MRSA – praktisk handläggning av vårdpersonal och

MRSA – praktisk handläggning
av vårdpersonal och
vårdstuderande
Datum 2016-12-16
Version: 1.0
Faktaägare:
Smittskydd Skåne: Eva Gustafsson
Vårdhygien Skåne: Eva Melander
Sida 1 av 4
Dokumentet följer Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende
MRSAoch MRSA hos personal inom vård och omsorg - Ett kunskapsunderlag från
Folkhälsomyndigheten. För anställda inom Region Skåne gäller dessutom anvisningar i Vägledning misstänkt eller konstaterad smitta bland medarbetare (länk).
Definition av vårdpersonal
Med vårdpersonal avses all personal, timanställda, vikarier, gästande personal, vårdstuderande och
praktikanter som deltar i patientnära arbete. Med vårdinrättning avses både sjukvårdsverksamhet och
omsorgsverksamhet.
Provtagning
Provtagning efter riskexponering
Provtagning ska ske om vårdpersonalen de senaste 6 månaderna

arbetat eller praktiserat på vårdinrättning utanför Norden

vårdats inneliggande på sjukhus utanför Norden

erhållit avancerad poliklinisk behandling, exempelvis plastikkirurgi, endoskopi eller behandling
för sår eller hudinfektioner på vårdinrättning utanför Norden

vistats i krigszoner eller flyktingläger utomlands

har oläkta sår eller hudinfektioner som uppkommit i samband med vistelse utanför Norden
Provtagning kan också bli aktuell om vårdpersonalen

har kontakt inom familjen/hushållet med person med känt MRSA-bärarskap

vid smittspårning i samband med nyupptäckt fall av MRSA på vårdinrättning
Provtagningsanvisning

Arbetsgivaren bör ha riktlinjer för hur provtagningen ska genomföras men ansvaret för att
provtagning görs vilar på den enskilda personen.

Provtagning sker från yttre näsvingarna, svalg och perineum, eventuella hudinfektioner, sår och
andra hudlesioner. Följ mikrobiologens provtagningsinstruktioner och använd remiss
Multiresistenta bakterier - Hygien.

Vid förekomst av MRSA på arbetsplatsen tas prover efter ledig dag och innan patientnära arbete
påbörjas. Risken finns annars att ett transient bärarskap/tillfällig kontamination i näsa/svalg
påvisas, se definition nedan.

Vid pågående eller nyligen avslutad antibiotikabehandling kontaktas hygienläkare och/eller
infektionsläkare för bedömning om provtagning.
Provtagning vid smittspårning på arbetsplatsen
I samband med smittspårning inom vård- och omsorg kan vårdpersonal bli föremål för provtagning.
Det är viktigt att provtagning sker utan dröjsmål och i rätt tid i förhållande till ett arbetspass, se
Provtagningsanvisning ovan.

Arbetsgivaren ska kunna erbjuda provtagning då arbetstagaren kan ha utsatts för exponering av
smitta på arbetsplatsen. 1 Provtagning organiseras då företrädesvis av en företagshälsovård som
Arbetsmiljöverkets föreskrift mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet AFS
2005:1 § 17
1
www.skane.se/vardhygien
Sida 2 av 4

