Kyrkligt värre - Svenska Kyrkan

PORTALEN
1/2012 Strängnäs stiftstidning
www.svenskakyrkan.se/strangnasstift
Intervju med
Py Bäckman
ORD
sidan 10
och
kommunikation
Sju vita år
– om att vara döv och
prata på teckenspråk
sidan 6
Kyrkligt värre
ord du undrat över men kanske
inte vågat fråga om… sidan 18
”Vi själva är verktygen, säger diakon
Elisabeth Karlsson Ellkvist i Eskilstuna.”sidan 13
Vi är i
ordbranschen
”Vi är i ordbranschen!” Kommentaren fick mig att haja till.
Så vanvördigt det lät. Tanken snuddade vid en strof av
Tranströmer ”… ord, ord men inget språk…”.
Text Kerstin Alberg, biträdande stiftsdirektor
Ordbranschen, det kanske inte är så vanvördigt som det låter. Det var troligtvis
ordet bransch som kändes ovant i sammanhanget och ledde tankarna till innehållslöst och tomt säljsnack.
Vid läsning av Johannesevangeliet blir
det tydligt att kyrkan verkligen är i ordbranschen: ”I begynnelsen fanns Ordet,
och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var
Gud/ /Och Ordet blev människa och bodde bland oss…”
i myllan”, att gasa och bromsa samtidigt.
Vara på tå ska motverka att vi krampaktigt håller fast vid det gamla och blir frånsprungna av samtiden. Förändring kan
väcka känslor av olust och rädsla. Därför
kan det vara nödvändigt att påminna sig
om risken att, i självgodhetens och självtillräcklighetens namn, sluta sig kring sig
själv. Vaksamheten mot att kristna gemenskaper antar drag av slutna reservat över
en förgången tid måste alltid finnas.
Det kan tyckas enkelt att vara i ordbranschen i en kristen kyrka. Ordet finns ju
redan och det är väl bara att prata på och
frimodigt uppmana folk att läsa evangelierna! Men det är inte enkelt och har
säkerligen aldrig varit enkelt för evangeliets ord att landa i våra mänskliga hjärnor,
hjärtan, händer och fötter för att kunna
omsättas i livets praktik.
Kyrkans uppdrag att sprida evangeliet om Jesus har alltid mött nya frågeställningar och därför behövt söka nya
former, översättas till nya förhållanden
och anta nya utmaningar. Det är inget nytt
för vår tid. Det nya för vår tid är att förändringstakten har ökat. Samtidigt måste
vi påminna oss om att även möjligheterna
att kommunicera budskapet har ökat.
I en tid av ständiga förändringar är det
klokt att både ”vara på tå” och ”stå stadigt
Att stå stadigt i myllan betyder att veta sitt
ursprung och värna det grundläggande
uppdraget. Om förändringens vindar gör
att vi likt rotvältor dras upp ur sammanhanget finns risken att orden blir innehållslösa och klingar tomt och att handlingarna i Kristi efterföljd uteblir.
Ord och handling ska följas åt. Handling ger
orden innehåll, gör att de blir trovärdiga
och relevanta i sin tid. När evangeliet
om Kristus landar i vårt medvetande och
omsätts i praktisk
handling här och nu –
då orden blir levande
– då är det härligt att
”vara i ordbranschen”.
Kerstin Alberg
”Handling ger orden innehåll”
2
PORTALEN 1/2012
Foto Magnus Lönn
UNDRIEN
en fantastikutställning av Magnus
Lönn visas på Stora konsthallen
i Ronneby samt senare i vår på
Kulturmagasinet i Sundsvall.
Innehåll
Vi är i ordbranschen
2
Sociala medier – nu eller aldrig?
4
Sju vita år
6
Människan den viktigaste kanalen
9
Ord som tröst
10
Självbilden avgörande
12
Intranätet enkelt och billigt på sikt 14
Kyrkan på facebook
15
Fram för mer digitalt och
mindre papper
16
Låt besökarna känna igen
Svenska kyrkan på webben
17
Kyrkligt värre
18
Notiser
18
På gång
19
Nyfiken på Sixten – the cat
20
Sociala medier
nu eller aldrig?
– Kyrkan måste börja konversera och möta sin publik där den befinner sig.
Det säger trendanalytikern Göran Adlén som efterlyser webbsända
begravningar och präster på facebook. Text Susanne Sawander • foto Anna-Lena Ahlström
Tänk ett digitalt debattforum där
prästen veckan före predikan frågar
sin publik vad de anser om ämnesvalet, vilka infallsvinklar de önskar få
genomlysta, vilka aspekter de tycker
är viktiga. Betänk att samtalet fortsatte dagarna efter predikan och att
publiken sinsemellan började diskutera. Ett ständigt flödande samtal om
livets väsentligheter.
Det skulle – och borde – absolut
kunna vara så, säger Göran Adlén,
trendspanare, författare och föreläsare som under hösten turnerat runt
inom Svenska kyrkan och pratat just
om hur kyrkan kan använda sig av
4
PORTALEN 1/2012
sociala medier.
– Egentligen vore det självklart
att kyrkan jobbade på det här sättet.
Faktum är att kyrkans ämnesområde
är hetare än någonsin, människor är
oerhört intresserade av existentiella
frågor. Kyrkan är experter men förmår dessvärre inte ta plats på arenan.
Situationen är att likna vid ett
öppet mål. Så vad handlar det om?
Dåligt självförtroende, tror Göran
Adlén men också okunskap, framför
allt inom ledningen, om vikten att
utnyttja den teknik som finns.
– Det är ingen slump att livsstilscoacher utan egentlig utbild-
ning lockar storpublik – de är helt
enkelt duktiga på att marknadsföra
sig, de använder twittrar och facebook i professionellt syfte. När det
gäller kompetens och utbildning
är kyrkan överlägsen alla dessa livsstilscoacher. Problemet är att kyrkan
inte möter människorna där de befinner sig.
Så vad göra? Att som församling
starta en facebooksida är för all del
ett sätt. Men risken är att sidan bara
blir en enväga informationskanal
och förmodligen ganska tråkig. För
att få till en dynamik måste sidan i
så fall bjuda in till diskussion. Nej,
’’
Kyrkan är
trendigare
än någonsin.
Problemet är
att de inte förstår det själva.
Göran Adlén menar att det handlar om att få enskilda
medarbetare att professionellt använda sociala medier,
bjuda in till digitala samtal och därmed marknadsföra
kyrkan.
