Verktygslåda
FN:s konvention om barnets rättigheter
Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller
privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa
myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i
främsta rummet.
Ungdomslagen
Den nya ungdomslagen trädde i kraft i mars 2006. Syftet med lagen är
att främja ett aktivt medborgarskap hos de unga och bidra till att deras
sociala identitet stärks, stöda de ungas självständighetsprocess samt
förbättra deras uppväxtmiljö och levnadsförhållanden.
EU:s vitbok Nya insatser för Europas ungdom
Vitboken Nya insatser för Europas ungdom innehåller förslag till
gemensamma insatser inom EU:s medlemsländer. Medlemsländerna har
enats om fyra prioriteringar: ungdomars delaktighet, information till
ungdomar, volontärtjänst för ungdomar, och bättre kunskaper om
ungdomars situation.
Reviderad europeisk stadga angående unga människors deltagande i kommunala
och regionala angelägenheter
Policydokument antaget av Europarådets kommunalkongress 2003.
Innehåller bl.a. sektorpolicyn och verktyg för främjande av ungdomars
delaktighet.
Kommunförbundets barnpolitiska program
Dagens beslut skapar framtidens barnpolitik. Den viktigaste investering
som samhället kan göra är att skapa en harmonisk uppväxt- och
utvecklingsmiljö för barnet – ingenting är viktigare än barnet. En viktig
uppgift som Kommunförbundets barnpolitiska dokument har är att ge
upphov till en omfattande diskussion, både om värderingar och om
utvecklingen av verksamhetsalternativ och av samarbetet.
Ungdom i Finland
Undervisningsministeriets publikationen som ger en komprimerad
beskrivning av ungdomsarbetet och den politik som gäller de ungas
levnadsförhållanden i vårt land. Efter en kort översikt, som innehåller
basfakta och historia, följer tre större helheter.
Mätinstrument, indikatorer, utvärdering
Ungdomsenkäten LUPP
Instrument för översikt om ungdomars vardag och önskemål. Enkom
utvecklad inom projektet Barn- och Ungdomspolitik i Österbotten
(Ungdomsforskarna, Åbo Akademi, 2005).
Skolhälsovårdsenkäten, Stakes
Resultat från Stakes nationella undersökningar av skolhälsa hos 14-18åringar.
SOTKAnet, Stakes
Information från och med 1990 om befolkningens välfärd och hälsa i alla
finländska kommuner enligt den senaste kommunindelningen.
Välfärdsindikatorer
Stakes rapport med förslag på hur man bygger upp ett indikatorsystem
för att utvärdera ungas välfärd.
Rapport från Finlands kommunförbund om välfärdsindikatorer för barn
och unga.
Ungdomsbarometern
Ungdomsbarometern undersöker de ungas attityder, värderingar,
framtidsförväntningar och förhållningssätt till sina samhälleliga påverkningsmöjligheter.
Ungas levnadsvillkor, Nuora
Statistiksamling med möjlighet att få fram tabeller med olika indikatorer
över ungas levnadsvillkor i olika regioner i Finland.
Nuorisotutkimusseura
Finlands ungdomsforskarförbunds hemsida. Innehåller bland annat
register över ungdomsforskare i Finland.
Tiedonhaku Nuorisotiedon kirjaston tietokannasta, Allianssi
Sökmotor för vetenskapliga artiklar om barn och unga.
Barnkonventionen i Uppsala 2001.
Exempel på en rapport om efterlevnaden av FNs konvention om barnets
rättigheter.
Trygghet (”Protection”)
Droger
Håll koll – för en tryggare och nyktrare region
Håll koll är ett utvecklingsprojektet för föräldranätverk.
Målet med projektet är att koordinera det hälsofrämjande,
rusmedelsförebyggande arbetet i Jakobstadsregionen.
Powerclub
PowerClub är en sorts ungdomsklubb med målsättning att
motverka mobbning, vandalisering, kriminalitet och tidigt
bruk av tobak och alkohol. Power Club riktar sig till elever i
årskurserna 4-6 i lågstadieskolorna.
