Sexualitet ur ett SER-terapeutiskt perspektiv
Hur barndomen påverkar oss i det mest intima mötet med andra människor
Av Linda Ahl
Kursnummer
Helsingborg 2012
Sammanfattning
Sexualitet, bokstavligen talat ett grundläggande fenomen i livet. Detta breda ämne som är en
självklarhet för de flesta och samtidigt den mest privata och intima aktivitet vi ägnar oss åt.
Alla måste vi förhålla oss till vår egen och andra människors sexualitet på något sätt.
Sexualitet, vad är det egentligen? Det är kärnfrågan för denna uppsats som benar upp
ursprung, begrepp och olika aspekter av sexualiteten. Som blivande SER-terapeut vill jag inte
minst belysa sambanden mellan barndomens påverkan och den vuxna sexualiteten.
Innehåll
Sammanfattning
Inledning
4
Syfte och frågeställning
5
Vad är sexualitet?
Hur påverkar barndom och uppfostran sexualitet?
Bakgrund och fakta
6-9
En biologisk och social funktion
Utvecklingspsykologi: Sexualitet
De psykosexuella utvecklingsfaserna enligt Freud
Upprepningstvånget
Iscensättningar
SER-terapi
Maslows behovstrappa
Anknytningsteori och objektrelationsteori
Metod
10
Resultat
11-16
Sexualitet - en definition
Sexualitet påverkas av interaktionen mellan flera faktorer
Sexualitetens olika skepnader
Ett behov?
En drift?
Utvecklingspsykologi: Sexualitet
Sexuell problematik i vuxenlivet
Rädsla är en grundkänsla
Barndomens påverkan på sexualitet
Slutdiskussion
17-18
Käll- och litteraturförteckning
19
Inledning
Ämnet sex är ständigt på tapeten i vårt samhälle, är det inte i kvällstidningarnas
specialreportage om hur du fixar hennes bästa orgasm någonsin eller expertens tio bästa tips
för att krydda sexlivet så är det i frågespalterna vi kan läsa om diverse sexuella problem.
Nuförtiden handlar de ofta om sviktande potens och kvinnors orgasm(o)förmåga. Och trots
dessa ändlösa spaltkilometrar om sex är det fortfarande ett laddat ämne för många.
Att skriva en uppsats på området sex stod mig ganska klart från början, sedan tog det tid att
definiera just vad uppsatsen skulle behandla på detta breda ämne som sex och sexualitet utgör.
Vad omfattar begreppet sexualitet egentligen? Jag har valt att undersöka sexualiteten som
fenomen och dess innebörd för människan.
Jag har mött många olika människor i mina tidigare arbeten som föreståndare i en
kärleksbutik och som homepartysäljare av lustprodukter. Båda dessa arbeten står i lustens och
själfullhetens tjänst och innebär mycket speciella roller i vilka man får direktkontakt med
människors mest privata sfär.
Att få en annan människas fulla förtroende är stort, att få ta del av deras högst personliga
tankar, rädslor, känslor och i många fall sexuella och känslomässiga problem. Och är det
kanske just för att jag inte ingick i deras liv där utanför butikens fönster eller utanför
homepartyts tidsrymd som det var så lätt att prata med mig om sådant som inte ens partnern
eller bästa vännen visste? Naturligtvis. Kunden upplever en opartisk och otvungen relation.
Det är att gå en svår balansgång i att vara fullständigt närvarande och samtidigt behålla sin
egen integritet. Det är ändå en roll som jag trivdes med och som jag insåg att jag ville fortsätta
med. Det var också den stora anledningen till att jag sökte samtalsterapeututbildningen på
Akademin för SER-terapi. Jag vill i framtiden rikta mig mot relations- och parterapi och då
vill jag kunna hantera samlivsproblemens samtliga frågor på ett avslappnat och tryggt sätt.
Därför har jag valt just det här ämnet.
Då jag alltid varit en sökande själ och är på ständig resa i min personliga utveckling har jag
förstås tittat mycket noga på min egen relation till sex, lust och närhet. Att bli sund på detta
område har varit en lång och svår distans för mig men jag har vunnit mark med åren och vet
vilken frigörelse det kan bli. De sexuella svårigheter jag själv tampats med är en drivkraft och
inspiration i skrivandet. Kanske är den här uppsatsen i själva verket ett försök att sopa undan
de sista av mina egna rädslor på området.
Sex är ett mycket svårt ämne att skriva om då det egentligen är väldigt få omständigheter som
är rena fakta då det handlar så mycket mer om var och ens personliga historia, preferenser och
framförallt tycke och smak. Sexualitet är överhuvudtaget oerhört brett i sitt spektra. Men trots
allt är det i detta intima möte med en annan människa som vi måste visa oss sådana vi är och
om man lever i en relation så bubblar förr eller senare ens barndoms prägel kring närhet och
sexualitet upp till ytan. Jag ska försöka kartägga hur.
(4)
Syfte och frågeställning
Grundsyftet med denna uppsats är att belysa sambanden mellan den vuxna sexualiteten och
barndomens påverkan.
Vad är sexualitet?
Först av allt vill jag undersöka vad sexualitet är och för att ge en bakgrund till denna fråga har
jag läst och sorterat ut information från flera kunskapsområden, huvudsakligen:
-Folkbildning och världshälsa kring sexualitet som mänsklig rättighet
-Utvecklingspsykologi om barnets sexuella utveckling
-Sexualitetens skepnader: ett behov, en drift och något djupare.
Hur påverkar barndom och uppfostran sexualiteten?