– Prästerna och andra inom kyrkan måste inse vikten av det personliga varumärket. Själv använder jag
facebook och twitter i rent kommersiellt syfte där
jag för ut mina idéer och tjänster, bjuder in till samtal
och diskussion. Det kan kyrkan också göra. Människor
vill konversera, delta och diskutera inte bara agera
lyssnare.
Ska kyrkan hänga med på tåget måste de kliva på
nu, konstaterar Göran Adlén. Inte vänta, inte säga nej
eller kanske sedan, utan våga prova olika sätt. Nu.
Facebook, twitter är självklarheter. Men ny teknik kan
också användas till att exempelvis direktsända begravningar eller dop på nätet för de vänner och anhöriga
som av olika skäl personliga inte kan närvara.
– Kyrkan måste förstå att de inte i alla lägen kan
vänta sig att publiken kommer till dem. De måste möta
människor där de är. För intresset finns – kyrkan är
trendigare än någonsin. Problemet är att de inte förstår
det själva.
’’
foto janne dahlqvist
PORTALEN 1/2012
5
Sju
vita år
Alla vill ha det kristna tilltalet på sitt eget hjärtats språk. För döva innebär
det på teckenspråk. Framhållande av det svenska språket i samhället kan
för döva ibland upplevas förtryckande.
Det säger Jessica Lindberg som var projektledare i översättningsarbetet
Bibeln på teckenspråk och har skrivit boken ”Och ordet blev tecken”. I den
berättar hon om processen i projektet och hur det är att vara döv i Sverige.
Text Anita Jonsson • foto dag tuvelius
Att vara döv innebär en kulturell, social och språklig identitet. För de barndomsdöva är teckenkommunikationen det första och viktigaste språket. Teckenspråket är ett eget språk, med en lika avancerad grammatik
som talade språk. Alltså inget konstruerat substitut till det talade språket. Det är ett rikt språk som vuxit fram
helt naturligt anpassat efter rådande omständigheter under en lång tid.
– Teckenspråket har till exempel flera tecken för dop så man kan styra människors tankar beroende på
vilket tecken man väljer, säger Jessica Lindberg.
Svenska är ett inlärt andra språk för barndomsdöva som används för att läsa och skriva. Och precis som
för oss alla som lär sig ett främmande språk lyckas en del bättre och andra sämre. Vuxendöva har svenska
som sitt första språk.
6
PORTALEN 7/2011
Att växa upp i en hörande familj som
döv utan ett eget språk har för många
varit en svår period. Den brukar kal�las de sju vita åren av många äldre
döva. De hade inte samma stöd som
barndomsdöva kan få idag. De hamnade på olika skolor, kanske internat
och därifrån finns många inte sällan
smärtsamma erfarenheter.
Mycket är byggt på ljud i kyrkan och
vid gudstjänster. Den vackra akustiken i många kyrkor lämpar sig ju för
ljudmässiga evenemang. Men den
kristna grundtanken är att evangeliet
om Jesus Kristus måste vara tillgängligt för människan på hennes eget
språk, i hennes egen kultur.
Kyrkoordningen bekräftar teckenspråket som ett av vår kyrkas språk
och sedan 1991 har varje stift ansvaret
för främjandet av den tecken­språkiga
verksamheten inom Svenska kyrkan.
Döva har rätt att få kyrkliga
hand­lingar som dop, konfirmation,
bröllop, vigsel och begravning samt
­själavård och övrig församlingsverksamhet på teckenspråk.
Projektet med att översätta hela
Bibeln på teckenspråk var ett led i bekräftelsen och mellan 1998 och 2008
hann man med Markusevangeliet,
Boken om Jona, Apostlagärningarna
1–11:18 och Ett år med Bibeln som
innehåller minst en text för varje
söndag och helgdag.
I Strängnäs stift finns cirka 25 procent
av landets alla döva. Det innebär att
man har en ganska utbyggd teckenspråkig verksamhet. De flesta av
stiftets medarbetare för den teckenspråkliga verksamheten finns
i Örebro och förutom den vanliga
verksamheten kommer man att erbjuda drop-in-dop för döva där i februari för första gången.
– Det är viktigt att bli döpt på sitt
eget språk, säger Caroline Edlund,
stiftsadjunkt i Strängnäs stift.
I Örebro finns även en väntjänst
för döva helt gratis som kallas SOLteam. Sol står för Stödja Och Lyssna.
Men all verksamhet som ordnas kräver ju även intresserade deltagare
och även om aktiviteter ordnas så är
det inte säkert att människor kommer.
– Öppna cafeér och babycafeér
är populära, säger Caroline Edlund.
Hon berättar också att det finns en
dröm hos många att just få ha en
egen präst som har samma livsvillkor
som man själv har. Att bli förstådd
och igenkänd i det
man berättar är ju
oerhört viktigt för
alla. Och att se ett
tecken och förstå
vad det betyder är
ju inte samma sak Jessica Lindberg Caroline Edlund
som att bottna i förståelsen. Men precis som för alla som söker själavård
handlar det ju att om att mänskliga
erfarenheter ska mötas och oavsett
språk kan mötet bli en gåva.
Teckenspråkig verksamhet
För svenska kyrkans teckenspråkiga arbete krävs teckenspråkiga medarbetare. Det finns en döv präst i Härnösand
samt en diakon i Göteborg och ett trettiotal teckenspråkiga
medarbetare på andra håll inom Svenska kyrkan.
I Strängnäs stift finns cirka 25 procent av landets alla
döva. De flesta bor i Örebro, därför finns också den mesta
verksamheten och de flesta av medarbetarna för det teckenspråkiga arbetet i Örebro.
Strängnäs stift har en präst, en diakon och en pedagog
som är teckenspråkiga och anställda på heltid. Döva har rätt
att få kyrkliga handlingar och själavård på teckenspråk så vid
behov i den egna församlingen kan man kontakta stiftet för
hjälp. Stiftet har också tagit fram 5 filmer på teckenspråk om
Strängnäs stift och dess verksamhet.
Se gärna på www.strangnasstift.se under fliken Det här
är Strängnäs stift/Flerspråkig kyrka.
Material på teckenspråk
På gång i Örebro
2001 fick de döva för första gången en bibelbok på teckenspråk. Nu finns det en hel del
annat material att ta del av.
Som döv i Strängnäs stift kan du få besök av väntjänsten. De håller till i Örebro
och kallas Sol-Teamare, vilket står för
Stödja Och Lyssna. Det är helt gratis.
En av dem är Elisabeth Sevelin och är
utbildad vid Örebros Folkhögskolas
uppdragsutbildning.
