Företagsformer

Företagsformer
Enskild Firma är den vanligaste och enklaste formen av företag. Skulle du vilja starta
tillsammans med någon/några andra är Handelsbolag (HB) en bra form. Ett Aktiebolag (AB)
bildas av en eller flera personer och kräver en insats, ett aktiekapital, på minst
100 000 kronor. För att ta tillvara medlemmars intressen finns möjligheten att starta en
Ekonomisk Förening.
Företagsformer
Innan du väljer under vilken företagsform du vill driva ditt företag, finns det ett antal krav som
måste vara uppfyllda för att du skall få driva näringsverksamhet.
1. För det första måste du och dina eventuella kompanjoner (s k fysiska personer) försäkra i er
anmälan att ni inte är försatta i konkurs eller att ni har förmyndare. Om man inte fyllt 16 år
får man inte själv driva ett företag.
2. Bor du i utlandet men vill driva en enskild firma i Sverige måste du registrera en person
som bor i Sverige som ansvarig för verksamheten.
3. För att bilda ett Aktiebolag är kravet att du/ni bor inom EU.
Två viktiga begrepp som man måste förstå och det är fysisk respektive juridisk person.
En fysisk person är helt enkelt en vanlig person som man säger är rättskapabel, d v s hon/han får
träffa avtal, kan vara part i en rättegång, kan ha både skulder och tillgångar. Kort sagt, personen
ifråga kan ta ansvar och svara för sig själv.
En juridisk person är också rättskapabel, men en juridisk person är ett företag, en förening etc.
Det är alltså företaget som träffar avtal, kan vara part i en rättegång, kan ha skulder och äga
tillgångar. Föra att kunna genomföra detta företräds företaget av människor.
Enskild Firma
Enskild firma är den enklaste formen av företagande och bedrivs av en fysisk person t ex du. Den
som driver företaget kallas enskild näringsidkare. Det är ganska lätt att bilda en enskild firma och
kostnaden för detta är inte så stor. I den enskilda firman är det näringsidkaren som är personligt
ansvarig för alla firmans förpliktelser. Han/hon är också bokföringsskyldiga men normalt finns
inga krav på att ha revisor. Intäkterna deklareras i en bilaga till den vanliga självdeklarationen.
Handelsbolag
Om minst två personer har kommit överens om att gemensamt driva en rörelse kan de bilda ett
handelsbolag. Även ett handelsbolag är lätt att bilda och det är de enskilda bolagsmännen som
kommer överens om det krävs någon kapitalinsats. Handelsbolaget är en juridisk person men trots
detta är den enskilde bolagsmannen personligen ansvarig för bolagets alla förpliktelser. Det är
viktigt att komma ihåg att om någon har en fordran på företaget kan han kräva betalning av
beloppet hos vem som helst av bolagsmännen, d v s ett solidariskt ansvar råder. I denna
företagsformen är det mycket viktigt att upprätta ett kompanjonavtal där olika saker regleras.
Kommanditbolag
Är en företagsform som i väldigt mycket liknar ett handelsbolag. I ett kommanditbolag är minst en
av delägarna personligt ansvarig för företagets förpliktelser. Den eller de som är personligt
1(17)
ansvariga kallas komplementärer. Andra delägare som bara ansvarar för det belopp de satsat i
företaget kallas kommanditdelägare. Denna företagsform är lämplig om det finns personer som vill
satsa kapital i företaget men inte aktivt vill deltaga i företagets verksamhet och inte vara personligt
ansvarig för företagets skulder.
Aktiebolag
Kan bildas av en eller flera. Dessa personer kallas stiftare och bildar aktiebolaget vid en
konstituerande bolagsstämma. För att kunna registrera ett aktiebolag krävs att stiftarna/ägarna
satsar ett minimibelopp om minst 100 000 kronor. De andelar som respektive ägare har i företaget
kallas aktier. Aktiebolaget är en juridisk person och aktieägarna har inget personligt ansvar för
företagets skulder och den enda risken som tas är att det satsade kapitalet kan "försvinna". I små
aktiebolag är det vanligt att ägaren/ägarna kan få lämna panter, ha borgens- åtaganden, för att få
låna pengar i en bank. Dessa är man personligt ansvarig för. Det finns två typer av aktiebolag,
privata och publika.
Ekonomisk Förening
En ekonomisk förening bildas av minst tre personer i syfte att driva en verksamhet som är till gagn
för medlemmarna. För att starta en ekonomisk förening krävs inget grundkapital. En ekonomisk
förening är en juridisk person. Medlemmarnas risktagande är bara den insatta medlemsavgiften.
Något som är viktigt att komma ihåg är att varje medlem har en röst. En ekonomisk förening måste
utse en styrelse och föreningens högsta beslutande organ är föreningsstämman.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Nämn tre hinder som gör att en person inte får starta företag
Vad menas med en fysisk person
Vad menas med en juridisk person
Förklara vad som menas med ordet ”rättskapabel”
Vad menas med en näringsidkare – förklara med egna ord!
Nämn någon fördel med företagsformen enskild firma
Finns någon nackdel med företagsformen enskild firma?
Varför är det viktigt att man skriver ett kompanjonavtal när man startar ett
handelsbolag?
9. Vad menas med att man har solidariskt betalningsansvar?
10. Vilket ekonomiskt ansvar har en kommanditdelägare i ett kommanditbolag?
11. Vad kallas den delägare som har fullt betalningsansvar i ett kommanditbolag?’
12. Vad är en stiftare, vad menas med konstituerande bolagsstämma, (AB)
13. Hur mycket kapital måste man satsa för att kunna starta ett AB
14. Vilka fördelar kan du nämna när det gäller AB?
15. Kan man bli betalningsansvarig för mer än satsat kapital när man är aktieägare i ett AB?
16. När kan man tänkas välja ekonomisk förening som företagsform?
17. Vilka formella krav finns när det gäller en ekonomisk förening?
18. Vad menas med likvidation?
19. Vad är en revisor?
2(17)
Idé - affärsidé - ett företag
Att ha en idé är inte detsamma som att ha en affärsidé. Det är först när man ser att den idé
man går och funderar över är möjlig att tjäna till räckligt med pengar på, som den går att
omvandla till en affärsidé, det vill säga bygga ett företag kring.
Från idé till ett företag
För att se om din idé håller är det nödvändigt att du gör en affärsplan. Naturligtvis behöver du en
affärsplan för att styra ditt företag, då du går till banken för att låna pengar mm, men det viktigaste
är ändå den process som du genomgår då du arbetar med affärsplanen. Saker som du inte tänkt på
dyker upp och du inser säkert att du glömt att fråga lämpliga personer om råd.
Det finns mycket att tänka på:

Marknaden. Finns det tillräckligt med kunder och är de villiga att köpa min produkt eller tjänst?
Vilka är konkurrenterna och vad är de bra respektive dåliga på?

Lagar och regler, krävs det något slag av tillstånd för att jag skall få bedriva min verksamhet?

På vilket sätt ska jag bli konkurrenskraftig? Finnas på rätt plats, ha ett konkurrenskraftigt pris,
bättre service etc. än konkurrenterna?

Hur mycket kapital behöver jag och hur ska jag få tag i det?

Min budgeterade försäljning minus budgeterade kostnader - räcker det till en acceptabel lön för
mig?
När du arbetat igenom din affärsplan tror vi att du har fått en betydligt bättre bild över din
möjlighet att lyckas. Kanske har du tvingats justera lite mot din ursprungliga idé, men du känner nu
att den bär och att det finns ett behov på marknaden för din produkt och/eller tjänst.
Registrering och F-skatt
Du har nu bestämt dig för att starta ett företag. Det har blivit dags att skaffa nödvändiga
handlingar.
Det första du bör göra är att registrera företaget hos Bolagsverket, gäller från 1 juli 2004.
Webbadressen är www.bolagsverket.se. Kanske måste du även ta ut patent eller varumärkesskydda
din produkt. Detta görs hos PRV, Patent och Registreringsverket.
Beställ inget reklammaterial, brevpapper, visitkort etc. förrän registreringen är klar. Det vore ju
förargligt att få kasta alltihop om nu inte ditt första namnförslag blir godkänt.
Nästa steg är att lämna en Skatte- och Avgiftsanmälan till ditt lokala skatte- kontor (Skatteverket).
Det är från dem du får ditt F-skattebevis d v s "körkortet för företagare". I samband med detta blir
du också momsregistrerad.
Möjligheten finns att via Bolagsverkets webbplats både registrera företaget och söka F-skatt. Läs
mer om deras tjänst "Företagsregistrering" via Internet på Bolagsverkets webbplats.
Behöver du något tillstånd har det blivit dags att skaffa det.
Post- och/eller bankgiro är också lämpligt att skaffa snarast. Du vill väl att dina kunder lätt ska
kunna betala dig. Glöm inte heller att försäkra ditt företag. Du får inte heller glömma att ta kontakt
med försäkringskassan och tala om att du startat ett företag. De vill ha in uppgifter om beräknad
inkomst och om du kommer att ha anställda.
3(17)
Affärsplanen
Genom att skriva en affärsplan strukturerar du dina tankar. Du kommer att märka att du
får fundera på en del saker, skaffa dig mer kunskaper inom vissa områden och kanske få en
eller annan "aha-upplevelse". Förutsättningarna att lyckas ökar genom att du arbetar
igenom din idé, väger olika alternativ mot varandra, sätter dig in i hur kunden tänker, gör en
ekonomisk bedömning etc.
Syftet med att skriva en affärsplan är flera. Förutom att du (ni om flera) får ett slags
ramverk att arbeta efter är det ett underlag då man söker lån på bank, kanske stöd hos
ALMI, eventuellt ett "Starta Eget Bidrag" (heter egentligen Start av Näringsverksamhet),
underlag för olika satsningar mm.
Se till att affärsplanen blir tydlig. De som läser ska förstå vad du tänker göra utan att vara
experter på området. Försök att få med allt av vikt och se till att den blir ganska kortfattad,
inte mer än 10-15 sidor text plus eventuella bilagor (t ex avtal).
Här nedan har vi ställt upp en "innehållsförteckning" som kan vara lämplig att följa. När du
är färdig med affärsplanen, skriv en samman- fattning och placera den främst.
Innehållet i en affärsplan
Affärsidén
Här beskriver du i några få meningar vad företaget ska syssla med. Vilka kund behov företaget
tillfredställer, vem som är kunden, vad som gör företaget unikt mm. För många kan det vara svårt
att börja med att försöka formulera sin affärsidé. Fortsätt då med de andra områdena och gå sedan
tillbaka hit då du tycker att du fått mer "grepp" över den tilltänkta verksamheten.
Bakgrund
För dig som startar ett företag är det självklart dina tidigare erfarenheter som är viktiga att
beskriva. Den som läser din affärsplan vill veta vem du är och bilda sig en uppfattning om hur väl
de tror att du ska lyckas med ditt företag. Kanske övertar du ett redan befintligt företag, ta då även
och beskriv det företagets historia.
Delägare
Flera som startar tillsammans.Viktigt att veta vem som ska göra vad och hur ägarförhållandet ser
ut.
Produkt / Tjänst
Här beskriver du mer utförligt vad du kommer att syssla med. Vilka produkter som ingår i
sortimentet, hur tillverkning och distribution ska gå till mm. Ska du sälja en tjänst beskriver du vad
som ingår i den. Här är lämpligt att ta med en argumentlista på varför kunden ska välja ditt företag
framför någon konkurrent.
Marknaden
Hur ser din marknad ut - branschen, din geografiska utbredning, är marknaden växande, olika
omvärldsfaktorer som påverkar, prisbilden och så vidare, beskrivs under denna rubriken.
Kunder
Vilka är dina blivande kunder? Kommer du att arbeta mot privatpersoner eller mot andra företag?
Beskriv ordentligt dem du vänder dig till, din kundgrupp (ditt kundsegment).
Konkurrenter
Beskriv vilka som är dina konkurrenter. Deras styrka respektive svaghet. Ju mer du vet om dina
konkurrenter desto större är chansen att lyckas.
4(17)
Marknadsföring/Sälj
Du måste tala om för dina kunder att du startat ett företag. På vilket sätt kommer du att synas och
höras? Berätta på vilket sätt din försäljning ska gå till.
Budgetering
Hur stor beräknar du att din försäljning blir det första och andra året? Vilka kost- nader för hyra,
materialinköp mm kommer du att ha det första och andra året? Gör budgetar för två år framåt.
Finansiering
Beskriv hur du kommer att finansiera din företagsstart. Blir det med egna pengar eller kommer du
att behöva låna?
Nätverk
Att "ha kontakter" har du säkert hört flera gånger. Det gäller att planera sitt affärsnätverk och
bygga upp det med personliga kontakter så snabbt som möjligt. I dagens affärsklimat betyder
"goda kontakter" mycket. Beskriv vilka personer som du redan idag kan använda dig av, på vilka
områden du saknar goda kon- takter och hur du ska gå tillväga för att snabbt skaffa dessa.
Mål
Beskriv din vision, dina mål, som du vill uppnå om 1 - 5 år. Hur stort är företaget då? Kommer du
att ha anställda? Kommer företaget att vara verksamt över ett större geografiskt område etc.
Genom att ställa upp mål för framtiden blir det lättare att bryta ned dem i delmål på vägen, vilket
gör att dina möjligheter att nå "visionen" blir betydligt större. Att göra på detta sättet är mycket
vanligt inom idrottsvärlden
Produkt och Tjänst
Nu är det dags att beskriva din produkt och/eller tjänst så utförligt som möjligt. Är det en butik du
skall starta, beskriv både sortimentet och hur den är tänkt att fungera, t ex självbetjäning, pallbutik,
mycket personlig service.
Här nedan hjälper vi dig med ett antal punkter som kan underlätta då du gör din
beskrivning.
Produkt (-er)