Jag väljer själv, - ett skolungdomsprojekt 2003 - 2005
Det drogförebyggande projektet JAG VÄLJER SJÄLV vill
hjälpa unga att göra aktiva och bra val. Projektet riktar sig till
ungdomar och barn i grundskolan, föräldrar, skolor,
föreningar m.m.
Kunskap och känsla
Broschyr och foldrar om droger och nykterhet, utgivna av
fritids- och kulturnämnden i Malax samt Samarbetsgruppen
mot narkotika för Malax och Korsnäs.
Diskriminering
Ramstrategi för icke-diskriminering, Europeiska
kommissionen
Program som syftar till att inom unionens territorium
garantera ett effektivt rättsligt skydd mot diskriminering
genom att alla medlemsländer överför hela gemenskapslagstiftningen på området till sin lagstiftning.
Handikappolitiskt program Social- och
hälsovårdsministeriet
Programmet strävar att skapa förutsättnignar för full
självbestämmanderätt i det finländska samhället för
människor med handikapp. Programmet grundar sig på FN:s
standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet.
Centrum mot rasism, Sverige
Paraplyorganisation med syfte att inhämta kunskap, sprida
information och bilda opinion kring frågor om rasism.
Mobbning
Olika former av handlingsplaner mot mobbning i skolor
finns i varierande former. Här finns några olika exempel från
Djupsjöbacka skola, Kronoby, Rejpelt skola, Vörå,
Holm skola, Larsmo och Mattlidens gymnasium, Esbo.
Eftishandboken, Center för lokal utveckling
Handbok avsedd som för personer som arbetar med eftermiddagsverksamhet eller tänker starta ett eftis.
Operation Respect, USA
Erkänd ideell förening som arbetar för att skapa en trygg
miljö i skolor och föreningar.
Teaterkraft, SÖU
Arbetsmetod med syftet är att göra ungdomar medvetna om
sina möjligheter att styra sina liv. Genom dialog med
ungdomarna om hur de bäst skall förbättra sina livsvillkor på
hemorten hjälper forumteater unga att inte bli offer för
grupptryck, dålig självkänsla, droger m.m.
Föräldranätverk
Operation spelregler – Tips för föräldrar, Ung i Finland rf.
Idéhäfte för föräldrar som vill stöda sina barns idrottande.
Syftet med häftet är ett erbjuda tips för hur man kan stöda
barnens hobby.
Hem och skola
Hem och Skola:s hemsida. Föreningen arbetar för att
skolbarnen ska må bra och för att föräldrarna aktivt ska
kunna ta del av skolans vardag. Målet är en skola som är
öppen mot samhället och där föräldrarnas röst hörs.
Fostran för framtiden, Kommunförbundet
Inom projektet utvecklas en ny samhällelig, fungerande
praxis för fostran. Utgångspunkten är tanken om att barnets
närmiljö skall vara involverad i fostran, även om föräldrarna
har huvudansvaret. Modellen Tillsammans ut i livet valdes
1996 till bästa europeiska projekt för frågor om fostran.
Modellen används i projektet som verktyg för föräldrarna i
deras stödjande och aktiverande fostran.
Specialungdomsarbete Kårkulla samkommun
En av Kårkulla samkommuns viktigaste uppgifter är att stå
som garanti för att även utsatta grupper i samhället kan
erhålla service och vård på svenska.
VBU-Center-Lagmansgården
Centret erbjuder en möjlighet för barn och ungdomar
som på något sätt kommit in i en återvändsgränd.
Lagmansgården är ett modernt fungerande center
med stora möjligheter till individuella lösningar för
barnens och ungdomarnas bästa.
Allmänt
Förebyggande arbete, Porsgrunn, Norge
Tips från modellkommun i Norge. Här beskrivs behovet av
att gå nya vägar i det förebyggande arbetet. Man lyfter fram
goda exempel och diskuterar bland annat arbetet med
förebyggande drogmissbruk, mobbning och kriminalitet.
Byaverksamhet i Finland r.f.
Medlemmar
är
byaoch
invånarföreningar,
byasammanslutningar samt lokala aktionsgrupper.
Trafikfostran, Trafikskyddet
Mångsidigt undervisningsmaterial för olika åldersgrupper.
