2008-10-17
Råd och tips, miljökrav och
sociala krav vid
upphandling
Inledning
Landstingets miljöarbete bedrivs med utgångspunkt från den miljöpolicy
som fastställdes i december 2007.
Miljöpolicyn anger tre huvudområden för landstingets miljöarbete – Energi,
Transporter och Produkter samt tjänster med tydlig miljö- och
hälsokoppling. Riktlinjerna för miljökrav och sociala krav vid upphandling
berör alla de fyra områdena men produktområdet inklusive tjänster är störst.
Landstingets olika verksamheter köpte varor och tjänster för ca två miljarder
under år 2007.
Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) innehåller
bestämmelser för hur upphandling skall gå till och dessa riktlinjer syftar till
att fastställa tillämpningen av miljökrav och sociala krav vid landstingets
upphandlingar för att eftersträva en ekologisk hållbar upphandling.
Den nationella ambitionsnivån från regeringens sida är att följande
inriktningsmål bör eftersträvas till 2010:
Andelen offentliga upphandlingar med välformulerade miljökrav bör
öka.
Andelen statliga ramavtal med välformulerade miljökrav bör öka.
Andelen myndigheter inom stat, kommun och landsting som regelbundet
ställer välformulerade miljökrav bör öka.
Möjligheter att ställa miljökrav enligt
LOU
LOU ger den upphandlande myndigheten möjligheter att ställa krav på
särskilda miljöegenskaper i de tekniska specifikationerna t ex en viss
produktionsmetod och/eller särskilda miljöeffekter för grupper av varor och
tjänster.
Om en upphandlande myndighet anger miljöegenskaper i form av prestanda
och funktionskrav får den använda detaljerade specifikationer, eller vid
behov delar av dessa, som fastställts för miljömärken om
1. specifikationerna är lämpliga för att definiera egenskaperna hos de varor
eller tjänster som ska upphandlas.
2. kraven för märket har utarbetats på grundval av vetenskapliga rön, och
märkena är tillgängliga för alla berörda parter.
1
2008-10-17
Den upphandlande myndigheten får även använda miljökrav som
utvärderingskriterier (tilldelningsgrunder) i en upphandling. Dessa kriterier
måste vara kopplade till föremålet för upphandlingen.
Vidare får en upphandlande myndighet ställa särskilda sociala, miljömässiga
och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Dessa villkor ska anges i
annonsen om upphandlingen eller i förfrågningsunderlaget.
Om den upphandlade myndigheten kräver att få tillgång till ett av ett
oberoende organ upprättat certifikat som intygar att leverantören uppfyller
vissa miljöledningsstandarder skall myndigheten hänvisa till förordning
(EG) nr 761/2001.
Varje upphandling är unik och därför måste alltid miljökraven anpassas efter
den aktuella upphandlingens art och omfattning. Länsservice,
upphandlingsenheten har ansvaret för att utvärderingskriterierna vid
upphandling är relevanta, proportionella, ickediskriminerande, objektiva,
mätbara, tydliga och förutsebara.
För bedömningen av om ett krav är diskriminerande är det viktigt att ha
kännedom om hur marknaden ser ut. Ju fler produkter från olika länder som
kan uppfylla det ställda kravet desto större är möjligheten att det inte
betraktas som diskriminerande. Det går inte att generellt ange vad som är
diskriminerande eller proportionellt. Bedömningen kan skilja mellan olika
områden och måste göras separat för varje enskild upphandling.
Inom landstinget är det miljöklassningen (se sid 3) enligt
avtalsförteckningen som anger inriktningen för vilken vikt miljökriterierna
ska tillmätas i förhållande till andra krav i en enskild upphandling.
Produkter och tjänster med hög miljöprioritet (klass 3) kommer vanligen att
ha ett flertal obligatoriska krav, s k skallkrav med miljökoppling medan
produkter och tjänster med miljöklass 1 möjligen finns med som en del av
utvärderingskriterierna.
Det är viktigt att utvärderingskriterierna är så tydliga och enkla att använda
som möjligt.
