Fotosyntes
Röster om ett utvecklingsprojekt kring barn
och unga i mellanstadieåldern i Ale kommun
Åsa Borgström och Ulf Axberg
1
2
Innehåll
SAMMANFATTNING...................................................................................................................................4
FOTOSYNTES – BAKGRUND OCH PROCESSBESKRIVNING.....................................................................5
Initiering och beslut.................................................................................................................................5
Gamla Fotosyntes....................................................................................................................................6
Organisation.....................................................................................................................................6
Programidé.......................................................................................................................................6
Nya Fotosyntes........................................................................................................................................8
Organisation.....................................................................................................................................8
Programidé.......................................................................................................................................9
UTVÄRDERINGEN.....................................................................................................................................10
Metod....................................................................................................................................................11
Röster kring Fotosyntes och genomförandet av projektet...................................................................12
Vad var tanken med Fotosyntes?...................................................................................................12
Kommentarer kring verksamhetslogiken......................................................................................14
Kommentarer kring samverkan.....................................................................................................15
GENOMFÖRANDE AV FOTOSYNTES.......................................................................................................16
Olika bilder av organisationen kring Fotosyntes............................................................................16
Olika bilder av ledarskapet kring Fotosyntes.................................................................................16
Olika bilder av kompetensen i Fotosyntes.....................................................................................17
Kommentarer om implementering...............................................................................................17
FOTOSYNTES I ETT FRAMÅTBLICKANDE PERSPEKTIV.........................................................................18
Avslutande tankar när det gäller Fotosyntes och framtiden................................................................20
LITTERATURLISTA.....................................................................................................................................22
BILAGOR....................................................................................................................................................24
Bilaga 1: Intervjuguide – professionella................................................................................................24
Bilaga 2: Frågor kring fritid, skola och kamrater...................................................................................25
© FoU i Väst/GR
Digital upplaga januari 2015
Layout: Infogruppen GR
Omslagsbild: Mostphotos
FoU i Väst
Göteborgsregionens kommunalförbund
Box 5073, 402 22 Göteborg
www.grkom.se/valfard
3
Sammanfattning
D
en här rapporten handlar om utvärderingen av
Fotosyntes som är ett utvecklingsprojekt i Ale
kommun. Fotosyntes startade under 2012 utifrån att
det fanns en grupp barn i mellanstadieåldern som
hängde ute på kvällarna och befann sig i riskzon.
­Syftet med Fotosyntes var att fånga upp dessa barn så
att de inte hamnade i socialt utanförskap. Under projektets gång ändrades inriktningen och syftet till att
handla om att utveckla en modell för samordning av
tidiga insatser så att barn som bedömdes vara i risk för
­socialt utanförskap skulle fångas upp i ett tidigt skede.
De insatser som erbjöds skulle minska risken för utanförskap och stödja barnen till en god måluppfyllelse
i skolan. Från att i det första skedet ha varit riktat till
en avgränsad grupp barn, växte målgruppen för Fotosyntes till att bli barn i åk 4–6 som riskerade ett socialt
utanförskap, uppvisade bristande måluppfyllelse och
hög frånvaro i skolan samt normbrytande beteende.
Under 2013 vände sig Ale kommun till FoU i Väst/GR
med en önskan om att Fotosyntes skulle utvärderas.
Utvärderingen av Fotosyntes pågick under 2014 och
det övergripande syftet med utvärderingen var att
identifiera, analysera och beskriva arbetsformen för
Fotosyntes. Utvärderingen skulle även:
Till en början var kärnan i Fotosyntes livsledsagarna, en form av kontaktpersoner som skulle stödja barnen i skolan och på fritiden. Allteftersom utvecklades
Fotosyntes till att handla om att utveckla en modell
där barn och föräldrar stod i centrum omgivna av ett
team av socialpedagog, specialpedagog och familjebehandlare. I intervjupersonernas berättelser fanns
tre tydliga teman; barnens situation, samverkansoch samhällsperspektiv. Problematiken enligt intervjuerna bestod bland annat av att en grupp barn for
illa, bristen på samverkan och att det fanns barn som
riskerade att rekryteras till en grupp äldre kriminella
ungdomar. Det som skulle uppnås med Fotosyntes var
att få in barnen i ett sammanhang där de kände sig
delaktiga, men även att förändra och förbättra systemen i kommunen kring samverkan. Dessutom skulle
projektet bidra till att förbättra folkhälsan i stort. Detta skulle enligt intervjuerna uppnås genom att stärka
individen men även med hjälp av stöd i hemmet, i
skolan och på fritiden. Nätverket runt barnet skulle
stärkas, samverkan skulle förbättras och det efterfrågades mer tvärprofessionellt arbete. Den ekonomiska
frågan skulle lösas genom en social investeringsfond.
På en mer övergripande nivå skulle detta ske genom
tidiga insatser och att bygga system som fångar upp
barn och familjer i behov av stöd.
Av intervjuer och dokumentation framgick att processen och implementeringen av Fotosyntes kantades av bekymmer på flera olika nivåer. Svårigheterna
handlade om organisationen, ledarskapet och synen
på kompetensbehovet kring Fotosyntes.
Rapporten avslutas med ett framåtblickande perspektiv och rekommendationer för framtiden som
bland annat handlar om vikten av tydlighet kring ledning och styrning och att alla får samma information
om projektet och vad som ska göras. l
• Identifiera, analysera och artikulera verksamhetslogiken i Fotosyntes, det vill säga vad som var
problematiken, vad som skulle uppnås och hur
det skulle uppnås.
• Beskriva och undersöka sammanhanget som
omgärdade satsningen, det vill säga organisation, samverkande parter etc.
• Belysa hur processen och implementeringen av
Fotosyntes gått till.
För att ta reda på detta genomfördes intervjuer av
professionella, observationer och dokumentation
kring projektet lästes igenom. Material i form av rapporter och dagboksanteckningar samlades in. Deltagande i konferenser och forskningsnätverk var också
en metod för att få en bild av Fotosyntes och sätta
projektet i ett sammanhang.
4
Fotosyntes – bakgrund och
processbeskrivning
U
presenteras materialet som bygger på intervjuer med
professionella kring Fotosyntes. Rapporten avslutas
med ett framåtblickande perspektiv och rekommendationer inför framtiden. Tanken är att rekommendationerna ska vara till stöd för de som redan arbetar
med projektet Fotosyntes men även andra som ligger
i startgroparna för att dra igång liknande projekt.
nder hösten 2012 uppmärksammades en grupp
mellanstadiebarn i Nödinge som hängde ute
på kvällarna och befann sig i riskzon för kriminalitet
och droger. Utifrån situationen kring dessa barn startade projektet Fotosyntes vars syfte var att fånga upp
barn i mellanstadieåldern som riskerade att hamna
i socialt utanförskap. Satsningen låg inom ramen för
Ale kommuns ambition att utveckla former för förebyggande insatser riktade mot barn och unga där det
sociala investeringsperspektivet var vägledande. Idén
som låg till grund för detta perspektiv var att förebyggande satsningar är lönsamma såväl mänskligt som
ekonomiskt men att detta kan vara svårt att påvisa i
verksamheter med ettåriga budgetramar [1]. En planeringsmodell förordades som byggde på att: 1) beräkningar av predicerade kostnader och intäkter görs
över längre tid, 2) en gemensam analys/kartläggning över de aktuella behoven görs, 3) insatser med
stöd i forskning prövas samt 4) insatser följs upp och
utvärderas såväl i förhållande till förändringar hos
målgruppen som ekonomiskt. Utifrån dessa idéer inrättade Ale kommun en social investeringsfond. Arbetet knöts samman med liknande ansatser i Umeå
och Norrköping genom ett utvecklingsprojekt inom
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kring sociala
investeringar [2]. Förutom Fotosyntes pågick även två
andra projekt inom ramen för Ale kommuns sociala
investeringar, MiniMili och Star för Life. Under 2014
följdes och utvärderades Fotosyntes av FoU i Väst/GR.
I den här rapporten beskrivs vad som har hänt på
vägen fram tills idag, det vill säga själva processen.
Först presenteras bakgrunden till projektet och därefter följer en beskrivning av utvecklingen från starten
2012 till 2014. Den första delen av rapporten bygger
i huvudsak på interna dokument från Ale kommun
och där beskrivs hur utformningen av Fotosyntes förändrades under arbetets gång. Den initiala varianten
kallas i rapporten för ”gamla” Fotosyntes och den
version som kom till efter en omstart benämns ”nya”
Fotosyntes. Efter presentationen av projektet beskrivs
utvärderingen och hur den har genomförts. Därefter
Initiering och beslut
Nödinge är Ale kommuns största samhälle med ca
5000 invånare och ligger strax utanför Göteborg. I januari 2012 startades ett projekt som kan ses som en
föregångare till Fotosyntes. Bakgrunden var att det
fanns ett antal barn i Nödinge som uppvisat ett normbrytande beteende [3]. Projektet uppkom ur ett SSPF
– perspektiv. SSPF är en samverkansmodell mellan
socialtjänst, skola, polis och fritid, där dessa parter arbetar gemensamt med ett förebyggande arbete. Det
kan handla om frågor som skolk, ungdomskriminalitet och drogförebyggande arbete. I maj 2012 gjorde
den av beredningsgruppen utsedda verksamhetschefen en ansökan om medel från Ale kommuns sociala
investeringsfond för förebyggande arbete. I ansökan
lyftes att man sett goda effekter av de insatser som redan gjorts i projektet, men de var inte tillräckliga utan
behövde utvecklas [3]. Utifrån detta ansökte man om
medel för ett treårigt projekt. Detta blev startskottet
för projektet Fotosyntes. I figur 1 på nästa sida presenteras en tidslinje över utvecklingen i Fotosyntes.
5
Figur 1. Tidslinje över
utvecklingen av
Fotosyntes i Ale kommun.
FoU i Väst/GR
Utvärderingsplan
FoU i Väst/GR
Ny utvärderingsplan
baserad på omstart
www.grkom.se/valfard
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Gamla Fotosyntes
Fotosyntes = ljussammansättning. De gröna växterna har
den unika förmågan att fånga solens strålningsenergi. På
samma sätt har barn den unika förmågan att utvecklas
med stöd av den energi omgivande vuxna utstrålar [3]
Gamla Fotosyntes startade i augusti 2012 och utvecklades som en fortsättning på projektet som startade
i januari 2012 [4]. Det var samma grupp barn med
normbrytande beteende som var i fokus som i det
tidigare projektet. Det som bekymrade inblandade
parter var att vissa av barnen i 10–11- årsåldern hade
testat droger och befann sig i miljöer där det fanns
risk att de skulle rekryteras till kriminalitet. Dessutom
hade flera av barnen svårigheter i skolan och vissa
hade bristande hemförhållanden. Allt detta sammantaget gjorde att personal från verksamhetsområdena
socialtjänst, skola, polis och fritid i Ale var överens om
att dessa barn var på väg mot ett utanförskap som behövde brytas [3].
