GEMENSKAP SOM
KITSCH?
CARL JOHAN LJUNGBERG
Ytliga analyser och en yvig retorik karakteriserar mycket av den växande kommunitära
rörelsen. Men så är också en av dess främsta förgrundsgestalter en gammal 68-marxist.
N
är vårt sätt att leva ändras
litär gemenskapskult som växt fram ur
så, att den personliga och
viljan att återställa en splittrad gemenskap
lokala identiteten känns
i ett forlorat socialt universum.
som en fladdrande låga i
Därfor är det delvis logiskt att en
blåsten börjar människor reagera. Efter
gammal 68-radikal som Amitai Etzioni
starkt individualistiska epoker kommer
nyligen gav ut The spirit of community, en
därfor ofta de som gör om värdeskaloma
bok som säger sig vilja upprätta de
och på nytt sätter gemensamma livsstilar
"delade värden" som slitits ned under
främst.
lång tid i Amerika och sätta en ansvarsetik mot kraven på självutlevelse (New
Kulturell vilsenhet
York: Simon & Schuster, 323 s). Etzioni
Men hur naturlig och legitim än önskan
som for 25 år sedan stannade mot eta-
om gemenskap är, utgör den också
blissemangen i USA ser dem nu med
Nisbet
delvis nya, mer urskuldande ögon. Hans
påpekat) ett behov som kan manipuleras,
synpunkter har fränt bemötts bland annat
ja forvanskas och urarta. Jacobinismen,
av The Economist nyligen.
(vilket
sociologen
Robert
hitlerismen och personismen är extrema
Etzioni som redan 1983 i en bok blyg-
exempel på hur folk i tider av kulturell
samt sökte "bygga upp Amerika på nytt"
vilsenhet närmast lättat kastat ut iden om
riktar sig denna gång främst till vanliga
personlig frihet under ansvar och upp-
amerikaner, inte till sina forskarkollegor.
ammat en frihetsfientlig, stundtals tota-
"Mellan polisstaten och det moraliska
tomrummet" skall en ny ansvarskänsla
PhD
CARL JOHAN LJUNGBERG
är konsult.
avlösa "girighetens årtionde" menar han.
Ett nytt "de sociala dygdernas språk" bör
SVENSK TIDSKRIFT
185
styra människors handlingar. Etzioni ger
inte bara en politisk vilja utan en hållbar
vissa praktiska forslag, hur gemenska-
moral i rätt doser och med rätt motiv.
Moralundervisa,
Ingen Moses med lagtavlorna, ingen tids-
debattera, i skolan! Gör
åldrarnas dyrköpta moralläxor här inte!
perna kan repareras: eller snarare -
ett volontärår for ungdomar, skapa
Den "onda viljan" sådan kristen och klas-
"moraliska erfarenheter" i klassrummen!
sisk moral påtalat den tycks inte ens
Ordna
samlingsrum i bostadshusen.
finnas. Det är mest fråga om att ta bladet
Betala foräldrars ledighet samt "hemned-
från munnen och "uttrycka" sina mora-
rusta" (=konfiskera alla hemägda skjut-
liska känslor så uppstår en bättre gemen-
vapen)!
skap, om man far tro professor Etzioni.
Och bland dessa känslor (eller är de
Pinsamt ytlig analys
Eftersom
"communitarians"
värden?) tronar i främsta raden kärleken
som
till demokratin, respekten for andra "sub-
Etzionis krets kallar sig väckt stark, delvis
gruppers" åsikter och rättigheter, samt
forbittrad debatt, och en del frågat om
viljan att köra bil ansvarsfullt. Varifrån
deras tankar kan fornya amerikansk och
dessa värden kommer sägs inte, inte
europeisk socialdemokrati {även Ingvar
heller om de är samhällets kärnvärden,
Carlssons), bör de forstås granskas mer än
bara att "samtycke" och "multilog" krävs
som hittills skett.
for att de skall gälla. Den som hungrar
Därfor är det också synd att den analys
efter rättfårdighet möts alltså av en sor-
som Etzioni bjuder är så närmast pinsamt
gerlig,
ytlig. Att yviga frågor som "Hur kan vi
Nietzsche sade: "den som inte kan träffa
locka miljoner individer att uppamma en
huvudet på spiken borde kanske inte slå
bättre känsla for rätt och fel?" blir häng-
på den alls"?
moralrelativistisk
gröt.
Som
ande i luften forvånar inte. Etzioni anar
gemenskapens nedåttrend i USA, men
Fängslade kvinnor
skyggar for att uttryckligt söka bedöma
Man kunde vanvördigt tro att gemen-
de värdeformedlande centra som redan
skapen hotas framforallt av dem som inte
finns men som han tycks anse for tradi-
gillar mänsklig samverkan, till exempel
tionella eller ha "fel" innehåll, typ kyrkor
därfor att de saknat formånen att växa
och familjer. Han missar fa chanser att
upp i en sammanhållen familj. Minst lika
klaga över hur "självgoda" och "abso-
hotande tycks dock for Etzioni de "auk-
luta" de gamla värdena var, när de nu
toritära" individerna vara (de tycks for
fanns vill säga. (Fast det han åsyftar är nog
övrigt
"attityder" mer än "värden").
påtvingar andra sina åsikter och håller
vara
oroande
många)
som
En svag doft av uppstudsigt 1960-tal
kvinnorna fångslade i hemmen. Ja,
dröjer likaså bakom Etzionis tro att akti-
Etzioni vill rentav stoppa den växande
vism i sociala grupper skall vaska fram
anarkin i Amerikas moraliska liv mest for
186
SVENSK TiDSKRIFT
att hindra "en jättelik, högerorienterad,
många välgörare som drar växlar på det
auktoritär backlash" som han kallar den.
anonyma samhällets törst efter gemen-
Att den klassiska familjen "fortjänar den
skap gömmer också Etzioni under silkes-
kritiska överhalning" som 68-radikalema
vanten en ganska praktfull vilja till makt.
bestod den med tar Etzioni också for
Det samtal om gemenskap som for-
givet.
visso behövs blir nog rena socialkitschen
om det inte bärs upp av stramare distink-
Flydd marxism
tioner än vad The spirit oj community
I allt sitt blossande intresse for gemenskap
fonnår utveckla. Boken talar mindre om
är Etzioni märkligt kluven. Visst skall
den gemenskapens "anda" som djupast
ansvaret vila på grannskapets smågrupper.
bor i hjärtat än om krystade yttre
Men det "övergripande samhället", det
reformer och petiga beteendemanipula-
vill säga staten, skall ändå tillse att när-
tioner av det slag som de politiska stats-
samhället sköter sin uppgift rätt. Är det så
programmen provat men så klart miss-
att längtan efter att vara samhällsrevolu-
krediterat. Vem påpekade for övrigt, att
tionens spjutspets dröjer kvar efter
boten for dålig individualism faktiskt är
Etzionis flydda marxistiska dagar? Likt så
-
god individualism?
SVENSK TiDSKRIFT
187
