PORTALEN 1/2012 Strängnäs stiftstidning www.svenskakyrkan.se/strangnasstift Intervju med Py Bäckman ORD sidan 10 och kommunikation Sju vita år – om att vara döv och prata på teckenspråk sidan 6 Kyrkligt värre ord du undrat över men kanske inte vågat fråga om… sidan 18 ”Vi själva är verktygen, säger diakon Elisabeth Karlsson Ellkvist i Eskilstuna.”sidan 13 Vi är i ordbranschen ”Vi är i ordbranschen!” Kommentaren fick mig att haja till. Så vanvördigt det lät. Tanken snuddade vid en strof av Tranströmer ”… ord, ord men inget språk…”. Text Kerstin Alberg, biträdande stiftsdirektor Ordbranschen, det kanske inte är så vanvördigt som det låter. Det var troligtvis ordet bransch som kändes ovant i sammanhanget och ledde tankarna till innehållslöst och tomt säljsnack. Vid läsning av Johannesevangeliet blir det tydligt att kyrkan verkligen är i ordbranschen: ”I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud/ /Och Ordet blev människa och bodde bland oss…” i myllan”, att gasa och bromsa samtidigt. Vara på tå ska motverka att vi krampaktigt håller fast vid det gamla och blir frånsprungna av samtiden. Förändring kan väcka känslor av olust och rädsla. Därför kan det vara nödvändigt att påminna sig om risken att, i självgodhetens och självtillräcklighetens namn, sluta sig kring sig själv. Vaksamheten mot att kristna gemenskaper antar drag av slutna reservat över en förgången tid måste alltid finnas. Det kan tyckas enkelt att vara i ordbranschen i en kristen kyrka. Ordet finns ju redan och det är väl bara att prata på och frimodigt uppmana folk att läsa evangelierna! Men det är inte enkelt och har säkerligen aldrig varit enkelt för evangeliets ord att landa i våra mänskliga hjärnor, hjärtan, händer och fötter för att kunna omsättas i livets praktik. Kyrkans uppdrag att sprida evangeliet om Jesus har alltid mött nya frågeställningar och därför behövt söka nya former, översättas till nya förhållanden och anta nya utmaningar. Det är inget nytt för vår tid. Det nya för vår tid är att förändringstakten har ökat. Samtidigt måste vi påminna oss om att även möjligheterna att kommunicera budskapet har ökat. I en tid av ständiga förändringar är det klokt att både ”vara på tå” och ”stå stadigt Att stå stadigt i myllan betyder att veta sitt ursprung och värna det grundläggande uppdraget. Om förändringens vindar gör att vi likt rotvältor dras upp ur sammanhanget finns risken att orden blir innehållslösa och klingar tomt och att handlingarna i Kristi efterföljd uteblir. Ord och handling ska följas åt. Handling ger orden innehåll, gör att de blir trovärdiga och relevanta i sin tid. När evangeliet om Kristus landar i vårt medvetande och omsätts i praktisk handling här och nu – då orden blir levande – då är det härligt att ”vara i ordbranschen”. Kerstin Alberg ”Handling ger orden innehåll” 2 PORTALEN 1/2012 Foto Magnus Lönn UNDRIEN en fantastikutställning av Magnus Lönn visas på Stora konsthallen i Ronneby samt senare i vår på Kulturmagasinet i Sundsvall. Innehåll Vi är i ordbranschen 2 Sociala medier – nu eller aldrig? 4 Sju vita år 6 Människan den viktigaste kanalen 9 Ord som tröst 10 Självbilden avgörande 12 Intranätet enkelt och billigt på sikt 14 Kyrkan på facebook 15 Fram för mer digitalt och mindre papper 16 Låt besökarna känna igen Svenska kyrkan på webben 17 Kyrkligt värre 18 Notiser 18 På gång 19 Nyfiken på Sixten – the cat 20 Sociala medier nu eller aldrig? – Kyrkan måste börja konversera och möta sin publik där den befinner sig. Det säger trendanalytikern Göran Adlén som efterlyser webbsända begravningar och präster på facebook. Text Susanne Sawander • foto Anna-Lena Ahlström Tänk ett digitalt debattforum där prästen veckan före predikan frågar sin publik vad de anser om ämnesvalet, vilka infallsvinklar de önskar få genomlysta, vilka aspekter de tycker är viktiga. Betänk att samtalet fortsatte dagarna efter predikan och att publiken sinsemellan började diskutera. Ett ständigt flödande samtal om livets väsentligheter. Det skulle – och borde – absolut kunna vara så, säger Göran Adlén, trendspanare, författare och föreläsare som under hösten turnerat runt inom Svenska kyrkan och pratat just om hur kyrkan kan använda sig av 4 PORTALEN 1/2012 sociala medier. – Egentligen vore det självklart att kyrkan jobbade på det här sättet. Faktum är att kyrkans ämnesområde är hetare än någonsin, människor är oerhört intresserade av existentiella frågor. Kyrkan är experter men förmår dessvärre inte ta plats på arenan. Situationen är att likna vid ett öppet mål. Så vad handlar det om? Dåligt självförtroende, tror Göran Adlén men också okunskap, framför allt inom ledningen, om vikten att utnyttja den teknik som finns. – Det är ingen slump att livsstilscoacher utan egentlig utbild- ning lockar storpublik – de är helt enkelt duktiga på att marknadsföra sig, de använder twittrar och facebook i professionellt syfte. När det gäller kompetens och utbildning är kyrkan överlägsen alla dessa livsstilscoacher. Problemet är att kyrkan inte möter människorna där de befinner sig. Så vad göra? Att som församling starta en facebooksida är för all del ett sätt. Men risken är att sidan bara blir en enväga informationskanal och förmodligen ganska tråkig. För att få till en dynamik måste sidan i så fall bjuda in till diskussion. Nej, ’’ Kyrkan är trendigare än någonsin. Problemet är att de inte förstår det själva. Göran Adlén menar att det handlar om att få enskilda medarbetare att professionellt använda sociala medier, bjuda in till digitala samtal och därmed marknadsföra kyrkan. – Prästerna och andra inom kyrkan måste inse vikten av det personliga varumärket. Själv använder jag facebook