Bland annat finns en egen sida om trafikfostran för barn,
turvapupu.
Resurser (”Provision”)
Utbildning
Opintoluotsi, Undervisningsministeriet
Opintoluotsi är hela Finlands utbildningsportal. Här finns
information gällande utbildning och studier i Finland.
Studieinfo, Arbetsministeriet
Aktuell information om utbildning som anordnas i Finland.
AVO-programmet
AVO är ett yrkesvalsprogram. Det är avsett speciellt för dem
som funderar på yrkes- och utbildningsvalet med grundskola
eller gymnasium som grund.
OPO - guiden för information och utbildning, Närpes
Omfattande samling av utbildningsrelaterade länkar.
Företagsamhetsfostran, Center för lokal utveckling, ÅA
Häfte med strategi för företagsametsfostran från förskola till
högskola. Bygger på material från University of Durham i
Wales, anpassat för finlandssvenska behov inom grundläggande utbildning och andra stadiet.
Företagskunskap, Topeliusgymnasiet i Nykarleby
Gymnasiekurs med syfte att ge eleven en allsidig bild av
olika företagstyper och det finska företagslivet. Eleven får en
uppfattning om trender inom näringslivet, hur ett företag
leds samt lär sig förstå grunderna för företagsverksamhet.
Unga ledare, Svenska Studiecentralen
Projektet Unga Ledare samlar unga människor och ger dem
möjligheter att på ett konkret och fokuserat sätt komma i
kontakt med ledarskap samt förenings- och organisationsverksamhet.
Avartti – Det är de unga som gör det!
Ett verksamhetsprogram för ungdomsarbete som genomförs
i över hundra länder. Avartti baserar sig på
upplevelsepedagogik och lämpar sig som ett verktyg för
organisationer som gör ungdoms- och fostringsarbete,
kommuner, församlingar och skolor.
Dusör,
Distansutbildning
regiongränser
med
samverkan
över
Dusör fungerar som ett allfinlandssvenskt center och arbetar
med att utveckla metoder och producera material för
nätbaserade distans- och flerformsstudier. Målsättningen är
att engagera hela Svenskfinland i verksamheten och på detta
sätt trygga såväl kvaliteten som utbudet inom svenskspråkig
utbildning på andra stadiet.
Arbete
Arbetspool, Korsholm
Arbetspoolen är en arbetshjälp bestående av ungdomar (14–
18
år)
som
förmedlas
av
Korsholms
kommun. Uppdragsgivare kan vara privata hushåll i
Korsholm. Uppdragets längd är max 3 timmar och lönen är
15 euro/gång.
Lärdomar som lyckas - gemensamt ansvar för tjänster för
unga
I
projektet
Lärdomar
som
lyckas
utvecklas
verksamhetsmodeller enligt kommunernas behov som
baseras på olika aktörers samarbete för att stöda 15–17-åriga
unga.
After Eight, Jakobstad
Liljas växthus är namnet på det projekt och den vision som
ungdomsföreningen After Eight arbetat med de senaste åren.
En viktig del av visionen är att kunna ge unga arbetslösa
möjlighet att pröva på meningsfullt arbete och utbildning
inom en rad olika områden.
SVEPS, Helsingfors
En svenskspråkig mediaverkstad för arbetslösa ungdomar i
åldern 16–29 år och ungdomar, som behöver hjälp med sina
framtidsplaner.
CIMO – Centret för internationellt personutbyte
CIMO koordinerar och genomför stipendie- och
personutbytesprogram och ansvarar för det nationella
genomförandet av så gott som alla utbildnings-, kultur- och
ungdomsprogram inom Europeiska unionen.
Medievana
Grundregler för internetanvändning, Utbildningsstyrelsen
Information och material som underlättar användningen av
informations- och kommunikationstekniken.
Medierådet, Sverige
Material med stöd och inspiration för undervisning kring hur
Internet och andra moderna medier används och bör
användas. Konstruerat för både föräldrar och de som arbetar
professionellt med barn och ungdomar, från förskoleklass till
gymnasiet.