Sex kan kallas närhet i dess mest intima form. Men sex och närhet är också två skilda behov.
Om det finns ett stört förhållande till närhet i vår barndom kommer det oundvikligen att flyta
upp till ytan i våra vuxna relationer. Då SER-terapins ena utgångspunkt är att människan
lagrar obearbetade och smärtsamma händelser i kroppen, i känslorna, tankarna och i
beteenden så tittar jag också närmare på barndomens påverkan i sexualiteten och hur sexuella
problem kan visa sig på olika sätt. Mitt syfte är att utreda hur detta hänger ihop.
-Barndomens påverkan på sexualitet.
-Sexuell problematik i vuxenlivet
(5)
Bakgrund och fakta
En biologisk och social funktion
För människans del har sexualiteten både en biologisk och en social funktion. Den är inte
begränsad till ett beteende som enbart har med fortplantning att göra, utan är också intimt
förknippad med nära relationer, kärlek, lust och fysiskt kontaktbehov. Därmed påverkar
sexualiteten och sexuella beteenden många områden i människors liv.
Utvecklingspsykologi: sexualitet
Arbetet med att sätta begrepp inom och skapa stora delar av det vi idag kallar psykologi står
Sigmund Freud för. Jag kände att det var absolut nödvändigt att titta på delar av hans arbete
som bakgrund till min uppsats om sexualitetens olika aspekter.
Den psykosexuella utvecklingsteorin är en del av Freuds driftsteori. Freud menade att barn
genomgår olika faser i sin utveckling, då speciella lustupplevelser är knutna till erogena zoner
som är fyllda med energi. Strävan efter lust finns alltså redan hos den nyfödde, och Freud
kallade denna drift för libido. Den psykosexuella utvecklingsteorin utarbetades med bakgrund
av Freuds arbeten med patienter med psykiska problem. Den gör en rad grundantaganden:
-Sexualiteten är medfödd och betydelsefull redan från födseln.
-Barndomen har en grundläggande betydelse för personlighetsbildningen.
-Människans psyke har en omedveten del.
Freud beskriver barnets utveckling i faser. De första tre faserna oral, anal och fallisk kallas de
pregenitala faserna och fokuserar på den psykosexuella utvecklingen. Därefter inträder den sk.
latenta fasen som sedan följs av puberteten.
De psykosexuella utvecklingsfaserna enligt Freud
Orala fasen
0 – 1,5 år
Mun
Lustkänsla, om än inte sexuell, uppstår då barnet suger på bröst, napp och tumme. Munnen
används för att utforska omvärlden.
Anala fasen
1,5 – 3 år
Anus och ändtarm
Barnet finner att det kan kontrollera sin egen avföring, vilket ger en stark lustkänsla. Barnet
upptäcker att det är en självständig varelse och att det "kan själv".
Falliska fasen
3 – 6 år
Genitalier
Barnet upptäcker att vi är olika skapta och skaffar sig för första gången ett "lustobjekt", d.v.s.
ett kärleksobjekt, utanför det egna jaget. Denna fas kan också benämnas den "Oidipala fasen",
eftersom barnet har en "kärleksrelation" med föräldern av motsatt kön. Intresset för sexualitet
och skillnader mellan könen är stort.
Latenta fasen
6 – 12 år
Ingen erogen zon
Den sexuella driften hålls i det omedvetna. Barnet väljer ofta kamrater av samma kön och
överhuvudtaget är barnet mer socialt inställt, vidgar sin värld och utvecklar kunskaper.
Genitala fasen
pubertet – uppåt
Genitalier
Den sexuella driften vaknar till liv igen i puberteten och kan inte längre hållas i det
omedvetna. Här kan individen lämna den själviska sexualiteten från den falliska fasen och
istället utvecklas mot en mogen sexualitet; äkta kärlek och sexuell tillfredställelse.
(6)
Bakgrund och fakta
Upprepningstvånget
Freud menar också att om störningar uppstår i någon av de psykosexuella faserna, speglar
detta sig i den vuxna personligheten. I den genitala fasen kan olösta konflikter från tidigare
faser komma upp till ytan och bli aktuella. De olösta problemen under utvecklingsfaserna
tenderar vi dessutom att upprepa. I vuxenlivet söker vi oss till samma svårighet som vi
upplevt men inte löst under barndomen.
Iscensättningar
I SER-terapin kallar vi upprepningstvånget för iscensättningar. En iscensättning är alla
återkommande mönster och beteenden som på något sätt hindrar en människa att bli den hon
vill vara. Iscensättningen har sin grund i händelser och skeenden som vi ofta inte är medvetna
om, eller tror att de inte var så allvarliga eller viktiga.
Vanligast är att iscensättningar skapas i barndomen men de kan också skapas senare i livet,
om smärtsamma och traumatiska händelser inträffar som inte bearbetas utan stoppas undan.
Dessa händelser tar vägen ner i det undermedvetna och kommer sedan att bubbla upp vid
tillfällen där känslan av smärta väcks till liv genom liknande situationer.
Det kan tyckas märkligt att vi undermedvetet utsätter oss för det smärtsamma igen men man
kan se det som ett symptom på att psyket vill göra upp med minnet och känslan för gott och
gå vidare. Vi är trots allt varelser som i grund och botten vill utvecklas.