I citatet ovan liknas barnen vid plantor som med stöd
från vuxna i omgivningen utvecklas i rätt riktning. De
gröna växterna har förmåga att fånga solens strålar
och på samma sätt förutsätts barnen ha kapacitet att
ta till sig hjälp från omgivande vuxna. Den ursprungliga modellen av Fotosyntes byggde på att utveckla
goda kontakter mellan barn och vuxna och då främst
mellan barn och livsledsagare. Livsledsagaren var en
person som enligt uppdragsbeskrivningen skulle ”arbeta jagstärkande med barn, medvetandegöra de
unga om deras förbättring under projektets gång, ledsaga barn mellan olika miljöer, förse barn med verktyg
att göra positiva val, utgöra en brygga mellan skola,
hem och fritid samt mellan olika professionella. Livsledsagaren skulle se vilka behov som förelåg på individ-, grupp- och organisationsnivå” [5].
Livsledsagarna kom från verksamhetsområdena
skola och fritid och hade uppdraget inom sina befintliga tjänster i Ale kommun. Av livsledsagarnas dagboksanteckningar framgår att de följde barnen både i och
utanför skolan men även att de hade en hel del kontakter med föräldrarna. Livsledsagarnas roll påminde
om den roll kontaktpersoner har inom socialtjänsten.
Deras arbete går också ut på att bygga relationer och
att vara ett stöd för barn och unga i olika situationer,
det vill säga ledsaga dem genom livet. I centrum för
arbetet stod alltså barnen och livsledsagaren och runt
omkring dem fanns föräldrar, socialtjänst, skola och
fritid. Detta illustreras i figur 2 på nästa sida.
Organisation
Gamla Fotosyntes finansierades av den sociala investeringsfonden samt verksamhetsområdena fritid,
skola och socialtjänst (IFO). Enhetschefen för IFO, enhetschefen för fritid och rektorn för två av skolorna
var operativt ansvariga för projektet. Det avsattes
10 procent av en tjänst för arbetsledning samt 20
procent för en processledare. Fritid gick in med 100
procent, IFO 50 procent och skolan 40 procent. Sammantaget skulle livsledsagarna ha motsvarande 120
procent tjänst under perioden 2012–2015 [3].
Programidé
I valet av namnet ”Fotosyntes” för projektet fanns något av en programförklaring och i ansökan om medel
ur den sociala investeringsfonden ges följande förklaring:
6
valfard
Fotosyntes ursprungsversionen
Figur 2. Livsledsagare och barn i centrum.
Socialtjänst
Föräldrar
Livsledsagare
och barn
Skola
Fritid
Målet och syftet med Fotosyntes så som det beskrevs
i ansökan om projektmedel var:
- Höja måluppfyllelsen i skolan
självkänsla och självsäkerhet. I ansökan framkom
även att man för de barn som uppvisade utmanande
beteende, ADHD och/eller har svårigheter inom autismspektrumet, skulle använda metoden Collaborative problem solving (CPS). CPS har utvecklats av Ross
W Greene som en metod för att bemöta barn som
han beskriver som oflexibelt-explosiva [7]. Dessa barn
kan ofta hamna i stora svårigheter på grund av svåra
aggressionsutbrott och fastlåsta situationer. Greene
menar att barn gör så gott de kan. När de inte kan
bättre måste vuxna omkring barnet dels ta reda på
varför barnen inte kan hantera en viss situation, för
att sedan hjälpa dem att agera på ett sätt som såväl
barnet självt som omgivningen kan acceptera. Av ansökan framgår även att föräldrar till barn som fick en
insats från Fotosyntes skulle erbjudas COPE. Namnet
är en förkortning för The Community Parent Education Program och är ett manualbaserat kanadensiskt
föräldrastödsprogram som utvecklats av Cunningham
med kollegor [8]. Syftet är att stärka föräldraskapet,
förbättra samspelet inom familjen och skapa nätverk
mellan vuxna.
Livsledsagaren skulle alltså arbeta direkt med barnet och samverka med barnets lärare. Dessutom skulle livsledsagaren vara en brygga mellan familjen, fritid och Familjehuset. Familjehuset är en verksamhet
inom individ- och familjeomsorgen i Ale där familjer
med barn upp till 21 år erbjuds stöd och hjälp. Fritid
hade som uppgift att introducera barnen i aktiviteter
på fritiden och Familjehuset skulle erbjuda stöd för
föräldrarna [3]. Arbetet med Fotosyntes började med
rekrytering av personal och implementering av projektet under hösten 2012. Livsledsagare rekryterades
under den här perioden och projektet presenterades
för de verksamheter som skulle vara involverade i projektet som skolan och kultur- och fritid.
Ganska snart stötte projektledningen på svårigheter som gjorde att projektet till slut tog en annan riktning [4]. Den första utmaningen var att det visade sig
att det fanns olika tolkningar av vad projektet skulle
innehålla och vilken målgruppen var. Vissa uppfattade
att målgruppen var barn i åk 4–6 medan andra menade att barnen skulle följas upp på högstadiet. Det
fanns olika uppfattningar på olika nivåer i verksamheterna och hos olika professioner vilket gjorde att det
var svårt att introducera projektet på ett bra sätt. Det
var svårt för projektledningen att presentera projektet då de uppfattade att de fick oklara besked om hur
det skulle se ut och vad det skulle innehålla.
Nästa utmaning kom när barn skulle rekryteras till
projektet. Det gjordes försök till att identifiera barn
under hösten 2012 men utan resultat [4]. Projektled-
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
- Öka delaktigheten både i och utanför skolan
- Minska skolk och begynnande drogproblematik
- Bromsa rekryteringen till droghandel och annan
kriminalitet
- Minska framtida utanförskap
Det innebar att fokus från början var på skola och fritid. I skolan skulle måluppfyllelsen öka och frånvaron
minska. På fritiden skulle barnen fångas upp så att de
inte hamnade i riskzon för droger och kriminalitet. På
ett mer övergripande plan skulle insatsen i Fotosyntes
leda till en ökad delaktighet och ett minskat utanförskap.
Av projektansökan framgår att grunden för arbetet
i Fotosyntes skulle vara ett salutogent förhållningssätt [3]. Den salutogena teorin utvecklades av Aron
Antonovsky som ett sätt att förstå vilka faktorer och
processer som främjar hälsa och utveckling [6]. I teorin lyfts begreppet Känsla av sammanhang (KASAM)
fram. Grundstenarna i KASAM är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Antonovsky menar att det
handlar om en varaktig känsla av att de stimuli man
möter under livets gång är begripliga och förutsägbara, att man har tillgång till de resurser som krävs för att
man skall kunna hantera dem, samt att de utmaningar
som detta innebär är värda såväl investering som engagemang, det vill säga att de upplevs som meningsfulla. För Fotosyntes del innebar detta perspektiv att
utgångspunkten var att öka barnens självkännedom,
7
ningen gjorde försök att rekrytera barn genom elevhälsan i skolan men inga barn blev aktuella den vägen.
Då man stötte på patrull vid rekryteringen av enskilda
barn valde projektledningen att inrikta sig mer på
gruppverksamheter för barn. Under våren 2013 startades Trivselprogrammet och Spontanidrott. Trivselprogrammet är en rastaktivitet där så kallade trivselledare har i uppgift att ge eleverna ökad trygghet och
aktivitet på rasterna (http://www.trivselledare.se/).
Spontanidrotten var en aktivitet på fritiden för lågoch mellanstadiet med fokus på lek och rörelse. Där
fanns inget krav på medlemskap i någon förening och
det var avgiftsfritt. Ytterligare en utmaning för projektet var stor omsättning av personal under det första
året. Det byttes enhetschefer, verksamhetschefer
men även livsledsagare [4]. Allt detta sammantaget
gjorde att projektet Fotosyntes fick en olycklig start
kantad av svårigheter.
Under våren 2013 tog man i Ale kommun ett samlat
grepp för att lyfta projektet och underlätta för livsledsagarna att komma igång med arbetet med barnen.
Skolan, elevhälsan, fritid och socialtjänsten gick ihop
för att göra en kartläggning av barn som kunde tänkas
delta i projektet. Kartläggningen gjordes i mars 2013
och 22 barn identifierades, varav sju tilldelades en
livsledsagare. Fyra av dessa fortsatte kontakten med
livsledsagaren [4]. Förutom att Fotosyntes under våren 2013 tog ett steg framåt då det gällde rekrytering
av barn till projektet så genomförde Familjehuset
samtidigt en COPE-utbildning riktad till föräldrar med
barn i Fotosyntes målgrupp.
Svårigheterna kring projektet fortsatte dock under
hösten 2013. De utmaningar som projektet hade haft
ända sedan starten med otydligheter kring projektet, svårigheter att rekrytera barn och personalbyten
kvarstod [9]. Dessutom hade det tillkommit nya svårigheter som handlade om bekymmer med att skapa
en fungerande organisation och kommunikation kring
projektet. Medarbetare på olika nivåer hade fortsatt
svårt att förstå och tolka uppdraget och omsätta det
i konkret arbete [9]. Förutom detta var det svårt att
följa och mäta projektets utveckling i förhållande till
syfte och mål. Allt detta påverkade arbetet med projektet och barnen och ledde till att man endast arbetade med ett fåtal individfall inom Fotosyntes. I oktober 2013 var nio barn aktuella i Fotosyntes och enligt
de beräkningar som gjorts i Ale kommun skulle 15
procent, det vill säga 30 barn i Nödinge vara i riskzon
och därmed kunna vara aktuella för Fotosyntes [9].
Det var tydligt att fler barn borde ha fått ta del av den
hjälp och det stöd som Fotosyntes erbjöd och projektledningen började resonera kring hur projektet skulle
kunna utvecklas och förändras. Livsledsagarna hade
blivit alltmer ensamma med ansvaret för barnet och
samarbetet med föräldrarna och socialtjänsten var
näst intill obefintligt. Även samverkan med skola och
fritid var bristfällig.
Under hösten 2013 stod projektet inför en omstart.
Det fanns otydligheter i ledningen och styrningen av
projektet behövde förtydligas. Processledaren skulle
avsluta sin tjänst och livsledsagarna behövde ett tydligare uppdrag. Syftet med omstarten var att byta riktning på projektet. I stället för att arbeta utifrån och
utvärdera en bestämd modell, så skulle man arbeta
med modellutveckling [10]. Arbetet med utvecklandet av nya Fotosyntes beskrivs i nästa avsnitt.
Nya Fotosyntes
Under våren 2014 beslutades att projektet skulle ändra inriktning och fokus flyttades från individnivå till
modellutveckling [11].
Organisation
Till skillnad från tidigare finansierade nya Fotosyntes
hela verksamheten med medel från den sociala investeringsfonden och inte som tidigare då medel kom
från skola, socialtjänst, fritid och den sociala investeringsfonden. Vidare så placerades verksamheten organisatoriskt på samma nivå som de övriga projekten
som låg inom ramen för Ale kommuns sociala investeringar (se figur 3).
Organisation i Ale kring Nya Fotosyn
www.grkom.se/valfard
Figur 3. Organisationsskiss nya Fotosyntes.
Kommunstyrelsen
Styrgrupp
Ledningsgrupp
Arbetsgrupp
Nya Fotosyntes
Arbetsgrupp
MiniMili
Arbetsgrupp
Star for Life
Projektledare
Nya Fotosyntes
TEAM
Nya Fotosyntes
8
Källa: Projektb
Nya Fotosyntes
©GÖTEBORG
ww.grkom.se/valfard
Programidé
arbete med andra verksamheter (till exempel socialtjänst) [12].