och twitter i rent kommersiellt syfte där jag för ut mina idéer och tjänster, bjuder in till samtal och diskussion. Det kan kyrkan också göra. Människor vill konversera, delta och diskutera inte bara agera lyssnare. Ska kyrkan hänga med på tåget måste de kliva på nu, konstaterar Göran Adlén. Inte vänta, inte säga nej eller kanske sedan, utan våga prova olika sätt. Nu. Facebook, twitter är självklarheter. Men ny teknik kan också användas till att exempelvis direktsända begravningar eller dop på nätet för de vänner och anhöriga som av olika skäl personliga inte kan närvara. – Kyrkan måste förstå att de inte i alla lägen kan vänta sig att publiken kommer till dem. De måste möta människor där de är. För intresset finns – kyrkan är trendigare än någonsin. Problemet är att de inte förstår det själva. ’’ foto janne dahlqvist PORTALEN 1/2012 5 Sju vita år Alla vill ha det kristna tilltalet på sitt eget hjärtats språk. För döva innebär det på teckenspråk. Framhållande av det svenska språket i samhället kan för döva ibland upplevas förtryckande. Det säger Jessica Lindberg som var projektledare i översättningsarbetet Bibeln på teckenspråk och har skrivit boken ”Och ordet blev tecken”. I den berättar hon om processen i projektet och hur det är att vara döv i Sverige. Text Anita Jonsson • foto dag tuvelius Att vara döv innebär en kulturell, social och språklig identitet. För de barndomsdöva är teckenkommunikationen det första och viktigaste språket. Teckenspråket är ett eget språk, med en lika avancerad grammatik som talade språk. Alltså inget konstruerat substitut till det talade språket. Det är ett rikt språk som vuxit fram helt naturligt anpassat efter rådande omständigheter under en lång tid. – Teckenspråket har till exempel flera tecken för dop så man kan styra människors tankar beroende på vilket tecken man väljer, säger Jessica Lindberg. Svenska är ett inlärt andra språk för barndomsdöva som används för att läsa och skriva. Och precis som för oss alla som lär sig ett främmande språk lyckas en del bättre och andra sämre. Vuxendöva har svenska som sitt första språk. 6 PORTALEN 7/2011 Att växa upp i en hörande familj som döv utan ett eget språk har för många varit en svår period. Den brukar kal�las de sju vita åren av många äldre döva. De hade inte samma stöd som barndomsdöva kan få idag. De hamnade på olika skolor, kanske internat och därifrån finns många inte sällan smärtsamma erfarenheter. Mycket är byggt på ljud i kyrkan och vid gudstjänster. Den vackra akustiken i många kyrkor lämpar sig ju för ljudmässiga evenemang. Men den kristna grundtanken är att evangeliet om Jesus Kristus måste vara tillgängligt för människan på hennes eget språk, i hennes egen kultur. Kyrkoordningen bekräftar teckenspråket som ett av vår kyrkas språk och sedan 1991 har varje stift ansvaret för främjandet av den tecken­språkiga verksamheten inom Svenska kyrkan. Döva har rätt att få kyrkliga hand­lingar som dop, konfirmation, bröllop, vigsel och begravning samt ­själavård och övrig församlingsverksamhet på teckenspråk. Projektet med att översätta hela Bibeln på teckenspråk var ett led i bekräftelsen och mellan 1998 och 2008 hann man med Markusevangeliet, Boken om Jona, Apostlagärningarna 1–11:18 och Ett år med Bibeln som innehåller minst en text för varje söndag och helgdag. I Strängnäs stift finns cirka 25 procent av landets alla döva. Det innebär att man har en ganska utbyggd teckenspråkig verksamhet. De flesta av stiftets medarbetare för den teckenspråkliga verksamheten finns i Örebro och förutom den vanliga verksamheten kommer man att erbjuda drop-in-dop för döva där i februari för första gången. – Det är viktigt att bli döpt på sitt eget språk, säger Caroline Edlund, stiftsadjunkt i Strängnäs stift. I Örebro finns även en väntjänst för döva helt gratis som kallas SOLteam. Sol står för Stödja Och Lyssna. Men all verksamhet som ordnas kräver ju även intresserade deltagare och även om aktiviteter ordnas så är det inte säkert att människor kommer. – Öppna cafeér och babycafeér är populära, säger Caroline Edlund. Hon berättar också att det finns en dröm hos många att just få ha en egen präst som har samma livsvillkor som man själv har. Att bli förstådd och igenkänd i det man berättar är ju oerhört viktigt för alla. Och att se ett tecken och förstå vad det betyder är ju inte samma sak Jessica Lindberg Caroline Edlund som att bottna i förståelsen. Men precis som för alla som söker själavård handlar det ju att om att mänskliga erfarenheter ska mötas och oavsett språk kan mötet bli en gåva. Teckenspråkig verksamhet För svenska kyrkans teckenspråkiga arbete krävs teckenspråkiga medarbetare. Det finns en döv präst i Härnösand samt en diakon i Göteborg och ett trettiotal teckenspråkiga medarbetare på andra håll inom Svenska kyrkan. I Strängnäs stift finns cirka 25 procent av landets alla döva. De flesta bor i Örebro, därför finns också den mesta verksamheten och de flesta av medarbetarna för det teckenspråkiga arbetet i Örebro. Strängnäs stift har en präst, en diakon och en pedagog som är teckenspråkiga och anställda på heltid. Döva har rätt att få kyrkliga handlingar och själavård på teckenspråk så vid behov i den egna församlingen kan man kontakta stiftet för hjälp. Stiftet har också tagit fram 5 filmer på teckenspråk om Strängnäs stift och dess verksamhet. Se gärna på www.strangnasstift.se under fliken Det här är Strängnäs stift/Flerspråkig kyrka. Material på teckenspråk På gång i Örebro 2001 fick de döva för första gången en bibelbok på teckenspråk. Nu finns det en hel del annat material att ta del av. Som döv i Strängnäs stift kan du få besök av väntjänsten. De håller