Iscensättningar bottnar inte bara i vad många tror är det värsta tänkbara som tex. att växa upp
med alkoholism, drogberoende eller psykisk sjukdom i hemmet eller att ha blivit utsatt för
våld eller sexuella övergrepp. Sådana extrema situationer skapar naturligtvis iscensättningar
för alla offer. Men alla människor, även de som anser sig ha haft en lycklig barndom, är i
iscensättningar hela tiden. Alla situationer och händelser som framkallar starka känslor som
ångest, ilska, och sorg är iscensättningar. Vi skapar även positiva iscensättningar men det är
inte dem vi i första hand utvecklas genom på samma genomgripande sätt.
SER-terapi
Förutom de andra teorier och begrepp som beskrivs här så syftar SER-terapi till att se
människan ur förståelsens och medkänslans perspektiv. Alla har sin egen unika historia som
gjort dem till den de är och det ligger i varje SER-terapeuts roll att med kombinerade metoder
och goda psykologiska teorier hjälpa sina klienter att peka ut destruktiva mönster och
identifiera sina rädslor. Att läkas från gamla mönster kräver att våga möta och acceptera dem.
Inom SER-terapin arbetar vi utifrån ett blandat perspektiv. Vi förenar psykodynamik,
humanistiskt/existensiellt och transpersonella/andliga synsätt. SER-terapi har tre
huvudområden: S som i samtal. Samtalet är SER-terapeutens viktigaste verktyg. E som i
Energy Flow Breathing. En kraftfull andningsteknik för att frigöra kroppens minnen av de
psykiska smärtor vi ådragit oss som barn. R som i regression, vilket betyder ”gå tillbaka”.
Starka och smärtsamma upplevelser och känslor från barndomen lagras i det undermedvetna
och detta påverkar våra vuxna liv. För att frigöra sig från destruktiva mönster måste man gå i
regression, gå tillbaka och genomleva den smärta vi inte var kapabla att hantera som barn.
(7)
Bakgrund och fakta
Maslows behovstrappa
Inom SER-terapin har vi gått igenom den amerikanske psykologen Abraham Maslows
behovstrappa som är en förklaringsmodell inom psykologin för hur människor prioriterar sina
behov. Jag ser denna modell som en god bakgrund till att förklara sexualiteten som behov och
som en del av dess innebörd och betydelse. Grundidéen i Maslows behovstrappa innebär att
behoven på de lägre nivåerna måste vara tillfredsställda innan högre mål blir viktiga för
individen. Behovstrappan består av fem nivåer där de första tre räknas som bristbehov och de
andra två kallas utvecklingsbehov.
Fysiologiska behov: Grundläggande behov som luft, vätska, mat, värme, sömn och sex. Om
inte de här behoven tillgodoses kan vi drabbas av sjukdomar, irritation, smärta, obehag, och
därför strävar människan efter att så snabbt som möjligt tillfredsställa behoven. Så länge de
fysiologiska behoven inte är tillfredsställda kontrollerar de människans tankar och beteenden
eftersom organismen primärt är inställd på överlevnad.
Trygghetsbehov: Psykologiska behov som struktur, skydd, fred och trygghet.
Trygghetsbehov har mycket att göra med stabiliteten i vardagen och vanligtvis tänker vi inte
på att vi har dessa behov förrän de rubbas. Den som är självdestruktiv bär otrygghet inom sig
och måste lära sig hantera dessa beteenden innan hon/han kan känna trygghet och stabilitet.
Samhörighet och kärlek: Sociala behov som kärlek, vänskap, tillhörighet, förståelse och
acceptans. Människan har ett stort behov av grupptillhörighet och delaktighet, av vänskaplig
kärlek, av att känna sig förstådd och behövd. Även om man visserligen kan överleva ensam,
så är människan ett flockdjur och strävar efter att minimera känslor av ensamhet och
utanförskap.
Självkänsla: Omfattar egobehov som självrespekt, erkännande, bekräftelse och
uppmärksamhet. De här behoven kan delas in i två kategorier : dels den inre självkänslan av
att veta att man kan och göra saker, dels erkännande och uppmärksamhet från andra. När de
här behoven är uppfyllda känner sig personen självsäker och värdefull, och på motsvarande
sätt leder brist på uppfyllda behov till känslor av underlägsenhet, svaghet, hjälplöshet och
värdelöshet.
Behov av självförverkligande: Att utvecklas som person och bli mer och mer den man är; att
nå upp till sin fulla potential. Den som har uppfyllt alla andra behov kan ägna sig åt
självutveckling och självförverkligande.
Innan behoven på en lägre nivå är tillfredsställda, kan man inte gå upp till nästa steg i trappan,
och på samma sätt fungerar det med tillfrisknande: innan du ger kroppen vad den behöver,
kan du inte ta itu med de psykiska behoven, eftersom de helt enkelt är undertryckta tills de
viktigare fysiologiska behoven är tillgodosedda. Även inom trappstegen kan det finnas
hierarkiska indelningar av behoven, eftersom luft och vätska måste sägas vara så
grundläggande för människans direkta överlevnad att de är överordnade sex och fysisk närhet.
(8)
Bakgrund och fakta
Anknytningsteori och objektrelationsteori
Anknytning definieras i Nationalencyklopedin som att stå i förbindelse med en större helhet.
När begreppet anknytning används inom utvecklingspsykologin är det en svensk översättning
av det engelska begreppet attachment.
Anknytningsteori handlar om den process som resulterar i ett psykologiskt samspel och de
band som uppstår mellan barnet och dess närmaste vårdare.
Anknytningsteorin har ökat kunskaperna om barnets utveckling och samspel under de första
åren. Det är av avgörande betydelse för hur barnet uppfattar sig själv och hur det relaterar till
andra människor. De mönster som formas under barnets första år är svåra att förändra senare i
livet.