Fl!cka, guide till att bli mediekritisk, Sverige
Handbok med mediekritiska övningar, framtagen av Svenska
socialdepartementets projekt "FLICKA" . Lämpliga att användas i skolan och annan ungdomsverksamhet. Innehåller
också adresser till grupper, organisationer och institutioner
som på olika sätt arbetar med mediekritik. Boken riktar sig
främst till flickor och pojkar mellan 12 och 16 år.
Resurscenter
Sepis, Korsholm
Resurscenter som skapats i ett sektorövergripande samarbete, där unga får information och rådgivning.
Kenuti, Mellersta Österbotten
Internetportal som erbjuder ungdomar som bor i Mellersta
Österbotten information kring saker som tillhör livet som
ungdom, t.ex. boende, relationer, lag och rättigheter, internationella ärenden, studier, grundtrygghet, hälsa, fritid,
pengar och ekonomi.
Resurscentret Föregångarna, Vasa
Föregångarna är en arbetsverkstad som hjälper personer att
hitta sin plats i tillvaron vad gäller arbete, studier och rent
socialt.
Österbottens landskapsportal
Omfattande
länksamling
över
evenemang m.m.
företag,
föreningar,
Luckan, Svenskfinland
Finlandssvenska träffpunkter med information om bl.a.
evenemang, utbildning, volontärarbete och socialvård. Här
finns också webbtjänsten FYRK som hjälper dig navigera i
stipendie- och understödsdjungeln.
Imse vimse, Finlandssvenska webbresurser
Imse vimse är en knutpunkt och informationskälla för alla
finlandssvenska Internetanvändare. Här finns samlade
länkar till samhälle, utbildning, forskning, massmedier,
kultur, organisationer och företag.
Europeiska ungdomsportalen
EU:s ungdomsportal med länkar till användbara dokument,
projekt och organisationer som kan bidra till att främja ett
aktivt deltagande i samhället.
Fritid
Larsmos händelse- och evenemangskalender
Exempel på hur kommunen kan sprida aktuell information
om fritidsaktiviteter.
Idrottsgala, Nykarleby
Idrottsfolket i staden belönas för sina insatser under året.
Bl.a. utses årets senior, junior, föreningsaktiva, talkoarbetare,
och motionär.
Kultur
Ung kultur, Alliansen
Evenemanget riktat sig till unga konstutövare i åldern 10-20
år och erbjuder unga möjligheter att visa upp sina
färdigheter.
Konsteftis, Pedersöre
Kulturbyrån arrangerar kursen ”Skaparkraft – för dig som
gillar pyssel och konst” som är avsedd för elever i årskurs 3
och 4.
Ung Arbis, Nykarleby
Ung-Arbis är ett samarbete med Kultur & Fritid/
Ungdomsverksamheten. Ung-Arbis programmet skall
erbjuda nya intressegrupper möjlighet att uppleva nya
dimensioner.
Mötesplatser
Ungdomscentra Villa Elba, Karleby
Naturskönt landskap intill staden Karleby som erbjuder villaatmosfär för barn, ungdomar, familjer samt konferens och
festgäster.
Place2go, Närpes
Ungdomscafé som drivs av föreningen Förebyggarna rf. med
syfte är att främja drogförebyggande arbete bland ungdomar
i Närpes. Caféet samarbetar med föräldrar, skolor, myndigheter och andra föreningar och organisationer.
Indigo, Vasa
Folkhälsans samlingsplats att vistas på efter skoldagen,
erbjuder en trygg och prestationsfri miljö.
Ungdomsgården Pulju, Korsholm
Ungdomsgården Pulju är för unga mellan 13 och 17 år och
har öppet på tisdagar, fredagar och söndagar.
Café Backstage, Karleby Församling
Café för ungdomar i åldern 14 till 17 år.
Allmänt
De ungas akademi, Svenska Studie Centralen
De Ungas Akademi är en samarbetsorganisation som strävar
efter att bygga broar mellan fritidsverksamhet, skolvärlden
och arbetslivet med tanke på de ungas bästa. Man
uppmuntrar och stöder unga till aktivitet och samarbete.
God praxis, Finlands kommunförbund
På webbtjänsten God praxis samlar kommunförbundet
exempel på god praxis inom olika områden i kommunerna
och regionerna.
