Stress och Trauma Länsstyrelsen Västra Götaland 2009 71 % av ungdomar placerade i skyddat boende till följd av hedersrelaterat våld uppfyllde kriterierna för PTSD ( n=38) I kontrollgruppen uppfyllde 20% kriterierna för PTSD. (n=50 ) Stress och Trauma Länsstyrelsen Västra Götaland 2009 PTSD försvårar sannolikt möjligheten att klara den omfattande livsomställningen vid flykt från familjen Föreslår rutinmässig screening för PTSD vid hedersrelaterat våld Utbildning till personal Professionell behandling till utsatta Vad är trauma? Singeltrauma- rån, misshandel, våldtäkt, naturkatastrof, närståendes plötsliga död Upprepade trauman - våld i nära relation, fångenskap och tortyr, allvarlig försummelse, våld eller övergrepp under uppväxten Krisreaktion Utvecklings- och livskriser Reaktioner på psykosociala stressbelastningar Sorgereaktioner Existentiella kriser Anpassningsstörning Traumatisk reaktion Reaktioner på plötsliga, oförutsedda, allvarliga händelser som är svåra att bemästra Asd , PTSD Stressreaktioner under händelsen Överlevnad Primära stressreaktioner: Fysiologiska Psykologiska : fruktan fly kämpa ”förstelning” (freeze) Inprägling av sinnesintryck Dissociation PostTraumaticStressDisorder Reaktion på att ha upplevt eller bevittnat livshotande händelser som ligger utanför normal mänsklig erfarenhet vilken väckt stark fruktan, hjälplöshet eller fasa. Symtombild Påträngande minnen - flashbacks Avskärmning – undandragande Kroniskt hög stressnivå – är på helspänn Kronisk PTSD > 3 mån Störande återupplevanden och mardrömmar Ångest Konstant stresspåslag, lättskrämd Fobisk utveckling Koncentration och minne påverkas Depression Kroppslig sjuklighet – smärttillstånd Missbruk Komplex traumatisering Lewis Herman 1992 Ett över tid långdraget och upprepat trauma Bakgrundshistorien för de individer som drabbas av detta tillstånd innefattar kontroll av totalitär art. Personer som hållits som gisslan eller krigsfångar, överlevare från koncentrationsläger eller personer som varit medlemmar i sekter d.v.s. de som levt under fångenskap eller fångenskaps-liknande förhållande. Komplex traumatisering forts. Familjer med totalitära system såsom t.ex. de som levt i misshandelsrelationer, de som växt upp i familjer där barn utsatts för övergrepp av sexuell - eller fysisk art eller de som utsatts för organiserat sexuellt utnyttjande på bordeller eller vid människohandel i sexuella syften; trafficking. Dessa traumatiserande omständigheter omfattar även barn och ungdomar uppväxta i familjer med en hersrelaterad kultur Komplex PTSD Symtomen har varat under längre tid Personen inrättar sitt liv efter symtomen och för att undvika påminnelser om traumat Personligheten förändras gradvis De ursprungliga traumatiska händelserna är inte längre synliga för den utsatta eller den hon möter Komplext traumatiserade Förändringar i känsloreglering Medvetandeförändringar – dissociation Förändringar i självuppfattning Förändringar i uppfattning av gärningsmannen Förändring i relation till andra Förändringar i meningssystem Depersonalisation Derealisation Somatiska symtom Dissociation Aspekter av händelser som normalt associeras hålls åtskilda Psykets försvar mot överväldigande intryck – ett sätt att undkomma då ingen hjälp finns En strukturering av personligheten Dissociation Delar eller hela traumat kan vara dissocierat – går ej att minnas medvetet Känslor kan vara frikopplade från minnesbilder Själva innebörden kan vara frikopplade från minnesbilder Kroppen kan berätta sådant som inte finns tillgängligt i medvetandet- somatisering Dissociation är en psykofysiologisk process som ändrar tankar, känslor och handlingar så att viss information för en period inte integreras med annan information vilket annars är fallet. Putnam 1993 Minnet traumat påverkas perceptionen – går i och ur medvetenhet Störningar i inkodning - lagras ickeverbalt som fragment