till i Örebro och kallas Sol-Teamare, vilket står för Stödja Och Lyssna. Det är helt gratis. En av dem är Elisabeth Sevelin och är utbildad vid Örebros Folkhögskolas uppdragsutbildning. • Delar av kyrkohandboken finns översatt till teckenspråk. Finns att få gratis på video och dvd. • Bibeln för barn och vuxna på teckenspråk. Dvd:n innehåller åtta bibelberättelser. • Bibeln på teckenspråk finns utgiven på vhs och dvd: Markusevangeliet, Boken om Jona, Apostlagärningarna 1–11:18, Ett år med Bibeln (minst en text för varje söndag och helgdag året runt ). • Dessutom finns boken ”Och ordet blev tecken” av Jessica Lindberg som berättar översättningsprocessen samt hur det är att vara döv. • Teckenspråkig gudstjänst en gång i månaden • Teckenkör • Babycafé • Bibelsamtal • Café Nikolai – en gång i månaden • Drop-in-dop i Örebro – i februari för första gången PORTALEN 1/2012 7 8 PORTALEN 7/2011 Människan den viktigaste kanalen – De viktigaste informatörerna är de som själva deltar i kyrkan. Jag vill stimulera dem att berätta vidare. Den grundhållningen har kyrkoherde Lars Ekblad i Tysslinge. Text Karin Reibring • foto lars ekblad – Vi har ett nytt medielandskap med nya sätt att kommunicera. Det är viktigt att hänga med. Men också att vara medveten om att det nya inte slagit igenom hos alla, betydligt mindre hos äldre än hos yngre. Det ena får inte utesluta det andra. I Tysslinge församling bor 5 000 invånare. Här ligger tre kyrkor – Tyss­ linge, Gräve och Vintrosa – samt S:t Josefs kapell i Garphyttan. Bland de 13 anställda finns ingen särskild som jobbar med just kommunikation. – I så fall är det jag, säger kyrkoherde Lars Ekblad. Det är han som ligger bakom hemsidan. Lars Ekblad är en flitig fotograf. Hemsidan innehåller ovanligt många foton, bland annat bilder på nydöpta barn. Dessa går att skicka som elektroniska vykort. Redan vid dopsamtalet frågar Lars Ekblad om det är okej att foton från dopet läggs ut på hemsidan. Även andra bilder finns att skicka som vykort. Inför jul och påsk byts natur- och kyrkomotiven ut mot juloch påskkort. Med hemsidan och bilderna vill Lars Ekblad ”ge en doft av församlingen”. Chansen är stor att få se sig själv på bild för den som deltagit i något. Alla nyinflyttade får en skriftlig hälsning från kyrkoherden. Där berättar han om kyrkans gudstjänster och erbjuder sig att välsigna det nya hemmet. Han erbjuder också ett månadsbrev. Månadsbrevet har funnits i alla 35 år som Lars Ekblad varit präst här. Han och komminister Johan Bremer turas om att skriva. Brevet innehåller en blandning av konkret information och personliga reflektioner, ibland ganska djupa sådana. Vem som vill kan anmäla sig som mottagare och välja om brevet ska komma i kuvert eller som e-post. Det går även till barngruppernas föräldrar. Kommunikation är mycket mer än foton och skrivna ord. Det handlar om tonfall, tid och till exempel hur man svarar i telefon. I Tysslinge svarar medarbetarna ”Tysslinge församling” följt av för- och efternamn. – Jag lyfter ofta fram bemötandet, inte minst vid nyanställning av vaktmästare och kyrkogårdsarbetare. Jag säger att de är kyrkans ansikte utåt. Människor läser av kyrkan i dem. Lars Ekblad tror inte att det finns risk att tänka alltför mycket i moderna medier som hemsida och facebook. Lars Ekblad skulle ibland önska mer respons på de djupa frågor som ­berörs i breven. Känslan är ungefär den­samma som när ingen kommenterar predikan. – Har vi inget språk för tro i Sven­ ska kyrkan? funderar Lars Ekblad. Alla nyfödda med minst en förälder i Svenska kyrkan (övriga barn känner man inte till) inbjuds att genom dopet bli delaktiga i kyrkans liv. – Vi är måna om att inbjudan ska gälla mer än själva dopakten, säger Lars Ekblad. När höstterminen kör igång får barn, som är i rätt ålder för verksamheten, brev med inbjudan. Tonåringar i lämplig ålder välkomnas till konfirmandgrupp. På fredagar har kyrkorna i spridningsområdet en gemensam annons i Nerikes Allehanda. Inför särskilda evenemang skickar man in blänkare till tidningens vinjett ”Örebro idag” liksom till lokalradion, och sätter upp affischer. Ibland skriver Lars Ekblad inbjudningar på facebooksidan ”Vad händer i Garphyttan?” Församlingsblad, som delas ut till alla hushåll, finns inte. Däremot fick alla invånare inför jul en folder om julens gudstjänster. – Jag vill framför allt upplysa om att kyrkan är barnvänlig, berättar Lars Ekblad. Hans grundhållning är att de viktigaste kanalerna går genom de människor, som deltar i kyrkan. Han räknar med att den information de får sprids från mun till mun. PORTALEN 1/2012 9 ORD som tröst Py Bäckman har skrivit texterna till Gabriellas sång och Stad i ljus – folkkär musik som tusentals människor hämtat kraft och mod ur. – Stad i ljus kom faktiskt till när jag behövde trösta mig själv efter förlusten av en person som var väldigt viktig i mitt liv. Text Cecilia Bengtsson • Foto Gustav Kaiser Det är något speciellt med ord som tonsätts. De når fram, nästan på ett ordlöst sätt. Precis som en predikan när den är som bäst. Orden lägger sig som bomull runt det som gör ont, och när orden sjunkit in känns livet mer meningsfullt – en påminnelse om att man inte är ensam. När Py Bäckman skrev Stad i ljus, som hon dessutom skrivit musiken till, gick den under arbetsnamnet Credo. Den är ett slags trosbekännelse och innehåller en önskan om att det ska finnas något mer efter det liv som är nu. Hon behövde själv känna hopp och tog pennan till hjälp. – Vi människor har ju erfarenheter som liknar varandra, det är nog därför samma text kan tala till så många olika sorters människor. Även om en sång har ett väldigt konkret tema kan den betyda