Miljöstyrningsrådets (MSR) kriterier för
miljöanpassad upphandling
Miljöstyrningsrådets kriterier utvecklades initialt av stat, kommun och
landsting med visst deltagande från näringslivet i delegationen för
ekologiskt hållbar upphandling, kallad EKU-delegationen. Arbetet hade sitt
ursprung i ett regeringsbeslut i januari 1998. Under många år kallades
verktyget för EKU-verktyget.
Kriterierna syftar till att underlätta för upphandlaren att ställa miljökrav.
Upphandlaren ska på ett enkelt sätt kunna hitta förslag till kravformuleringar
som kan ingå i förfrågningsunderlaget för den vara eller tjänst som ska
upphandlas. Kriterierna skall också ge vägledning och stöd till
leverantörer/anbudsgivare som lämnar underlag till de efterfrågade
uppgifterna.
2
2008-10-17
Miljöstyrningsrådet sköter driften och svarar för utvecklingen av kriterierna
som nås via www.msr.se
Vägen till ekologisk hållbar
upphandling inklusive
antidiskrimineringsregler
Vad får miljö kosta
Ett bra miljöarbete är lönsamt i längden.
En tydlig initial merkostnad uppstår i allmänhet för de företag som vill vara
först med ny miljöanpassad teknik som har ”barnsjukdomar” och inte
serieproduceras. Många företag tar den kostnaden som en del i sitt
marknadsföringsarbete som ett miljöanpassat företag eller organisation.
Inom Norrbottens läns landsting förs inte några tydliga diskussioner om vad
miljö får kosta men visionerna inom områdena Energi, Transporter och
Produkter innebär en nivåhöjning, vilket många gånger kan genomföras
inom befintliga ramar.
Miljöklassning av regelbundna upphandlingar
Miljöfrågorna är av betydelse vid all upphandling. Det betyder emellertid att
det inte är rimligt att upphandlare och verksamhetsföreträdare ska avsätta
lika mycket tid för miljöinsatsen i samband med alla upphandlingar.
Exempelvis är miljöinsatsen mycket mer betydelsefull vid upphandling av
kemisktekniska produkter än vi upphandling av revisorstjänster.
Därför finns sedan 2005 en enkel miljöklassificering av samtliga
regelbundna upphandlingar enligt upprättad avtalsförteckning.
Miljöklassificeringen har ett upplägg enligt följande:
Klass 3 Hög miljöprioritet
Miljöaspekterna ska beaktas i samband med utformning av kravspecifikation
och/eller utvärderingskriterier.
Klass 2 Måttlig miljöprioritet
Miljöaspekterna ska i möjligaste mån beaktas med i samband med
utformning av kravspecifikation och/eller utvärderingskriterier.
Klass 1 Låg miljöprioritet
Miljöaspekterna ska beaktas i den mån där dessa finns.
Miljöklassningen utföres av miljöledaren inom division Service stab, utsedd
upphandlare och materialkonsulent inom Länsservice.
3
2008-10-17
Material-, produktgrupper och tjänster av särskild
miljömässig betydelse
Här beskrivs några material-, produktgrupper och tjänster med en tydlig
miljö och hälsokoppling och följaktligen bör erhålla klass 3, hög
miljöprioritet.
Kemikalier, kemiskt tekniska produkter
Inom landstingets verksamheter används ett stort antal kemikalier och
kemiska produkter. Kemikaliehanteringen som kan ses från både miljö-,
säkerhets- och arbetsmiljöperspektiv är omgärdad av ett omfattande
regelverk som gäller från tillverkning till avfallshantering. Bl a finns krav på
att arbetsgivaren ska ha säkerhetsdatablad, som går att få via varukatalogen,
samt förteckning över farliga kemikalier som förvaras och hanteras på
arbetsplatsen. Ett datoriserat kemikaliehanteringssystem finns sedan 2004
med direktlänk från varukatalogen.
Krav
I samband med upphandlingar av kemikalier ska landstinget alltid tillämpa
en försiktighets- och produktvalsprincip. Generellt ska
Kemikalieinspektionens prioriteringsguide-PRIO användas. Undantag kan
göras för ämnen som avser medicinsk säkerhet samt mindre mängder för
analysverksamhet och där återvinning samtidigt är en möjlighet.