av perceptioner Förmågan att komma åt minnena påverkas – processas aldrig kognitivt utan kapslas in Under Faktorer som medför ökad risk för traumatisering Låg ålder Utsatt av anknytningsperson/närstående Utsatt och någon bevittnat utan att ingripa Utsatt för upprepade trauman Den drabbades rättigheter Att få respekt för upplevelser Att få acceptans för reaktioner och beteenden Att få stöd i bearbetningen I mötet med den komplext traumatiserade Courtois 2004 Terapeuten blir stand-in för andra opålitliga auktoritets-figurer fruktad misstrodd utmanad testad distanserad ifrån sexualiserad väcka raseri forts. Terapeuten blir stand-in för den efterlängtade och goda föräldern en räddare någon att bli närd av idealiserad och framhållen i ställningstaganden, åsikter och önskningar I mötet med den komplext traumatiserade Terapeuten uppfattas som stand-in för antingen en opålitlig auktoritets figur eller en efterlängtad god förälder eller så sker oförutsägbara växlingar mellan att representera den opålitliga eller den goda auktoritetsfiguren/föräldern I mötet med den utsatta/utsatte Rättigheter Upptäckt av utsatta Hotrisk Journalföring Mobilisering Arbete med traumareaktioner Identitet Kärlek och Sexualitet Oskuldsproblematik Bakgrundshistoria Helhetsbedömning medicinskt och psykosocialt Eget önskemål om giftermål Sexualitet Korrekt kunskapsöverföring om anatomi och fysiologi Kroppskännedom Oskuldsproblematik forts. Bearbetning av skuldkänsla, rädsla och vanföreställningar Bearbetning av ev. övergrepp Självkänsla Rättigheter Hjälp att informera partnern innan giftermålet/pojkvännen innan förlovning Tillgänglig information om bröllopet Hur använda kroppen i denna situation Oskuldsproblematik forts. Hur använda kognitioner i denna situation Medicinsk manipulering UD:s hemsida Könsstympning enligt WHO:s definition - Typ I; Förhuden på klitoris tas bort och ibland även hela eller delar av klitoris. - Typ II; Klitoris skärs bort samt delar av eller hela de inre blygdläpparna. - Typ III; Alla yttre delar av könsorganen, dvs. klitoris samt inre och yttre blygdläppar, skärs bort. Därefter sys de yttre blygdläpparna ihop så att slidöppningen täcks. Klitoris samt inre och yttre blygdläpparna skärs bort. Vulva sys ihop. En liten öppning lämnas längst ner mot anus så att urin och menstruationsblod kan rinna ut. Denna typ kallas infibulation eller faraonisk omskärelse. Könsstympning enligt WHO:s definition forts - Typ IV; Prickning eller skrapning på klitoris. Frätande ämnen kan föras in i slidan. Varför? - Önskan om kontroll över kvinnors kropp och sexualitet - Skydd mot promiskuitet och sexuell lusta - En icke omskuren kvinna tros bli prostituerad - Förhindra att kvinnor har samlag innan de gifter sig. - Ett stängt underliv anses vara vackert - Klitoris tros vara en manlig rest som måste tas bort - Kvinnlig könsstympning ses som en invigning av flickan i den vuxna kvinnans roll - Villkor/garanti för giftermål - Sedvänjan fanns redan före kristendomen och islam - Sedvänjan är inte knuten till någon religion men tros ofta ha religiösa skäl - Könsstympning är det normala. Varför? -För att behålla oskulden -Ökad sexuell njutning för mannen -Preventivmedel -För att bli socialt accepterad ” Jag var nio åt när jag könsstympades och ville själv genomgå ritualen för att bli ärbar och respekterad. Min pappa var emot det, men min mamma ville det. Det blev en mycket skrämmande upplevelse. Fyra kvinnor höll fast mig medan delar av underlivet skars bort och sedan syddes igen. Smärtan var outhärdlig och det blödde mycket” Ifrah Kirih Från föreläsningen Kvinnlig könsstympning – ett plågsamt liv ” Efteråt förändrades allt. Jag kunde inte röra mig eller leka som före ingreppet. Att kissa tog en kvart varje gång. Ändå kände jag mig ren, som en fin flicka. Men med tiden kom värk och klåda. Idag har jag svårt att bära byxor.” Ifrah Kihiri