informerar den enskilde. Vid påvisad MRSA remitteras vårdpersonalen till infektionsklinik för
bedömning och uppföljning.
Provtagning kan, i samråd med Vårdhygien, organiseras på den egna arbetsplatsen. Av
sekretesskäl är det viktigt att provsvar inte går tillbaka till arbetsplatsen. Skriv på remissen: ”Svar
endast till Vårdhygien”. Vid påvisad MRSA aviserar Vårdhygien aktuell infektionsklinik, som i
sin tur informerar patienten och kallar för bedömning och uppföljning.
Provsvar och arbete efter utomnordisk tjänstgöring
Vårdpersonal med ordinarie tjänst/utbildning i Sverige och som haft kortare tjänstgöring än 2 månader
utanför Norden kan återgå i patientnära arbete innan svaret på MRSA-provet är klart. Detta förutsätter
att vårdpersonalen inte har några riskfaktorer för smittspridning och tillämpar basala hygienrutiner.
Enskilda arbetsgivare kan ha krav på odlingssvar innan återgång i tjänst. Vid längre tjänstgöring än 2
månader bör odlingssvar inväntas innan återgång i patientnära arbete.
Vårdpersonal som har sin ordinarie tjänst/utbildning utanför Norden bör invänta provsvar innan
patientnära arbete påbörjas. MRSA-prov bör om möjligt tas innan ankomst. Ny provtagning ska göras
i Sverige.
Definition av MRSA-bärarskap
Transient bärarskap/tillfällig kontamination
Det är känt att personal som exponeras för patienternas stafylokocker kan bära dessa i näsa och /eller
svalg upp till tre dagar utan att ett bärarskap etableras. Detta kallas transient bärarskap och är en
tillfällig kontamination. En tillfällig kontaminationen definieras av att MRSA påvisas endast en gång
följt av två negativa screeningprov. Provtagning kan ske med en dags mellanrum och innefattar
provtagning från samtliga bäralokaler. Transient bärarskap ska smittskyddsanmälas men behöver
ingen ytterligare uppföljning och innebär inga inskränkningar av arbetsuppgifter.
MRSA-bärarskap
Bärarskap av MRSA föreligger då MRSA påvisas i screeningprov från både näsa, svalg och perineum,
enbart från perineum eller i en hudlesion samt vid upprepad provtagning. Bärarskap föreligger även då
MRSA påvisas i en klinisk infektion. Uppföljning sker på infektionsklinik.
Handläggning vid påvisad MRSA
Det är i första hand den provtagande läkaren som är ansvarig för att informera patienten om
provtagningsresultatet. I de fall provtagning organiseras på den egna arbetsplatsen och svar går till
Vårdhygien kallas patienten till en infektionsklinik för information.
Handläggning vid nyupptäckt MRSA

Vårdpersonal bör om möjligt inte arbeta patientnära innan läkarbedömning har skett.

Bedömning av smittrisk och uppföljning ska i första hand ske på en infektionsklinik.

Omprovtagning kan bli aktuell för att utesluta transient bärarskap/tillfällig kontamination, se ovan.

Bedömning ska ske av individuella riskfaktorer. Som riskfaktor räknas sår, eksem eller andra
hudlesioner. Dessa bör så långt som möjligt åtgärdas.

Vårdpersonal bör alltid erbjudas eradikeringsbehandling. Eventuella riskfaktorer bör åtgärdas före
eller i samband med eradikeringsbehandling.

För uppföljning och avskrivning av bärarskapet och förhållningsregler gäller samma rutiner som
för alla MRSA-bärare med tre negativa MRSA-prov under 6 månader.
www.skane.se/vardhygien
Sida 3 av 4
Ställningstagande till arbete
Ställningstagande till patientnära arbete görs i samråd med behandlande läkare, Vårdhygien och
Smittskydd och bygger på en sammanlagd bedömning av risker för smittspridning till patienter.
Vårdpersonal utan riskfaktorer för smittspridning och med god följsamhet till basala hygienrutiner kan
i de flesta fall fortsätta att utföra patientnära arbete.
Vårdpersonal får inte arbeta patientnära

vid förekomst av individuella riskfaktorer, framför allt gäller detta lesioner i hud och slemhinnor.