Produktsortimentet - befintligt på marknaden eller är det något nytt.

Om du skall tillverka - beskriv hur du tänkt dig produktionen och den nödvändiga
produktutvecklingen i framtiden.

Krävs det mycket service för produkterna och är det du som ska svara för den?

Vilka garantier är det som lämnas?

Finns det något patent eller någon annan typ av varuskydd?

Tillverkar du på licens eller lägger du ut arbetet på andra?

Finns det någon unikitet i produkterna, är den lätt att kopiera för konkurrenterna?

Vad är användningsområdet för dina produkter? Vilken fördel får kunden genom att använda dem?

Fördelar och nackdelar med produkterna?

Vilken trend råder på marknaden för produkterna? Är det en "mode- produkt"? Hur lång är
produkternas livscykel?

Vilka alternativ finns till produkten på marknaden?
5(17)

Hur kommer produkterna att distribueras och försäljas?
Tjänst (-er)

Beskriv inom vilket område du ska arbeta och på vilket sätt, t ex nät- verkstekniker, transporter,
småföretagarkonsult, byggentreprenad, frisör.

Finns den något unikt i din tjänst, något som inte andra har?

Kommer du att resa runt och utföra din tjänst eller finns du på ett speciellt ställe?

Ett servicekoncept kan bestå av olika delar t ex hämta bil hos kunden, rekonditionera den (tvätta,
dammsuga, polera etc), byta olja och torkar- blad, ombesörja besiktning, leverera bilen hem till
kunden. Hur ser ditt servicekoncept ut?

När du utför din tjänst - vad är då värdet för kunden? Kan han se värdet t ex inbesparingen, direkt
eller är det något han märker på sikt?

Finns det alternativ till din tjänst? Kan de vara ett stort hot i framtiden?