• Delar av kyrkohandboken finns översatt till
teckenspråk. Finns att få gratis på video
och dvd.
• Bibeln för barn och vuxna på teckenspråk.
Dvd:n innehåller åtta bibelberättelser.
• Bibeln på teckenspråk finns utgiven på
vhs och dvd: Markusevangeliet, Boken om
Jona, Apostlagärningarna 1–11:18, Ett år
med Bibeln (minst en text för varje söndag
och helgdag året runt ).
• Dessutom finns boken ”Och ordet blev
tecken” av Jessica Lindberg som berättar
översättningsprocessen samt hur det är att
vara döv.
• Teckenspråkig gudstjänst en gång
i månaden
• Teckenkör
• Babycafé
• Bibelsamtal
• Café Nikolai – en gång i månaden
• Drop-in-dop i Örebro – i februari för
första gången
PORTALEN 1/2012
7
8
PORTALEN 7/2011
Människan
den viktigaste kanalen
– De viktigaste informatörerna är de som själva deltar i kyrkan.
Jag vill stimulera dem att berätta vidare.
Den grundhållningen har kyrkoherde Lars Ekblad i Tysslinge.
Text Karin Reibring • foto lars ekblad
– Vi har ett nytt medielandskap
med nya sätt att kommunicera. Det
är viktigt att hänga med. Men också
att vara medveten om att det nya inte
slagit igenom hos alla, betydligt mindre hos äldre än hos yngre. Det ena
får inte utesluta det andra.
I Tysslinge församling bor 5 000 invånare. Här ligger tre kyrkor – Tyss­
linge, Gräve och Vintrosa – samt S:t
Josefs kapell i Garphyttan. Bland de
13 anställda finns ingen särskild som
jobbar med just kommunikation.
– I så fall är det jag, säger kyrkoherde Lars Ekblad. Det är han som
ligger bakom hemsidan.
Lars Ekblad är en flitig fotograf.
Hemsidan innehåller ovanligt många
foton, bland annat bilder på nydöpta
barn. Dessa går att skicka som elektroniska vykort. Redan vid dopsamtalet frågar Lars Ekblad om det är
okej att foton från dopet läggs ut på
hemsidan.
Även andra bilder finns att skicka
som vykort. Inför jul och påsk byts
natur- och kyrkomotiven ut mot juloch påskkort.
Med hemsidan och bilderna vill
Lars Ekblad ”ge en doft av församlingen”. Chansen är stor att få se sig själv
på bild för den som deltagit i något.
Alla nyinflyttade får en skriftlig hälsning från kyrkoherden. Där berättar
han om kyrkans gudstjänster och
erbjuder sig att välsigna det nya
hemmet. Han erbjuder också ett
månadsbrev.
Månadsbrevet har funnits i alla
35 år som Lars Ekblad varit präst här.
Han och komminister Johan Bremer
turas om att skriva. Brevet innehåller
en blandning av konkret information
och personliga reflektioner, ibland
ganska djupa sådana. Vem som vill
kan anmäla sig som mottagare och
välja om brevet ska komma i kuvert
eller som e-post. Det går även till
barngruppernas föräldrar.
Kommunikation är mycket mer än foton och skrivna ord. Det handlar om
tonfall, tid och till exempel hur man
svarar i telefon. I Tysslinge svarar
medarbetarna ”Tysslinge församling” följt av för- och efternamn.
– Jag lyfter ofta fram bemötandet,
inte minst vid nyanställning av vaktmästare och kyrkogårdsarbetare. Jag
säger att de är kyrkans ansikte utåt.
Människor läser av kyrkan i dem.
Lars Ekblad tror inte att det
finns risk att tänka alltför mycket i
moderna medier som hemsida och
facebook.
Lars Ekblad skulle ibland önska mer
respons på de djupa frågor som
­berörs i breven. Känslan är ungefär
den­samma som när ingen kommenterar predikan.
– Har vi inget språk för tro i Sven­
ska kyrkan? funderar Lars Ekblad.
Alla nyfödda med minst en förälder i Svenska kyrkan (övriga barn
känner man inte till) inbjuds att genom dopet bli delaktiga i kyrkans liv.
– Vi är måna om att inbjudan ska
gälla mer än själva dopakten, säger
Lars Ekblad.
När höstterminen kör igång får
barn, som är i rätt ålder för verksamheten, brev med inbjudan.
Tonåringar i lämplig ålder välkomnas till konfirmandgrupp.
På fredagar har kyrkorna i spridningsområdet en gemensam annons i
Nerikes Allehanda. Inför särskilda
evenemang skickar man in blänkare
till tidningens vinjett ”Örebro idag”
liksom till lokalradion, och sätter
upp affischer.
Ibland skriver Lars Ekblad inbjudningar på facebooksidan ”Vad
händer i Garphyttan?”
Församlingsblad, som delas ut till
alla hushåll, finns inte. Däremot fick
alla invånare inför jul en folder om
julens gudstjänster.
– Jag vill framför allt upplysa om
att kyrkan är barnvänlig, berättar
Lars Ekblad.
Hans grundhållning är att de
viktigaste kanalerna går genom de
människor, som deltar i kyrkan. Han
räknar med att den information de
får sprids från mun till mun.
PORTALEN 1/2012
9
ORD som tröst
Py Bäckman har skrivit texterna till Gabriellas sång och Stad i ljus –
folkkär musik som tusentals människor hämtat kraft och mod ur.
– Stad i ljus kom faktiskt till när jag behövde trösta mig själv efter
förlusten av en person som var väldigt viktig i mitt liv.
Text Cecilia Bengtsson • Foto Gustav Kaiser
Det är något speciellt med ord som tonsätts. De
når fram, nästan på ett ordlöst sätt. Precis som en
predikan när den är som bäst. Orden lägger sig som
bomull runt det som gör ont, och när orden sjunkit
in känns livet mer meningsfullt – en påminnelse
om att man inte är ensam.
När Py Bäckman skrev Stad i ljus, som hon dessutom skrivit musiken till, gick den under arbetsnamnet Credo. Den är ett slags trosbekännelse och
innehåller en önskan om att det ska finnas något
mer efter det liv som är nu. Hon behövde själv
känna hopp och tog pennan till hjälp.