Även om barns utveckling påverkas av många olika faktorer, är anknytning och tidigt samspel
kanske de enskilda faktorer som har störst betydelse för barns psykiska hälsa. En stark och
varm bindning mellan barn och föräldrar kan ses som det bästa skyddet mot att barnet far illa.
Objektrelationsteori (ORT)
Objekt- är de minnen, bilder och personer som är känslomässigt laddade för oss.
Vi behöver starka relationer och dessa präglar oss oavsett om objekten ser till vårt bästa eller
inte. Kontakten mellan förälder/vårdnadsgivare och barn ger barn en inre arbetsmodell - en
uppfattning av sig själv, andra människor och hur relationen dem emellan ser ut. Livet framåt
blir färgat av hur denna modell utvecklades. Dock kan vi stöpas om på vägen.
Anknytningsteorin och ORT ger ett visst utrymme för att nya positiva kontakter och relationer
eller terapi kan omforma den inre arbetsmodellen, att man kan lära om och våga tro på andra
och på sig själv. Det är aldrig för sent.
(9)
Metod
Beskrivning av metod
För att söka svar och material till min uppsats har jag främst använt mig av en gedigen
samling böcker om sex av varierande karaktär: de teoretiska, de praktiska och de som knyter
samman kroppen och själen.
Jag har också sökt mycket information på nätet. Google har varit min bästa vän i sökandet
efter begrepp, information och teorier.
Anteckningar från alla de föreläsningar vi genomgått på utbildningen har också stor betydelse
för denna uppsats.
Här redogörs från var och hur informationen till de olika delarna är insamlad.
Sexualitet - en definition:
Denna information har jag funnit genom att läsa om Världshälsoorganisationens WHO:s
arbete och definitioner av mänsklig sexualitet. Sexuella rättigheter är också nära förknippat
med mänskliga rättigheter och dessa kan man läsa om bla. på regeringens hemsida.
Sexualitet påverkas av interaktionen mellan flera faktorer:
Även de olika faktorerna har återfunnits på WHO:s sidor. Där nämns de i följd och jag valde
att utveckla dem med små beskrivningar.
Sexualitetens olika skepnader:
Vi har behandlat Maslows behovstrappa i utbildningen så informationen är huvudsakligen
hämtad ur mina egna anteckningar.
Utvecklingspsykologi- sexualitet:
Under denna del är mycket stoff samlat från både böcker och internet. Sigmund Freuds arbete
är gediget och noggrant. Min uppgift har bestått i att göra en egen struktur på de
psykosexuella faserna och att översätta informationen till mitt eget sätt att skriva.
Sexuell problematik i vuxenlivet:
Här har jag hämtat material från både böcker, internet och avsnittet om rädsla är helt och
hållet från Lena Onborgs föreläsning om Psykosyntesen.
Barndomens påverkan på sexualitet:
Grunderna är Anknytningsteori och Objektrelationsteori. Huvudkälla är från egna
anteckningar vid Annika Tibblins föreläsningar om dessa ämnen. Kompletterande information
från böcker och internet.
(10)
resultat
Sexualitet - en definition
”Sexualiteten är en integrerad del av varje människans personlighet, och det gäller så väl
man som kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som
inte kan skiljas ifrån andra livsaspekter. Sexualiteten är inte synonymt med samlag, den
handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte, och inte heller summan av våra
erotiska liv. Dessa kan men behöver inte vara en del av vår sexualitet. Sexualiteten är
mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet.
Den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt att röra vid varandra.
Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska
och fysiska hälsa.”
(Världshälsoorganisationen WHO:s definition av mänsklig sexualitet)
Sexualitet är en viktig del av att vara människa. Sexualitet omfattar flera begrepp som erotik,
njutning, intimitet och reproduktion. Sexualitet har också att göra med kön, könsidentiteter
och könsroller. Sexualitet upplevs och uttrycks i våra tankar, fantasier, önskningar, attityder,
värderingar, beteenden, praktiker, roller och relationer.
Sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiskt, emotionellt och mentalt välbefinnande i relation till
sexualitet. Sund sexualitet kräver ett positivt och respektfullt närmande till sexualitet och
sexuella relationer, liksom till möjligheten att få njutbara och säkra sexuella erfarenheter fria
från förtryck, diskriminering och våld. För att sexuell hälsa ska uppnås och behållas, måste
människors sexuella rättigheter respekteras, skyddas och uppfyllas.
Sexuella rättigheter är nära besläktade med mänskliga rättigheter som regleras i nationella
lagar och internationella dokument för mänskliga rättigheter. Dessa inkluderar rätten för alla
människor, fria från förtryck, diskriminering och våld, till:
-Högsta möjliga hälsa i relation till sexualitet
-Tillgång till sexuell hälsovård
-Att söka, erhålla och tillägna sig information i relation till sexualitet
-Sexualupplysning
-Respekt för kroppens integritet
-Det fria valet av partner
-Eget beslut till sexuell aktivitet eller inte
-Frivilliga sexuella relationer
-Att gifta sig med den man vill
-Beslut om och när att reproducera sig
-Att upprätthålla ett tillfredsställande och njutbart sexliv
(11)
Resultat
Sexualitet påverkas av interaktionen mellan flera faktorer:
Biologiska
Blev du född i en kvinnlig eller manlig kropp? Stämmer denna kropp med din egen
uppfattning? Attraheras du av män eller kvinnor eller kanske både och? Även
hormonbalansen i hjärnans talamus påverkar oss. Hos kvinnan är oxytocin det verksamma
ämnet, hos mannen är testosteron ett hormon som i allra högsta grad påverkar sexualiteten.