Aktiimi, Sydösterbotten
Ett gemensamt aktiveringsteam mellan kommuner i
Sydösterbotten. Tanken är att skapa nätverk mellan
ungdomarna i kommunerna.
SENU, Loimaa
Regionalt
ungdomarbete
i
Loima-regionen.
SENU
producerar tjänster regionalt som den enskilda kommunen
inte alltid kan erbjuda.
Oravais ger stöd för ungdomars första hyresbostad.
Delaktighet (”Participation”)
Handböcker
Engagerade elever, Undervisningsministeriet
Handbok för elevkårens handledande lärare. Kan även
användas som handledning för att starta ungdomsforum i
kommunen.
Vinkki, Turun Kauppakorkeakoulu
Modeller och metoder för barns och ungas deltagande. Kan
utnyttjas som stöd för undervisning och handledning i
daghem och skolor.
Initiativ, Sverige
Läromedel för gymnasiet med aktiverande pedagogiska
övningar om värderingar, demokrati, projektarbete, företagsbyggande och internationella frågor. Initiativ är öppet för
alla, kostnadsfritt att använda och utvecklas kontinuerligt.
Vallakas, Kommunförbundet
Påverkningsguide för kommuninvånare. Översikt över barns
och ungas möjligheter att fungera som aktiva samhällsmedborgare.
Ungdomsstyrelsen, Sverige
Här kan man beställa och ladda ner Ungdomsstyrelsens
publikationer. Med broschyrserien ”Hej kommun” vill man
t.ex. inspirera kommunerna till att inleda eller fortsätta
utveckla en sektorsövergripande ungdomspolitik.
Ungdomsforum
Ungdomsråd, Håndbok modell ungdomsråd 2006
Tankar, tips och idéer kring att skapa ett fungerande
ungdomsforum.
Suomen Nurorisovaltuustojen Liitto
Stödorganisation för finska ungdomsforum och -grupper.
Österbottniska ungdomsforum
För tillfället finns ungdomsforum i fem kommuner i svenska
österbotten: Kristinestads ungdomsråd, Karleby Ungdomsforum, Jakobstads ungdomsfullmäktige, Pedersöre Ungdomsråd.
Andra ungdomsforum
Intressanta ungdomsforum utanför Österbotten har bland
andra Borgå och Kuopio. I Tammerfors finns ett
barnparlament för lågstadieelever. Ungdomsforum är också
vanliga i svenska kommuner. Sveriges ungdomsråd är en
samlingssida för dessa.
Påverkningskanaler
Lilla parlamentet, Kristinestad
Praktisk träning i demokrati. Staden ställer en summa pengar
till förfogande. Elevrådsrepresentanter från olika lågstadieskolor presenterar önskemål, för en gruppdiskussion om alla
förslag, och kommer överens om hur pengarna ska fördelas.
För mera information ta kontakt med Kristinestads
ungdomssekreterare.
Porsgrunnsmodellen, Porsgrunn, Norge.
Exempel på fungerande barn- och ungdomsarbete. Innehåller
även nyheter, tips på organisering och effektiva medel för de
som arbetar med barn och unga.
Hesan Nuorten Ääni / Ung röst på stan, Helsingfors
Helsingfors stads projekt för att i samråd mellan ungdomsoch utbildningsväsendet bygga upp ett system som ökar
ungdomarnas möjligheter att påverka och uppmuntrar fler
unga att delta i beslutsfattandet.
Ungtval.se Tänk, tyck – påverka
Internetsida där unga kan göra sin röst hörd, och tycka till
om stort och smått. Sidan ordnar regelbundet chattar med
rikspolitiker eller artister kring samhällsfrågor. Dessutom
finns korta artiklar kring demokrati.
Barnhearing, Uppsala, Sverige
Elever möter politiker. Detta arrangemang är en ömsesidig
chans för barn och politiker att föra ett samtal och ställa
frågor till varandra. Varje politiker adopterar en klass som de
sedan besöker för att tillsammans med eleverna bearbeta
aktuella frågor.
Undervisningsministeriets exempel
Exempel på olika sätt att främja ungdomars delaktighet.