Leverantörer ska tillhandahålla säkerhetsdatablad. Säkerhetsdatabladen ska
vara aktuella och vanligtvis inte äldre än tre år
Landstingets kemikalierutiner gäller även entreprenörer som bedriver
verksamhet inom landstingets lokaler.
I och med ikraftträdandet av EU:s nya kemikalieförordning (Reach)
revideras den svenska kemikalielagstiftningen 2008-2009, vilket innebär att
landstingets kemikaliehantering anpassa till detta.
PVC
PVC- plast har under decennier spelat en viktig roll för att höja säkerheten
och effektivisera vården. Medicinska slangar, blodpåsar och skyddshandskar
är några exempel på varor där PVC länge varit dominerande.
PVC-polymeren består till större delen av klor. Kloratomen ger plasten goda
tekniska egenskaper men också svårnedbrytbara gifter bildas både när PVC
tillverkas och när PVC börjar brinna eller när PVC-avfall förbränns.
Mjukgörarna förstärker den negativa miljöeffekten. Mjukgöraren DEHP
som fortfarande förekommer i sjukvårdsprodukter är enligt
Kemikalieinspektionens Priolista ett utfasningsämne p g a dess
reproduktionsstörande egenskaper. DEHP är förbjudet i barnleksaker från
och med januari 2007. En nationell arbetsgrupp arbetar med riktlinjer för
användningen av mjukgörare m m.
Numera finns PVC-fria alternativ på nästan alla områden inom gruppen
sjukvårdsprodukter.
Krav
Landstinget arbetar stegvis för en avveckling av PVC. Mjukgöraren DEHP
ska inte förekomma i PVC-produkter inom Norrbottens läns landsting.
4
2008-10-17
I de fall där det finns DEHP fria produkter skall dessa i första hand väljas.
Silver i sjukvårdsprodukter
Silver är en tungmetall som finns i olika sjukvårdsprodukter (förband och
katetrar). Nyttan är att silver tar bort dålig lukt och bakterier. Emellertid har
man på senare tid hittat en resistent bakterie d v s en bakterie som inte
påverkas av silvrets bakteriedödande effekt.
Krav
Norrbottens läns landsting har som ambition att begränsa användandet
produkter innehållande silver.
Läkemedel
Det finns idag en svensk klassifikation över läkemedlens förmåga till
ackumulering i naturen. Landstinget ska arbeta för att minska användningen
av miljöförstörande läkemedel samt minska andelen läkemedelrester som
idag finns i kretsloppet och i våra vattendrag. Norrbottens
läkemedelskommitté använder miljöklassificeringen i sina
läkemedelsrekommendationer. Under 2007 har som en följd av detta, två
läkemedel utrangerats från rekommendationslistan och ersatts med
miljövänligare alternativ. Miljöaspekten finns även med i upphandlingen av
slutenvårdens läkemedel.
Krav
Norrbottens läns landsting ska i enlighet med Läkemedelsverkets
rekommendationer och den fastställda miljöpolicyn fortsätta arbetet med:
att öka baskunskap inom området läkemedel och miljö
miljöaspekter vid läkemedelsval
minskning av läkemedelskassation och förbättrad avfallshantering”
Batterier
Batterihanteringen är tydligt lagreglerad med syfte att förhindra utsläpp i
miljön av kadmium, kvicksilver och bly.
Krav
Landstinget skall eftersom byta ut samtliga batterier till miljöanpassade
alternativ. Undantag kommer att finnas när det gäller utrustning som måste,
av hållbarhetsskäl, ha batterier som innehåller kvicksilver.
Det förekommer framförallt kvicksilver i vissa knappcellsbatterier och det
på grund av särskilda krav på driftsäkerhet.
Flamskyddsmedel
Användningen av flamskyddsmedel har ökat under senare år. Tyvärr har
många av de medel som är effektivast ur flamskyddande synpunkt en
negativ påverkan på miljö och hälsa. Det gäller i första hand halogenerande
flamskyddsmedel, d v s de som innehåller klor- eller bromföreningar som
numera endast används i minskande utsträckning inom bygg- och
databranscherna. Många av de mest farliga flamskyddsmedlen är idag
förbjudna och fler förbud väntas.