Psykologiska
I utvecklingspsykologin ser vi att till ca 50 % föds en människa med vissa egenskaper och till
ca 50 % präglas vi till de vi är. Barndom och uppväxt påverkar sexualiteten.
Sociala
Hänger samman med de psykologiska faktorerna. Växte du upp i en öppen sfär där det fanns
acceptans kring andra människors olikheter eller fanns det mycket negativa åsikter kring
desamma?
Etiska
Sexualitet bör formas av frivillighet och ömsesidighet. Att skaffa sig eller utnyttja ett övertag
gentemot en annan persons vilja eller kapacitet är inte etiskt korrekt.
Legala
I många fall är de etiska faktorerna reglerade även i lag. Det är tex. förbjudet att tvinga någon
till sexuella handlingar.
Historiska
Släkttraditioner kan vara svåra att bryta och påverkar vår sexualitet i allmänhet och valet av
partner i synnerhet.
Kulturella
I vissa kulturer gifts barn bort. Barnen får sin make/maka vald av föräldrarna. I Sverige råder
en kultur där vi får välja själva.
Religiösa
I de flesta religioner finns regler för hur man bör leva. Samliv får i flera religioner bara hållas
inom äktenskapet. Om du har sex innan du gift dig är du syndig.
Andliga
Är meningen med livet och lusten bara att reproducera sig eller finns det en djupare mening
med sex, att det öppnar upp, förenar och enar, att det helt enkelt får oss att må bra?
(12)
Resultat
Sexualitetens olika skepnader
Ett behov?
Om vi tittar på Maslows klassiska behovshierarki utifrån ett sexuellt perspektiv:
Fysiologiska behov: Sex ingår i de fysiologiska behoven. Förvisso är inte sex ett primärt
behov för individens direkta överlevnad som luft, vatten och mat är. Sexualdriften får ändå ses
som ett viktigt grundbehov för att säkra reproduktion och överlevnad i det långa loppet.
Trygghet: Innan man säkrat tak över huvudet, värme och skydd är sex kanske inte riktigt att
tänka på..
Gemenskap: Vi behöver sociala relationer för att utvecklas. Vänskap, ickesexuell kärlek och
gemenskap med andra människor ger oss social näring. Ofta i sociala sammanhang väcks
även sexuell attraktion och kärlek mellan individer.
Självkänsla: En god självkänsla bottnar i självkännedom och att man trivs med sig själv. Att
känna lust och njutningskänslor får oss att må bra och en sund självkänsla gör att man tillåter
sig känna och ta del av sin sexuella energi. Ensam eller tillsammans med någon.
Självförverkligande: Att våga följa sina drömmar och nå sina mål är att förverkliga sig själv.
Att bli allt man kan och vill vara. Sexualiteten är definitivt en kraft att räkna med i sin
personliga utveckling, en kraft att få energi utav.
En drift?
Sexualdriften är garanten för en arts överlevnad och är den drift som gör att vi strävar efter att
ha sex. Driften finns i oss rent genetiskt och tänds med hjälp av sexuell attraktion.
Om man tittar närmare på definitionen av attraktion är det en ”magnetisk dragningskraft,
lockande företeelse”. Så attraktion är att dras till någon eller något. Vi kan attraheras på olika
sätt av olika människor och i olika grader. Alla vänskapliga och kärleksfulla relationer
behöver någon sorts attraktion för att kunna uppstå.
Sexuell attraktion är oftast nära förknippat med kärlek och närhet men vi kan också attraheras
av någon rent sexuellt utan att vilja ha vidare kontakt. Vanligast är dock att människan söker
en partner att dela livet med. I vissa fall uppstår omedelbar, passionerad attraktion mellan
partners medan det i andra fall växer fram gemenskap och kärlek ur en lugnare attraktion.
(13)
Resultat
Utvecklingspsykologi: Sexualitet (Freud)
Fosterstadie
Redan i livmodern kan man se det lilla fostret suga på tummen eller tårna och att detta verkar
vara ett harmoniskt tillstånd. Det är en sorts njutning, om än inte rent sexuell. I fosterlivet och
ett par år framåt utvecklas förmågan att känna lust och njutning successivt och i de tidigaste
åren är det främst munnen som upptäcker livet, då allting ska bitas eller sugas på.
Babystadiet
Hos babyn blir den del av kroppen som oftast är oåtkomlig förstås också spännande och det är
vanligt att små barns händer söker sig mot könsorganen så fort de fått av sig blöjan. Hos de
minsta handlar det mer om ett förstrött fingrande än om riktad lust men med tiden blir de
genitala områdena mer laddade och barnet upptäcker att det känns på ett mycket speciellt sätt
att röra vid eller massera könsorganen.
Barnet
För barn är sexuella känslor inte annorlunda mot andra känslor, de flyter samman med
nyfikenhet, upptäckarglädje och livslust. I 2-3 årsåldern börjar barnet gradvis upptäcka att
genital stimulans kan ge lustfyllda sensationer. Onani blir till mer riktad lust och är ett led i
barnets utforskande av den egna kroppen. (Hofsten/Lidbeck 2008)
Sexuella lekar
Barn i alla åldrar är sexuellt nyfikna och det är den här nyfikenheten och upptäckandet som är
de främsta kännetecknen för normal barnsexualitet. Har ett barn en gång börjat upptäcka sin
egen kropp är det naturligt att snart bli nyfiken på andras kroppar. Om tillfälle ges utforskar de
gärna varandra. Sexuella lekar är ett uttryck för detta och det är en sorts förberedelse för
vuxensexuell samvaro liksom andra lekar lär barnen att fungera med varandra. (Nyman 2001)
Normala sexuella lekar hos barn kännetecknas av:
-Att de uttrycks i sammanhang av nyfikenhet och upptäckande.