Inriktningen på projektet förändrades till metodutveckling [11]. Den gamla modellen med livsledsagaren och barnet i centrum lämnades. Istället formades
en ny modell där barn och föräldrar stod i centrum
med ett team bestående av socialpedagog, specialpedagog och familjebehandlare som sattes samman
utifrån de behov som förelåg. Resurser skulle samlas
runt barnet och familjen och verksamheterna skola
och socialtjänst skulle samverka med varandra för att
kunna vara till stöd. Fritid fick en mer perifer roll och
tanken var att de skulle kopplas in vid övergången till
högstadiet (se figur 4 nedan).
Fotosyntes hösten 2014
Även om det har pågått såväl organisatoriska, inriktningsmässiga som personella förändringar i projektet
sedan starten i augusti 2012 så har antalet barn som
fått insatser via Fotosyntes varit relativt konstant under perioden 2013–2014. Antalet elever i projektet
under hösten 2014 var åtta stycken, varav fyra flickor
och fyra pojkar. Av dessa var fyra barn från gamla Fotosyntes och fyra barn från nya Fotosyntes [12]. l
Målgruppen för och syftet med nya Fotosyntes efter
omstarten beskrivs i en projektplan från hösten 2014
[11]. I denna beskrivs att syftet är att:
… utveckla en modell för tidiga samordnade insatser som
stärker elevens delaktighet och förmåga att påverka sitt
sammanhang och genom detta nå en god måluppfyllelse
i skolan och därmed minska risken för socialt utanförskap
Och målgruppen beskrivs som:
… elever i årskurs 4–6 som riskerar utanförskap genom:
bristande måluppfyllelse (nationella prov i år 3), normbrytande beteende och hög frånvaro (osanktionerad/
sanktionerad frånvaro)
I modellutvecklingen ingick även att Fotosyntesverksamheten tillsammans med andra verksamheter skulle undersöka och justera rutiner för elevers närvaro
och frånvaro, rutiner kring utredningar och bakomliggande orsaker till en elevs frånvaro, samarbete med
vårdnadshavare och skola (strategier för samarbetet
med vårdnadshavare när det inte fungerar) samt sam-
Figur 4. Barnet och familjen i centrum.
Socialpedagog
Barn
och
föräldrar
Specialpedagog
Familjepedagog
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
9
Utvärderingen
U
nder våren 2013 tillfrågades FoU i Väst/GR om att
skriva en utvärderingsplan för projektet Fotosyntes och under hösten arbetades planen fram [13]. Utvärderingen skulle kunna belysa verksamhetslogiken
i Fotosyntes, undersöka sammanhanget som omgärdat satsningen samt följa upp eventuella förändringar
hos barnen.
Det fanns önskemål om att utvärderingen även
skulle utgöra en effektstudie. Av utvärderingsplanen
och det avtal som slöts mellan FoU i Väst /GR och Ale
kommun framgår att detta inte bedömdes som möjligt, då en sådan typ av studie kräver en större undersökningsgrupp samt tillgång till en jämförelsegrupp,
det vill säga en grupp där deltagarna inte fått ta del av
Fotosyntes insatser. Det ingick inte heller i uppdraget
att beräkna vad satsningen ur ett socialt investeringsperspektiv kunde tänkas innebära för framtida minskade kostnader. Genom intervjuer och bedömningsinstrument skulle utvärderingen dock kunna belysa
huruvida barnens situation förändras i rätt riktning
under perioden, även om svar inte skulle kunna ges
på frågan om eventuella förändringar var en effekt av
Fotosyntes eller av något annat.
Den ursprungliga tanken var att FoU i Väst/GR skulle göra en extern utvärdering, det vill säga följa arbetet i Ale för att utvärdera Fotosyntes som modell, utan
direkt inblandning i processen och organiseringen
av modellen. Vid uppstartsmötet för nya Fotosyntes
i februari 2014 framgick att Fotosyntes inte existerade som modell, utan att arbetet med nya Fotosyntes
handlade om att utveckla en modell för tidiga samordnade insatser [11]. Det framkom också ett tydligt
önskemål om att utvärderarna skulle vara mer aktiva i
diskussionerna kring Fotosyntes ledning och organisation, målgrupp och syften.
Utvärderingsplanen reviderades och av den nya
planen framgår bland annat att utvärderingen mer
antog formen av följeforskning i det att utvärderarna
skulle delta i möten med den arbetsgrupp i Ale som
formerats för att dra upp riktlinjerna för nya Fotosyntes, vilket i sin tur kunde komma att påverka proces-
sen och utvecklandet av Fotosyntesmodellen. Av den
omarbetade utvärderingsplanen framgår att det övergripande syftet med utvärderingen var att identifiera,
analysera och beskriva arbetsformen för Fotosyntes,
vilket innebar att:
• Identifiera, analysera och artikulera verksamhetslogiken i Fotosyntes, det vill säga vad som är
problematiken och vad man vill uppnå.
• Beskriva och undersöka sammanhanget som
omgärdar satsningen, det vill säga organisation,
samverkande parter etc.
• Belysa hur processen och implementeringen av
Fotosyntes gått till.
• Belysa hur man identifierat målgruppen samt att
beskriva och analysera vad som händer i mötet
mellan barn, familj och livsledsagare men även
andra involverade samt vad de olika personerna
gör inom ramen för satsningen.
• Tillsammans med Fotosyntesverksamheten välja
ut metoder med syftet att följa upp förändringar
relaterade till relevanta indikatorer som beteende, upplevelse och prestationsnivå hos barnet
samt kända risk- och skyddsfaktorer i bland annat
skola, familj och kamratrelationer.
I början av hösten 2014 framkom det att Fotosyntesverksamheten behövde få mer tid på sig att arbeta
med projektplanen för nya Fotosyntes, samt arbeta
med hur informationen till barn och föräldrar skulle
se ut. Vidare så hade det skett förändringar såväl på
ledningsnivå som i personalgruppen och man behövde få tid att formera sig och finna sina arbetsformer.
Detta påverkade utvärderingen framförallt med avseende på möjligheten att inom den aktuella tidsplanen
genomföra planerade före- och eftermätningar för
uppföljning av relevanta indikatorer för förändringar
hos barn och i omgivningen. Den arbetsgrupp som arbetat med omstarten av Fotosyntes och utvärderarna
diskuterade relevansen av att göra dessa mätningar
utifrån utvärderingen, innan det ännu fanns en egentlig modell att utvärdera och konstaterade att de knap-
10
Intervjupersonerna kom från olika verksamheter som
varit involverade i projektet: kultur- och fritid, elevhälsa, skola och individ- och familjeomsorg. De hade
erfarenhet av olika uppdrag på olika nivåer i organisationen. Det var en sektorchef, sex verksamhetschefer,
en enhetschef, en rektor, en temaledare, två processledare och två livsledsagare. Intervjuerna genomfördes på intervjupersonernas arbetsplatser och tog ca
en timme.
Intervjuerna var kvalitativa och semistrukturerade.
Detta innebär att den som genomför intervjuerna har
en lista, eller en intervjuguide över teman som ska
beröras, men att intervjupersonen har stor frihet att
utforma svaren på eget sätt [15]. Den som genomför intervjuerna har också möjlighet att på ett friare
sätt följa upp det som kommer upp under intervjun.
Denna form av intervju medger alltså olika utvikningar kring olika frågor, samtidigt som intervjuaren
är mån om att leda intervjun tillbaka till ursprungsfrågan. Intervjusituationen liknade alltså för de mesta en
samtalssituation där frågorna var ett stöd för att få intervjupersonen att berätta om projektet och genomförandet.
Intervjuguiden bestod av olika teman som syftade
till att svara på det övergripande syftet med utvärderingen, det vill säga att identifiera, analysera och beskriva Fotosyntes arbetsform (se Bilaga 1). Intervjuerna spelades in och skrevs ut i efterhand. Analysen av
intervjuerna gjordes utifrån de utskrivna texterna. De
olika områdena i intervjuguiden var: Fotosyntes, bakgrund, nuläge, målgrupp, verksamhetslogik/programteori, idén bakom livsledsagare och framtid-förväntningar. I den här rapporten berörs alla dessa områden
men fokus har främst legat på att beskriva verksamhetslogiken, det vill säga vad som varit tanken med
Fotosyntes. För att underlätta för intervjupersonerna
då de resonerade kring vilken påverkan yttre faktorer
hade på barnen användes under intervjuerna dessutom Urie Bronfenbrenners modell tolkad av Christían
Serrano [16]. I Bronfenbrenners socialekologiska modell beskrivs samhället utifrån mikro, meso, exo och
makronivå [17].
Förutom intervjuer och observationer har en viktig
del i informationsinhämtandet varit att delta i olika
möten med projektledningen för Fotosyntes samt andra aktörer som till exempel nationalekonomer från
SKL med uppgift att föra in ett socialt investeringsperspektiv i verksamheten.
FoU i Väst/GR har även deltagit i olika konferenser
och forskningsnätverk tillsammans med arbetsgruppen kring Fotosyntes där temat varit sociala investeringar. Detta för att kunna sätta in projektet i det större sammanhanget kring sociala investeringar.
past skulle ge några tillförlitliga resultat. Däremot
betonades vikten av att i utvecklingsarbetet finna metoder för att man i verksamheten systematiskt skulle
kunna följa upp hur det går för de barn som fått en insats. Utifrån dessa diskussioner beslutades att när det
gällde utvärderingen skulle fokus fortsatt ligga på det
övergripande syftet att identifiera, analysera och beskriva Fotosyntes arbetsformer, men att före- och eftermätningarna inte skulle genomföras. Utvärderarna
från FoU i Väst/GR skulle i stället erbjuda stöd till projektledningen att välja ut standardiserade metoder
för systematisk uppföljning av eventuella förändringar
avseende relevanta indikatorer som beteende, upplevelse och prestationsnivå hos barnet, samt kända riskoch skyddsfaktorer.
I avtalet mellan FoU i Väst/GR och Ale kommun
fanns en skrivning om att en avstämning skulle göras i
slutet av 2014 kring hur arbetet fortlöpt inför en eventuell fortsättning av samarbetet. Vid avstämningen
lyftes såväl de problem som Fotosyntes brottats med
sedan starten 2012, som svårigheter i samband med
utvärderingen. Utifrån dessa samtal beslutades att
samarbetet mellan Ale kommun och FoU i Väst/GR
kring Fotosyntes skulle upphöra vid avtalsperiodens
slut. I det följande redogörs för arbetet med utvärderingen under 2014.
Metod
Det övergripande syftet med utvärderingen var att
identifiera, analysera och beskriva Fotosyntes arbetsformer. Verksamhetslogiken, det vill säga vad som är
tanken med Fotosyntes, har undersökts. Det har varit centralt i utvärderingen att ta reda på problematiken eller bekymret som ledde till att projektet Fotosyntes startades. Vad var problematiken, vad var det
som skulle påverkas eller uppnås med projektet och
hur skulle det gå till? För att ta reda på detta har dokumentation kring projektet lästs igenom, intervjuer
och observationer har genomförts och så har material
i form av rapporter och dagboksanteckningar samlats
in. Deltagande i konferenser och forskningsnätverk
har också varit en metod för att få en bild av Fotosyntes och sätta projektet i ett sammanhang.
Under mars–maj 2014 genomfördes 14 intervjuer
med chefer och personal som varit involverade i uppstarten och arbetet med Fotosyntes. De personer
som intervjuades hade på olika sätt varit involverade
i arbetet med Fotosyntes. Vissa hade varit med i planeringen och uppstarten av Fotosyntes och andra
hade kommit in senare i projektet. Tre av intervjupersonerna hade slutat i Ale kommun och arbetade
vid intervjutillfället i andra kommuner i Västsverige.