Annat
I Karlebys arbete med de ungas delaktighet strävar man efter
att ändra inställningen till de ungas påverkningsmöjligheter.
Karleby stads offentliga serviceverksamhet, sällskap,
organisationer, församlingar samt företagsliv förbinder sig
att beakta barn och ungdomar i sin egen verksamhet.
Fadderpolitiker – ungdomsrådet har fadderpolitiker
Haninges (Sverige) projekt för att få igång en fungerande
dialog mellan ungdomar och politiker i de ”etablerade
organen” för att öka förtroendet mellan dessa parter.
Bästa barnkommunen, Sverige
Varje år utses Sveriges bästa barnkommun samt länens bästa
barnkommuner. På hemsidan finns allmänna kriterier för en
bra barnkommun, beskrivning av undersökningarna, och
motiveringar till varför en viss kommun vann. Vinnaren
koras på FN:s dag för barnets rättigheter.
Ungdomsaktiveringsstipendium, Svenska Kulturfonden
Stipendier för unga som vill förverkliga en idé. Fonden
understöder gärna konkret verksamhet, t.ex. konst- och
kulturevenemang eller någon ny fritidsverksamhet som inte
redan finns på orten.
Barn och ungdomsstiftelsen i Finland
En oberoende insamlingsorganisation vars huvudsakliga
uppgift är att samla in medel från företag, med vilka man kan
stöda utvalda ungdomsprojekt.
Barnens och ungdomarnas Åboland
Barnens och Ungdomarnas Åboland (BUÅ) är Region
Åbolands motsvarighet till ”Barn- och ungdomspolitik i
Österbotten”. Målet är att på olika sätt göra det lättare för
barn och ungdomar att synas och höras i kommunerna och
regionalt i Åboland. Detta görs bl.a. genom seminarier,
"framtidstillfällen", informationsspridning.
YEPP
Målgruppen för det internationella programmet är
ungdomar i riskzonen i olika städer runt om i Europa. I
Finland deltar Kristinestad.
Mer innflytelse til barn og ungdom, Norge
Exempel från arbetet i femton norska kommuner
Länkar
Direktlänkar till några centrala aktörer
Finlands Ungdomssamarbete Allians
På Alliansens hemsida finns
medlemsorganisationer
även
länkar
Barnombudsmannen
Finlands Kommunförbund
Länsstyrelsen i Västra Finlands län
Svenska Studiecentralen
Svenska kulturfonden
Nuorisotutkimusseura
Mannerheims barnskyddsförbund
Unicef
Ungdomsstyrelsen (Sve)
Ungdomsforskarna vid Åbo Akademi, Vasa
Undervisningsministeriet
Utbildningsstyrelsen
Några organisationer
4h
Finlands Scouter
Folkhälsan
Svenska Österbottens Ungdomsförbund
Finlands svenska skolungdomsförbund
Skunk
Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur
till
dess
FN:s konvention om barnets rättigheter – i korthet
Artikel 1:
Varje människa under 18 år är barn.
Artikel 2:
Barnet har rätt att inte bli diskriminerat.
Artikel 3:
Barnets bästa kommer i främsta rummet i alla åtgärder som rör
barnet.
Artikel 4:
Statens skyldigheter vid tillämpningen av konventionen.
Artikel 5:
Föräldrarnas rättigheter, uppgifter och ansvar samt statens stöd.
Artikel 6:
Barnets rätt till livet, överlevnad och utveckling.
Artikel 7:
Barnets rätt att bli registrerat efter födelsen samt rätt till ett namn
och ett medborgarskap.
Artikel 8:
Barnets rätt att behålla sin identitet.
Artikel 9:
Barnets rätt att inte bli skilt från sina föräldrar.
Artikel 10: Barnets rätt till en positiv, human och brådskande myndighetsbehandling av en
begäran om familjeåterförening.
Artikel 11: Statens skyldigheter att bekämpa olovligt bortförande och
kvarhållande av barn i utlandet.
Artikel 12: Barnets rätt till egna åsikter som beaktas i förhållande till barnets
ålder och mognad.
Artikel 13: Barnets rätt till yttrandefrihet.
Artikel 14: Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.