något för den som går igenom något helt annat än det som texten handlar om. Personen i fråga kan ändå känna igen sig. Sånger har dessutom en förmåga att gå sin egen väg. Hur jag än tänker från början vet jag inte riktigt vad som kommer hända med de texter och den musik jag skriver. Det brukar dock alltid landa rätt till slut. Texten till Gabriellas sång kom till efter att Py Bäckman blivit kontaktad av Kay Pollack som regisserade filmen Så som i himmelen (2004). Han ville att hon skulle skriva texten till den sång som Gabriella, en av huvudpersonerna, spelad av Helen Sjöholm, sjunger i slutet av filmen. Sången handlar om att trotsa sin rädsla och våga ta livet i egna händer – ett centralt tema för hela filmen. Så som i himmelen blev en publiksuccé. Den var Oscarsnominerad för bästa utländska film och nominerad till åtta guldbaggar – trots att kritikerkåren gav den både ris och ros. Själva visan, Gabriellas sång, skördade dock bara framgångar och har sedan dess vandrat över världen. Den låg på svensktoppen sextioåtta veckor i streck och är översatt till bland annat afrikaans, engelska, japanska och tyska. Förfrågningar om rätten att översätta den även till andra språk kommer fortfarande in med jämna mellanrum. 10 PORTALEN 1/2012 Py Bäckman började som rockmusiker, först i tjejbandet NQB, sedan i Raj Montana band under 70- och 80-talet. Nu skriver hon ofta texter till musik som uppförs vid dop och begravningar, och till musik som sjungs av kyrkokörer runtom i landet. Hon gör även själv spelningar i kyrkor, långt ifrån den rockkarriär som allt startade med. Tillsammans med musikern Rune Broberg höll hon konserten med S:ta Katarinakören på Arnö utanför Nyköping, när de tjugofemårsjubilerade i höstas. – Att ha en konsert i kyrkan kan skilja sig mycket från att ha en konsert ute på något annat ställe tillsammans med ett rockband. De som kommer till kyrkan kommer för att lyssna. Jag vet att de är mycket uppmärksamma på texterna och dess betydelse. De berättar och frågar efter konserten. De vill veta hur man får tag i sångerna. Jag får veta hur de tycker och känner. Jag började som mycket ung att sjunga i kyrkan, och nu känns det som om jag ”kommit hem”. Cirkeln är med andra ord sluten. För några år sedan skrev hon Den gudarna älskar, en visa till en liten pojke som dog strax innan han föddes. En sång utifrån mammans tankar i­stället för Stad i ljus som föräldrarna först hade önskat. Py Bäckman kände att Stad i ljus inte skulle passa, han hade ju inte fått tillfälle att tänka de tankar som sången handlar om. – När jag såg den pyttelilla kistan förstod jag att jag hade gjort rätt. Föräldrarna blev tröstade. Mamman tyckte att orden kom från henne. Men ord och musik är inte bara tröst. – Själv lyssnar jag gärna på Elvis när jag ska koppla av. Mamma spelade ofta honom när jag var liten och jag blir fortfarande lugn av att höra hans röst. Bob Dylan lyssnar jag till när jag är krigisk, och Händels Messias sätter jag på när jag vill tänka på mormor som sjöng i kyrkokör. All musik, spelad i rätt sammanhang. kan ge något bra, även om jag har svårt att lyssna på nonsenstexter – om det inte är gladpop från 60-talet förstås. Fotnot Musiken till Gabriellas sång är skriven av Stefan Nilsson. Psalmer och annan kyrkomusik av Py Bäckman Utöver en mängd texter till artister som Sissel Kyrkjebø, Ann-Sophie von Otter, Elisabeth Andreasson och Nordmans tidigare låtar har Py Bäckman skrivit fyra psalmer som ingår i psalmbokstillägget Psalmer i 2000-talet som kom ut 2006. Hon har också skrivit sånger som spelas vid dop och begravningar eller av kyrko­ körer runtom i landet. Här är några av dem: Stad i ljus (text och musik) Lilla Liv (text med musik av Hans Kennermark) Vad är Gud (text och musik) Det sker ett under i världen (översättning av en norsk psalm) Den gudarna älskar (text och musik ) Där är tiden inte viktig (text och musik) Koppången (text med musik av Perra Moreus) Min plats på jorden (text med musik av Kempe/Hansson) Upp gläd er alla (Text med musik av Odd Nordstoga) PORTALEN 1/2012 11 Självbilden avgörande Kyrkan – ett ställe där man finklädd beträder någon annans mark. – Vi vill ta bort den bilden av kyrkan. Eskilstuna församling storsatsar på att hitta rätt språk och kontaktvägar till allmänheten. text karin reibring • foto Magnus Aronson, liten bild karin reibring 12 PORTALEN 6/2011 För ”redan frälsta” räcker predikoturer och annonser. De har redan hittat till kyrkan. Men hur nå övriga, det vill säga stora flertalet människor? Vilken klangbotten har de ord som används? – Orden ska smaka gott, de ska smaka närhet och inte distans. Det är väldigt viktigt hur vi formulerar oss, säger kyrkoherde Torbjörn Strand. Han tror att det bland folk i allmänhet finns en skev bild av kyrkan. Det är den man vill komma åt och genom kommunikation ersätta med en sannare och tydligare bild. Hur vet man då vem man själv är? Vilken ny bild ska ersätta den gamla? I Eskilstuna har alla varit med och kommit fram till tre ledord, som hela verksamheten ska baseras på, nämligen: ÖPPEN BERÖRANDE ANGELÄGEN Den miljon som Eskilstuna fått i tillfälligt församlingsbidrag från Svenska kyrkan centralt läggs på ett genomgripande arbete kring kommunikation. Idag arbetar fyra personer ­enbart med kommunikation. – Vi har lärt oss skilja på information och kommunikation, berättar Torbjörn Strand. Information är till exempel predikoturer. Kom­ munikation är att skapa en ton kring sig utifrån sin självbild – vilka vill vi vara? Det är att skapa relationer. Alla anställda deltar i arbetet. Att bestämma saker, som inte är förankrade, fungerar inte i längden. – Om man märker att den bild vi som