– Vi människor har ju erfarenheter som liknar
varandra, det är nog därför samma text kan tala till
så många olika sorters människor. Även om en sång
har ett väldigt konkret tema kan den betyda något
för den som går igenom något helt annat än det
som texten handlar om. Personen i fråga kan ändå
känna igen sig. Sånger har dessutom en förmåga
att gå sin egen väg. Hur jag än tänker från början
vet jag inte riktigt vad som kommer hända med de
texter och den musik jag skriver. Det brukar dock
alltid landa rätt till slut.
Texten till Gabriellas sång kom till efter att Py
Bäckman blivit kontaktad av Kay Pollack som regisserade filmen Så som i himmelen (2004). Han
ville att hon skulle skriva texten till den sång som
Gabriella, en av huvudpersonerna, spelad av Helen
Sjöholm, sjunger i slutet av filmen. Sången handlar
om att trotsa sin rädsla och våga ta livet i egna händer – ett centralt tema för hela filmen.
Så som i himmelen blev en publiksuccé. Den
var Oscarsnominerad för bästa utländska film och
nominerad till åtta guldbaggar – trots att kritikerkåren gav den både ris och ros.
Själva visan, Gabriellas sång, skördade dock
bara framgångar och har sedan dess vandrat över
världen. Den låg på svensktoppen sextioåtta veckor i streck och är översatt till bland annat afrikaans,
engelska, japanska och tyska. Förfrågningar om
rätten att översätta den även till andra språk kommer fortfarande in med jämna mellanrum.
10
PORTALEN 1/2012
Py Bäckman började som rockmusiker, först i tjejbandet NQB, sedan i Raj Montana band under 70- och
80-talet. Nu skriver hon ofta texter till musik som
uppförs vid dop och begravningar, och till musik
som sjungs av kyrkokörer runtom i landet. Hon
gör även själv spelningar i kyrkor, långt ifrån den
rockkarriär som allt startade med.
Tillsammans med musikern Rune Broberg höll
hon konserten med S:ta Katarinakören på Arnö utanför Nyköping, när de tjugofemårsjubilerade i höstas.
– Att ha en konsert i kyrkan kan skilja sig mycket från att ha en konsert ute på något annat ställe
tillsammans med ett rockband. De som kommer
till kyrkan kommer för att lyssna. Jag vet att de är
mycket uppmärksamma på texterna och dess betydelse. De berättar och frågar efter konserten. De
vill veta hur man får tag i sångerna. Jag får veta hur
de tycker och känner. Jag började som mycket ung
att sjunga i kyrkan, och nu känns det som om jag
”kommit hem”. Cirkeln är med andra ord sluten.
För några år sedan skrev hon Den gudarna älskar,
en visa till en liten pojke som dog strax innan han
föddes. En sång utifrån mammans tankar i­stället
för Stad i ljus som föräldrarna först hade önskat.
Py Bäckman kände att Stad i ljus inte skulle passa,
han hade ju inte fått tillfälle att tänka de tankar som
sången handlar om.
– När jag såg den pyttelilla kistan förstod jag
att jag hade gjort rätt. Föräldrarna blev tröstade.
Mamman tyckte att orden kom från henne.
Men ord och musik är inte bara tröst.
– Själv lyssnar jag gärna på Elvis när jag ska
koppla av. Mamma spelade ofta honom när jag var
liten och jag blir fortfarande lugn av att höra hans
röst. Bob Dylan lyssnar jag till när jag är krigisk, och
Händels Messias sätter jag på när jag vill tänka på
mormor som sjöng i kyrkokör. All musik, spelad i
rätt sammanhang. kan ge något bra, även om jag
har svårt att lyssna på nonsenstexter – om det inte
är gladpop från 60-talet förstås.
Fotnot Musiken till Gabriellas sång är skriven av Stefan Nilsson.
Psalmer och annan kyrkomusik
av Py Bäckman
Utöver en mängd texter till artister som
Sissel Kyrkjebø, Ann-Sophie von Otter,
Elisabeth Andreasson och Nordmans
tidigare låtar har Py Bäckman skrivit fyra
psalmer som ingår i psalmbokstillägget
Psalmer i 2000-talet som kom ut 2006.
Hon har också skrivit sånger som spelas
vid dop och begravningar eller av kyrko­
körer runtom i landet. Här är några av dem:
Stad i ljus (text och musik)
Lilla Liv (text med musik av Hans
Kennermark)
Vad är Gud (text och musik)
Det sker ett under i världen
(översättning av en norsk psalm)
Den gudarna älskar (text och musik )
Där är tiden inte viktig (text och musik)
Koppången (text med musik av Perra
Moreus)
Min plats på jorden (text med musik
av Kempe/Hansson)
Upp gläd er alla (Text med musik av
Odd Nordstoga)
PORTALEN 1/2012
11
Självbilden avgörande
Kyrkan – ett ställe där man finklädd beträder någon annans mark.
– Vi vill ta bort den bilden av kyrkan.
Eskilstuna församling storsatsar på att hitta rätt språk och
kontaktvägar till allmänheten.
text karin reibring • foto Magnus Aronson, liten bild karin reibring
12
PORTALEN 6/2011
För ”redan frälsta” räcker predikoturer och annonser. De har redan hittat
till kyrkan. Men hur nå övriga, det
vill säga stora flertalet människor?
Vilken klangbotten har de ord som
används?
– Orden ska smaka gott, de ska
smaka närhet och inte distans. Det är
väldigt viktigt hur vi formulerar oss,
säger kyrkoherde Torbjörn Strand.
Han tror att det bland folk i allmänhet finns en skev bild av kyrkan.
Det är den man vill komma åt och
genom kommunikation ersätta med
en sannare och tydligare bild.
Hur vet man då vem man själv är?
Vilken ny bild ska ersätta den gamla?
I Eskilstuna har alla varit med och
kommit fram till tre ledord, som hela
verksamheten ska baseras på, nämligen:
ÖPPEN
BERÖRANDE
ANGELÄGEN
Den miljon som Eskilstuna fått i tillfälligt församlingsbidrag från Svenska
kyrkan centralt läggs på ett genomgripande arbete kring kommunikation. Idag arbetar fyra personer
­enbart med kommunikation.
– Vi har lärt oss skilja på information och kommunikation, berättar Torbjörn Strand. Information
är till exempel predikoturer. Kom­
munikation är att skapa en ton kring
sig utifrån sin självbild – vilka vill vi
vara? Det är att skapa relationer.
Alla anställda deltar i arbetet. Att
bestämma saker, som inte är förankrade, fungerar inte i längden.
– Om man märker att den bild vi
som jobbar i kyrkan har, inte stämmer med andras bild av kyrkan, gäller det att reflektera, säger Stefan
Säfsten, chef för församlingens musikenhet.