Den tjänstesektor som du kommer att arbeta inom - är den i tillväxt eller i avtagande?
Tänk på att din produkt eller tjänst kan bestå av olika "delar" och att "värdet" av den är beroende
av helheten.
6(17)
Marknaden
På din marknad finns ett stort antal aktörer. Där finns kunder, konkur- renter, leverantörer,
återförsäljare och olika distributionskanaler. Där finns också produkter och tjänster som kan ersätta
det egna företagets produkter eller tjänster, men också olika typer av nätverk, värderingar, artiklar i
pressen, lagar och regler samt mycket mer.
Din marknad har också en geografisk dimension och kan vara lokal, regional, nationell eller
global.
Du ska nu beskriva den marknad, den bransch, du kommer att starta ditt företag i. Vi
hjälper dig nedan med ett antal punkter som förhoppnings- vis gör det lite enklare att
beskriva marknaden.
Din marknad

Börja med att beskriv hur det just nu ser ut i den bransch där du skall starta företaget. Hur är
framtidsutsikterna för branschen som helhet? För den del, den nisch, där du ska vara verksam.

Är det en "ny" bransch t ex IT - sektorn eller en mogen bransch t ex livsmedelsbranschen? Vilka
faktorer är det som kan påverka branschen, både positiva och negativa, i den framtida
utvecklingen?

Hur påverkas branschen av livsstilstrender (t ex mer miljöengagemang), förändringar i sociala
värden, modetrender?

Finns det nya produkter och/eller tjänster som är under utveckling? Kanske är det just du som håller
på och introducerar dem?

Finns det några etableringshinder för att komma in på marknaden? Krävs det speciallistkunskap?
Krävs det tillstånd som är svåra att få etc?

Finns det någon statlig påverkan via t ex prisregleringar, stöd, särskilda miljökrav?

Hur fungerar marknaden med tillverkare, leverantörer, återförsäljare osv? Finns det någon som
dominerar t ex styr prisbilden?

På vilket geografiskt område har du tänkt dig att bedriva verksamheten t ex lokalt, regionalt? Hur
stort är det totala kundunderlaget?

Vänder du dig mot konsumenter eller mot företag?

Hur många är konkurrenterna? Är det någon som dominerar eller är de flesta "jämbördiga"?

Vem/vilka blir dina leverantörer?

Är företagets lokalisering viktigt? Behöver du finnas nära kunden (t ex butik) eller nära en leverantör
för att råvaran är känslig eller att transport- kostnaden är hög?
7(17)
Kunderna - vilka är de, var finns marknaden?
Det gäller att kunna definiera företagets blivande marknad (vilken kund- grupp företaget vänder sig
emot). Ett företag som säljer produkter eller tjänster till andra företag har kanske bara ett fåtal
kunder på hela mark- naden, medan företag som vänder sig direkt mot konsumenter kanske t o m
måste dela upp sin marknad i flera delmarknader.
Ett mål att sträva efter är att kunna sätta namn på alla tänkbara kunder. "Dessa 60 kunder
arbetar vi med, medan de övriga 95 tänkbara kunder- na handlar av våra konkurrenter".
Naturligtvis är det mindre lätt att vara så konkret om företaget är t ex en butik. En
dammodeaffär får definiera sina kunder som kvinnor, definitivt mer specifikt om
inriktningen är specialiserad.
Tänk på alla kundkort som finns t ex ICA, Statoil, IKEA. Alla strävar efter att få ett namn
på kunden. Det är naturligtvis mycket lättare och mer ekonomiskt att bearbeta de kunder
man har namn på.
Bestäm din marknad
Som alltid gäller det att definiera "lagom". Om du definierar din marknad för vid d v s får med för
många "marginalkunder", gör det att marknadsföringskost- naden för att sälja till dessa överstiger
intäkterna. Definierar du marknaden för snävt kan du helt enkelt missa kunder och även
utvecklingsmöjligheter.
Det är inte helt lätt att hitta rätt, men rent matematiskt kan man säga att så länge intäkterna
överstiger kostnaderna är marknaden rätt definierad.
Beroende på ditt blivande företags utbud av produkter/tjänster kan det vara lämpligt att dela upp
totalmarknaden i delmarknader, så kallade segment. Även om produkten/tjänsten är samma gäller
det att hitta segment med kunder som reagerar likartat på ett marknadsföringsbudskap. Ta bilar
som ett exempel. Här finns olika bilmodeller lämpliga för olika kundsegment likväl som en
specifik bilmodell, som med olika budskap kan säljs på flera kundsegment.
Inse att alla dina blivande kunder har olika behov. Det du skall göra är att gruppera dessa så att
varje grupp (segment) är så homogent som möjligt vad avser behoven.
När du gör detta ska du tänka på följande:

Segmentet ska vara tillräckligt stort för att vara lönsamt.

Segmentet ska vara mätbart. (gå att kvantifiera t ex antal fritidshusägare)