11
Röster kring Fotosyntes och
genomförandet av projektet
blematiken utifrån dessa tre teman.
Problematiken ur barnens situation. Många menade
att projektet startade på grund av att det fanns barn
som for illa. Det var tydligast bland de som arbetade
närmast barnen: livsledsagare, rektorer och processledare. Även chefer på olika nivåer, främst de som var
med i uppstarten av projektet, framhöll att problematiken som låg till grund för projektet först och främst
var att barn for illa men även avsaknaden av system
för att möta deras behov. Ofta nämndes den grupp
barn i mellanstadieåldern i Nödinge som hängde ute
på kvällarna under hösten 2011. Det var främst fritidspersonalen som mötte dessa barn och det fanns en
oro för deras situation.
För att få en helhetsbild och ta reda på hur personer
som varit involverade i projektet upplevt arbetet med
Fotosyntes så gjordes intervjuer under våren 2014.
Tanken var att intervjuerna skulle komplettera information från rapporter, dagboksanteckningar och
observationer och ge en mer heltäckande bild av Fotosyntes. Både de som varit med i uppstarten av projektet och de som kommit in senare skulle få möjlighet att ge sin bild av projektet. Det var också viktigt
att personal på olika nivåer, både chefer och de som
arbetade direkt med barnen i verksamheten fick uttrycka sina tankar kring arbetet med Fotosyntes. Syftet med intervjuerna var även att lyfta fram skilda
röster kring Fotosyntes för att se vilken bild av projektet som fanns, om den var samstämmig eller om det
fanns olika uppfattningar om vad som hänt i processen med Fotosyntes.
I det här kapitlet presenteras och analyseras resultatet från dessa intervjuer. Vid genomgången av
intervjumaterialet låg fokus på verksamhetslogiken,
det vill säga vad som var tanken med Fotosyntes, problematiken, vad som skulle uppnås och hur det skulle
uppnås samt processen och implementeringen (själva
genomförandet).
Utgångspunkten var de där tio som var, det var inte
ett litet bekymmer det var ett stort bekymmer, de for
väldigt illa.
Vi startade ju för att vi såg att barn for illa allt längre ner i
åldrarna och vi hade inga system riktigt för att möta det.
Intervjupersonerna resonerade kring riskfaktorer och
menade bland annat att problemet var bristande anknytning, svåra hemförhållanden och att barnen inte
var aktiva i föreningar.
Man har sett att det finns barn som inte knyter an till
föräldrar och inte är aktiva i föreningar.
… man kanske inte har det helt toppen hemma så man
vill inte vara hemma heller.
Vad var tanken med Fotosyntes?
När intervjupersonerna beskrev kärnan i Fotosyntes
så gjorde de det utifrån olika aspekter som barnens
situation, samverkan, tidiga insatser, utanförskap och
metodutveckling. I deras berättelser fanns tre spår
som var mer tydliga än andra: barnens situation,
samverkans- och samhällsperspektiv. Oftast gick
dessa teman hand i hand men det fanns en tendens
till att de som arbetade nära barnen oftare utgick
från barnens situation medan de som arbetade på
en övergripande nivå oftare hade ett samverkans- eller samhällsperspektiv. I det här avsnittet presenteras
verksamhetslogiken i Fotosyntes, problematiken, vad
som skulle uppnås och hur det skulle uppnås utifrån
barnens situation, samverkans- och samhällsperspektiv.
De menade också att Fotosyntesverksamheten var till
för att fånga upp de barn som var på väg att tappa sitt
sammanhang.
Man vill möta de här barnen som är på väg att tappa
sitt sammanhang.
Problematiken ur samverkansperspektiv. Även då intervjupersonerna resonerade kring samverkan så utgick de ofta från barnens situation. Att det fanns barn
som for illa fick många att börja reflektera över hur de
skulle kunna utveckla en samverkansmodell för att
bättre möta dessa barns behov. Det var till och med så
att några intervjupersoner menade att den ursprungliga gruppen barn som for illa i Nödinge hade använts
som medel för att hitta en modell för samverkan. De
var katalysatorn som gjorde att kommunen på allvar
ville satsa på att utveckla en samverkansmodell mellan skola, socialtjänst och fritid genom projektet Fotosyntes.
Problematiken
Här beskrivs hur informanterna såg på den problematik som låg bakom att Fotosyntes skapades. Som
nämnts tidigare så var det tre aspekter som lyftes
särskilt när intervjupersonerna resonerade kring verksamhetslogiken, det vill säga vad som var tanken med
Fotosyntes: barnens situation, samverkans- och samhällsperspektiv. Nedan analyseras och beskrivs pro-
Man vill komma åt att vi är många som ser de här barnen,
vi vet hur de ser ut, i vissa fall vad de heter men det finns
ingen som tar tag i taktpinnen och hjälper familjen och
hjälper barnet och erbjuder hjälp.
12
Vi ville hitta nya sätt att samverka och då använde vi den
här gruppen.
minskar, framtida mänskligt lidande.
Flera av intervjupersonerna hade ett salutogent förhållningssätt där de betonade vikten av sammanhang
och även vikten av att vara delaktig:
Andra intervjupersoner utgick från hur situationen
kring själva samverkan såg ut i kommunen. De menade att problematiken var att skolan och socialtjänsten
inte klarade av vissa barn på egen hand utan behövde
samverka för att nå resultat. I deras resonemang var
utgångspunkten samverkan och de menade att bristen på samverkan skapade ett behov av att utveckla
en modell för samverkan och det var en av anledningarna till att projektet Fotosyntes startade.
Att få in barn i ett sammanhang. Att barn känner sig
delaktiga.
I citaten nedan hade intervjupersonen ett mer systemiskt förhållningssätt med resonemang kring att
skapa starkare nätverk runt barnen och vikten av att
stärka barnen som individer.
Stärka barnens självkänsla, öka självinsikten, skapa,
stärka föräldrarollen, skapa starkare nätverk runt de
här barnen.
Skolan klarar inte dem själv och IFO klarar inte dem själva
så vi måste kunna göra det ihop.
… problemet är att vi inte samverkar gott nog kring barn
och unga i behov av särskilt stöd på olika sätt.
Vad var det som skulle uppnås med tanke på samverkan? Intervjupersonerna uttryckte en ambition att
förändra och förbättra de system som fanns i kommunen kring samverkan. I likhet med tidigare resonemang fanns här ett systemiskt förhållningssätt men
här fokuserade intervjupersonerna på själva organisationen i kommunen. Utgångspunkten var att systemet
går att förändra och förbättra.
Problematiken ur samhällsperspektiv. Ytterligare
en anledning till att Fotosyntes startade förutom att
barn for illa och att det fanns samverkansproblem var
att situationen höll på att utvecklas till ett problem
på samhällsnivå för Ale kommun. Intervjupersonen
nedan lyfte problematiken till en samhällsnivå där
det handlade om barn och unga i riskzon, kriminalitet,
gängbildning och utanförskap.
Påverka system. Hur jobbar vi tillsammans, jobbar vi med
eller jobbar vi mot? Har vi stuprör eller jobbar vi tillsammans? Hur mycket vattentäta skott har vi?
Det finns i Ale kommun en grupp äldre ungdomar som
är relativt hårt kriminellt belastade. Det finns hela tiden
en risk för nyrekrytering till denna grupp. Tanken var att
Fotosyntes också skulle stoppa tillflödet.
… att vi tillsammans för ett mer systematiskt tänk kring
barn, ungdomar och elever /…/ bättre samverkan, samarbete.
Vad var det som skulle uppnås?
Vad var det som skulle uppnås med Fotosyntes? Vad
fanns det för förväntningar på projektet? I det här
avsnittet presenteras intervjupersonernas tankar om
målet och syftet med projektet Fotosyntes.
I citatet nedan uttryckte intervjupersonen att det inte
räckte med att förändra systemen i organisationen
utan det behövdes också en förändring av invanda
mönster och arbetssätt. Utgångspunkten var att möta
de behov som fanns och arbetet skulle organiseras
därefter.
Vad var det som skulle uppnås med tanke på barnens
situation? I citatet nedan beskrivs flera av intervjupersonernas tankar om vad som skulle åstadkommas
med Fotosyntes. Barnens situation var i fokus och viktiga aspekter som minskat utanförskap, ökad måluppfyllelse, livsstilsval, goda relationer och sammanhang,
skolan och hemmets betydelse samt att vända risk- till
friskfaktorer lyftes fram.
Man vill förändra de mönster som har funnits /…/ hur kan
vi förändra vårt arbetssätt för att möta de behov som vi
ändå ser är på väg att ske.
Citatet nedan inbegriper två viktiga förväntningar
som genomsyrade arbetet med projektet Fotosyntes.
För det första fanns det en förhoppning om att ekonomiska förutsättningar skulle underlätta för olika verksamheter att samverka. För det andra fanns det en
önskan redan från starten att metoden i Fotosyntes
skulle bli så lyckad att den skulle kunna spridas vidare
till andra verksamheter.
Minska risk för utanförskap, öka måluppfyllelsen i skolan,
sunda levnads- och livsstilsval, förmåga och förutsättningar för goda relationer och sammanhang, en god
relation till skolan, i familjen, stöttande, vända risk- till
friskfaktorer.
Vi har av tradition och kultur svårt att samverka och vi
hade en väldigt hög ambition att om vi löser ekonomin/
…/ så skulle vi hitta nya metoder som vi kunde implementera i andra verksamheter.
Intervjupersonerna framhöll även skolans betydelse
som friskfaktor.
Att måluppfyllelsen i skolan ökar, att mänskligt lidande
13
Vad skulle uppnås ur ett samhällsperspektiv? Intervjupersonen nedan hade ett systemiskt perspektiv och
menade att insatserna från Fotosyntes skulle leda till
en bättre folkhälsa och vara ett medel för att utveckla
en metod för att möta barn och familjer med behov
av stöd.
• Tidiga insatser och att bygga system som fångar
upp barn och familjer i behov av samhällets stöd.
Fotosyntes skulle fungera som ett skydd och
fånga upp barn i riskzon samt bidra till att stoppa
rekryteringen till kriminella gäng.
Kommentarer kring verksamhetslogiken
I det stora perspektivet är det en bättre folkhälsa och i
det mer direkta perspektivet så är det gentemot målgruppen att där titta på och bygga ett system som bättre kan
motsvara stödbehovet hos de här barnen och familjerna.
Av intervjuerna framgick att det delvis har funnits
olika bilder av problematiken och vad som skulle uppnås med Fotosyntes. Det var tydligt att intervjupersonerna gick in i projektet med olika förväntningar. De
olika bilderna hängde ihop med var i organisationen
intervjupersonen befann sig och när man kom in i projektet, om man var med vid starten eller kom in senare. I stora drag förhöll det sig så att på verksamhetsoch sektornivå ansågs bekymret först och främst vara
bristande samverkan och det som skulle uppnås med
Fotosyntes var primärt att hitta en modell för samverkan. De som arbetade direkt med barnen ute i verksamheterna ansåg däremot att bekymret först och
främst handlade om barn som for illa och det som
skulle uppnås med Fotosyntes var att fånga upp dessa
barn. Föreställningen om hur det skulle gå till att hitta
en modell för samverkan och fånga upp barn som for
illa var mer samstämmig. Intervjupersonerna hade ett
systemiskt och salutogent förhållningssätt då de resonerade kring dessa frågor. De betonade tidiga insatser
och att använda sig av en social investeringsfond. Det
innebär att det har funnits olika bilder av problematiken och vad som skulle uppnås med Fotosyntes men
att involverade parter ändå varit relativt eniga om hur
de skulle jobba tillsammans. Inför en framtida fortsättning är det viktigt att tydliggöra dessa bilder så att
deltagare i projektet är klara över vilka förväntningar
som finns på projektet så att gemensamma mål kan
formuleras.
