Infektioner i skelett och leder
Septisk bursit
Långvarigt tryck, uttöjning av huden och
små hudskador ger möjlighet för
hudbakterier att penetrera slemsäcken.
Omgivande mjuk vävnad kan bli kraftigt
inflammerad och likna cellulit. Leden
engageras sällan.
Diagnostik: Odling
Oftast S aureus, någon gång streptokocker.
Gramnegativa stavar sällsynta.
Septisk artrit 1
Allvarlig, som regel akut infektion.
Oftast en led vid bakteriell infektion, men
polyartriter förekommer. Drabbar oftast stora leder
som knä och höft, hos barn ibland fot- och armbågsled, hos vuxna sternoklavikular-, axel- eller
sakroiliakaleder samt sällsynt finger- och handled.
Spridning oftast via blodet, men lokalt trauma
(stick, t ex cortisonspruta) kan också vara
ingångsport. Hos barn under 1 år vanligen
spridning från osteomyelithärd.
Predisponerande faktorer: Kroniska inflammatoriska ledsjukdomar (RA), diabetes, iv
missbruk, steroidbehandling.
Septisk artrit 2
Symtom:
- Rörelsesmärta
- Svullnad
- Feber
Diagnostik:
- Fysikalisk undersökning
- röntgen
- scintigrafi
- direktmikroskopi och odling
Komplikationer:
Skador på synovialmembran och ledbrosk.
Destruktionen startar några timmar efter
bakterieinvasionen
Septisk artrit 3 - agens
Ålder < 2 år
Ålder > 2 år
Immunnedsatt
Enterobacteriaceae
GBS
S aureus
(H influenzae typ B)
S aureus dominerar
b-strkkr A, B, C, G
S milleri-gruppen
a-streptokocker
Ovanlig:
N gonorrhoeae
Brucella
Borrelia spp
Hos barn:
Kingella kingae
Som föregående men
även:
Gramnegativa stavar
Dessa ofta dålig
prognos
Iv missbruk:
Ps aeruginosa
Septisk artrit 4
Septisk artrit 5 - behandling
Dränera/spola rent
Immobilisera
Antibiotika efter agens
Om S aureus – tänk på långtidsbehandling!
Reaktiv/postinfektiös artrit
Immunologisk reaktion på infektion
Individer med HLA-B27 löper kraftigt ökad
risk.
Efter tarminfektion med Salmonella, Shigella,
Yersinia, Campylobacter.
Förekommer efter andra infektioner, t ex
Chlamydia trachomatis och pneumoniae.
Osteomyelit
Kan drabba alla typer av ben
Hematogen spridning:
- Metafysen på långa rörben
- Kotpelaren
- Disseminerad form i 15%
- Spridningsvägar: se bild
Spridning per continuitatem
- Från mjukdelsinfektion, t ex hos diabetiker
- Spridning från trycksår
- Öppna frakturer
- Kirurgi (thorax-, oral-, neuro-)
- Skottskador, penetrerande trauma
Osteomyelit - spridningsvägar
Hematogent spridd osteomyelit startar i
sinusoidala vener. Hos barn < 1 år sker
spridning till led, men hos äldre har
epifysplattan som separerar benet från
leden en egen kärlförsörjning vilket
förhindrar detta. I stället sprids infektionen lateralt, bryter genom cortex,
lyfter upp den luckra periostala
vävnaden och ger subperiostal svullnad/
abscess. Hos vuxna är periostet mer fast
förankrat i benet, vilket ger mindre
uttalad svullnad.
Hela processen leder till bennedbrytning
och sekvesterbildning
Osteomyelit – symtom
Barn:
- Hög feber
- allmänpåverkan
- Vägran att använda angripen kroppsdel
Vuxna:
- Som regel mindre uttalade symtom
- Flera veckors feber - Smärta
Kronisk osteomyelit kan sakna akuta
infektionstecken men ge bensekvestrering och
fistelbildning som kan pågå under decennier
Osteomyelit - bakterieflora
Hematogen
spridning oftast en stam
övriga former kan vara blandinfektioner.
- S aureus dominerar vid alla osteitformer.
Osteomyelit - diagnostik
scintigrafi och slätröntgen knä
Infektioner i ledproteser 1
< 1% av höft- och knäledsproteserna
blir infekterade inom 45 dagar efter
operation.
Ofta långsamt påkommande symtom
– låggradig feber, belastningssmärta
2/3 av infektionerna hudflora som
kommit in vid operationen (egen
hudflora, luftburet eller kontaktsmitta från någon i op-laget).
1/3 bakteremiorsakad. Kan ske flera
år efter op.
Infektioner i ledproteser 2
Infektioner i ledproteser bakterieflora
Infektion vid det operativa ingreppet:
KNS vanligast. Corynebacterium spp,
Propionibacterium spp, Bacillus spp och
a-streptokocker förekommer.
Bakteremi:
- Från hudinfektioner: S aureus, b-streptokocker,
P multocida.
- Efter tandingrepp: a-streptokocker
- Övre UVI och KAD-byte: Gramnegativa stavar.
- Tarm/bukinfektioner och bukoperationer:
Enterobacateriaceae, enterokocker, anaerober.