Segmentet ska vara tillgängligt. (kunna effektivt nås med marknadsföring och reklam)
8(17)
Produkt-/marknadsmatrisen
En vanlig metod för att göra det lättare att segmentera marknaden är produkt- /marknadsmatrisen.
På ena axeln listas företagets produkter (produktgrupper) och på den andra de olika marknaderna
(segment).
Produkt 1
Produkt 2
Produkt 3
Marknad 1
Marknad 2
Marknad 3
Denna matris är lätt att använda och ger en bra översikt över de marknader, kunder, kundkategorier
eller användningsområden som företaget kommer att vända sig till med sina produkter/tjänster.
Matrisen används också till att se vilka möjligheter det finns för det nya före- taget på marknaden.
Marknadsaxeln
På marknadsaxeln listar du de olika kundsegment som ditt blivande företag tänker bearbeta. Är det
bara ett fåtal kunder kan du lista dem individuellt.
Här följer förslag på hur du kan dela upp marknaden i olika delmarknader:
Geografiska indelningar: landsbygd, mindre tätorter, städer, distrikt, kom- muner, regioner,
länder, handelsområden (t ex EU), världsdelar etc.
Demografiska och socioekonomika indelningar: kön, ålder, inkomst, civil- stånd, livsstil,
boende, religion etc.
Köpbeteende: när sker köpen, är de periodiskt återkommande, hur väljer man leverantör, hur
inhämtas informationen, vem initierar köpet, vem fattar köpbe- slutet, är det privatpersoner som
köper eller professionella inköpare, är det upphandlingsförfarande osv.
Användarkategorier: hur används/hanteras produkterna/tjänsterna, vilken funktion fyller de hos
de olika användarkategorierna t ex är köparna yrkesmän eller privatpersoner, stora eller små
köpare, sällanköpare eller oftaköpare.
Branscher: indela i olika näringsgrenar t ex livsmedelsbranschen, restaurang- branschen,
byggbranschen.
Företagstyper: tillverkningsföretag, tjänsteföretag, storlek i antal anställda eller omsättning,
ägarform, grossist, kedja etc.
Befattning: beroende på olika grad av beslutspåverkan t ex datachef, lagerchef, inköpschef,
vaktmästare.
Produktaxeln
På produktaxeln listar du det utbud av produkter och/eller tjänster som du kommer att erbjuda.
Även kombinationer av produkter och tjänster listas. Är det bara en produkt/tjänst som du erbjuder
gäller det att finna ut om det finns en eller flera lämpliga kundsegment som du skall bearbeta.
Har du bara tänkt dig ett fåtal produkter (eller tjänster) i sortimentet listas de var för sig. För många
företag kan det vara lämpligt att sortera i produktgrupper eller funktionslösningar.
Här följer förslag på olika faktorer som du kan använda för att dela in företagets produkt/tjänstesortiment.
Produkter: företagets olika produkter/tjänster.
Produktgrupper: en grupp bestående av likartade produkter inom t ex olika prestationsområden.
Handgräsklippare, motorgräsklippare och åkgräsklippare kan vara tre olika produktgrupper.
9(17)
Tjänster: en erbjuden standardtjänst t ex taxi, flyttning, städning, banktjänst eller en tjänst i
samband med leverans av någon hårdvaruprodukt t ex arkitekt- ritning i samband med husbygge.
Sortimentskombinationer: produkter eller produktgrupper som tillsammans kan komplettera
varandra, t ex ett "datorpaket" bestående av dator, bildskärm, mjukvara, skrivare mm. Kan även
vara en kombination av hårdvara och service t ex kopieringsmaskin med ett servicekontrakt.
Funktionslösningar: kunden ges en kombination av hård- och mjukvara tillsammans med unik
kunskap som löser ett uttalat behov hos kunden, t ex installation av en laserskärmaskin med
tillhörande datorstyrning och kundan- passad programvara samt utbildning av operatörer.
Service: att fortlöpande ge kunden hjälp både vad gäller teknik, råd, uppda- tering etc för att den
produkt eller tjänst som kunden köpt ska fungera på bästa sätt.
En produkt-/marknadsmatris kan visa på många möjliga segment.
Segment - kundgrupp
Beroende på hur produkter och tjänster utvecklas över tiden kan också segment (kundgrupp)
förändras. Förändringshastigheten inom de flesta områden blir allt snabbare. Inom IT-området har
nya marknader kommit och andra försvunnit på mycket kort tid.
Här följer ett antal exempel på vad som kan vara intressant att veta då man studerar ett segment:

Segmentets storlek mätt på något sätt, värde i kronor, totalt antal sålda enheter, antal köpande
företag etc.

Segmentets geografiska utbredning.

Socioekonomiska faktorer, kön, ålder, inkomst, civilstånd, livsstil, boende, religion etc.

Vilka konkurrenter bearbetar segmentet och på vilka sätt.

Hur är totalmarknaden fördelad mellan oss och konkurrenterna, våra respektive marknadsandelar.

Finns det en total tillväxt eller är marknaden minskande.

På vilket sätt distributionen sker.

Finns säsongsvariationer d v s sker försäljningen vid vissa tidpunkter.

Vår prisnivå i förhållande till konkurrenternas.

Vilken är priselasticiteten (priskänsligheten) d v s hur är sambandet mellan prisändringar och
försäljningsvolym.

Vem är det som beslutar om köpet, vilka är det som kan påverka köpbeslutet.

På vilket sätt köper man, hur initieras köpen, hur väljs en leverantör ut, på vilket sätt skaffar kunden
information.

Hur känd är vår produkt/tjänst i segmentet.