Intervjupersonerna resonerade även kring risk- och
friskfaktorer. Det finns i dag en bred enighet i forskarvärlden om att barns och ungas utveckling bäst förstås
utifrån en så kallad risk-skyddsmodell där man ser
till motståndskraft, sårbarhets-, risk- och skyddsfaktorer över tid [18]. Med motståndskraft respektive
sårbarhet avses medfödda, eller tidigt förvärvade
egenskaper hos barnet, medan risk- och skyddsfaktorer handlar om företeelser i den närmaste men även
utvidgade miljön som till exempel hemmet och skolan. Exempel på sårbarhets- och riskfaktorer kan vara
låg begåvning, svårt temperament, otrygg anknytning, inkonsekvent och hård uppfostran, våld i familjen, negativ skolmiljö och svag koppling mellan hem
och skola [19]. Exempel på motståndskraft och skyddande faktorer är intelligens, trygg anknytning, god
I flera av intervjupersonernas berättelser fanns ett
socialt investeringsperspektiv. Mer eller mindre tydligt uttrycktes en förhoppning om att insatserna från
Foto­syntes skulle bli en vinst för samhället.
… vi vill vara en kommun som gör något innan det är
för sent /…/ i det långa perspektivet är det krasst sett
ekonomi, en ekonomisk fråga för samhället, kommunen.
… sen är det spinoff-effekter med minskade kostnader
men det är inte det jag tänker är poängen.
Hur skulle detta uppnås?
Tidigare lyfte vi fram problematiken som låg till grund
för Fotosyntes och vad som skulle uppnås med projektet. Här ska vi titta närmare på hur det skulle uppnås utifrån barnens situation men även ur ett samverkans- och samhällsperspektiv.
Det som skulle uppnås utifrån barnens situation
var att skapa starkare nätverk och förutsättningar
för goda relationer. Det var även viktigt att få in barn
i sammanhang och öka delaktigheten samt öka måluppfyllelsen i skolan. Detta skulle minska risken för
utanförskap. Intervjuerna präglades av ett salutogent
förhållningssätt och intervjupersonerna betonade
vikten av att få in barn i sammanhang. Sammantaget
kan det konstateras att detta enligt intervjuerna skulle
uppnås genom:
• Att stärka individen, stärka barnens självkänsla,
stärka föräldrarollen men även genom stöd i
hemmet, i skolan och på fritiden och att stärka
nätverket runt barnet. Intervjupersonerna lyfte
även fram risk- och friskfaktorer som en viktig ingrediens och menade att Fotosyntes skulle bidra
till att vända risk- till friskfaktorer. • Ett systemiskt förhållningssätt och bättre samverkan och samarbete. Dessutom behövdes organisationen i kommunen förändras så att man
arbetade mer tillsammans, tvärprofessionellt.
Intervjupersonerna menade även att det var viktigt att lösa den ekonomiska frågan förslagsvis
genom en social investeringsfond.
14
i denna tanke är att det är viktigt att finna metoder för
att systematiskt kunna följa upp de insatser som görs.
Detta för att det i en förlängning, under förutsättning
att tillräckligt många barn får insatser från Fotosyntes
och att det finns en jämförelsegrupp, skall vara möjligt
att räkna på om insatserna från Fotosyntes varit en
vinst för samhället. Att göra en effektutvärdering har
legat utanför uppdraget för den här utvärderingen.
problemlösningsförmåga, goda sociala och kommunikativa färdigheter, förmåga att utlösa positiva rektioner från omgivningen, bra socialt stöd samt en god
skolgång [19]. Detta perspektiv ger också vid handen
att interventioner kan riktas mot att såväl upptäcka,
främja och skapa motståndskraft och skyddande faktorer (ofta kallade friskfaktorer) som mot att förebygga, hindra och undanröja sårbarhets- och riskfaktorer.
Intervjupersonerna menade att riskfaktorer bland
barnen som bristande anknytning, svåra hemförhållanden och att barnen inte var aktiva i föreningar
var en del av problematiken som låg till grund för att
Fotosyntes skapades. Tanken från början var att socialtjänsten och fritidsverksamheten skulle samverka
för att komma till rätta med dessa bekymmer. Familjehuset, en öppen verksamhet inom individ- och familjeomsorgen, skulle ge stöd och hjälp till barn och
föräldrar och fritidsverksamheten skulle lotsa barn in
i föreningslivet. Under projektets gång har fritidsverksamhetens roll tonats ned och Fotosyntes är i dagsläget främst ett samverkansprojekt mellan grundskolan
och socialtjänsten, det vill säga mellan sektorn för Utbildning, kultur och fritid (UKT) och Arbete, trygghet
och omsorg (ATO) i Ale kommun. I det fortsatta arbetet kring Fotosyntes kan det vara bra att diskutera
vilka riskfaktorer projektet ska arbeta mot så att det
finns en enighet bland ledning och personal i den här
frågan.
Intervjupersonerna framhöll främst skolans betydelse som friskfaktor. Ett huvudsyfte med Fotosyntes var att öka måluppfyllelsen i skolan och därmed
minska risken för framtida utanförskap. Här fanns en
enighet bland de intervjuade kring vad som skulle
uppnås med projektet. Det var också tydligt hur Fotosyntes utvecklats från ett projekt sprunget ur fritidsverksamheten till ett samverkansprojekt med skolan
som arena.
Av intervjuerna framgick att Fotosyntes inte var
ett projekt i vanlig bemärkelse utan en social investering. Intervjupersonerna använde uttryck som är
kännetecknade för det sociala investeringsperspektivet – som att främja tidiga insatser och att uppmuntra
till samverkan. Vissa hade också ett ekonomiskt perspektiv och uttryckte en önskan om att resultatet av
Fotosyntes skulle bli en vinst för samhället. Enligt SKL
är effektutvärdering en central del vid utvärderingen
av sociala investeringar [2]. Då undersöks hur stora
effekterna blivit av en insats, de kostnader som projektet medfört jämförs med de kostnadsminskningar
eller intäktsökningar som uppstått för samhället. Det
fanns också från start en uttalad önskan från projektledningen att göra en effektutvärdering av Fotosyntes.
Denna tanke finns kvar även för nya Fotosyntes. En del
Kommentarer kring samverkan
Den tidigare beskrivna risk-skyddsmodellen ger vid
handen att utvecklandet av normbrytande beteende och socialt utanförskap är en process som leder
till en komplex problematik. Komplexa problem kan
ofta behöva komplexa lösningar, då det kan behövas
flera olika verksamheter med tillgång till olika sorters
kompetens och resurser, vilket kan peka på behovet
av samverkan [20]. Samverkan beskrivs ofta både
som ett favoritproblem och en ideallösning [21]. Det
är vanligt att svårigheter med att nå önskade förändringar förklaras med bristen på samverkan och att det
finns en föreställning om att bara samverkan fungerade bättre så skulle problemen lösas. Detta blir ofta extra accentuerat vid förebyggande arbete, då det kan
krävas att personer från flera olika verksamhetsområden arbetar mot samma mål. Samtidigt som det finns
kritiska röster som pekar på negativa effekter av samverkan [22], finns det de som menar att samverkan
är en viktig arbetsform i den moderna välfärdsstaten
[21]. Olika författare definierar samverkan på skilda
sätt. Begreppsförvirring kan utgöra en risk för att samverkan inte fungerar [23]. Det kan finnas en risk att de
personer som skall samverka har olika förväntningar
på vad det är som skall uppnås, vilket kan göra att det
är viktigt att detta klargörs tidigt. Det finns många ord
med prefixen ”sam-” som ofta används på olika sätt
och ges olika innebörd. Socialstyrelsen har i sin ”termbank” (http://socialstyrelsen.iterm.se/) definierat ett
antal olika ”sam-ord”. Några exempel:
• Samråd – överläggning för att om möjligt enas
om ett gemensamt handlande eller en gemensam ståndpunkt
• Samsyn – ser på samma sätt, gemensam värdegrund
• Samordning – koordination av resurser och arbetsinsatser för att erhålla högre kvalitet och
större effektivitet
• Samarbete – gemensamt bedrivet arbete som
gäller en avgränsad uppgift
• Samverkan – övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte
15
Genomförande av Fotosyntes
Utifrån dessa definitioner skulle samverkan kunna
ses som resultatet av samordning och samarbete
[24]. Olika forskare har pekat på ett antal olika förutsättningar för att samverkan skall fungera [21, 23,
25]. Det handlar bland annat om att samverkan har
stöd från ledningen och ges de förutsättningar som
krävs, till exempel att det får ta tid. Ibland kanske det
räcker med samordning. De som skall samverka behöver kunskap om och respekt inför de olika uppdrag,
kompetenser, resurser och begränsningar som de respektive verksamheterna har. Även om det finns beslut
mellan olika verksamheter att man skall samverka så
är det personer som skall ”göra” samverkan, vilket gör
att det är viktigt att vårda de professionella relationerna. Det är också viktigt att alla upplever att de ”äger”
problemet och upplever fördelar med samverkan. Det
räcker inte heller med att bara en grupp människor
förs samman för att samverka, utan deltagarna behöver också ha kunskap om hur man kan hantera gränsdragningsproblem, yrkesmässiga och kulturella skillnader samt kunskap om att arbeta med mål, metoder
och kontinuerlig uppföljning. De behöver med andra
ord ha ett visst mått av samverkanskompetens [23].
Det är dock viktigt att ha i åtanke att samverkan inte
är ett mål i sig, utan skall vara ett medel för att uppnå
ett mål. Detta förutsätter att målet för samverkan är
väl uttalat och omfamnas av samtliga deltagare. Sammantaget gör detta att samverkan behöver få ta den
tid i anspråk som krävs och bara bör användas när det
verkligen behövs [25].
Av intervjuerna och den dokumentation som samlades in kring Fotosyntes framgick att projektet var
sprunget ur ett SSPF-perspektiv. SSPF står för samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och fritid, där
dessa parter arbetar gemensamt med ett förebyggande arbete. Målgruppen för SSPF är barn och unga i åldern 12–18 år, en lite äldre målgrupp än den för Fotosyntes. Annars är intentionen till stor del densamma:
att genom samverkan möta en grupp barn med normbrytande beteende och med gemensamma krafter
verka för att de ska hitta ett sammanhang där de
kan utvecklas i positiv riktning. Den modell som håller på att formas och utvecklas i Ale skulle kunna vara
ett ”SSPF Yngre”– en samverkansmodell för att möta
barn i ett ännu tidigare skede än i befintliga SSPF.
I det följande beskrivs upplevelsen av implementeringen och genomförandet av Fotosyntes hos de personer som intervjuades under 2014 och hur själva
processen sett ut fram till idag.
Forskning har konsekvent visat betydelsen av organisationen, ledarskapet och personalens kompetens
för implementeringen av nya metoder [26]. Dessa begrepp har använts i analysen av intervjuerna.