vid arbete med särskilt känsligt patientklientel, ex neonatalbarn, intensivvårdspatienter.
Inskränkning av patientnära arbete kan i vissa fall innefatta bärarskap av särskilt virulent eller
spridningsbenägen MRSA-stam.
Vårdpersonal som inte får arbeta patientnära bör i första hand erbjudas andra arbetsuppgifter på sin
arbetsplats alternativt omplacering till annan arbetsplats. Detta förutsätter att vårdpersonalen
informerar arbetsgivaren. För vårdstuderande kan omplacering till annan vårdenhet eller till teoretiska
studier bli aktuellt.
Då inskränkningar görs i de ordinarie arbetsuppgifterna bör stor ansträngning göras för att
vårdpersonal/vårdstuderande ska kunna återgå till oridinarie tjänst. Riskfaktorer bör åtgärdas och
eradikeringsbehandling erbjudas.
För återgång av MRSA-bärare krävs tre negativa odlingar med en veckas mellanrum. Om
eradikeringsbehandling givits tas första uppföljningsodlingen två veckor efter avslutad behandling,
därefter krävs ytterligare två negativa odlingar med en veckas mellanrum. Avskrivning av bärarskap
och förhållningsregler sker dock först efter tre negativa under 6 månader.
Handläggning vid nedsatt arbetsförmåga - sjukskrivning
I de fall arbetstagaren har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom orsakad av MRSA gäller
samma regler för ersättning som vid annan sjukdom, dvs sjuklön/sjukpenning. Exempel på sjukdom är
hudinfektion, böld eller sekundärinfekterat eksem. Ställningstagande görs av behandlande läkare.
Arbetstagaren ansöker om ersättning och behöver ett sjukintyg om nedsatt arbetsförmåga väntas
kvarstå mer än 7 dagar. Första sjukdagen är en karensdag. Ersättning utgår med sjuklön från
arbetsgivaren de första 14 dagarna och därefter sjukpenning från Försäkringskassan. Se tabell nedan.
Handläggning vid kvarstående arbetsförmåga
Personal som är asymtomatiska bärare kan i de flesta fall fortsätta att utföra ordinarie arbete. I de fall
bedömning görs avseende inskränkning av patientnära arbete rekommenderas i första hand
omplacering till andra arbetsuppgifter och inte avstängning från arbetsplatsen. Målet är att kunna
återgå i ordinarie arbete så snart som möjligt. Arbetsgivaren har då ett ansvar för omplacering till
andra arbetsuppgifter. Detta förutsätter att personalen informerar sin arbetsgivare om MRSA.
Arbetsgivaren kan ibland begära ett skriftligt intyg av behandlande läkare. Detsamma gäller även för
vårdstuderande, som i samråd med studieansvarig kan byta till teoretiska moment. Se tabell nedan.
www.skane.se/vardhygien
Sida 4 av 4
Avstängning enligt smittskyddslagen
Avstängning enligt smittskyddslagen kan tillämpas för den som bär på en smitta utan att vara sjuk och
innebär avstängning från arbetsplatsen. Ställningstagande görs av behandlande läkare. Arbetstagaren
behöver ett intyg om avstängning enligt smittskyddslagen för att ansöka om smittbärarpenning. Ingen
karensdag infaller. Ersättning utgår från Försäkringskassan med 80 % av sjukpeninggrundande
inkomst (SGI). Detta kan innebära lägre ersättning, till och med väsentligt lägre ersättning jämfört
med sjuklön.
I de fall vårdpersonal inte vill informera sin chef kan avstängning enligt smittskyddslagen bli aktuell.
Avstängning enligt smittskyddslagen gäller också för vårdpersonal utan fast anställning samt för
vårdstuderande.
Avstängning enligt kollektivavtal
För verksamheter som har kollektivavtal2 har arbetsgivaren möjlighet att avstänga en arbetstagare med
full lön om omplacering inte är möjlig. För personal i Region Skåne finns särskilda rekommendationer
för handläggning se Vägledning – misstänkt och konstatera smitta bland medarbetare.
Tabell. Bedömning och åtgärder då patientnära arbete inte anses lämpligt.
Nedsatt arbetsförmåga
Kan inte arbeta pga sjukdom
Sjukskrivning
Läkarintyg från behandlande
läkare
Ansökan om sjuklön eller
sjukpenning
2
Kvarstående arbetsförmåga
Får inte arbeta patientnära pga smittbärarskap
Avstängning enligt SmL
Omplacering till andra
Avstängning med stöd i
arbetsuppgifter
kollektivavtal
Läkarintyg från
Arbetsgivarens ansvar
Arbetsgivarens ansvar
behandlande läkare
Ansökan om
Fortsatt lön
Fortsatt lön
smittbärarpenning
Allmänna bestämmelser kap 3 § 10 Mom 4
www.skane.se/vardhygien