jobbar i kyrkan har, inte stämmer med andras bild av kyrkan, gäller det att reflektera, säger Stefan Säfsten, chef för församlingens musikenhet. Eskilstuna församling försöker komma bort från vi och dom-tänkandet. – Vi är här i Eskilstuna tillsammans. Det är feltänk att bara vänta på att människor ska dyka upp i kyrkan, anser Torbjörn Strand. Kommunikation är mycket mer än logotyper, hemsidor och annon- ser. Alla, som jobbar med bokningar, har till exempel varit på kurs om hur man bemöter på ett bra sätt, leder samtal. Tonfallet när man svarar i tele­ fon kan ha stor betydelse. Kom­ munikation är både skriftlig och muntlig. Inte minst bland diakoner, som ofta träffar människor i nöd, är sistnämnda viktig. – Vi försöker ha en inre medvetenhet: Vad behöver jag kommunicera just nu till just den här personen? säger Elisabeth Karlsson Ellqvist, enhetschef för diakoni och samhälle. – Vi själva är verktygen. Det gäller att reflektera över sig själv, både som person, yrkesmänniska och relation till Gud, fortsätter Elisabeth. Både diakonerna och musikerna jobbar i nätverk med övriga samhället. Den här dagen har Stefan Säfsten varit på nätverksmöte men bland andra en jazzklubb, musikskolan och Scenkonst Sörmland. Musikerna möter alla – från ­dopet till graven och däremellan. – Vi pratar mycket om förhållningssätt och att vara goda ambassadörer för församlingen, säger Stefan Säfsten. Det blir ringar på vattnet när musiker pratar med körmedlemmar, som i sin tur uppmanar andra att komma. – Hur vi är och beter oss mot andra är själva grundbulten. Även i musiken är målet att kommunicera det kristna budskapet. Att få lyssna till musikstycken kan vara själavårdande. Stefan Säfsten tycker att man har en fantastisk tillgång till affischer, broschyrer och dessutom bra kontakt med lokaltidningarna. Tidigare producerade varje kyrka sin egen information. Nu har man tagit ett samlat grepp. Allt praktiskt är centraliserat till Kyrkans hus. – Vi har en speciell beställningsrutin med nära samarbete, berättar kommunikatör Sofia Smedberg. De i stadsdelskyrkorna ska inte behöva känna sig överkörda. Att återkoppla är mycket viktigt, annars kan vi ­kväva kreativitet. Eskilstuna församling kommu- nicerar både modernt och traditionellt. Hemsidan är mycket innehållsrik. Den som är vän på facebook får hela tiden veta vad som händer. Diakonerna leder samtalsgrupper för sörjande. Den inbjudan görs medvetet via traditionellt frankerat brev. – Kan för mycket modern kommunikation urvattna vårt ärende? funderar Torbjörn Strand. Vi får inte tappa kärnbudskapet. Medarbetarna ventilerar alla slags detaljfrågor: Vad gör människor med ett brev från oss? Hur läser de vår annons/affisch? Vad skriver vi och hur? Just nu ser man över eventuell telefonsvarare. För närvarande går det inte att lämna meddelande på växelnumret när växeln är stängd. Hur uppfattar folk oss? Hur tänker en vanlig Eskilstunabo när det kommer något från kyrkan? Eskilstuna församling tar krafttag när det gäller kommunikationen. Från vänster Stefan Säfsten, Elisabeth Karlsson Ellqvist, Torbjörn Strand och Sofia Smedberg. Stor församling För drygt två år sedan gick de två stora församlingarna, Kloster respektive Fors, samman till en enda – Eskilstuna församling. Den har 120 anställda och åtta kyrkor. Fors kyrka, intill ån, är från 1000-talet. I innerstan ligger också pampiga Klosters kyrka med två torn. Utanför centrum hittar vi Ansgarskyrkan, Mariakyrkan, S:t Andreas, S:t Pauli, S:t Petri samt Tomas­ kyrkan. Dessutom finns Sjukhuskyrkan på Mälarsjukhuset och Högskolekyrkan på Mälardalens högskola. PORTALEN 1/2012 13 Intranätet enkelt och billigt på sikt När Svenska kyrkans intranät lanserades var det självklart för Åker-Länna församling att hänga på. Erfarenheterna är blandade. Somligt fungerar mycket bra, annat inte alls. TEXT OCH FOTO KARIN REIBRING Åker-Länna församling finns även på facebook. Där kan man även ange priori– Det handlar om att göra komteringsgrad och status – det vill munikationen enklare och bilsäga hur långt arbetet fortskriligare på sikt, säger kyrkoherde dit. Risken att något försvinner Fredrik Lundkvist. är mycket mindre än när man I Åker-Länna hade man tänkt skriver på papperslappar. att förtroendevalda och så små– En sak vi tyckte skulle bli ningom även frivilliga skulle finväldigt bra var att kunna skicka nas med i intranätet. ut information till våra frivilliga – Att skicka tio sidor till var konfirmandledare inför lektiooch en kostar massor i porto. Fredrik Lundkvist nerna. Men vi upptäckte snart Här finns pengar att spara, säger att hos dem som hade nyare datorer fungFredrik Lundkvist. En del var inte jätteerar det inte, berättar Fredrik Lundkvist. glada, men alla accepterade förändringen. – Programvaran i intranätet uppdateras inte i samma takt som nya program­ För drygt ett år sedan delades personliga varor kommer ut. inloggningsuppgifter ut till anställda och Problemen med intranätet är störst kyrkorådet. Sistnämnda hade dittills fått bland yngre. Många tonåringar har fått information via e-post, församlingens nya, bärbara datorer via skolan. Att ändra hemsida och frankerade brev. inställningar i dessa är inte tillåtet. Kyrkorådet har ett eget så kallat sam– Vi var tvungna att flytta kommunikaverkansrum i intranätet. Även vaktmästionen till facebook, säger kyrkoherden. tarna har ett eget rum. Tidigare fanns två Där har både konfirmander och konfirpärmar där man satte in lappar om sådant mandledare varsin grupp. Men det bästa som behövde åtgärdas. Nu skrivs det på är om intranätet kan användas eftersom intranätet och kvitteras när jobbet är klart. 