-Att lekarna är spontana, positiva och frivilliga för båda parter
-Barnen är i samma ålder och på samma utvecklingsnivå
-Barnen som deltar har en vänskapsrelation vid sidan av dessa lekar
-Lekarna har en frekvens som är rimlig
Puberteten och tonåren
Puberteten är en period som alla barn går igenom, vanligtvis mellan 11-14 års ålder men en
del kan få tidigare eller senare pubertetstecken. Kroppen växer och spänner, producerar nya
hormoner och antar en ny form, en vuxen form. Puberteten försätter kropp och själ lite ur
balans och kan vara en förvirrande tid för barnet som börjar pendla mellan världarna av
barndom och vuxenliv. Tonårsperioden sammanfaller med puberteten. Förutom att frigöra sig
och bli mer oberoende av föräldrarna behöver en tonåring tid och utrymme att hitta en egen
identitet. Tonåringen tänker mycket på sin sexuella läggning och vad han eller hon tänder på.
Kompisar är viktigare än nånsin att dela funderingar med. De flesta utforskar sin kropps
sexuella möjligheter. Onani är vanligt och sexuell debut brukar också ske i tonårsperioden.
Vuxen
I vuxen ålder är sexualiteten normalt fullt utvecklad, man kan fortsätta att experimentera och
testa sin sexualitet men det finns oftast en stabil grunduppfattning om den egna kroppen.
(14)
Resultat
Sexuell problematik i vuxenlivet
Om våra erfarenheter kring sexualitet är negativt laddade kommer detta att visa sig i framtida
sexuella relationer. Det kan visa sig på lika många sätt som vi är människor, då varje individ
bär på sin egen historia och sina erfarenheter. Det behöver heller inte ha enbart med
sexualiteten i sig att göra. Om ett barn tex. upplevt brist på kärlek och bekräftelse. Kanske blir
detta barnet väldigt kontaktsökande i förskoleåldern, blir kär i andra barn som inte besvarar
känslorna. Som äldre tar det sig uttryck i att han eller hon blandar ihop sex med känslan av
kärlek och bekräftelse och börjar missbruka sin sexualitet. Det är en falsk illusion av
bekräftelse. Tomheten, bristen och sorgen efter den äkta kärleken finns kvar. (Persson 2012)
Sexuella problem och blockeringar uppstår genom händelser och situationer där känslor och
behov på olika sätt blivit bortträngda genom yttre påverkan och omfattar allt som ställer till
det för den naturligt kraftfulla energi som lusten utgör. Det finns tre faktorer som ensamma
eller tillsammans påverkar lusten eller sexlivet negativt.
Fysiska orsaker är när kroppen inte klarar av att ha sex. Kan vara hormonella störningar som
beror på någon medicin, lusten blir obefintlig. Irriterade slemhinnor som kan göra väldigt ont
vid sex. Hos män är impotens den vanligaste fysiska orsaken.
Psykologiska faktorer Olust, känslomässig labilitet, oro, skam, stress, oförmåga att vara i
nuet, intryck som gör att man blir hämmad på något sätt i sin sexuella relation.
Sociala faktorer kan vara normer och värderingar. Intryck och prägling från omgivningen i
barndomen. Vad vänner säger och tycker. Familjekonflikter. Alla dessa faktorer kan påverka
samlivet.
De psykologiska faktorerna är inte lika lätta att identifiera medan fysiska orsaker blir mer
påtagliga. Några exempel:
Psykiska
Fysiska
Skam
Avstängda känslor
Prestationsångest
Kontrollbehov
Impotens, orgasmoförmåga
Trötthet
Olust
Undvikande
Rädsla är en grundkänsla
Alla sexuella problem är åkommor, handlingar, sinnestillstånd eller känslor som har sitt
ursprung i grundkänslan rädsla. Det finns bara två grundkänslor ur vilka alla andra
härstammar: rädsla och kärlek. Alla våra livsval baseras på och styrs utav dessa. Skam,
avstängda känslor, prestationsångest och kontrollbehov är rädsla för att bli avvisad, rädsla för
att känna, rädsla för att inte räcka till och rädsla för att tappa kontroll. De fysiska tecknen är
den synliga delen av ett problem som i princip alltid har en underliggande psykisk faktor.
(Onborg 2011)
(15)
Resultat
Barndomens påverkan på sexualitet
Många svar till hur en människa blir och hur den mår står att finna i objektrelationsteorin och
i anknytningsteorin. När ett barn föds till världen är dess medvetande ett enda stort varande,
fullständigt styrt av behoven att överleva: mat, värme, sömn och omhändertagande. Inget barn
överlever heller utan omtänksam värme, närhet och kärlek. Barn lär sig livet från första stund
av sin omgivning genom olika sorters påverkan utifrån. De första åren främst genom moderns
och faderns eller annan vårdnadshavares spegling och sätt att hålla sitt lilla barn. Är de
mestadels uppfyllda och tillfreds av föräldraskapet eller av något annat tex. relationsproblem
sinsemellan, karriär, ett beroende, en sjukdom? Tar de kärleksfullt hand om barnets alla behov
eller är det med otålighet, öppen eller dold irritation och knapphet ansvaret utförs? Hur ser de
eventuella syskonen på en ny familjemedlem? Från första stund formas barnet i sin miljö.