Vilka krav på service ställer kunderna i segmentet.
10(17)
Konkurrenterna - vilka är de - deras styrka och svaghet?
Ute på marknaden råder det ett "krig". Slaget handlar om att få större marknads- andel, sälja fler
produkter, bli mer dominerande på olika sätt. Alla aktiviteter genomförs för att företaget ska tjäna
mer pengar eller få tillväxt på konkurrenters bekostnad. Redskapen är inte vapen utan re- klam, PR,
produktutveckling, nya distributionssätt etc.
Som nystartat företag är det inte bara namnet på konkurrenterna man måste kunna utan det
gäller att skaffa så mycket information som möjligt om dem. I slaget om marknaden gäller
det att välja rätt strategi och taktik. Ju mer man vet om konkurrenterna desto större är
möjligheterna att kunna utmanövrera dem.
Konkurrens på olika nivåer
När det gäller konkurrens till företagets produkter eller tjänster är det inte så enkelt som att säga att
företagen A, B och C är våra konkurrenter. Man måste också vara medveten om att konkurrens
finns på olika nivåer.
Självklart finns det en total konkurrens om marknadens pengar. I en låg- konjunktur investerar
företagen mindre i maskiner och utrustning, familjen väljer att reparera bilen istället för att köpa en
ny, byggandet utav hus och villor minskar. Kom ihåg att både företag och privatpersoner fördelar
sina pengar olika beroende på konjunkturen.
Företagets produkter eller tjänster är till för att tillgodose ett behov hos kunden. Detta behov kan
oftast tillfredställas på olika sätt. En person kan laga sin mat själv eller gå på restaurang, ett företag
kan välja att ta bilen istället för flyget till en konferens etc. Det finns alltså en konkurrens på
behovsnivån.
Företagets produkt eller tjänst kan konkurrera inom ett visst segment. Ett företags segelbåt
konkurrerar med andra tillverkares segelbåtar. Olika åkerier erbjuder transport av gods.
Till slut kan vi tala om konkurrens inom ett produktområde. Här löser före- tagen kundens
behov med en likartad produkt. Vinterdäck till bilen, taxiresa, diskmedel är exempel på detta.
Hur får jag tag på information om mina konkurrenter?
Att bevaka sina konkurrenter och samla in information om dem är något som ständigt måste pågå
och inte bara då man startar sitt företag. Försök att sammanställ informationen på ett sådant sätt att
den är överskådlig och därmed lätt att analysera. Det är din skicklighet i att tolka och analysera
materialet som kan göra ditt blivande företag till en vinnare. Här följer exempel på källor:

Tidningsartiklar, massmedia, TV, radio
Produktinformationsblad, kataloger, reklam

Information på Internet
Kundtidningar

Personaltidningar
Platsannonser

Uttalanden/seminarier
Mässmaterial

Företagsanalyser
Årsredovisningar

Information/statistik från branschförbund
Marknadsundersökningar

Information från säljkåren
Vad kunder och leverantörer berättar

etc.
11(17)
Analysera informationen
Börja med att titta på den bransch där du skall etablera dig. Konkurrens kan komma från olika håll.
Blir företaget verksamt i en bransch där tillväxten är stor och där nya aktörer dyker upp på
marknaden med korta mellanrum t ex inom den nya IT-sektorn, eller är branschen mogen och
aktörerna väl etablerade? Finns det etableringshinder (t ex dyra investeringar, tillstånd) för att
komma in på marknaden?
Fortsätt sedan med att titta på det enskilda konkurrentföretaget. Här är några exempel på det som
bör analyseras:

Företagets affärsidé, ägarbild.

Företagets position på marknaden, marknadsandel.

Är konkurrenten "prisledande".

Företagets "rykte", image, hur beskrivs företaget av kunder och andra.

Hur är företaget organiserat. Har man egen säljkår etc.

Är maskinparken ny eller gammal.

Produktutvecklingstakten, nya produkter/tjänster på marknaden.

Alla typer av förändringar som pågår i företaget.

Hur är kapacitetsutnyttjandet, lagernivåer, leveranstider.

Företagets finansiella styrka, lönsamhet.

Vilka rabatter och krediter ger företaget.

Serviceåtaganden.

Hur sker marknadsföringen. På vilket sätt gör företaget reklam.

Hur har företaget tidigare reagerat på andras kampanjer, prisändringar etc.

Vilka mål har företaget ställt upp.

Vilka möjligheter har företaget att svara på "olika attacker" mot företagets produkter/tjänster.

Samarbetar företaget med leverantörer/distributörer på något sätt.

Företagets geografiska lokalisering.
Det gäller att hitta det konkurrerande företagets svaga punkter. Kanske är konkurrenten dålig på
service. Deras förmåga att snabbt ta fram nya produkter kanske är begränsad etc.
Var även medveten om konkurrentens starka sidor så att ditt framtida företag kan parera eventuella
"attacker".
Förändringstakten är idag stor inom alla områden. Konkurrentens svagheter idag behöver inte vara
desamma imorgon - därför är det viktigt att ständigt ha bevakning på konkurrenterna
12(17)
Marknadsföring och försäljning
När du startar ett företag måste du tala om för dina tilltänkta kunder att du är igång och att du har
den "bästa produkten eller tjänsten". Den som inte "syns och hörs" får heller inte några kunder.
På vilket sätt kommer du att synas och höras? Hur kommer din mark- nadsföring att vara
utformad? Vilken typ av reklam kommer du att an- vända? Berätta på vilket sätt din
försäljning skall gå till.
Här nedan följer några punkter som kan hjälpa dig då du funderar på hur du ska nå ut till
dina blivande kunder.
Marknadsföring

Du har kanske delat in dina kunder i olika målgrupper (segment). Kommer du att marknadsföra dig
på samma sätt mot dessa grupper? Vilken grupp är lönsammast?

Fördelar du dina planerade marknadsföringsresurser så att du får ut mesta möjliga av dem? Försök
att räkna ut var marknadsföringspengarna gör mest nytta. Tänk också på vad du ska göra på kort
respektive lång sikt.