Artikel 15: Barnets rätt till föreningsfrihet och till fredliga sammankomster.
Artikel 16: Barnets rätt till integritetsskydd.
Artikel 17: Barnets rätt att få behörig information via massmedierna.
Artikel 18: Barnets föräldrars/vårdnadshavares uppgifter och ansvar, rätt till
dagvård och annan service för barnfamiljer.
Artikel 19: Barnets rätt till fysisk och psykisk integritet.
Artikel 20: Barnets rätt till vård utom hemmet.
Artikel 21: Adoption i enlighet med barnets bästa.
Artikel 22: Ett flyktingbarns rättigheter.
Artikel 23: Ett handikappat barns rättigheter.
Artikel 24: Barnets rätt till hälso- och sjukvård.
Artikel 25: Statens skyldighet att se över omständigheterna för ett barn i vård
utom hemmet.
Artikel 26: Barnets rätt till social trygghet.
Artikel 27: Barnets rätt till en tillräcklig levnadsstandard.
Artikel 28: Barnets rätt till utbildning, som skall vara obligatorisk och
kostnadsfri.
Artikel 29: Statens skyldighet att beakta de mål som ställts för utbildning
i artikeln.
Artikel 30: Rättigheter för barn till urbefolkningar och minoriteter.
Artikel 31: Barnets rätt till vila, rekreation och lek.
Artikel 32: Barnets rätt till skydd mot ekonomiskt utnyttjande.
Artikel 33: Barnets rätt till skydd mot användning av narkotika och
psykotropa ämnen.
Artikel 34: Barnets rätt till skydd mot sexuellt utnyttjande (se tilläggsprotokoll
om barnhandel, barnprostitution och barnpornografi).
Artikel 35: Staterna skall förhindra handel med barn.
Artikel 36: Barnets rätt till skydd mot handel med barn och bortförande.
Artikel 37: Barnets rätt till skydd mot tortyr och grym bestraffning. Förbud
mot dödsstraff eller livstids fängelse.
Artikel 38: Barnets rätt till skydd mot att bli rekryterat till väpnade konflikter.
Artikel 39: Rätt för ett barn som varit föremål för utnyttjande till fysisk och
psykisk rehabilitering och återanpassning.
Artikel 40: Rätt för varje barn som begått ett brott till skydd och samhällelig
återanpassning.
Artikel 41: Statens skyldighet att följa sina egna lagar, om de är bättre ur
barnets synvinkel.
Artikel 42: Statens skyldighet att göra konventionen känd.
Artikel 43: FN:s kommitté för barnets rättigheter övervakar att skyldigheterna
i konventionen fullgörs.
Artikel 44–45: Statens skyldighet att rapportera om hur konventionen fullgjorts till FN:s
kommitté för barnets rättigheter.
Artikel 46–54: Beslut om konventionens giltighet.
Källa: Social- och hälsovårdsministeriet, 2005.
Några samlade tips och idéer om ungdomsforum
Relevanta frågor om kommunen inte redan har ett ungdomsforum:
Vill ungdomarna ha ett? Om inte, vad vill de ha istället?
Varför vill kommunen ha ett?
Vilka uppgifter och befogenheter skall det ha?
Skall de ha egna budgetmedel?
Vilka verksamheter skall de få ansvara över?
Vilken roll och vilken form skall ungdomsforumet få? Var skall det
placeras i kommunens organisation?
Hur skall ledamöter till ungdomsforumet utses?
Hur tar kommunen vara på ungdomsforumets åsikter?
Vilka kommunikationsformer skall man använda mellan politiker,
tjänstemän och ungdomsforumet?
Se upp för vanliga fällor!
Ungdomsforumet tas inte på allvar. Inflytandet finns bara på papper.
Ungdomsforumets befogenheter och syfte är oklart. Vilka befogenheter har
forumet egentligen?
Ungdomsforumet finns alltför långt från makten.
Kontaktvägarna är oklara, länken mellan ungdomsforumet och den
kommunala organisationen fungerar inte.
Ungdomsforumet saknar resurser.
Ungdomsforumet får inte bli en ”slasktratt” för remisser.