Barnet påverkas också i hög grad av omgivande personer till den närmsta familjen. Mor- och
farföräldrar, släktingar och vänner. Var och ens livssyn och handlande kommer att sugas upp i
ett barns känsliga sinne där intrycken flyter eller sjunker i medvetandet och långsamt präglar
fram förhållningssätt till skeenden och andra människor genom tiden och i livet. (Tibblin
2010)
Ett barns sexuella känslor är i grunden inte annorlunda mot andra sorters känslor. Naturligt
närmar sig barn detta område som med allt annat; upptäckarglädje och nyfikenhet. Onani och
utforskande av kroppens alla delar är vanligt redan vid ett ett par-tre års ålder. Även på det
sexuella området är omgivningens respons direkt avgörande för hur barnet förhåller sig till sin
egen och andras sexualitet som vuxen.
Barnet ska heller inte behöva känna att det gör andra människor generade eller upprörda,
onani och lust är något privat man kan ägna sig åt på sin egen trygga plats, i sin egen sfär. Ett
försiktigt avledande eller kärleksfullt påpekande är inte fel. (Hofsten/Lidbeck 2008)
Barns nyfikenhet på ämnet sex får aldrig utnyttjas och får aldrig uppfattas som ett ok för en
vuxen att utsätta barnet för sexuella övergrepp. Ett barns sinne är ren nyfikenhet och till sin
natur fullständigt oskyldigt. På grund av sin ålder kan ett barn varken förstå avsikter eller
konsekvenserna av sexuella handlingar. Även om ett barn kan vilja själv och tom. vara
initiativtagare till en sexuell handling så är det aldrig rätt som vuxen att utnyttja en sådan
situation.
Med kamrater och inom förskola/skola möter barnet olika syner och känslor kring sexualitet,
och anpassar sig olika mycket beroende på hur tryggt barnet är med sig själv och i kontakten
med sina närmaste. Även samhällets normer och historiens traditioner påverkar barnets syn
på sig själv. Kanske mest indirekt, eftersom dess omgivande miljö i sin tur är format genom
tid och generationer.
Alla erfarenheter genom livet adderas till en intrycksbank och kommer att forma barnets
sexualitet likväl som övriga egenskaper, personlighet och förhållningssätt.
(16)
Slutdiskussion
Det har varit mycket intressant att titta närmare på sexualitet som fenomen, med alla dess
sidor. Det är ju något självklart och naturligt i samhället samtidigt som det paradoxalt nog
fortfarande är tabu på flera områden. Våra erfarenheter av sexualitet är lika olika som vi är
som människor.
Barn föds med lustfylld energi och sökandet efter lustupplevelser börjar redan i livmodern när
fostret utvecklat sin sugreflex. Suga på tummen är vanligt och ger det lilla livet
välbefinnande. Utvecklingen följer sedan olika stadier i driftsutvecklingen, vilka
samtidigt innebär en anpassning till omvärlden. Om något går snett under de olika stadierna
kan ett barns sexualitet skadas och leda till problematik i vuxensexualiteten.
Barn lär sig sexualitetens regler såsom de lär sig allt annat, genom att följa tydliga eller
sublima anvisningar från omgivningen. Sexualiteten utgår alltså från den fysiska kroppens
funktioner men får sin innebörd för barnet genom samspel med omgivningen. Barn har vi alla
varit. Barn är synonymt med nyfikenhet, lärande och växande. Barnet utforskar sin omvärld
med alla sinnen. Smaker, dofter, känsel, Barn är sexuella varelser, njutande varelser, i grunden
utan skam. Hur vi vuxna möter deras funderingar och lustfyllda beteenden skapar barnens
förhållningssätt till sig själva.
Det är sannerligen värt att fundera på hur man som vuxen skulle reagera på om man ser en
pojke med ett drömskt leende leka med sin snopp eller en liten flicka lustfyllt gnida sig mot en
soffkant, en kudde eller sin gunghäst. Reaktionen säger nämligen så väldigt mycket mer om
betraktaren än om de här exemplen på barns sexuella beteende. Och vad mer är: om
reaktionen från föräldern eller annan vuxen är negativt laddad så kommer det onekligen att
skambelägga barnet och skapa någon form av blockering i dess naturliga förhållningssätt till
sin sexualitet.
Även samhället har ett ansvar för synen på sexualitet. Samtidigt som acceptansen av olika
sexuella preferenser, könsroller och läggningar är på relativt flitig framkant så har vi en annan
allvarlig bakåtgång som jag måste uttrycka min oro för och det är den moralhysteri och de
lagförslag kring pedofili som fullkomligen exploderat de senaste åren. Det är paradoxalt nog
inte alls till gagn för barnens psykosexuella utveckling. Hur hänger detta ihop? Även om
denna hysteri har ett gott uppsåt och syftar till att skydda barnen så har nakenhet och
sexualitet nu så totalt skambelagts att pappor knappt vågar pussa på sina barn offentligt.
Ensamma män på stranden får misstänksamma blickar. Morfäder nekar till att låta barnbarnen
sova över av rädsla för att någon granne med ont uppsåt ska anmäla dem. Folk ser pedofiler
överallt och många oskyldiga blir dömda. Det är tydliga exempel på hur farligt det är att låta
rädsla styra.