5
2008-10-17
Bildskärmar som är granskade och godkända enligt TCO-03 innehåller en
ytterst begränsad mängd bromerade flamskyddsmedel.
Genom direktiv 2002/95/EG (RoHS) förbjuds användningen av kvicksilver,
kadmium, bly, sexvärt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE i nya
elektriska och elektroniska produkter som släpps ut på marknaden från och
med 1 juli 2006. Direktivet är inarbetat i TCO-03, version 3.
De mest använda flamskyddsmedlen är organiska fosfor- och
kväveföreningar och organiska salter.
Räddningstjänstlagen saknar uttalade krav om flamskyddad inredning.
Krav
Inom landstinget ska flamskyddsmedel
användas i så liten utsträckning som möjligt
inte behöva används i sprinklade lokaler
Vad gäller vårdbäddar så ska de vara brandklassade enligt SS 8760001
(standard) eller SS 8760010 (i de fall där extra högt antändningsmotstånd är
motiverat).
Bildskärmar som upphandlas inom landstinget ska vara TCO-märkta enligt
TCO-03, version 3.
Livsmedel
Kostverksamheten använder både KRAV- och närproducerade råvaror i den
utsträckning som är praktiskt och ekonomiskt möjligt. Tillgången på
framförallt KRAV-märkt kött är liten i Norrbotten.
Andelen ekologiskt odlade (KRAV-märkta) livsmedel var 2007 6 procent
och andelen närodlat är 7 procent, räknat på totala livsmedelskostnaden.
Målet inför 2008 är 10 procent för både ekologiskt odlat och närodlat.
Landstinget köper från och med 2007 ekologisk mjölk (KRAV-mjölk) till
den egna kostverksamheten. Kravproducerat kött från Norrbotten används så
långt det är möjligt med tanke på den begränsade tillgången.
Grans Naturbruksgymnasium levererar från hösten 2007 enbart KRAVgodkänd mjölk. Grans åkermark och restaurangen är KRAV-godkänd.
Merkostnaden för att ha KRAV-auktoriserad kostverksamhet beror främst
på det absoluta kravet om åtskillnad av de maträtter som produceras enligt
KRAV och de med konventionella eller närodlade råvaror.
EU-lagstiftningens tvingande märkning borgar för att den svenska
livsmedelsmarkanden är fri från GMO-modifierade livsmedel.
Däremot kan det förekomma kött, mjölk och ägg från djur som har utfodrats
med genetiskt modifierat foder. De anses per definition inte vara genetiskt
modifierade produkter och behöver därför ej märkas.
Landstinget tillämpar försiktighetsprincipen och ska därför vid inköp
försäkra sig om att kött, mejeriprodukter och ägg inte kommer från djur som
utfodrats med GMO foder.
6
2008-10-17
Krav
Med utgångspunkt från ett miljö- och hälsoperspektiv ska landstingets
kostverksamhet även fortsättningsvis vara aktiv inom området. Grans
naturbruksskola ska som navet i det norrbottniska jordbruket verka för en
ökning av närproducerade livsmedel. Det som odlas på Grans samt den fisk
som odlas på Naturbruksgymnasiet i Kalix ska i den omfattning det är
möjligt finnas på landstingets matsedlar till såväl patienter som personal.
Handikapphjälpmedel
Landstinget har i början av 2007 övertagit upphandlingen av hjälpmedel
från Hjälpmedelsinstitutet. Samverkan med de fyra nordligaste landstingen
pågår.
Då hela hjälpmedelshanteringen är en resurskrävande verksamhet har
division Service på senare tid sett över och tydliggjort rutinerna för
rekonditionering, återanvändning inom landstinget och
biståndsverksamheten.
Utrangerade hjälpmedel monteras ner och går till materialåtervinning.
Krav
Miljökraven inom hjälpmedelsområdet utvecklas i samverkan med
norrlandstingen och Miljöstyrningsrådet.
Byggentreprenader
Landstinget äger och förvaltar ett stort fastighetsbestånd där entreprenörer
kontinuerligt anlitas för ny- och ombyggnad. Vid uppförandet av Sunderby
sjukhus under 90-talet lyftes miljöfrågorna fram i samband med
byggnationerna.