Eskilstuna församling försöker komma
bort från vi och dom-tänkandet.
– Vi är här i Eskilstuna tillsammans. Det är feltänk att bara vänta på
att människor ska dyka upp i kyrkan,
anser Torbjörn Strand.
Kommunikation är mycket mer
än logotyper, hemsidor och annon-
ser. Alla, som jobbar med bokningar,
har till exempel varit på kurs om hur
man bemöter på ett bra sätt, leder
samtal.
Tonfallet när man svarar i tele­
fon kan ha stor betydelse. Kom­
munikation är både skriftlig och
muntlig. Inte minst bland diakoner,
som ofta träffar människor i nöd, är
sistnämnda viktig.
– Vi försöker ha en inre medvetenhet: Vad behöver jag kommunicera just nu till just den här personen?
säger Elisabeth Karlsson Ellqvist,
enhetschef för diakoni och samhälle.
– Vi själva är verktygen. Det gäller att reflektera över sig själv, både
som person, yrkesmänniska och relation till Gud, fortsätter Elisabeth.
Både diakonerna och musikerna
jobbar i nätverk med övriga samhället. Den här dagen har Stefan Säfsten
varit på nätverksmöte men bland andra en jazzklubb, musikskolan och
Scenkonst Sörmland.
Musikerna möter alla – från
­dopet till graven och däremellan.
– Vi pratar mycket om förhållningssätt och att vara goda ambassadörer för församlingen, säger Stefan
Säfsten. Det blir ringar på vattnet
när musiker pratar med körmedlemmar, som i sin tur uppmanar andra
att komma.
– Hur vi är och beter oss mot andra är själva grundbulten.
Även i musiken är målet att kommunicera det kristna budskapet. Att
få lyssna till musikstycken kan vara
själavårdande.
Stefan Säfsten tycker att man har en
fantastisk tillgång till affischer, broschyrer och dessutom bra kontakt
med lokaltidningarna.
Tidigare producerade varje kyrka
sin egen information. Nu har man
tagit ett samlat grepp. Allt praktiskt
är centraliserat till Kyrkans hus.
– Vi har en speciell beställningsrutin med nära samarbete, berättar
kommunikatör Sofia Smedberg. De
i stadsdelskyrkorna ska inte behöva
känna sig överkörda. Att återkoppla är mycket viktigt, annars kan vi
­kväva kreativitet.
Eskilstuna församling kommu-
nicerar både modernt och traditionellt. Hemsidan är mycket innehållsrik. Den som är vän på facebook får
hela tiden veta vad som händer.
Diakonerna leder samtalsgrupper för sörjande. Den inbjudan görs
medvetet via traditionellt frankerat
brev.
– Kan för mycket modern kommunikation urvattna vårt ärende?
funderar Torbjörn Strand. Vi får inte
tappa kärnbudskapet.
Medarbetarna ventilerar alla
slags detaljfrågor: Vad gör människor med ett brev från oss? Hur läser
de vår annons/affisch? Vad skriver
vi och hur?
Just nu ser man över eventuell
telefonsvarare. För närvarande går
det inte att lämna meddelande på
växelnumret när växeln är stängd.
Hur uppfattar folk oss? Hur tänker en vanlig Eskilstunabo när det
kommer något från kyrkan? Eskilstuna församling tar krafttag
när det gäller kommunikationen. Från vänster Stefan Säfsten,
Elisabeth Karlsson Ellqvist, Torbjörn Strand och Sofia Smedberg.
Stor församling
För drygt två år sedan gick de två stora församlingarna, Kloster respektive Fors, samman
till en enda – Eskilstuna församling. Den har
120 anställda och åtta kyrkor. Fors kyrka, intill
ån, är från 1000-talet. I innerstan ligger också
pampiga Klosters kyrka med två torn. Utanför
centrum hittar vi Ansgarskyrkan, Mariakyrkan,
S:t Andreas, S:t Pauli, S:t Petri samt Tomas­
kyrkan. Dessutom finns Sjukhuskyrkan på
Mälarsjukhuset och Högskolekyrkan på
Mälardalens högskola.
PORTALEN 1/2012
13
Intranätet enkelt och
billigt på sikt
När Svenska kyrkans intranät lanserades var det självklart för Åker-Länna församling att hänga på. Erfarenheterna är blandade. Somligt fungerar mycket
bra, annat inte alls. TEXT OCH FOTO KARIN REIBRING
Åker-Länna församling
finns även på facebook.
Där kan man även ange priori– Det handlar om att göra komteringsgrad och status – det vill
munikationen enklare och bilsäga hur långt arbetet fortskriligare på sikt, säger kyrkoherde
dit. Risken att något försvinner
Fredrik Lundkvist.
är mycket mindre än när man
I Åker-Länna hade man tänkt
skriver på papperslappar.
att förtroendevalda och så små– En sak vi tyckte skulle bli
ningom även frivilliga skulle finväldigt bra var att kunna skicka
nas med i intranätet.
ut information till våra frivilliga
– Att skicka tio sidor till var
konfirmandledare inför lektiooch en kostar massor i porto. Fredrik Lundkvist
nerna. Men vi upptäckte snart
Här finns pengar att spara, säger
att hos dem som hade nyare datorer fungFredrik Lundkvist. En del var inte jätteerar det inte, berättar Fredrik Lundkvist.
glada, men alla accepterade förändringen.
– Programvaran i intranätet uppdateras inte i samma takt som nya program­
För drygt ett år sedan delades personliga
varor kommer ut.
inloggningsuppgifter ut till anställda och
Problemen med intranätet är störst
kyrkorådet. Sistnämnda hade dittills fått
bland yngre. Många tonåringar har fått
information via e-post, församlingens
nya, bärbara datorer via skolan. Att ändra
hemsida och frankerade brev.
inställningar i dessa är inte tillåtet.
Kyrkorådet har ett eget så kallat sam– Vi var tvungna att flytta kommunikaverkansrum i intranätet. Även vaktmästionen till facebook, säger kyrkoherden.
tarna har ett eget rum. Tidigare fanns två
Där har både konfirmander och konfirpärmar där man satte in lappar om sådant
mandledare varsin grupp. Men det bästa
som behövde åtgärdas. Nu skrivs det på
är om intranätet kan användas eftersom
intranätet och kvitteras när jobbet är klart.
14
PORTALEN 1/2012
ett samverkansrum i intranätet är mycket
vassare och har fler möjligheter än en face­
bookgrupp.