Nedan berättar en av intervjupersonerna hur det
gick till då Fotosyntes presenterades, under själva
uppstarten av projektet. Av citatet framgår att det
fanns en ambition att presentera projektet för berörda verksamheter och att det var en del av implementeringen.
Det man gjorde var att man gick ut på skolorna och informerade, man hade information till föräldrarna jag tror på
föräldramöte /…/ Sedan hade man ju information till socialtjänsten och rektorsgruppen så att alla andra ska känna
till vad det var /…/ Hela fritid fick en föredragning av de
här personerna som åkte runt i implementeringssyfte
Trots goda ambitioner har Fotosyntes kantats av
olyckliga omständigheter och i det här avsnittet ska
vi titta närmare på vad som hände då projektet skulle
implementeras och hur den processen såg ut.
Olika bilder av organisationen kring
Fotosyntes
Intervjupersonerna hade olika bilder av hur projektet Fotosyntes var organiserat. Hela organisationen i
kommunen förändrades i samband med att Fotosyntes startade och det var stor omsättning på personal
på chefsnivå. Det var inget som hade med Fotosyntes
att göra men det påverkade uppstarten av projektet.
Intervjupersonerna hade olika uppfattning om vad
som var styr- och ledningsgrupp och vilka som ingick
där. Dessutom fanns det en föreställning om att beslut kring Fotosyntes hanterades någon annanstans
än i styr- och ledningsgruppen. Det fanns goda ekonomiska förutsättningar för projektet men enligt intervjuerna startade projektet ekonomiskt innan organisationen var satt. Det fanns mer ekonomiskt kapital
än organisatoriska förutsättningar. Otydligheten kring
organisationen och innehållet ledde till att det fanns
olika föreställningar om vad det var för projekt man
gick in i.
Olika bilder av ledarskapet kring
Fotosyntes
Föreställningen om ledarskapet såg olika ut hos intervjupersonerna och det fanns olika uppfattning i styr-
16
och ledningsgrupp om hur arbetet med Fotosyntes
skulle se ut. Enhetschefer och processledare fick olika
information om vad Fotosyntes var för projekt. Det
fanns olika bilder av vad Fotosyntes skulle innehålla
vilket ledde till att det var svårt att presentera och implementera projektet. Olika förväntningar på vad livsledsagarna skulle göra och avsaknaden av en konkret
arbetsbeskrivning påverkade deras arbetssituation.
Vidare fanns en uppfattning om att det inte gavs tillräckligt med utrymme att leda och styra Fotosyntes,
vilket i förlängningen påverkade situationen för både
livsledsagare och barn.
Figur 5. Effekter av implementeringsprocessen på metoder.
I Ale kommun ville man introducera en ny metod –
Fotosyntes. Som framgår av figur 6 nedan, krävs för
Olika bilder av kompetensen i
att implementeringen skall fungera att det finns en
Fotosyntes
tydlig bild av såväl målgrupp som mål för det arbete
Vad gäller kompetensen fanns en bild av att de involsom skall göras. Detta så att man kan göra ett strateverade hade otillräcklig kunskap om varandras verkgiskt urval av personal med rätt kompetens för uppsamhetsområden. Dessutom fanns olika uppfattning
giften, samt att behov av kompetenshöjande insatser
om vilken kompetens som krävdes för att arbeta i prosom utbildning och handledning är tydliga [27]. I det
jektet och det fanns olika uppfattning om huruvida de
sociala investeringsperspektivet ingår en noggrann
som arbetade i projektet hade rätt kompetens. Vidare
kartläggning av behoven och en matchning av dessa
upplevde de som arbetade direkt med barnen att de
till metoder med evidensstöd [1]. De specifika metointe fick tillräckligt med kompetensutveckling för sitt
der som anges i projektbeskrivningen för Fotosyntes
uppdrag.
var COPE och CPS, båda dessa metoder har ett visst
om än begränsat forskningsstöd [28–30]. I detta samKommentarer om implementering
manhang är det dock bekymmersamt att målgruppen
Forskningen har visat hur avgörande implementeupplevts som oklar, då en förutsättning för en eviringen är för hur väl en metod fungerar. Oavsett hur
densbaserad praktik är att metoder med forskningsbra metoden är så riskerar den att inte fungera vid en
stöd används på det sätt som det är tänkt för den målbristande implementering, vilket illustreras i figur 5
grupp som de är riktade till. Annars finns det en risk
ovan [26].
att metoderna inte bara blir verkningslösa utan att de
till och med kan vara skadliga [31]. Vidare så är det
viktigt att det finns såväl en organisation som är anpassad för metoden samt ett ledarskap som stöder utförandet av metoden. Detta kan tarva
ett visst mått av pragmatism då en ny
Kommentar till implementeringen
metod i sig kan innebära att det krävs
anpassningar till såväl medarbetares
Välja rätt
som andras uppfattningar om arbetspersoner och
Anpassa
tydlig målbild
sätt [27].
organisationen
Metodtrohet
snarare än metoden
Överordnat stöd
Urval
Stödjande
administration
Utbildning
Handledning
Datoriserat
beslutsstöd
Ledarskap
Tekniskt
Adaptivt
Pragmatism
www.grkom.se/valfard
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
17
Av intervjuer och dokumentation
framgår att det rådde oklarheter
kring dessa områden vid starten av
Fotosyntes, vilket också så småningom ledde fram till en omstart. l
Fotosyntes i ett framåtblickande
perspektiv
S
FoU i Väst/GR tillsammans med Fotosyntesverksamheten skulle välja ut metoder med syftet att följa upp
förändringar relaterade till relevanta indikatorer hos
barnen. Till att börja med underlättas uppföljningen
av någon form av före- och eftermätning. Att enbart
ta in uppgifter efter en insats har sitt värde utifrån att
få deltagarnas upplevelse av insatsen. Samtidigt är
det svårt att bedöma resultaten utifrån att retrospektiva uppgifter, det vill säga hur vi tänkte att vi hade det
tidigare exempelvis då interventionen påbörjades,
påverkas av hur vi upplever att vi har det i nu-situationen och våra tankar om hur det kan bli i framtiden
[32]. Vidare bör uppföljningen genomföras systematiskt och med standardiserade metoder. Med det avses att samma frågor ställs till samtliga deltagare och
att de formulär, intervjuer eller kodade observationer
som används är tillförlitliga och pålitliga och prövats i
forskning. Svaren bör också kunna kvantifierats så att
jämförelser mellan olika mättillfällen underlättas. För
att uppföljningen skall kunna fungera som en reguljär
aktivitet i verksamheten är det också av stor vikt att
den upplevs meningsfull för verksamheten och för de
som jobbar där.
Ofta finns det mycket som man skulle vilja veta då
man följer upp en verksamhet, samtidigt finns det en
risk att det bästa blir ”det godas fiende”, det vill säga
att man utvecklar ett system som är för omfattande
och komplicerat, så att det inte upplevs som genomförbart av de som arbetar inom en verksamhet. Av
den anledningen kan det ofta vara klokt att börja i
det lilla och etablera rutiner och metoder som går att
genomföra, för att sedan vid behov kunna utvidga insamlandet av uppgifter efter hand [33]. För Fotosyntes del handlar det om att formulera sig kring frågor
om: (1) Varför görs uppföljningen? (2) För vem görs
uppföljningen? (3) Vad är viktigt att få kunskap om?
(4) Hur omfattande behöver uppföljningen vara? (5)
Hur skall uppföljningen genomföras? (6) Vilka resurser behövs för att insamling, sammamanställning,
tolkning och analys av data skall kunna göras? samt
(7) Hur skall resultaten spridas och till vilka?
om konstaterats ovan fick Fotosyntes en olycklig
inledning vilket ledde till en omstart. I nya Fotosyntes finns en tydligare ambition att utvecklingen
skall ske i samverkan mellan olika verksamheter. Huxham är en forskare som har pekat på olika förutsättningar som krävs för att samverkan mellan flera offentliga verksamheter skall fungera [25]. Bland dessa
råd finns att man bör utgå från att samverkan tar tid,
oftast mer än vad man inom olika verksamheter antar behövs. Skall ett projekt drivas i samverkan mellan flera verksamheter är alltså en viktig förutsättning
att ordentligt med tid kan avsättas. Med detta följer
att det är en grannlaga uppgift att avgöra när och hur
samverkan skall brukas som ett medel för att uppnå
ett mål och därför bör reserveras för de sammanhang
där det anses som nödvändigt för att uppnå de uppställda målen. Ytterligare en viktig förutsättning är att
de som har ansvaret för samverkan har erforderligt
mandat att agera. En viktig aspekt inför det fortsatta
arbetet inom Fotosyntes handlar om att ge processen
tid, såväl för utformandet av metoder som för samverkan och det rent konkreta arbetet tillsammans
med barn, familjer och lärare. Det krävs mandat och
utrymme för att de deltagande aktörerna skall kunna
finna former för samverkan och få en ordentlig chans
att utveckla fungerande sätt för hur de skall kommunicera med varandra. Bland annat är det nödvändigt
att yrkesjargong reds ut. Olika verksamheter och yrkesgrupper har ofta utvecklat ett språkbruk och terminologi, dvs. en egen yrkesjargong. Den kan vara
svårt för andra grupper att förstå. Det finns en risk att
personer stängs ute ur diskussionerna genom användandet av ord och begrepp som de inte fullt ut förstår
innebörden av. Det är även viktigt att man får en fördjupad förståelse för respektive verksamheters sätt
att hantera och lösa frågor som uppstår och finner en
gemensam väg i detta.
En angelägen aspekt i utvecklingsarbetet av en ny
modell är att etablera rutiner och metoder för hur
verksamheten skall följas upp. Som tidigare beskrivits ingick det i den reviderade utvärderingsplanen att
18
När det gäller mätning för att kunna bedöma utfallet av insatser från Fotosyntes såväl på individuell nivå
(för de enskilda barnen och deras familjer) som på
en mer samlad, eller aggregerad nivå för Fotosyntes
som verksamhet, så handlar det om att välja ut indikatorer och mått som så väl som möjligt fångar upp
verksamhetens målsättning. När det gäller att mäta
resultat är det viktigt att ha med sig att det vi i dessa
sammanhang kan ”mäta”, är så kallade pseudokvantiteter [34]. Till skillnad från äkta kvantiteter som till exempel längd eller vikt handlar pseudokvantiteter om
ett sätt att försöka mäta och få en uppfattning om ting
som inte låter sig kvantifieras objektivt, utan att först
ha passerat en tolkningsprocess. Med detta i åtanke
blir det empiriska underlaget helt avgörande för hur
de resultat som framkommit skall kunna förstås. På
gruppnivå handlar det bland annat om att antalet
individer som ingår i den grupp på vilken en bedömning baseras är tillräckligt många. Detta är viktigt så
att inte eventuella skillnader som framkommer är ett
utslag av slumpens skördar. En annan risk är att skillnader som faktiskt finns mellan grupper inte upptäcks
i de statistiska beräkningarna som ett utslag av ett för
svagt statistiskt underlag. Vidare är valet av metoder
en grannlaga uppgift där det gäller att finna metoder
som med stor sannolikhet mäter det vi har för avsikt att mäta, och är pålitliga vid upprepad mätning.