Förutom lagstiftningskrav ingår miljöledningssystem som ett
utvärderingskriterium vid upphandling av byggentreprenader. Fastigheters
miljöpolicy ingår alltid som ett dokument i samband med upphandling av
entreprenader och ska beaktas av utsedd entreprenör.
Krav
I fastigheters handlingsplan för miljöledningsarbetet ingår att vid
upphandling av projektering och entreprenader sätta ramar för miljöarbetet.
I Fastigheters projekteringshänvisningar ställs krav på projektörer att i
relevanta delar uppfylla kraven enligt SS-EN/ISO 14001.
Vid entreprenader ingår utvärdering av miljöledningssystem så de uppfyller
relevanta miljökrav. I entreprenader ingående material och produkter ska
dokumenteras och redovisas till beställaren. Avfall ska alltid hanteras enligt
respektive kommuns avfallsplan. Bortförande, mängder, mottagare och
selektion av avfall i byggprojekt ska alltid dokumenteras av entreprenör och
redovisas.
Byggtekniska produkter inklusive färger fogmassor etc
Området byggtekniska produkter har genomgått en omfattande utveckling
och ”självsanering” på senare år. Med lagstiftningens hjälp har produkter
innehållande tungmetaller och PCB fasats ut.
7
2008-10-17
Kemikalieinspektionens Begränsningsdatabas och Prioriteringsguide samt
olika samt olika byggmiljöguider är vägledande vid val av byggmaterial
Krav
Vid ny och ombyggnationer i landstingets lokaler utvärderas entreprenörer
och projektörers miljöledningssystem. På detta sätt tillgodoser Fastigheter
att relevanta miljöaspekter beaktas vad avser utförande och materialval.
Entreprenader avseende servicetjänster
Landstinget har på senare år i ökad utsträckning börjat anlita entreprenörer
för städ-, kök och fastighetsdrift.
Krav
I alla entreprenader enligt ovan ska miljöaspekter i samband med utformning
av kravspecifikation och/eller utvärderingskriterier finnas med(klass 3) .
Elektricitet
Sedan avregleringen av elmarknaden 1996 har landstinget upphandlat el på
den nordiska elbörsen Nordpool. Detta innebär bl a att varje timme på året
avräknas till det aktuella timspotpriset. Landstinget betalar således ett högt
pris på tider när belastningen är hög och el produceras med ur miljösynpunkt
olämpliga metoder. I denna avtalskonstruktion finns en inbyggd ”morot” att
spara energi under s.k. höglasttid och därmed bidra till en bättre miljö. Detta
tillsammans med inköp av elcertifikat, vars syfte är att stimulera produktion
av koldioxidneutral el, bidrar landstinget till klimat- och energipolitikens
utveckling. Eftersom den mest miljövänliga kilowattimmen är den sparade
kommer en rad investeringar med syfte att spara på el att genomföras.
Krav
Landstingets ska fortsätta arbetet med energieffektivisering. All personal ska
informeras och bidra med sin insats.
Energieffektiva produkter
Upphandling av energieffektiva produkter kan omfatta allt ifrån att köpa in
energisnåla datorer och vitvaror till att installera energieffektiva fönster i
offentliga byggnader. Exempel på produkter som förbrukar mycket energi
inom den offentliga sektorn i Sverige är glödlampor, lysrör, datorer och
vitvaror. Dessutom ska LCC kalkyler tillämpas vid inköp av
verksamhetsutrustning.
Krav
Landstingets ska delta aktivt i arbetet med att upphandla energieffektiva
produkter. Lågenergilampor ska ersätta glödlampor. Utrustning som av
produktionsskäl inte behöver vara på efter arbetsdagens slut som t ex de
flesta datorer och kopiatorer ska stängas av.
Transporter
Landstinget är länets största organiserade persontransportör. Landstinget har
sedan 1999 ett samarbetsavtal med Vägverket där miljöhänsyn vid
transporter och trafiksäkerhetsfrågor ingår som delområden.
8
2008-10-17
Landstingets verksamheter medför resor som beräknas till storleksordningen
11–12 miljoner mil per år.