Fredrik Lundkvist menar att om Svenska kyrkans intranät bara uppdateras tillräckligt
snabbt, är det väldigt bra.
– Vi tänker snart lägga över vårt kalen­
darium med gudstjänstplanering och förrättningar dit. Kommunikationen med olika grupper blir betydligt enklare. Och våra
anställda kan kommunicera med ­anställda
i andra församlingar.
Kommentar från nationell nivå
Portalen har fått en skriftlig kommentar från
Åsa Engström, som arbetar centralt med intranätet:
Intranätet fungerar bra i nya datorer men
ibland kan man behöva göra vissa inställningar
för att kunna använda sig av vissa funktioner.
Vi jobbar just nu med att se till att administrationen av intranätet stöds av fler webbläsare.
Foton magnus aronson
Kyrkan på
facebook
Både stiftet och flera församlingar
finns på facebook. En av dem är
Oxelösund som hoppas på att
de sociala medierna ska locka till
vitala debatter bland församlingsmedlemmarna.
Text Susanne Sawander
Redan på hemsidan syns det att Oxelösunds församling skiljer sig och sticker ut. Den vittnar om att här
finns ett alldeles eget uttryck.
– Det stämmer, vi satsade på en egen plattform
som vi hoppas tydligare speglar vår verksamhet,
säger Joachim Forss vid Oxelösunds församling.
Han är drivkraften bakom att församlingen sedan ett par år också finns på facebook och snart
också på twitter. I dag har facebooksidan ungefär
250 medlemmar, vilket han anser som en hygglig
siffra. Hittills har församlingen mest använt facebook till att förmedla information och ibland har de
lagt ut bilder från tidigare evenemang. Men något
debattforum har sidan inte blivit.
– För att det ska ske tror jag att vi måste bjuda
in till samtal genom att ställa frågor. Vi ska lägga
upp en ny sida inför ett särskilt evenemang nu i
vår och där tänkte vi agera lite mer och försöka få
till en diskussion.
PORTALEN 1/2012
15
Fram för mer digitalt
och mindre papper
Medielandskapet och våra kommunikationskanaler har förändrats
snabbt de senaste åren. På Strängnäs stift tror man på att kombinera digitala medier med mer traditionella kanaler, bara man har
en plan och anpassar sitt innehåll till målgruppen.
Text Cecilia Bengtsson • foto albin andréasson
– Jag tycker mig se en tydlig och nyttig trend inom kyrkan med mer webb och e-post. Här tycker jag
faktiskt att kyrkan legat lite efter övriga samhället. Vi måste av både miljömässiga skäl och kostnadsskäl minska på våra pappersproduktioner och utskick, konstaterar Pia Andersson, kommunikatör
på Strängnäs stift.
Men hon konstaterar också att det inte är så lätt. Det kräver mer av mottagaren, att man själv
förstår vikten av att läsa sina mejl, söka och gå in på webbplatser och så vidare. Ett personligt ansvar.
Allt kommer inte längre serverat i brevlådan.
– Det är nog bara att acceptera, fortsätter hon. Men den som skickar via e-post eller lägger på webben måste ju också göra sitt innehåll så intressant och lockande att mottagaren vill öppna och läsa mer.
Nyhetsbrev via e-post är en kanal som Strängnäs stift använt sig av i många år, och sedan ungefär
ett år tillbaka har brevet helt ny layout och form. Under årsskiftet har man också ökat antalet prenumeranter på nyhetsbrevet till 1 200 genom att hämta e-postadresser till medarbetare ute i församlingar.
16
PORTALEN 1/2012
Låt besökarna
känna igen
Svenska kyrkan
på webben
Ordet kommunikation kommer av
latinets ”communicatio”, som betyder
ömsesidigt utbyte eller i dagligt tal
överföring av information.
– Vi märkte nämligen att nyhetsbrevet som går till en församlings gemensamma e-postadress inte alltid
når fram till rätt personer. Vi hoppas
att på detta sätt bättre nå fram med
vår information och våra inbjudningar till den som faktiskt ska ha
den – utan att skicka papper, säger
Pia Andersson.
Strängnäs stift har papperstidningen
Portalen som en kanal för inspiration och församlingsexempel inom
olika områden. En produkt man
är väldigt nöjda med och som har
många ­läsare. Men en stiftstidning
eller ett församlingsblad som ska
produceras och distribueras kostar
mycket pengar.
– Så är det absolut. Vi har 2012
dragit ned till sex nummer per år istället för sju, vi behövde helt enkelt
spara pengar som så många andra
verksamheter inom kyrkan, förklarar
Pia Andersson.
Som kyrka måste man vara där
människor är och möta behovet av
närvaro, tillgänglighet och gemenskap även på webbar och i sociala
medier. På nätet är kostnaden betydligt mindre.
– Det är svårt att ignorera att 4,5
miljoner svenskar finns på facebook.
Jag tycker absolut att församlingar
ska vara där, på ett eller annat sätt.
Man kan ju alltid diskutera hur man
ska använda mediet. Vi är väl rent
allmänt lite dåligt på att uppmana till
kommunikation och diskussion, och
ganska duktiga på att använda sociala medier som ytterligare en anslagstavla för våra aktiviteter. Våga prova
något annat, säger Pia Andersson.
För varje kanal eller medium som används bör det finnas en plan och ett
syfte och försöka målgruppsanpassa
och tänka på mottagaren. Strängnäs
stift har externwebb och intranät
i Svenska kyrkans webbverktyg
Content studio.
– Jo, det kändes ganska självklart
för oss att vi som stift ska vara en del
av helheten. Och det gemensamma
verktyget blir dessutom mycket billigare än att ha ett helt eget system
att utveckla och betala för. Vi försöker målgruppsanpassa så gott det går
med den externa webben för allmänhet och press och intranät för oss
kanslianställda och församlingarnas
medarbetare, säger Pia Andersson.
Men, konstaterar hon, ibland ligger
samma sak på flera ställen och människor hittar tyvärr inte i alla fall. Man
måste alltid utveckla och försöka
tänka nytt. Kommunikation är något
man aldrig blir ”klar” med.
Svenska kyrkans gemensamma webbplats ska förmedla ett
sammanhållet och enhetligt utseende där besökarna känner
igen Svenska kyrkan.
text pia andersson
Ett gemensamt verktyg innebär att istället för
att arbeta med teknik så kan församlingen ägna
sig åt att skapa bra kommunikation med besökarna och en webbplats med bra innehåll.
Teknikutveckling sköts centralt av webbförvaltningen på nationell nivå.