Det som mäts bör ha en nära koppling till Fotosyntes målgrupp och syfte. Som tidigare beskrivits så är
målgruppen för Fotosyntes efter omstarten definierad som barn som (a) riskerar utanförskap genom (b)
bristande måluppfyllelse, (c) uppvisar normbrytande
beteende och har (d) hög sanktionerad/sanktionerad
frånvaro [11]. Vidare handlar det om att det som skall
uppnås är att en modell utvecklas för (e) samordnade
insatser som stärker elevens delaktighet och förmåga
att påverka sitt sammanhang. Intentionen med detta
är att eleverna i risk för socialt utanförskap i större utsträckning skall nå en god måluppfyllelse i skolan. För
att få kunskap om detta har utvärderarna tillsammans
med arbetsgruppen som arbetat med omstarten av
Fotosyntes diskuterat ett antal indikatorer som kan
vara användbara som operationella definitioner av fenomen, för att mäta om förändringen för barnet går i
en önskad riktning, även om de som indikatorer enbart kan mäta en avgränsad del av det som man önskar få kunskap om.
Utvärderarna från FoU i Väst/GR har även föreslagit
och diskuterat olika former av mått och mätmetoder
som kan användas som komplement till de olika indikatorerna för att bedöma utfallet av insatser från Fotosyntes. När det gäller mätmetoder finns det några
generella aspekter som bör beaktas. En fråga är om
det som bör användas är generiska metoder, det vill
säga sådana metoder (exempelvis skattningsskalor)
som omfattar ett brett spektrum av frågor kring olika
områden som ger ”lite kunskap om mycket”, eller om
det är specifika skalor som ger ”mycket kunskap om
lite”. Ofta är det bra att kombinera dessa olika metoder, då en risk med specifika metoder är att områden
missas som kan visa sig vara av intresse. Samtidigt
behövs dessa då de ger ett tydligare fokus på just det
som skall förändra och ofta är dessa metoder mer
känsliga för eventuella förändringar jämfört med hur
situationen beskrivits innan, respektive efter en insats. Det är också att föredra om de skalor som används har prövats i Sverige eller åtminstone i Norden
och visat sig vara pålitliga och mäta det som de avser
att mäta och om det finns svenska eller nordiska normeringar eller rimliga jämförelsegrupper.
För att få ett mått kring uppfyllelsen av minskad
risk för (a) utanförskap är förslaget att som indikatorer använda några av de skalor kring situationen med
kamrater, i skolan och på fritiden, som bland annat
används i de nationella undersökningar som genomförts av Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsens kartläggning av barn och ungas hälsa. Formuläret bygger
på Kidscreen, som är ett självsvarsformulär som finns
i flera olika versioner och har utvecklats och prövats
i ett samarbete mellan forskare från olika europeiska
länder för att mäta livskvalitet hos barn och ungdomar [35–37]. En fördel med att använda detta formulär är att i och med att det prövats för elever i årskurs
sex och nio i Sverige så finns svenska jämförelsedata
tillgängliga. Formuläret är ett självsvarsformulär där
barnet/den unge själv svarar på ett antal olika frågor. De frågor som skulle vara aktuella i detta sammanhang är de som berör fritid, skola och kamrater
(se bilaga 2). De indikatorer som kan användas för att
mäta (b) bristande måluppfyllelse handlar om att ta
tillvara och systematisera den dokumentation som
redan finns inom skolan kring elevens måluppfyllelse.
Dessa formulär fyller lärarna i. Ett inklusionskriterium
för nya Fotosyntes är att barnen uppvisar normbrytande beteende som är en riskfaktor för senare svårigheter i livet som utanförskap och asocialt beteende
[38, 39]. För att få en uppfattning om huruvida detta
påverkas av insatser från Fotosyntes (c) rekommenderas dels ett generisk mått, som ”Styrkor och svårigheter” (SDQ) som ger en mer generell bild av hur barnen
mår psykiskt [40]. Formuläret har prövats i Sverige
och svenska jämförelsedata finns tillgängliga [41, 42].
Det finns i flera versioner, dels ett självsvarsformulär
som barn själva kan fylla i från 10 års ålder, en lärar-
19
Avslutande tankar när det gäller
Fotosyntes och framtiden
skattning samt en föräldraskattning. Formuläret är
fritt tillgänglig på www.sdqinf.org/ för icke-kommersiella syften. För att få en mer specifik uppfattning om
eventuella förändringar i frekvens och svårighetsgrad
vad gäller normbrytande beteenden rekommenderas
”Eyberg Child Behavior Inventory” (ECBI) [43]. ECBI
används internationellt såväl i forskning som inom
skola, socialtjänst och psykiatri. ECBI har översatts och
prövats i Sverige och svenska normer för föräldraskattningar finns tillgängliga [44]. ECBI finns som föräldraskattning samt som lärarskattning (Sutter-Eyberg
Student Inventory- Revised (SESBI-R). Formuläret kan
köpas via Hogfree (www.hogfree.se/). Ursprungsversionen innehåller 36 frågor som beskriver frekvens
av olika beteenden samt huruvida de upplevs som ett
problem eller inte. En svensk och en kanadensisk studie har dock visat på att tillförlitliga och pålitliga data
kan erhållas även om enbart 22 av frågorna används
[44, 45]. Som en indikator på (d) frånvaro rekommenderas att den dokumentation som redan finns tillgänglig systematiseras och används. När det gäller (e)
samordnade insatser rekommenderas att huruvida
en Samordnad individuell plan (SIP) finns upprättad
eller ej, samt hur denna har följts upp används som
indikator. En central aspekt vid utvecklandet av skolbaserade insatser till stöd för barn som uppvisar utagerande eller normbrytande beteende är hur länken
mellan hem och skola fungerar [46-49]. Utifrån detta
rekommenderas även att såväl lärare som föräldrar
ombeds att skatta omfattningen av den kontakten
samt hur de upplever att den fungerar. Dessvärre är
det svårt att finna tillförlitliga skalor som översatts och
prövats i Sverige, varför Fotosyntes rekommenderas
att själva utforma frågor med hjälp av så kallade Visuella analoga skalor (VAS) kring hur de olika parterna
tycker att kontakten fungerar, samt om de upplever
att den är tillräcklig i omfattning samt kvalitet.
Baserat på den analys som gjorts i denna rapport ges
följande rekommendationer inför det fortsatta arbetet med nya Fotosyntes:
• Att projektet får rimliga förutsättningar genom att
tid avsätts för att planera och strukturera upp projektet innan det sätter igång. I detta arbete ingår:
o Kartläggning och beskrivning av målgrupp –
I det sociala investeringsperspektivet ingår att
arbetet skall ske utifrån metoder med forskningsstöd så långt det är möjligt. Effektforskning bygger på att en metod prövas utifrån en
specifik målgrupp. Detta förutsätter att den
målgrupp till vilken interventionerna riktas behöver vara identifierad och kartlagd.
o Undersökning av i vilken utsträckning det finns
metoder med forskningsstöd som matchar
denna målgrupp – Att en systematisk analys
görs om och i så fall vilka metoder med forskningsstöd som finns riktade till den aktuella
målgruppen. Om man väljer att inte arbeta
utifrån bästa tillgängliga kunskap behöver detta motiveras, samt behov av metodutveckling
beskrivas.
o Analys och bedömning av vilken kompetens
hos personalen som behövs – Utifrån valet av
metoder eller identifierat behov av metodutveckling görs en bedömning kring i vilken utsträckning den kompetens som behövs redan
finns, i vad mån den behöver stöd i form av
handledning etc. för att utvecklas och upprätthållas, eller om ytterligare kompetens behöver tillföras teamet. Vidare bör det finnas konkreta arbetsbeskrivningar för medlemmarna i
teamet.
o Att metoder för systematisk uppföljning av
verksamheten väljs – Redan tidigt i processen
bör man ta ställning till hur verksamheten på
ett systematiskt sätt skall följas upp. Nya Fotosyntes är ett metodutvecklingsprojekt. Utifrån detta är det viktigt att på ett systematiskt
sätt följa om utvecklingen går i rätt riktning för
de barn som fått en insats, även om det inte i
egentlig mening går att uttala sig om huruvida
detta beror på insatsen från Fotosyntes eller
ej. Detta blir extra angeläget om Fotosyntes
kommer att modifiera metoder som tidigare
prövats i forskning, eller utveckla egna metoder för att möta barn ur målgruppen. Detta
scenario är inte osannolikt, då anpassningar
20
kan komma att behöva göras utifrån de lokala förutsättningarna. Som tidigare beskrivits
finns det en risk att metoder med evidensstöd
inte bara blir verkningslösa utan till och med
skadliga när de modifieras, eller används för
andra målgrupper än de tänkta. Att bygga in
ett system för systematisk uppföljning skapar
också en grund för att det på sikt skulle vara
möjligt att genomföra en effektutvärdering
och därmed pröva metoden utifrån ett socialt
investeringsperspektiv.
• Tydlighet kring styrning och ledning av arbetet
i Fotosyntes – Här handlar det om att styr- och
ledningsgrupp är eniga om hur arbetet med Fotosyntes ska bedrivas. Att det råder en klarhet
kring var, när hur beslut kring Fotosyntes tas och
att de som ska driva arbetet med Fotosyntes har
utrymme att arbeta med det.
• Organisatoriska förutsättningar – Det är viktigt
att det finns en organisation runt Fotosyntes som
kan ge verksamheten det stöd som krävs för att
den skall kunna fungera på ett tillfredsställande
sätt. Det handlar bland annat om en tydlighet
från ledningen till enhetschefer, projektledare
och team om vad arbetet med Fotosyntes innebär, men också ut till andra verksamheter i Ale
kommun. Det är även en fråga om att det finns
ett administrativt stöd till verksamheten, såväl
när det gäller utförande som uppföljning av insatserna. Här är det viktigt att inte enbart tänka
kring hur information till den systematiska uppföljningen skall samlas in, utan även på hur och
på vilken nivå den skall sammanställas, analyseras, tolkas och presenteras. l
21
Litteraturlista
1. Nilsson, I. och A. Wadeskog, Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. Att värdera de ekonomiska effekterna av
tidiga och samordnade insatser kring barn och unga. 2008, Järna.
2. SKL, Guide för effektutvärdering av sociala investeringsprojekt, 2014, Stockholm.
3. Ale, Ansökan Projekt Fotosyntes, 2012, Ale Kommun.
4. Nordgren, A., Projekt Fotosyntes – Delrapport 1, 2013, Ale kommun.
5. Ale, Livsledsagare – Uppdragsbeskrivning, 2012, Ale kommun.
6. Antonovsky, A., Hälsans mysterium, 1991, Stockholm: Natur och Kultur.
7. Greene, R.W., Explosiva barn. Ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och
förändringar, 2003, Stockholm: Cura Bokförlag och Utbilding AB.
8. Cunningham, C.E., R. Brenner, and M. Second, COPE – The community parent education program – A school-based
family systems oriented workshop for parents of children with disruptive behavior disorders. Leader´s manual,
1997, MCMaster University, Faculty of Health Sciences: Hamilton.
9. Ale, Checklista för Statusrapportering kring Projekt Fotosyntes, 2013, Ale kommun.
10. Ale, Minnesanteckningar möte mellan Ale kommun, Västra Götalandsregionens folkhälsokansli och FoU i Väst/GR,
2014, Ale kommun.
