Ge företaget en bra
Du som vill bli framgångsrik ska
inleda din karriär som småföretagare
med en välplanerad affärsplan.
AV KARIN ARNELL
M
ed hjälp av en checklista är det enklare att
hålla reda på allt som
ska göras när man funderar på
att bli egenföretagare. Genom
att noggrant planera starten
ökar förutsättningarna att få
igång verksamheten.
Den första punkten på checklistan är att göra en affärsplan.
Den kan se ut på olika sätt. Det
viktiga är att du skriver upp tankar kring produkten eller tjäns-
ten som du ska sälja. Till exempel marknaden, konkurrenterna, strategier, affärsidén, intäkter, kostnader och budget.
Försök att vara så tydlig och
konkret som möjligt. Först när
du har förklarat för dig själv vad
du ska göra kan du på ett övertygande sätt presentera din
verksamhet för andra.
Tänk på att flera av punkterna på checklistan hänger samman och därför dyker upp även
i affärsplanen.
Roine Skälstad är rådgivare
vid Nyföretagarcentrum i Uppsala som i snitt har 600 nya
besökare om året.
– Det viktigaste är att sitta för
sig själv och tänka igenom vad
man vill göra. Det ska vara
något som man behärskar.
Sedan kan man gå till en rådgivare som har synpunkter och
erfarenhet, säger han.
Med en genomtänkt affärsplan hade till exempel den
svenska kvinna som tänkte
starta försäljning av strykjärn i
Italien, efter att ha hört på TV
att italienarna saknade strykjärn, aldrig kommit till en rådgivare. Hon kunde varken
språket, kulturen eller den
främmande marknaden.
En bra idé är sällan tillräckligt för att lyckas som företagare. Det gäller enligt Roine Skälstad inte minst många av Uppsalas forskare.
– Den sociala förmågan är
minst lika viktig som det man
har tänkt att göra. En initiativkraftig person som har bra social förmåga har bättre förutsättningar som företagare. Man ska
bli säljare. Men många svenskar
har svårt att tala om för främmande människor hur duktiga
de är, säger han.
Det är också viktigt att starta
företaget i rätt tid. Även i sitt
eget liv.
– Man ska ha familjen med
start
Affärsplan.
la kan förstå.
affärsidé så att al
❑ Formulera din
❑
n rätt?
sig. Annars funkar det inte. Det
är viktigt att komma ihåg att det
är andra arbetstider som gäller
jämfört med att vara anställd.
En affärsplan gör det lättare
att ta ställning till om det är värt
att starta ett företag eller inte.
Den är också nödvändig för att
banken eller andra finansiärer
ska kunna bedöma risken med
företaget.
– Man ska inte starta ett företag om man inte kan tjäna lika
mycket som anställd. Då blir det
hobbyverksamhet, säger Roine
Skälstad.
Här är exempel på frågeställningar som bör finnas med i
affärsplanen när det gäller:
Produkten/tjänsten.
Vad ska du producera och
sälja?
● Marknaden.
Vem ska köpa av dig?
● Konkurrenterna.
Vilka är dina fördelar?
● Strategier.
Hur ska du organisera
företaget och sälja din
produkt/ tjänst? Hur ska du nå
dina kunder och behålla dem?
●
Många av de som vill starta
eget har varit anställda vid företag och hamnat utanför vid
omorganisation.
– De tror sig ha kunder men
sedan visar det sig inte stämma.
Då gäller det att kunna sälja in
sig. Marknadsföring kostar mer
och tar längre tid än man kanske
tror, säger Bo Leijon vid Nyföretagarcentrum i Enköping.
För att affärsplanen ska vara
trovärdig måste den också vara
affärsidé.
r.
förutsättninga Är du envis och säljande?
a
g
li
n
o
rs
e
p
a
Din
n? ❑
Vad tycker familje
❑ Känns affärsidé
Här är checklistan för
dig som ska starta eget
❑ Skriv ned din
Rätt tidpunkt.
tion?
❑ Hur är din situa
aden ut?
❑ Hur ser markn
.
med ett bollplank
a kontakter.
Nätverket – dinnhet – vilka känner du? ❑ Det räcker oftast inte
erfare
❑ Utnyttja andras
a.
konkurrentern rätt pris och varför ska kunden köpa av dig?
h
c
o
n
e
d
a
n
rk
Ma
Vad är
var finns de? ❑
nder och
❑ Vilka är dina ku
g.
Marknadsförinptäcka dig?
❑ Hur ska kunder
na up
siktet utåt.
r och tänk på an
te
te
ivi
kt
sa
ad
kn
mar
❑ Planera dina
samhet.
Budget och lönrar du utgifterna?
kyl – kla
❑ Gör en startkaledveten.
❑ Var kostnadsm
udget.
ts- och resultatb
❑ Gör en likvidite
och revision.
g
in
n
is
v
o
d
re
,
g
Bokförin
nde bokföringen?
.
vara ditt bollplank
att revisorn ska
n löpa
de
på
a
nk
öt
Tä
sk
i.
a
sk
em
m
nk
❑ Ve
din perso
m stämmer med
❑ Välj revisor so
företagsnamn.tekonsekvenserna?
h
c
o
rm
o
sf
g
ta
d blir skat
g.
Rätt före
ktagadet? ❑ Va
mn vid registrerin
ris
iga
nl
rso
pe
t
de
ativa företagsna
rn
du
te
al
ar
sk
ra
in
fle
m
r
ge
❑ Hu
. ❑ An
– testa på vänner
treringen är klar.
❑ Företagsnamn gra kostsamma trycksaker innan regis
❑ Ta inte fram nå
nsiering.
Bank och fina sieringsalternativ?
en?
❑ Vad säger bank
an
n.
fin
ne
r
la
fö
t
❑ Vad finns de någon information och glöm inte affärsp
❑ Mörka aldrig
er.
stånd och lag hövs tillstånd?
ll
ti
r,
te
if
g
v
a
r,
Skatte
momsen? ❑ Be
Hur gör du med
att
❑ Ansök om F-sk
Försäkring.
❑ Starta inte utan
❑
rätt försäkring.
Avtal.
r något avtal.
rter innan du ingå
❑ Tala med expe
ustning.
Lokaler och utrver du egentligen?
ler behö
❑ Hur stora loka
ekonomiskt hållbar. Ta hjälp av
den information som du redan
har samlat in om bland annat
marknaden och konkurrenterna för att uppskatta intäkter och
kostnader.
Startbudgeten visar kostnaderna i starten och hur dessa ska
m inte
❑ Är ni flera, glö
ing är
❑ Vilken utrustn
finansieras. Resultat- och likviditetsbudget redovisar intäkter
och kostnader per år, respektive per månad.
– Ekonomiska kalkyler är viktiga, särskilt likviditetsbudgeten.
– Vi hade en man som skulle
skriva en bok. Resultatredovis-
l.
kompanjonsavta
nödvändig?
ningen såg jättebra ut. Men alla
intäkter skulle komma under
årets sista månad medan kostnaderna fanns där hela tiden. Det
gick inte att finansiera verksamheten, säger Jörgen Ström, rådgivare vid Täby-Danderyd Nyföretagarcentrum.
■
Vi hjälper dig att göra en egen affärsplan. Gå in på: www.privataaffarer.se/foretag/affarsplan.asp
P R I VATA A F F Ä R E R J U L I – A U G U S T I 2006
63