Om du köper en befintlig verksamhet. Hur har deras marknadsföring och reklam sett ut hittills? Har
den varit effektiv?

Beskriv på vilka sätt du kommer att visa att du finns till t ex:
- Annonsering i press, facktidskrifter, på Internet mm.
- Reklam i radio och TV.
- Direktreklam.
- Produktfakta, kataloger, broschyrer, presentationsmaterial, prislistor mm.
- Kundtidningar.
- Hemsida på Internet.
- Material till återförsäljare t ex broschyr, skyltar, prover.
- Förpackningen som reklam-/informationsbärare t ex utformning.
- Publicitet av olika slag t ex sponsoraktivitet.
- Telemarketing d v s kontakta, informera sig och sälja via telefon.
- Direktmarknadsföring d v s att genom svarskort etc. få igång en dialog med kunden och på det
sättet kunna erbjuda sina produkter eller tjänster.

Kommer du att vara med på några mässor eller utställningar?
Försäljning

Vilken försäljningsmetod kommer du att använda?
- Butiksförsäljning
- Postorder
- Via Internet
- Grossistförsäljning
- Återförsäljare
- Egna säljare (kanske bara du själv).

Din produkt eller tjänst kanske inte säljs direkt till kund utan via någon annan kanal, se punkten
ovan? Beskriv den kanalen (t ex återförsäljare) djupare:
- Företagets storlek.
- Företagets rykte på marknaden.
- Företagets lokalisering.
- Företagets ekonomiska styrka.
- Företagets erfarenhet av din produkt eller tjänst.
- Säljer företaget även konkurrenternas produkter eller tjänster.
13(17)

Hur kommer du att kontakta dina kunder?
- Personliga besök.
- Via brev och uppföljning (personlig, telefon).
- Telefonförsäljning
- Kunden kommer till dig efter att du annonserat (din butik).
- Via e-post.

Försäljningen slutar kanske inte bara med att du har levererat produkten eller tjänsten. Vilken
kundservice kommer du att ha?
- Garantiåtaganden
- Serviceavtal med kunden under en viss period.
- Jourservice
- Support, dygnet runt.
- Service ute hos kunden eller i egna lokaler.
- Har du ett reservdelslager, reservdelsförsäljning.
- Ombesörjer du utbildning, vidareutbildning
Budgetering
För den som tänker starta ett företag finns många tankar om den fram- tida ekonomin. Hur stor blir
försäljningen? Vilka kostnader kommer före- taget att ha? Räcker pengarna över sommaren?
Precis som du planerar din privata ekonomi
- vilka inkomster har jag
- vilka räkningar ska betalas
- finns det marginal till att köpa en lägenhet och klara av lån och ränta
- vad behöver sparas till semesterresan
måste du planera företagets framtid i ett ekonomiskt perspektiv d v s budgetera.
En ekonomisk planering är nödvändig
En budget är en ekonomisk plan i siffror. När företaget (du) budgeterar görs kvalificerade
förutsägelser (gissningar) om framtiden. Dessa förutsägelser omvandlas till konkreta summor i
kronor och placeras in i olika budgetar. Till grund ligger de ekonomiska mål du satt upp.
Det är naturligtvis inte lätt att förutsäga framtiden då man tänker starta ett företag. Att uppskatta
vilka kostnader som kommer att uppstå brukar vara lättare än att beräkna den blivande
försäljningen. En fördel är att ha en viss branschkännedom eller känna någon som har det och att
vederbörande kan ge råd och tips.
Mycket konkret går budgeteringsarbetet ut på att skaffa så mycket relevant information som
möjligt, analysera den och klä den i siffror. Rent tekniskt är det mycket lätt att göra en budget,
matematiken handlar bara om plus och minus, det svåra ligger i att verkligen få reda på allt som
behövs för att kunna göra en bra bedömning över t ex hur många potentiella kunder det finns och
vilka som kan tänkas att köpa av oss.
En viktig del i budgetarbetet är att ta reda på vilka inkomst- och utgiftsposter som företaget har.
Inkomstposterna brukar inte vara så många - utgiftsposterna är däremot betydligt fler. Börja
budgetarbetet med att skriva ned alla poster som företaget kommer att ha.
Att budgetera innebär också att företaget kan slippa obehagliga överraskningar. Genom att planera
ekonomin går det att styra de ekonomiska resurserna till både rätt tid och till rätt användning.
Självklart är det inte lätt att få verklighet och budget att stämma överens. För- delen med en budget
är att den används som rättesnöre. En avvikelse mot budget, positiv eller negativ, analyseras och
åtgärder vidtas. Målet är inte att följa budgeten - är försäljningen större än förväntat gäller det ju
bara att sälja ännu mer - men håll koll på kostnaderna.
Ett nystartat företag behöver göra följande budgetar
14(17)
Försäljningsbudget för år 1 och år 2 Resultatbudget för år 1 och år 2 Likviditetsbudget för år 1 och år 2
Finansiering
För att starta en verksamhet krävs alltid pengar. Beskriv i affärsplanen hur du tänker finansiera din
företagsstart. För många innebär också en företagsstart att man måste låna pengar. Tänk även på
att det inte bara är pengar till investeringar som behövs utan även pengar till löpande kostnader
fram till att pengar från kunder kommer in.
Under rubriken Finansiering i denna starta-del finns beskrivet olika
finansieringsmöjligheter.
Vad behövs pengar till!
Hur mycket kapital (pengar) det går åt i en företagsstart är helt beroende av vad företaget ska
syssla med, om du köper en befintlig verksamhet eller t ex har utvecklingskostnader för en produkt
eller tjänst.
Det första du måste göra är att noga tänka efter till vad du behöver pengar - nästa steg är att
beräkna kostnaden för varje post.
Uppställningen nedan är tänkt som en hjälp till att hitta utgiftsposter.
Pengar till investeringar, t ex