11. Ale, Projektbeskrivning Nya Fotosyntes, 2014, Ale kommun.
12. Powerpoint, (Nya) Fotosyntes. Vad har hänt sedan nystarten?, 2014, Ale kommun.
13. Forkby, T., Förslag till utvärdering av Fotosyntes i Ale kommun, 2013, FoU i Väst/GR.
14. Borgström, Å., Projektplan för utvärdering av Fotosyntes, 2014, FoU i Väst/GR.
15. Bryman, A., Samhällsvetenskapliga metoder 2ed. 2008, Malmö: Liber AB.
16. Forkby, T. och C. Löfström, Från snack till verkstad. Förebyggande utvecklingsarbete med ungdomar,
Ungdomsstyrelsen, Editor 2010, Ungdomsstyrelsen: Stockholm.
17. Bronfenbrenner, U., The ecology of human development: Experiments by nature and design. 1979, Cambridge, MA:
Harvard University Press.
18. Broberg, A.G., K. Almqvist, och T. Tjus, Klinisk barnpsykologi — Utveckling på avvägar. 2003, Stockholm: Natur och
Kultur.
19. Axberg, U., Assessing and treating three to twelve-year-olds displaying disruptive behaviour problems, in
Department of Psychology 2007, Gothenburg: University of Gothenburg.
20. SOU, Barnmisshandel – Att förebygga och åtgärda, 2001:72, Stockholm: Fritzes.
21. Danermark, B. och C. Kullberg, Samverkan, Välfärdsstatens nya arbetsform, 1999, Studentlitteratur.
22. Glisson, C. and A. Hemmelgarn, The effects of organizational climate and interorganizational coordination on the
quality and outcomes of children’s service systems, Child Abuse & Neglect, 1998. 22(5): sid. 401–421.
23. Socialstyrelsen, Strategi för samverkan – kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, 2007,
Stockholm: Socialstyrelsen.
24. Socialstyrelsen, Samverkan i re/habilitering – en vägledning 2009, Stockholm: Socialstyrelsen.
25. Huxham, C. and S. Vangen, Managing to collaborate: the theory and practice of collaborative advantage, 2005,
London: Routledge.
26. Fixsen, D.L., et al., Implementation research: A synthesis of the literature, 2005, University of South Florida, Louise
de la Parte Florida Mental Health Institute, The National Implementation Research Network.: Tampa, Florida.
27. Socialstyrelsen, Om implementering, 2012, Stockholm: Socialstyrelsen.
22
28. Greene, R.W., et al., Effectiveness of collaborative problem solving in affectively dysregulated children with
oppositional-defiant disorder: initial findings. J Consult Clin Psychol, 2004. 72(6): sid. 1157–64.
29. Johnson, M., et al., Attention-deficit/hyperactivity disorder with oppositional defiant disorder in Swedish children –
an open study of collaborative problem solving. Acta Paediatr, 2012, 101(6): sid. 624–30.
30. Cunningham, C.E., R. Brenner, and M. Boyle, Large group community-based parenting programs for families of
preschoolers at risk for disruptive behavior disorders: Utilization, cost effectiveness and outcome. J Child Psychol
Psychiat, 1995. 36: sid. 1141–1159.
31. Washington State, Outcome Evaluation of Washington State’s Research-Based Programs for Juvenile Offenders,
2004, Washington State Institute for Public Policy. p. 1–20.
32. Hansson, K. och M. Cederblad, Salutogen familjeterapi Fokus på familjen, 1995. 23(1): sid. 3–18.
33. Axberg, U., Metoder för systematisk uppföljning av insatser riktade till barn, unga och familjer, Kartläggning och
diskussionsunderlag, 2014, Göteborg: FoU i Väst/GR.
34. Liedman, S.-E., Sancta Æmulatio, »Den heliga tävlingslusten« Om kvantiteternas roll i ett historiskt perspektiv, i Den
omätbara kvaliteten, L. Strannegård, Editor. 2007, Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
35. Ravens-Sieberer, U., et al., The KIDSCREEN-27 quality of life measure for children and adolescents: psychometric
results from a cross-cultural survey in 13 European countries. Qual Life Res, 2007. 16(8): sid. 1347–56.
36. Ravens-Sieberer, U., et al., Reliability, construct and criterion validity of the KIDSCREEN-10 score: a short measure
for children and adolescents’ well-being and health-related quality of life. Qual Life Res, 2010. 19(10): sid. 1487–
500.
37. Ravens-Sieberer, U., et al., KIDSCREEN-52 quality-of-life measure for children and adolescents. Expert Rev
Pharmacoecon Outcomes Res, 2005. 5(3): sid. 353–64.
38. Moffit, T.E. and A. Caspi, Childhood predictors differentiate life-course persistent and adolescence-limited antisocial
pathways among males and females. Development and Psychopathology, 2001. 13: sid. 355–375.
39. Andershed, H. och A.-K. Andershed, Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen? 2005,
Stockholm: Gothia.
40. Goodman, R., The extended version of the Strengths and Difficulties Questionnaire as a guide to child psychiatric
caseness and consequent burden. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 1999. 40(5): sid. 791–799.
41. Smedje, H., et al., Psychometric properties of a Swedish version of the “Strengths and Difficulties Questionnaire”.
European Child & Adolescent Psychiatry, 1999. 8(2): sid. 63–70.
42. Malmberg, M., A.-M. Rydell, and H. Smedje, Validity of the Swedish version of the Strengths and Difficulties
Questionnaire (SDQ-Swe). Nordic journal of psychiatry, 2003, 57(357–363).
43. Eyberg, S.M. and D. Pincus, ECBI Eyberg Child Behavior Inventory and SESBI-R Sutter – Eyberg Student Behavior
Inventory – Revised, Professional manual, 1999, Odessa, FL: Psychological Assessment Resources, Inc.
44. Axberg, U., J. Johansson Hanse, and A.G. Broberg, Parents’ description of conduct problems in their children –
A test of the Eyberg Child Behaviour Inventory (ECBI) in a Swedish sample aged 3–10, Scandinavian Journal of
Psychology, 2008, 49: sid. 497–505.
45. Burns, L.G. and D.R. Patterson, Factor structure of the Eyberg Child Behavior Inventory: A parent rating scale
of oppositional defiant behavior toward adults, inattentive behavior, and conduct problem behavior, Journal of
Clinical Child Psychology, 2000. 29(4): sid. 569–577.
46. Axberg, U., et al., The development of a systemic school-based intervention: Marte Meo and coordination
meetings, Family process, 2006, 45: sid. 375–389.
47. Christensen, S.L. and S.M. Sheridan, Schools and Families, Creating Essential Connections to Learning, 2001, New
York: Guilford Press.
48. Webster-Stratton, C.H. and T. Taylor, Nipping early risk factors in the bud: preventing substance abuse, delinquency,
and violence in adolescence through interventions targeted at young children (0–8 Years), Prevention Science,
2001, 2(3): sid. 165–192.
49. Weiss, H.M. and M.E. Edwards, The Family-School Intervention Collaboration Project: Systemic Interventions for
School Improvement, in Home-School Collaboration, S.L, Christensen and J.C. Conoley, Editors. 1992, National
Association of School Psychologists: Silver Spring.
23
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide – professionella
Fotosyntes
Vad är Fotosyntes för dig?
Vad skulle du säga är den absoluta kärnan i Fotosyntes?
Bakgrund
Vem initierade projektet? (professionella, chefer, politiker…)
SSPF-perspektiv?
Hur har processen och implementeringen av Fotosyntes gått till?
Hur har styrformer och förutsättningarna för Fotosyntes sett ut (organisations -och ledningsstruktur)?
Hur har samverkan mellan olika verksamheter sett ut (skola, socialtjänst, fritid)?
Nuläge
Hur ser situationen ut -var befinner sig Fotosyntes just nu?
Hur ser innehållet i insatsen ut (metoder, genomförande)?
Hur ser styrformer och förutsättningar för Fotosyntes ut i nuläget (organisations och ledningsstruktur)?
Målgrupp
Vilken är målgruppen?
Hur har kartläggningen av målgruppen gått till? Bakgrundsfaktorer som ålder, kön, etnicitet osv.
Vad finns det för verksamheter för målgruppen 10-12 år i Alekommun?
Verksamhetslogiken – programteori
Vad är bekymret/problematiken?
Vad är det man vill påverka?
Vad är det man vill uppnå?
Hur ska detta gå till?
Vad är möjligt att påverka? (avgränsningar)
Hur stor påverkan har yttre faktorer?
Hur ser resurserna ut?
Idén bakom livsledsagare
Hur kommer det sig att man valt livsledsagare som metod?
På vilket sätt skulle livsledsagare kunna göra skillnad?
Hur ser uppdraget ut för livsledsagarna?
Framtid – förväntningar
Vad har du för förväntningar vad gäller Fotosyntes?
Vad har du för idé om vad som ska utvärderas?
24
Bilaga
2: Frågor
kring fritid,
skola
och kamrater
Bilaga
2: Frågor
kring
fritid,
skola
och kamrater
Frågorna kommer ur den svenska översättning av Kidscreen som har gjorts i samband med
Folkhälsoinstitutets och Socialstyrelsens nationella kartläggning av barn och ungas hälsa.
Frågor om fritid
Om Du tänker på förra veckan…
Aldrig Sällan Ibland
Om Du tänker på förra veckan…
Aldrig Sällan Ibland
Ofta
Alltid
uppmärksam
(i skolan)? ......................
Alltid
Kunde Du vara
Hade Du tillräckligt med
tid över för dig själv?
Ofta
Ofta
Alltid
Tyckte Du om att gå
Kunde Du göra det Du
ville på fritiden?..............
i skolan? ........................
Kom Du bra överens
Hade Du tillräckligt
med dina lärare? ............
med möjligheter att
vara ute?........................
Frågor om kamrater
Hade Du tillräckligt
med tid att vara
med kompisar? ..............
Om Du tänker på förra veckan…
Aldrig Sällan Ibland
Kunde Du välja vad
Var Du med dina
Du ville göra på
fritiden? ..........................
kompisar? ......................
Gjorde Du saker med
Frågor om skola
andra i din ålder? ...........
Om Du tänker på förra veckan…
Inte
Lite
alls
grann
Hade Du kul med dina
Sådär Mycket Jätte-
kompisar? ......................
mycket
Hade Du det bra
i skolan? ........................
Hjälpte Du och dina
kompisar varandra? .......
Gjorde Du bra ifrån
dig i skolan?...................
Kunde Du prata om allt
med dina kompisar? ......
Var Du nöjd med
dina lärare?....................
Kunde Du få stöd av
dina kompisar? ..............
34
25
35
F
otosyntes är en förebyggande satsning i Ale som startade 2012 och som finansieras av
den sociala investeringsfonden i kommunen. Syftet är att fånga upp barn i åldern 10–12 år
som riskerar att hamna i utanförskap. Projektet syftar dessutom till att identifiera och utveckla
en modell för samordning och samarbete på individnivå mellan familj, skola, socialtjänst och
fritid för barn med behov av särskilt stöd i åldern 10–12 år. Den här utvärderingsrapporten beskriver och analyserar vad som hänt i projektet fram till och med 2014 och den avslutas med
ett framåtblickande perspektiv och rekommendationer inför framtiden.
Åsa Borgström har en masterexamen i socialt arbete och arbetar som skolkurator i Härryda
kommun.
Ulf Axberg är filosofie doktor i psykologi samt legitimerad psykolog och psykoterapeut.
FORSKNING OCH UTVECKLING INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET
Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg • Tel 031–335 50 00
Fax 031–335 51 17 • e-post [email protected] • www.grkom.se/valfard
26