Låt ungdomsforumet arbeta också med sina egna frågor och sin egen
dagordning.
För att lyckas med ett ungdomsforum krävs tålamod. Att hitta ett fungerande
koncept tar tid. Nedan följer en lista med råd och erfarenheter som kan hjälpa
kommunen i sitt arbete att lyckas med sitt lokala inflytandeforum för unga. Listan
baseras bl.a. på den checklista som Sveriges Ungdomsråd tagit fram samt på andra
listade erfarenheter från olika håll.
Kommunen låter ungdomarna själva bestämma vilken form de skall ha på sitt
forum. Detta gör man bäst genom en kombination av idéer från andra forum
samt egna idéer. Det är de ungas intresse som är avgörande – inte
tjänstemännens eller politikernas.
Se till lokala förutsättningar. Finns det till exempel aktiva ungdoms-föreningar
och ungdomsförbund på orten som forumet kan samarbete med?
Politikerna besluter i förväg hur mycket makt de är beredda att ge ungdomarna
så att detta inte förblir oklart.
Ungdomsforumet behöver en vuxen stödperson.
Kommunen utser ”faddrar” bland politikerna till ungdomsforumet, samt
tillsätter/utser en ungdomssamordnare som skall arbeta för ungdomarna med
samordningsfrågor. En dylik tjänst kunde samordnas av hela regionen.
Samordnaren kan på så vis sköta koordinering och samarbete över
kommungränserna, samt fungera som ett stöd för ungdomsforumet.
Kommunen ger ungdomarna en årlig budget och förser dem med utrymmen att
vara i. Att ha en egen lokal som t.ex. ligger på en förvaltning gör att de vuxna
inom kommunförvaltningen kan få lättare att acceptera ungdomsforumet.
Dessutom får det mera synlighet.
Placera rådet organisatoriskt nära makten och inte under en speciell nämnd.
Kommunen låter alla som vill vara med vara det, speciellt entusiasterna. Detta
eftersom intresse ofta går före representativitet hos ungdomar. Om man
verkligen brinner för något gör man också oftast ett bra jobb. Rekommenderad
åldersgräns varierar, allt mellan 13-25 år är vanligt.
Ge ungdomsforumet utrymme för egen dagordning – inte bara svar på remisser
från vuxenvärden. Se till att frågorna får fotfäste så att forumet upplever att
deras åsikter har betydelse och att det finns verkliga påverkningsmöjligheter.
Kommunen tillåter att det finns både toppar och dalar i hur många som
engagerar sig i forumet. Detta eftersom de som är engagerade ofta slutar efter
högstadiet och gymnasiet och att det tar tid för de nya att komma in i
verksamheten.
Kommunen har i åtanke att alla försök med ungdomsforum inte lyckas i första
försöket. Det är viktigt att man inte avbryter utan att ungdomarna också vill
det eftersom ungas och äldres försök på vad som är lyckat ibland skiljer sig åt.
Arbetsprocessen för ungdomsforumet
Utgående från handlingsprogrammet gör ungdomsforumet åtgärdsplaner för att
konkretisera sin verksamhet. För att kunna genomföra sin verksamhet behöver
ungdomsforumet en egen budget.
Ungdomsforumet skall t.ex. genom sina fadderpolitiker kunna följa aktuella
frågor i nämnderna, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. En bra idé är också
att forumet bjuds in till olika mötestillfällen och att det delges de ärenden som skall
behandlas, samt de beslut som fattats.
Genom ungdomsforumet får ungdomarna möjlighet till inflytande i olika frågor
genom att det t.ex. fungerar som remissinstans. Det kan även vara bra att klargöra
och beskriva ungdomsforumets samarbetsformer tillsammans med politikerna. Detta
för att forumets roll skall vara klart för alla parter och för att politikerna och
tjänstemännen skall bli medvetna om forumet.
Ersättning
Ungdomarna kan i likhet med övriga beslutsfattare få arvode för den tid de sätter på
arbetet i ungdomsforumet, åtminstone om de deltar utanför skoltid. De som varit
med skall dessutom få ett intyg över att de har varit aktiva i ungdomsforumet.
Figur 22. Kalmars medinflytandestege