14 PORTALEN 1/2012 ett samverkansrum i intranätet är mycket vassare och har fler möjligheter än en face­ bookgrupp. Fredrik Lundkvist menar att om Svenska kyrkans intranät bara uppdateras tillräckligt snabbt, är det väldigt bra. – Vi tänker snart lägga över vårt kalen­ darium med gudstjänstplanering och förrättningar dit. Kommunikationen med olika grupper blir betydligt enklare. Och våra anställda kan kommunicera med ­anställda i andra församlingar. Kommentar från nationell nivå Portalen har fått en skriftlig kommentar från Åsa Engström, som arbetar centralt med intranätet: Intranätet fungerar bra i nya datorer men ibland kan man behöva göra vissa inställningar för att kunna använda sig av vissa funktioner. Vi jobbar just nu med att se till att administrationen av intranätet stöds av fler webbläsare. Foton magnus aronson Kyrkan på facebook Både stiftet och flera församlingar finns på facebook. En av dem är Oxelösund som hoppas på att de sociala medierna ska locka till vitala debatter bland församlingsmedlemmarna. Text Susanne Sawander Redan på hemsidan syns det att Oxelösunds församling skiljer sig och sticker ut. Den vittnar om att här finns ett alldeles eget uttryck. – Det stämmer, vi satsade på en egen plattform som vi hoppas tydligare speglar vår verksamhet, säger Joachim Forss vid Oxelösunds församling. Han är drivkraften bakom att församlingen sedan ett par år också finns på facebook och snart också på twitter. I dag har facebooksidan ungefär 250 medlemmar, vilket han anser som en hygglig siffra. Hittills har församlingen mest använt facebook till att förmedla information och ibland har de lagt ut bilder från tidigare evenemang. Men något debattforum har sidan inte blivit. – För att det ska ske tror jag att vi måste bjuda in till samtal genom att ställa frågor. Vi ska lägga upp en ny sida inför ett särskilt evenemang nu i vår och där tänkte vi agera lite mer och försöka få till en diskussion. PORTALEN 1/2012 15 Fram för mer digitalt och mindre papper Medielandskapet och våra kommunikationskanaler har förändrats snabbt de senaste åren. På Strängnäs stift tror man på att kombinera digitala medier med mer traditionella kanaler, bara man har en plan och anpassar sitt innehåll till målgruppen. Text Cecilia Bengtsson • foto albin andréasson – Jag tycker mig se en tydlig och nyttig trend inom kyrkan med mer webb och e-post. Här tycker jag faktiskt att kyrkan legat lite efter övriga samhället. Vi måste av både miljömässiga skäl och kostnadsskäl minska på våra pappersproduktioner och utskick, konstaterar Pia Andersson, kommunikatör på Strängnäs stift. Men hon konstaterar också att det inte är så lätt. Det kräver mer av mottagaren, att man själv förstår vikten av att läsa sina mejl, söka och gå in på webbplatser och så vidare. Ett personligt ansvar. Allt kommer inte längre serverat i brevlådan. – Det är nog bara att acceptera, fortsätter hon. Men den som skickar via e-post eller lägger på webben måste ju också göra sitt innehåll så intressant och lockande att mottagaren vill öppna och läsa mer. Nyhetsbrev via e-post är en kanal som Strängnäs stift använt sig av i många år, och sedan ungefär ett år tillbaka har brevet helt ny layout och form. Under årsskiftet har man också ökat antalet prenumeranter på nyhetsbrevet till 1 200 genom att hämta e-postadresser till medarbetare ute i församlingar. 16 PORTALEN 1/2012 Låt besökarna känna igen Svenska kyrkan på webben Ordet kommunikation kommer av latinets ”communicatio”, som betyder ömsesidigt utbyte eller i dagligt tal överföring av information. – Vi märkte nämligen att nyhetsbrevet som går till en församlings gemensamma e-postadress inte alltid når fram till rätt personer. Vi hoppas att på detta sätt bättre nå fram med vår information och våra inbjudningar till den som faktiskt ska ha den – utan att skicka papper, säger Pia Andersson. Strängnäs stift har papperstidningen Portalen som en kanal för inspiration och församlingsexempel inom olika områden. En produkt man är väldigt nöjda med och som har många ­läsare. Men en stiftstidning eller ett församlingsblad som ska produceras och distribueras kostar mycket pengar. – Så är det absolut. Vi har 2012 dragit ned till sex nummer per år istället för sju, vi behövde helt enkelt spara pengar som så många andra verksamheter inom kyrkan, förklarar Pia Andersson. Som kyrka måste man vara där människor är och möta behovet av närvaro, tillgänglighet och gemenskap även på webbar och i sociala medier. På nätet är kostnaden betydligt mindre. – Det är svårt att ignorera att 4,5 miljoner svenskar finns på facebook. Jag tycker absolut att församlingar ska vara där, på ett eller annat sätt. Man kan ju alltid diskutera hur man ska använda mediet. Vi är väl rent allmänt lite dåligt på att uppmana till kommunikation och diskussion, och ganska duktiga på att använda sociala medier som ytterligare en anslagstavla för våra aktiviteter. Våga prova något annat, säger Pia Andersson. För varje kanal eller medium som används bör det finnas en plan och ett syfte och försöka målgruppsanpassa och tänka på mottagaren. Strängnäs stift har externwebb och intranät i Svenska kyrkans webbverktyg Content studio. – Jo, det kändes ganska självklart för oss att vi som stift ska vara en del av helheten. Och det gemensamma verktyget blir dessutom mycket billigare än att ha ett helt eget system att utveckla och betala för. Vi försöker målgruppsanpassa så gott det går med den externa webben för allmänhet och press och intranät för oss kanslianställda och församlingarnas medarbetare, säger Pia Andersson. Men, konstaterar hon, ibland ligger samma sak på flera ställen och människor hittar tyvärr inte i alla fall. Man måste alltid