Webbverktyget, Content Studio kan användas från alla datorer med internetuppkoppling
och Internet Explorer 7 eller senare och används för extern webbplats och för intranätet.
Idag har 567 enheter inom Svenska kyrkan valt
att vara med i den gemensamma webben.
Content Studio, innehåller färdiga designmallar. I mallarna ligger förbestämt vilket
typsnitt det ska vara i menyer, rubriker och
brödtexten, vilken färg det ska vara på länkar,
och var bilderna kan placeras. Det finns också
specialfunktioner, klara att snabbt lägga in på
olika webbsidor.
Att vara med i den gemensamma webben
kostar 2 400 kronor om året (per ekonomisk
enhet).
Vill man även ansluta sig till intranätet är
kostnaden beroende av antal anställda. För en
församling med exempelvis 40-49 anställda
(räkna inte med frivilliga och förtroendevalda)
är kostnaden 4 000 kronor per år.
FRÅGOR?
Frågor om Content studio och avtal
http://internwww.svenskakyrkan.se/webbhjälp
E-post [email protected]
Telefon 018-16 97 00 (knappval 2).
Utbildningsdagar i stiftet 2012
• Lär dig grunderna i webbverktyget
Content studio. 11/10 (heldag)
• Webbverkstad med eget arbete vi frågar och hjälper varandra.
12/4 samt 14/11(eftermiddag)
PORTALEN 1/2012
17
Biskopen
krönikör
i KKuriren
Sedan juldagen är biskop
Hans-Erik Nordin krönikör i Katrine­holmsKuriren. En stimulerande
uppgift som han tackat ja till för att det
är viktigt att kyrkans representanter finns
i offentligheten, säger Hans-Erik Nordin i
en intervju i Katrineholms-Kuriren.
Precis som andra branscher har kyrkan ett fackspråk.
Nedan hittar du några ord du kanske undrat över
men inte vågat fråga om…
Text Pia Andersson • Illustration Stina Bernström
Apostel
Det grekiska ordet ”apostolos” betyder ombud, sändebud.
Apostlar är en gemensam beteckning på den första kristna generationens ledande grupp. Vanligtvis används beteckningen
för Jesu lärjungar.
Celebrera Den präst som leder firandet av mässan (gudstjänst med nattvard) är celebrant.
Ekumenik
Kommer från grekiskan och kan översättas med världsomfattande. Begreppet används om kyrkornas och de kristna
samfundens arbete för enhet, man brukar också räkna med
dialog med andra religioner.
Episkopal Kommer från grekiskans ”episkopos”, som kan översättas med
tillsyningsman, biskoplig. Kyrkor eller samfund som leds av
biskopar kallas episkopala.
Epistel
Nya testamentets brev kallas epistlar. Största delen av dem är
skrivna av aposteln Paulus.
Kaplan Gammal beteckning på en präst som var kyrkoherdens
­medhjälpare i större pastorat. Idag är kaplaner präster med
speciella uppgifter, exempelvis domkyrkokaplan.
Katekumenat Ordet är släkt med grekiskans ord ”katechein” och kan översättas med ”att vägleda, handleda, undervisa”. Inom Svenska
kyrkan handlar det om grupper och kurser kring vuxenväg
till tro.
Kommunion Gemenskap. Ordet används om nattvardens måltid.
Kyrkoordningen
Kyrkoordningen är Svenska kyrkans eget regelverk. Den ersatte kyrkolagen år 2000 när staten och kyrkan skiljdes åt.
Sakrament Kommer från latin och betyder helig handling, något som ger
eller förmedlar Guds gåvor. De två sakramenten i Svenska
kyrkan är nattvarden och dopet.
PORTALEN 1/2012
Svar: Apostel
18
S:t Nicolai kyrka i
Örebro bjöd in
till drop-in-dop
Kom som du är – och bli
döpt redan samma dag, i
kyrkan. En lördag i februari bjöd S:t Nicolai kyrka i
Örebro in till drop-in-dop.
– Vi ville ge människor möjlighet att
döpas på ett enklare vis, säger prästen
Magdalena Sjöholm.
En del döps som barn, andra som konfirmander eller vuxna. Men den allmänna
bilden är nog att Svenska kyrkan har ett
enda sätt att bjuda in människor till dop,
tror Magdalena Sjöholm:
– Då ringer man och bokar tid för
dop för sitt barn i kyrkan och sedan träffar man prästen när dopdagen närmar
sig. Dopet sker sedan på den bestämda
dagen. Med drop-in-dop kan vi ordna
alltihop på en och samma dag. Ett komplement, för att göra doptillfället enklare
och mer lättillgängligt för dem som önskar ha det så. Samtidigt visar vi tydligt att
man kan döpas i Svenska kyrkan även
som äldre barn, ungdom och vuxen.
Foto Martin Garlöv
Kyrkligt värre
Teaterproffs tipsade textläsare
En söndageftermiddag i januari träffades
ett drygt femtontal kyrkvärdar, gudstjänstvärdar och ljudskötare i Lerbäck-Snavlunda
församlingar. text och foto Hans-Eric Hägg
Platsen var Snavlunda kyrka och gruppen fick ett uppskattat besök av
Jenny Gille. Tillsammans med sin man Johan driver Jenny Lerbäcks
teater som verkligen etablerats och fått gott renomé i hela Närke för
sina familje- och vuxenföreställningar. På ett engagerat och mycket
kunnigt sätt gav Jenny Gille tips och råd hur textläsningarna i våra
gudstjänster kan bli ännu bättre. Genom exempelvis små pauser i
läsningen, genom betoning av vissa ord, genom att ibland dämpa sin
röst kan lyssnarnas uppmärksamhet fångas ännu mer. Många deltagare prövade på textläsningar och förbättrade sin läsning påtagligt
genom dessa goda råd. Kyrkoherde Marieanne Mossklint tog initiativ
till samlingen som verkligen gav mersmak. Fortsättning följer!
På gång i
April–maj 2012
Vårläger med DÅM.
Svenska kyrkans unga
30/3–1/4
Svenska kyrkans ungas distriktsårsmöte. I Mariefreds
församlingshem.
Att möta och arbeta med människor med
funktionshinder 2/4
En inspirationsdag med föredrag och teater. I Strängnäs.
Webbverkstad
12/4
För dig som arbetar i Svenska kyrkans verktyg Content
studio. I webbverkstan ges en möjlighet att arbeta tillsammans med andra och lösa webbproblem. I Strängnäs.