Landstingsresandet, inklusive resor med egen bil till och från
vårdinrättningar, har beräknats till ca 3 till 4 procent av de samlade
persontransporterna i länet. Det är sjuk- och arbetsresorna som dominerar
landstingsresandet. Tjänsteresorna är ca 10 procent av det samlade resandet.
Från och med 2006 års fordonsupphandling finns miljöbilar med i leasingfordonssortimentet.
Krav
Landstinget ska fortsätta arbetet med att
miljöanpassa den egna fordonsparken med målet 25% mindre
petroleumbränsleförbrukning fram till år 2010.
alltmer miljöanpassa upphandlade transporterna inklusive
varutransporterna
Länstrafiken som bl a svarar för sjukreseupphandlingar ska arbeta enligt
landstingets miljöriktlinjer för upphandling av transporter.
Antidiskrimineringsklausuler
Nya LOU ger möjlighet att ställa särskilda sociala villkor hur kontrakt ska
fullgöras. Sådana sociala villkor (antidiskrimineringsklausuler) ska anges i
annonsen om upphandlingen eller i förfrågningaunderlaget.
Ämnesområdet är sedan några år i en tydlig utvecklingsfas.
För det statliga området togs 2006 en förordning (SFS 2006:260) om
antidiskrimineringsvillkor i upphandlingskontrakt fram. Konkurensverket
som har huvudansvaret för hanteringen av den svenska
antidiskrimineringslagstiftningen har redan regeringens uppdrag att före
utgången av 2008 utvärdera förordningen.
Att hänvisa till diskrimineringslagstiftningen vid landstingets upphandlingar
är en konkret och effektiv åtgärd mot diskriminering.
Målet med klausulerna är att främja likabehandling i arbetslivet oavsett,
kön, ras, hudfärg, nationalitet, etniska ursprung eller trosbekännelse,
funktionshinder eller sexuell läggning.
Landstinget ska tillämpa antidiskrimineringsklausuler enligt
Konkurrensverkets klausulförslag
Följande text ur Konkurensverkets klausulförslag kan finnas i
förfrågningsunderlag som ska överföras till upphandlingskontraktet.
Leverantören förbinder sig att vid utförande av tjänste- eller
byggentreprenadkontraktet i Sverige följa alla svenska lagar mot
diskriminering som gäller för denne under avtalstiden. De lagar som gäller
vid avtalstidens början är 16 kap. 8 och 9 §§ brottsbalken,
jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder mot
diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i
arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (1999:133) om förbud mot
9
2008-10-17
diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen
(2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307)
om förbud mot diskriminering samt lagen (2006:67) om förbud mot
diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. En
svensk lag som träder i kraft under avtalstiden skall gälla i
avtalsförhållandet när den angetts i Konkurrensverkets allmänna råd
(KKVFS 2007:1) för tillämpningen av förordningen (2006:260) om
antidiskrimineringsvillkor i upphandlingskontrakt.
Mer information om antidiskriminering finns på www.konkurensverket.se.
Stockholms läns landsting, Region Skåne och Region Västra Götaland har
antagit s k uppförandekoder som i stort motsvarar Konkurensverkets
klausulförslag men hänvisar direkt till ILO-konventionerna och FN:s
barnkonvention.
Landstinget deltar från och med 2008 i den svenska delen av utvecklingen
av ISO 26000, standard för sociala krav.
Alla gånger behöver man inte upphandla
En del gånger kan ens utrustningsbehov täckas av övertalig utrustning i en
annan del av organisationen.
Division Service har numera ett organiserat arbete vad gäller övertalig
utrustning så att utrustningen kan komma till nytta inom den egna
organisationen i första hand, andra företag, som bistånd eller, som sista
alternativ, i form av materialåtervinning.
*************************************************************
Förslag till åtgärder
Rapportens åtgärdsdelar (”kravdelar”) finns inarbetade i
Landstingsstyrelsens riktlinjer, miljöavsnittet.
Uppföljning
Arbetet med att följa upp de av landstingsstyrelsen beslutade
miljöriktlinjerna ska ske kontinuerligt.
10