utveckla och försöka tänka nytt. Kommunikation är något man aldrig blir ”klar” med. Svenska kyrkans gemensamma webbplats ska förmedla ett sammanhållet och enhetligt utseende där besökarna känner igen Svenska kyrkan. text pia andersson Ett gemensamt verktyg innebär att istället för att arbeta med teknik så kan församlingen ägna sig åt att skapa bra kommunikation med besökarna och en webbplats med bra innehåll. Teknikutveckling sköts centralt av webbförvaltningen på nationell nivå. Webbverktyget, Content Studio kan användas från alla datorer med internetuppkoppling och Internet Explorer 7 eller senare och används för extern webbplats och för intranätet. Idag har 567 enheter inom Svenska kyrkan valt att vara med i den gemensamma webben. Content Studio, innehåller färdiga designmallar. I mallarna ligger förbestämt vilket typsnitt det ska vara i menyer, rubriker och brödtexten, vilken färg det ska vara på länkar, och var bilderna kan placeras. Det finns också specialfunktioner, klara att snabbt lägga in på olika webbsidor. Att vara med i den gemensamma webben kostar 2 400 kronor om året (per ekonomisk enhet). Vill man även ansluta sig till intranätet är kostnaden beroende av antal anställda. För en församling med exempelvis 40-49 anställda (räkna inte med frivilliga och förtroendevalda) är kostnaden 4 000 kronor per år. FRÅGOR? Frågor om Content studio och avtal http://internwww.svenskakyrkan.se/webbhjälp E-post [email protected] Telefon 018-16 97 00 (knappval 2). Utbildningsdagar i stiftet 2012 • Lär dig grunderna i webbverktyget Content studio. 11/10 (heldag) • Webbverkstad med eget arbete vi frågar och hjälper varandra. 12/4 samt 14/11(eftermiddag) PORTALEN 1/2012 17 Biskopen krönikör i KKuriren Sedan juldagen är biskop Hans-Erik Nordin krönikör i Katrine­holmsKuriren. En stimulerande uppgift som han tackat ja till för att det är viktigt att kyrkans representanter finns i offentligheten, säger Hans-Erik Nordin i en intervju i Katrineholms-Kuriren. Precis som andra branscher har kyrkan ett fackspråk. Nedan hittar du några ord du kanske undrat över men inte vågat fråga om… Text Pia Andersson • Illustration Stina Bernström Apostel Det grekiska ordet ”apostolos” betyder ombud, sändebud. Apostlar är en gemensam beteckning på den första kristna generationens ledande grupp. Vanligtvis används beteckningen för Jesu lärjungar. Celebrera Den präst som leder firandet av mässan (gudstjänst med nattvard) är celebrant. Ekumenik Kommer från grekiskan och kan översättas med världsomfattande. Begreppet används om kyrkornas och de kristna samfundens arbete för enhet, man brukar också räkna med dialog med andra religioner. Episkopal Kommer från grekiskans ”episkopos”, som kan översättas med tillsyningsman, biskoplig. Kyrkor eller samfund som leds av biskopar kallas episkopala. Epistel Nya testamentets brev kallas epistlar. Största delen av dem är skrivna av aposteln Paulus. Kaplan Gammal beteckning på en präst som var kyrkoherdens ­medhjälpare i större pastorat. Idag är kaplaner präster med speciella uppgifter, exempelvis domkyrkokaplan. Katekumenat Ordet är släkt med grekiskans ord ”katechein” och kan översättas med ”att vägleda, handleda, undervisa”. Inom Svenska kyrkan handlar det om grupper och kurser kring vuxenväg till tro. Kommunion Gemenskap. Ordet används om nattvardens måltid. Kyrkoordningen Kyrkoordningen är Svenska kyrkans eget regelverk. Den ersatte kyrkolagen år 2000 när staten och kyrkan skiljdes åt. Sakrament Kommer från latin och betyder helig handling, något som ger eller förmedlar Guds gåvor. De två sakramenten i Svenska kyrkan är nattvarden och dopet. PORTALEN 1/2012 Svar: Apostel 18 S:t Nicolai kyrka i Örebro bjöd in till drop-in-dop Kom som du är – och bli döpt redan samma dag, i kyrkan. En lördag i februari bjöd S:t Nicolai kyrka i Örebro in till drop-in-dop. – Vi ville ge människor möjlighet att döpas på ett enklare vis, säger prästen Magdalena Sjöholm. En del döps som barn, andra som konfirmander eller vuxna. Men den allmänna bilden är nog att Svenska kyrkan har ett enda sätt att bjuda in människor till dop, tror Magdalena Sjöholm: – Då ringer man och bokar tid för dop för sitt barn i kyrkan och sedan träffar man prästen när dopdagen närmar sig. Dopet sker sedan på den bestämda dagen. Med drop-in-dop kan vi ordna alltihop på en och samma dag. Ett komplement, för att göra doptillfället enklare och mer lättillgängligt för dem som önskar ha det så. Samtidigt visar vi tydligt att man kan döpas i Svenska kyrkan även som äldre barn, ungdom och vuxen. Foto Martin Garlöv Kyrkligt värre Teaterproffs tipsade textläsare En söndageftermiddag i januari träffades ett drygt femtontal kyrkvärdar, gudstjänstvärdar och ljudskötare i Lerbäck-Snavlunda församlingar. text och foto Hans-Eric Hägg Platsen var Snavlunda kyrka och gruppen fick ett uppskattat besök av Jenny Gille. Tillsammans med sin man Johan driver Jenny Lerbäcks teater som verkligen etablerats och fått gott renomé i hela Närke för sina familje- och vuxenföreställningar. På ett engagerat och mycket kunnigt sätt gav Jenny Gille tips och råd hur textläsningarna i våra gudstjänster kan bli ännu bättre. Genom exempelvis små pauser i läsningen, genom betoning av vissa ord, genom att ibland dämpa sin röst kan lyssnarnas uppmärksamhet fångas ännu mer. Många deltagare prövade på textläsningar och förbättrade sin läsning påtagligt genom dessa goda råd. Kyrkoherde Marieanne Mossklint tog initiativ till samlingen som verkligen gav mersmak. Fortsättning följer! På gång i April–maj 2012 Vårläger med DÅM. Svenska kyrkans unga 30/3–1/4 Svenska kyrkans ungas distriktsårsmöte. I Mariefreds församlingshem. Att