Det hjälper inte de på riktigt utsatta barnen att lagstifta om att man numera inte får titta på en
bild av ett barn som kan tolkas som erotisk. Det föder bara en självcensur och
medborgarrädsla som vi bara återfinner i ett kontrollsamhälle. Barnens frågor och funderingar
kring sex blir alltmer laddat och obehagligt för många vuxna att möta. Och vad får barnen för
signaler om denna vuxna rädsla kring sexualitet? Att det är något man verkligen ska skämmas
för och inte prata om. Det är en mycket tråkig utveckling att samhällets och beslutsfattarnas
sexualångest får styra.
(17)
Slutdiskussion
Jag vill ju verka i motsatt riktning i mina möten med klienter. Jag vill gärna jobba med
parterapi och jag vill kunna möta mina parklienter med total öppenhet inför alla ämnen. Min
syn på sexualitet som något fullkomligt naturligt, ofarligt och en fin del av livet kommer sakta
men säkert och i en liten mån att prägla deras livssyn och som de sedan för vidare på sina
barn. I en utopisk värld skulle sexualitet vara något som människan kan bejaka på på ett lika
oneurotiskt och självklart sätt som vi bejakar andra ämnen, som mat, resor, relationer,
intressen, arbete – livet över huvud taget. Jag önskar att flera vuxna skulle kunna förmedla en
avslappnad, ansvarsfull och realistisk syn på sexualitet och kroppen till barnen.
Sexualitet kan sägas vara en drift, ett behov, en fortplantningsmekanism, en njutning, ett
uttrycksmedel, en bekräftelse, ett verktyg, intimitet och närhet i dess mest fysiska form. Det är
helt enkelt en del av livet som kan vara till stor glädje och kraft men kan också, om den är
osund, vara mycket förödande. Har man som barn upplevt en stor brist av närhet söker man
sig som vuxen tex. till partners som bara känns fysiskt närvarande i akten men intimiteten och
kärleken i själva samvaron på flera plan, den riktiga närheten, känns obefintlig. Känslan av
brist på närhet kvarstår och spelas upp gång på gång, tills man är redo att bryta mönstret.
Klart är att genom SER-terapi kan man förändras även i sina sexuella mönster. Genom att gå
tillbaka i minnen och genomleva smärtan i de situationer där vi fick uppleva tex bristen på
närhet eller blev pålagda sexuell skam kan vi frigöra det undantryckta och lustfyllda inom oss
och sluta vara styrda i det vuxna livet.
Sexuell energi är mycket kraftfull och kan bli en stor källa till glädje och kärlek om den blir
kanaliserad på rätt sätt. Sex kan vara närhet i dess mest intima form. Det kan också vara den
mest fysiska upplevelsen av självkärlek. Attraktionskraft och karisma ökar om man har en
positiv relation till sin sexualitet. Att bli fri från rädslor är att komma i kontakt med det man
var menad att vara. Att känna sin kropp och dess möjligheter till njutning ger en svårslagen
makt och en frihetskänsla. Sexuell njutning frigör kroppens egna lyckosubstanser och det är i
den sexuella extasen som man kan nå en liten skymt av något ouppnåeligt. Att orgasmen
kallas La petite mort; den lilla döden, är ingen tillfällighet.
Att söka barnet inom sig även i sin sexuella aspekt av livet, att finna det lekfulla, det nyfikna
och livsbejakande är att hitta tillbaka till en del av den mening med livet vi kan redan från
början - att njuta av att finnas.
Stidsvig den 18 mars 2012
Linda Ahl
(18)
Källförteckning
Böcker
Människans Natur - D.W Winnicott
Lust lidelse och längtan - Lena Gerholm
Ingen skam i kroppen - Charlotte Rudenstam
Barnets utveckling - Arne Poulsen
Stora boken om barn - Kristina Hofsten, Lena Lidbeck
Unga förövare - Anders Nyman, Olof Risberg, Börje Svensson
Rädslan sitter i kroppen - Lavinia Plonka
Den moraliska kroppen - Maja Larsson
Sex överallt, typ?! - Lotta Löfgren Mårtensson och Sven-Axel Månsson
Frigör barnet inom dig - John Bradshaw
Kåt, glad och tacksam - Eva Sanner
Bli den du är - Piero Ferrucci
Orgasmera Mera - Ylva Franzén
Flodhästen i vardagsrummet - Tommy Hellsten
Barn av livet - Tommy Hellsten
Att återerövra sitt liv – Jean Jenson
Det självutplånande barnet – Alice Miller
I begynnelsen var uppfostran – Alice Miller
Hemsidor och dokument på internet
WHO´s definitioner för sexologiskt arbete
http://home.swipnet.se/tnt/sesam/sexologi.html
Vad är sexualitet?
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?ID=264&Sexualitet
http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/
http://personlighetspsykologi.blogspot.com/2007/04/freuds-grunder-till-personlighet.html
http://psykologi.ifokus.se/articles/4d715076b9cb46223306281f-mazlows-behovstrappa
http://www.raddabarnen.ax/barnkonventionen
Sexuell problematik i vuxenlivet:
http://www.rfsu.se/sv/Sex--relationer/Sexuella-problem/
Barndomens påverkan på sexualitet:
http://mia.vox.nu/barndomens_betydelse.htm
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=objektrelationsteori
http://sv.wikipedia.org/wiki/Anknytningsteori
http://contigo.se/anna/texter/barnslust.htm
Föreläsningar på Akademin för SER-terapi
Anknytningsteori - Annika Tibblin 2 dec 2010.
Objektrelationsteori - Annika Tibblin 27 maj 2010.
Iscensättningar - Anki Persson 4 februari 2010
Maslows behovstrappa - Bertil Gyllensten 26 oktober 2011.
Psykosyntes - Lena Onborg 14, 15, 16 februari 2011.
(19)
