att göra det möjligt för resenärer från
mer avlägsna trakter i Nyland och Finland att använda sig av tågförbindelsen till
Helsingfors-Vanda flygplats.
Konstateras kan att för utbyggnad av så kallade höghastighetstågnätverk, för trafik runt
300 km/h, bör både privata intressenter, berörda regioner, EU och staten samsas om
möjligheterna. Staten kunde, så som gjorts i Storbritannien, utreda möjligheten att bilda
ett separat bolag som kan samordna statliga instanser. Regeringen har i sin trafikpolitiska
redogörelse uppmärksammat behovet av helt nya banor på sikt.
För närvarande är finansieringen av hela bastrafikledshållningen otillräcklig. Som exempel
kan nämnas att finansieringen av ombyggnaden av bansträckan Seinäjoki-Uleåborg, ett av
landets absolut viktigaste logistikförbättringsprojekt, inte getts tillräckliga anslag från
ministeriet och risken finns att arbetet måste stoppas emellan. SFP:s representanter i
riksdagens kommunikations- och finansutskottet arbetar kontinuerligt för en höjd
finansiering av bastrafikledshållningen. Kommunikationsutskottet har i sitt utlåtande till
finansutskottet konstaterat behovet av en ökad och mer långsiktig finansiering och
finansutskottet har i sitt betänkande bedömt att en nivåhöjning på 200 miljoner euro är
nödvändig för att kompensera eftersläpningen i bastrafikledshållningen. Den konstanta
underfinansieringen kan på längre sikt leda till stora problem med servicestandarden och
trafiksäkerheten och öka behovet av stora engångsinvesteringar.
Partistyrelsen föreslår till partidagen
att SFP:s representanter i riksdag och regering fortsätter i arbetet för att trygga
bastrafikledshållningens finansiering, även med nya och kompletterande
finansieringssätt.
- 23/24 -
Motioner till partidagen 2010
- 24/24 -