möta och arbeta med människor med funktionshinder 2/4 En inspirationsdag med föredrag och teater. I Strängnäs. Webbverkstad 12/4 För dig som arbetar i Svenska kyrkans verktyg Content studio. I webbverkstan ges en möjlighet att arbeta tillsammans med andra och lösa webbproblem. I Strängnäs. Människa i världen – nationellt skolkyrkoforum 19/4 Vi åker tillsammans från Strängnäs stift till Skolkyrkoforum i Skövde och till det gemensamma programmet. Vi har också egen tid samt uppföljning när vi kommer hem. Att hämta kraft och mod ur sårbarheten 17-19/4 Föreläsning av Jean Zaru från Ramallah, Palestina. Samarrangemang med Eskilstuna församling. I Eskilstuna. Organisationsregistret24/4 Kursen ger grundläggande kunskaper om Svenska kyrkans organisationsregister. För medarbetare inom expedition och administration. På Stiftsgården Stjärnholm. Teaterproffs tipsade textläsare från Lerbäck och Snavlunda församlingar. Mötesplats: kommunikation och kommunikationsstrategi24/4 Svenska kyrkans kommunikationsstrategi och vikten av att ha en gemensam strategi presenteras. Möt världen – bjud in Ida på besök Administrationsträffar Ida Kuusinen har varit stiftets utsända i Filippinerna genom utbytesprogrammet Ung i den världsvida kyrkan. Hon är stiftsanställd på halvtid från och med 16 januari och tre månader framåt. Boka in Ida på besök i din församling! Begränsat antal besök – först till kvarn… Är du mellan 18 och 30 år och själv vill delta i Svenska kyrkans utbytesprogram Ung i den världsvida kyrkan kan du skicka in ansökan för år 2012. Senast 1 mars vill Helena Puula Niemonen, internationell sekreterare i Strängnäs stift, ha ansökan på bordet eller i e-postlådan. Kontakta henne via mejl [email protected] eller på telefon 0152-23418, för bokning och info. Information och erfarenhetsutbyte för dig som arbetar med KOB och KBOK samt för kyrkoherdar. I Kumla församlingshem respektive på Stiftsgården Stjärnholm. Barndag Mer information om kurser och arrangemang samt kontaktpersoner och anmälan finns på www.strangnasstift.se under Kurser och utbildningar. Redaktionsråd grafisk form Hemsida Utgivare Stiftsstyrelsen i Strängnäs stift Pia Andersson Eva Andersson Wahlkvist Nils-Åke Carlsson Anna Güthlein Agneta Larsson Gunnel Mellqvist Anneli Elfving www.solodesign.se www.svenskakyrkan.se/strangnasstift Adress Inger Andersson Månd–tors fm 0152-234 29 [email protected] Hans-Erik Nordin Redaktör Cecilia Bengtsson www.bengtssonx2.se [email protected] 070-252 11 87 Strängnäs stiftstidning Box 84, 645 22 Strängnäs 15/5 En dag för alla sinnen – för barnen men också för ledarna och föräldrarna. Samarbete med Svenska kyrkans unga. På Stiftsgården Stjärnholm. Strängnäs stiftstidning Ansvarig utgivare 25/4 och 26/4 Adressändring Telefon 0152-234 00 Omslagsfoto: Py Bäckman, intervjuad O R T AGustav L E N 5 / 2Kaiser. 0 1 1 19 på sidan 10.PFoto Posttidning B Begränsad eftersändning Vid definitiv efter­ sändning återsändes ­tidningen med nya ­adressen noterad Strängnäs stift, Box 84, 645 22 Strängnäs www.svenskakyrkan.se/strangnasstift internwww.svenskakyrkan.se/strangnasstift Bilden ovan visar hur jag ser mig själv. Den stora bilden till vänster visar mitt verkliga jag. Herre över skokartonger. Beredd att vila varhelst ett tillfälle erbjuds. Mediterar. Tänker. På fyrbenta varelser. Och tvåbenta. Livet. Skönaste sovplatsen Jag gillar att ligga under täcket. Men även i den gamla soffan och i garderoben. Det varma och lena fönsterbrädet av marmor är också skönt. Balkongen är däremot laddat område. 7 kilo muskler, kyrkkatt i Olaus Petri församling i Örebro Sixten – the cat Roligaste leken Blinkleken! En av mina människor, Lars B Stenström brukar undra vad det är för fel på ögonen. Blinkningarna berättar att jag mår bra. Trivs. Jag jobbar inte med ögonlocken för att få bort skräp. Mina blinkningar är signaler. Om att vi hör ihop. Människan och jag. När jag är hungrig När jag vill skaffa mat varvar jag svaga små jämrande läten och ynkliga ljud med att öppna byrålådor, krafsa upp garderobsdörrar. Och föra oväsen på alla upptänkliga sätt. Jag rullar runt på köksmattan. Stryker mig mot fötter och ben. Det brukar funka. Husse blir till och med glad. När jag njuter, njuter han. Vilken härlig dag, säger han. Betydelsen av ordet kattvakt Jag håller koll. Vaktar. Ser till att hantverkare gör vad de ska! På lagom avstånd, gärna uppflugen på en soffrygg eller en byrå. Ibland muttrar jag: Du rör inget annat, bara så du vet! Jag ser dig! Komma hit och bete sig. Till sist följer jag be- sökarna ut i hallen och går sedan en runda. För att säkra huset. Bästa kommunikationstipset Ibland kallas jag för chatten istället för chat noir et blanc. Jag gillar att kommunicera. Jag är bra på att variera tonfall och styrka. Mina människor frågar vad jag vill. Då lägger jag huvudet på sned och vallar dem till matskålen. Ibland är de trögtänkta. Fattar ingenting. Då går jag iväg. Med högburet huvud och jamar ilsket. Nästan mänskligt. Tankar om det här med dop på ängar och i hagar Jag vill ju knappast att jag och mössen ska ha byggnaden för oss själva. Vi tänker inte bli de sista flitiga kyrkbesökarna! Det blir ju svårt med kyrkomusik och psalmer därute i grönskan. Tacka vet jag kyrkoorgel och höga valv. Om landstingets porrfiltret i media Normalt har min blogg kanske 70 läsare. Helt plötsligt hade jag 20 000! Bara på grund av ett porrfilter på landstingets server. Tänk vad en liten artikel i tidningen kan göra. Människan ville att jag skulle prata med pressen. Fick han sköta. Elegant som jag är kunde jag låta mig foto­ graferas. Blir stiligt. Passar mig. Kolla om du har lust. http://kattsixten.blogspot.com