Människa i världen –
nationellt skolkyrkoforum
19/4
Vi åker tillsammans från Strängnäs stift till
Skolkyrkoforum i Skövde och till det gemensamma programmet. Vi har också egen tid samt uppföljning när vi
kommer hem.
Att hämta kraft och mod ur sårbarheten
17-19/4
Föreläsning av Jean Zaru från Ramallah, Palestina.
Samarrangemang med Eskilstuna församling. I
Eskilstuna.
Organisationsregistret24/4
Kursen ger grundläggande kunskaper om Svenska kyrkans organisationsregister. För medarbetare inom expedition och administration. På Stiftsgården Stjärnholm.
Teaterproffs tipsade textläsare från Lerbäck och Snavlunda församlingar.
Mötesplats: kommunikation och
kommunikationsstrategi24/4
Svenska kyrkans kommunikationsstrategi och vikten av
att ha en gemensam strategi presenteras.
Möt världen – bjud in
Ida på besök
Administrationsträffar
Ida Kuusinen har varit stiftets utsända i Filippinerna genom utbytesprogrammet Ung i den världsvida kyrkan. Hon är stiftsanställd på
halvtid från och med 16 januari och tre månader framåt. Boka in Ida
på besök i din församling! Begränsat antal besök – först till kvarn…
Är du mellan 18 och 30 år och själv vill delta i Svenska kyrkans
utbytesprogram Ung i den världsvida kyrkan kan du skicka in ansökan
för år 2012. Senast 1 mars vill Helena Puula Niemonen, internationell
sekreterare i Strängnäs stift, ha ansökan på bordet eller i e-postlådan.
Kontakta henne via mejl [email protected] eller
på telefon 0152-23418, för bokning och info.
Information och erfarenhetsutbyte för dig som arbetar
med KOB och KBOK samt för kyrkoherdar. I Kumla församlingshem respektive på Stiftsgården Stjärnholm.
Barndag
Mer information om kurser och arrangemang samt kontaktpersoner
och anmälan finns på www.strangnasstift.se under Kurser och utbildningar.
Redaktionsråd
grafisk form
Hemsida
Utgivare Stiftsstyrelsen
i Strängnäs stift
Pia Andersson
Eva Andersson Wahlkvist
Nils-Åke Carlsson
Anna Güthlein
Agneta Larsson
Gunnel Mellqvist
Anneli Elfving
www.solodesign.se
www.svenskakyrkan.se/strangnasstift
Adress
Inger Andersson
Månd–tors fm 0152-234 29
[email protected]
Hans-Erik Nordin
Redaktör
Cecilia Bengtsson
www.bengtssonx2.se
[email protected]
070-252 11 87
Strängnäs stiftstidning
Box 84, 645 22 Strängnäs
15/5
En dag för alla sinnen – för barnen men också för ledarna
och föräldrarna. Samarbete med Svenska kyrkans unga.
På Stiftsgården Stjärnholm.
Strängnäs stiftstidning
Ansvarig utgivare
25/4 och 26/4
Adressändring
Telefon
0152-234 00
Omslagsfoto: Py Bäckman, intervjuad
O R T AGustav
L E N 5 / 2Kaiser.
0 1 1 19
på sidan 10.PFoto
Posttidning
B
Begränsad eftersändning
Vid definitiv efter­
sändning återsändes
­tidningen med nya
­adressen noterad
Strängnäs stift, Box 84, 645 22 Strängnäs
www.svenskakyrkan.se/strangnasstift
internwww.svenskakyrkan.se/strangnasstift
Bilden ovan visar hur jag ser mig
själv. Den stora bilden till vänster
visar mitt verkliga jag. Herre
över skokartonger. Beredd att
vila varhelst ett tillfälle erbjuds.
Mediterar. Tänker. På fyrbenta
varelser. Och tvåbenta. Livet.
Skönaste sovplatsen
Jag gillar att ligga under täcket. Men även i den
gamla soffan och i garderoben. Det varma och
lena fönsterbrädet av marmor är också skönt.
Balkongen är däremot laddat område.
7 kilo muskler, kyrkkatt i Olaus Petri församling i Örebro
Sixten – the cat
Roligaste leken
Blinkleken! En av mina människor, Lars B
Stenström brukar undra vad det är för fel på
ögonen. Blinkningarna berättar att jag mår bra.
Trivs. Jag jobbar inte med ögonlocken för att få
bort skräp. Mina blinkningar är signaler. Om att
vi hör ihop. Människan och jag.
När jag är hungrig
När jag vill skaffa mat varvar jag svaga små jämrande läten och ynkliga ljud med att öppna byrålådor, krafsa upp garderobsdörrar. Och föra
oväsen på alla upptänkliga sätt. Jag rullar runt på
köksmattan. Stryker mig mot fötter och ben. Det
brukar funka. Husse blir till och med glad. När jag
njuter, njuter han. Vilken härlig dag, säger han.
Betydelsen av ordet kattvakt
Jag håller koll. Vaktar. Ser till att hantverkare gör
vad de ska! På lagom avstånd, gärna uppflugen
på en soffrygg eller en byrå. Ibland muttrar jag:
Du rör inget annat, bara så du vet! Jag ser dig!
Komma hit och bete sig. Till sist följer jag be-
sökarna ut i hallen och går sedan en runda. För
att säkra huset.
Bästa kommunikationstipset
Ibland kallas jag för chatten istället för chat noir
et blanc. Jag gillar att kommunicera. Jag är bra på
att variera tonfall och styrka. Mina människor frågar vad jag vill. Då lägger jag huvudet på sned och
vallar dem till matskålen. Ibland är de trögtänkta.
Fattar ingenting. Då går jag iväg. Med högburet
huvud och jamar ilsket. Nästan mänskligt.
Tankar om det här med dop
på ängar och i hagar
Jag vill ju knappast att jag och mössen ska ha
byggnaden för oss själva. Vi tänker inte bli de
sista flitiga kyrkbesökarna! Det blir ju svårt med
kyrkomusik och psalmer därute i grönskan.
Tacka vet jag kyrkoorgel och höga valv.
Om landstingets porrfiltret i media
Normalt har min blogg kanske 70 läsare. Helt
plötsligt hade jag 20 000! Bara på grund av ett
porrfilter på landstingets server. Tänk vad en
liten artikel i tidningen kan göra. Människan
ville att jag skulle prata med pressen. Fick han
sköta. Elegant som jag är kunde jag låta mig foto­
graferas. Blir stiligt. Passar mig. Kolla om du har
lust. http://kattsixten.blogspot.com