köp av en befintlig verksamhet
investera i ett franchisekoncept
köpa maskiner för tillverkning
köpa ett fordon (t ex bil, lastbil, cykel...)
köp av verktyg
köp av dator, skrivare, fax, kopieringsmaskin ...
köp av butiksinredning, kassaapparat
köp av kontorsmöbler, OH-projektor, whiteboardtavla... ...
Pengar till insatsvaror, råvaror, t ex




inköp av ett varulager för att kunna sälja
köp av råvaror för att kunna producera
köp av emballage, smörjmedel, rengöringsmedel...
köp av skyddsutrustning ...
Pengar till de första utgifterna, t ex










kostnaden för registreringsbeviset hos Bolagsverket
till lokalhyra och eventuell ombyggnad av lokal
att söka tillstånd (t ex bygglov för fasadskylt)
till fast telefon, mobiltelefon, Internetuppkoppling...
till försäkringar
till reklammaterial, visitkort, brevpapper...
till annonsering, direktreklam...
till porto
till förbrukningsmaterial, papper, pärmar, skrivarbläck...
till köpta tjänster (t ex advokathjälp, revisorshjälp)
Pengar till löner

lön till anställd
15(17)

"reservpengar" till ägaren att leva på innan intäkter kommer in
När du beräknat ditt kapitalbehov är det dags att beskriva hur du tänker dig finansieringen.
Hur tänker du finansiera din företagsstart?
När det gäller finansiering i ett företag används två begrepp som talar om varifrån kapitalet
kommer. Begreppen är "eget kapital" och "främmande kapital".
Eget Kapital
Eget kapital är de pengar som du/ni sätter in i företaget själva. För ett aktie- bolag krävs att den
"egna insatsen" är minst 100 000 kr. Det egna kapitalet kallas också riskkapital.
Främmande kapital
Främmande kapital är lån av olika slag. För ett nystartat företag är det oftast ett banklån som är det
främmande kapitalet. Andra typer av främmande kapital är lån av släkting, lån från olika typer av
finansbolag, lån från leverantörer, från franchisegivare, med flera.
Banklån i kombination med lån från ALMI och NUTEK är ganska vanligt då företag startas.
Kreditinstituten delar in lån (krediter) i två grupper där "kostnaden" för lånen och avtalstiden
skiljer sig åt.
Investeringskrediter
Lån till maskiner, fordon, inventarier, byggnader etc.
Rörelsekrediter
Lån till de löpande utgifterna, hyra, porto, reklam, telefon, varulager etc. Oftast lägger en bank upp
ett sådant lån som en checkräkningskredit. Den summa du och banken kommit överens om kan du
sedan disponera då behov uppstår till löpande utgifter.
Gör nu en uppställning som beskriver hur du tänker finansiera företagsstarten
Exempel (enskild firma)
Nätverk
Ett affärsnätverk blir inte till av sig själv. Det gäller att planera sitt affärs- nätverk och bygga upp det
med personliga kontakter så snabbt som möjligt. I dagens affärsklimat betyder "goda kontakter"
mycket.
Beskriv vilka personer som du redan idag kan använda dig av, på vilka områden du saknar
goda kontakter och hur du ska gå tillväga för att snabbt skaffa dessa.
Viktiga personliga kontakter för en som ska starta företag

Kontakt med företagare som är verksamma. Behöver inte bara vara inom samma bransch.
16(17)

En bra bankkontakt som kan ge dig goda råd och visa på olika möjlig- heter.

Någon som hjälper dig med företagets bokföring och ekonomistyrning.

En jurist som du kan vända dig till och få hjälp, och då inte bara t ex avtalsskrivande, utan någon
som du kan få goda råd av.

Beroende på verksamhetens art, kan det vara bra att känna olika myndighetspersoner, t ex
kommunens högste chef i byggärenden. Någon politiker kan kanske också bana väg för dig.

En försäkringsmäklare som hjälper dig.
Då du har startat upp

Leverantörernas säljare och försäljningschefer.

Inköpare och beslutsfattare hos dina kunder.

Konkurrenter - många gånger är de dock kolleger och kan ge värdefull hjälp.

Säljs dina produkter via grossist till en detaljist? Lär då känna detaljisten. Via honom får du reda på
vad slutkonsumenten tycker.

Skaffa dig gärna en "kundpanel". Kunder som kan "tycka till" och ge dig råd och tips.
Organisationer / föreningar

Bli medlem i ett branschförbund. Du får då ofta tillgång till både bra information samt många
kolleger att prata med.

Den lokala handelsföreningen är det inte heller dumt att vara medlem i.

Har du möjlighet, gå med i sällskap som t ex Odd Fellow, Rotary.
Övriga

Det är bara du själv som kan finna de personer som du på affärsmässiga grunder kan ha nytta av.
Stirra dig inte blind på en persons position. Många gånger finns det nämligen personer runt omkring
som både har god kunskap och mycket stort inflytande över olika beslut
17(17)