Ekonomiseringen av kulturen
Karlstad 29 september 2014
Två parallella trender
q
q
q
q
Kulturalisering av ekonomin, dvs. att man bygger in kulturella
värden i varor och tjänster för att skapa ett mervärde.
Ekonomisering av kulturen, dvs. att kultursatsningar
motiveras med ekonomiska argument.
…två tätt sammantvinnande processer, svåra att hålla
isär…” (David Karlsson, s. 43)
… att ekonomiska förklaringsmodeller fått ett slags
överhöghet i den allmänna samhällsdebatten. Alla värden
tenderar att underkastas de ekonomiska värdena. (David
Karlsson, s. 43f)
Humanistisk
Sociologisk
Instrumentell
Mål
Bildning
Frigörelse
Synliggörande
Sätta X på kartan
Bakgrund
Staten
Civila samhället
Marknaden
Förankring
Nationell
Lokal
Global
Strategi
God konst till folket Kulturell demokrati Kulturalisering
Profilering
Uppsökande verksamhet/Publikarbete Events
Marknadsföring
Eget skapande
Publik
Hela befolkningen
Grupper
Segment, Livsstilar
Ram
Kulturinstitutioner
Turnéer
Aktivt deltagande
Pluralistiska ramar
Flaggskepp
Festivaler
Funktion
Upplysning
Bildning
Bekräftelse
Utveckling
Kommunikation
Underhållning
Upplevelse
Förmedling
Kulturförmedlare
Animatörer
(t.ex. bibliotekarier) Kultursekreterare
Folkbildning
Kulturpedagoger
Projektledare
Curators
Kulturaliseringen av ekonomin
o
o
o
o
Att mening och värden byggs in i varor,
estetiseringen av varor,
att design och marknadsföring kopplas till livsstilar och
kultur- och upplevelseindustrins tillväxt
är led i kulturaliseringen av ekonomin genom att det handlar om
viktiga tillväxtområden som bidrar till integration mellan
kultur och ekonomi.
(Lars Aronsson 2007)
Upplevelseekonomin
I upplevelseproduktionen, produktionen av drömmar, ligger fokus
på upplevelsens värde för individen. Att skapa en minnesvärd,
personlig och engagerande upplevelse för köparen betraktas
som ett sätt att förädla en produkt. Inom upplevelseekonomin
är det viktigt med markörer i form av varumärken,
marknadsföring och livsstilar, att göra varorna eller tjänsterna
eller upplevelserna sällsynta eller exklusiva, att skapa
engagerande berättelser eller drömmar och att nå
uppmärksamhet i informationsbruset.
(Lars Aronsson 2007)
Ekonomiseringen av kulturen
Exempel på ekonomisering av kulturen:
o Ofrivilliga företagare
o Kulturarvets ökade betydelse i produkt- och
platsmarknadsföring.
o Kultursatsningar motiveras med att de bidrar till att göra en
plats eller region attraktivare, att kultur genererar utveckling,
att den skapar sysselsättning, att den är viktig för turismen.
(Lars Aronsson 2007)
o
Kulturutövaren betraktas och ser i allt högre grad sig själv
som ett varumärke på en marknad, vilket också rymmer frön
till förnyelse och förändring.
(David Karlsson 2010, s. 44f)
Effekter av ekonomiseringen
Kulturens ekonomisering innebär en risk för att kulturen
kommersialiseras.
(Lars Aronsson 2007)
Effekter av ekonomiseringen
Det går en liten trivselvåg genom svensk teater för närvarande,
och om vi inte aktar oss kommer den att växa till en bred flod
i upplevelseindustrins kölvatten.
(Leif Zern i DN 2009-12-16)
Kan man göra borgerlig umpaumpaunderhållning av Brecht?
Tydligen.
(Ulrika Kärnborg i DN 2010-01-10)
Effekter av ekonomiseringen
På teatern börjar revolutionen. Eller – på teatern får folket sin
dos av underhållning?
(Maina Arvas i DN 2010-01-11)
Effekter av ekonomiseringen
o
o
Köping, Lantz och Stenström konstaterar att det sker en
förskjutning mot en marknadsdiskurs och att den
kommersiella logiken får allt större svängrum på bekostnad
av den kulturella .
De är rädda för att de ekonomiska argumenten blir
överordnade och att allt reduceras till ekonomi och att den
tidigare, delvis delikata, balansgången mellan det kulturella
och kommersiella tappas bort och att kulturen på sikt förlorar
om det visar sig att den inte kan uppfylla alla ekonomiska
löften .
(Köping, Lantz, Stenström 2008)
Kulturens ekonomisering på tre nivåer
Köping, Lantz och Stenström beskriver kulturens ekonomisering
på tre nivåer:
o samhällsnivå,
o organisationsnivå och
o individnivå.
Ekonomisering på samhällsnivå
Inom marknadsdiskursen har kulturarbetaren blivit entreprenör
och kulturen har blivit bl.a.
o utvecklings- och tillväxtfaktor i strikt ekonomisk mening,
o upplevelseindustri,
o lokaliseringsfaktor,
o arbetsmarknad,
o innovationskraft och
o regional planeringsfaktor.
Ekonomisering på samhällsnivå
NPM – New Public Management är en ekonomiskt-administrativ
styrform.
Modellen är hämtad från näringslivet och karaktäriseras av:
o En övergång från deltaljreglering till mer flexibel målstyrning
o Resultatmätning genom nyckeltal
o Rigorösa återrapporteringskrav
Ekonomisering på samhällsnivå
Men de nyckeltal, som används i andra sammanhang, passar inte
kultursektorn och man har inte utvecklat specifika kvalitativa
utvärderingar för kultursektorn.
Hur mäter man konstnärlig kvalitet?
Ekonomisering på samhällsnivå
Kulturen ska per definition vara en motkraft mot ett ensidigt
ekonomiskt tänkande. Genom att vara en antites till ekonomin
har den också definierat sig mot marknad och ekonomi.
Men vilken blir kraften i kulturpolitiken om den definierar
kulturen utgående från något den inte är?
Ekonomisering på organisationsnivå
En organisation på kulturproduktionsfältet arbetar efter två olika
logiker – eller rationaliteter, som det också kallas:
o En ekonomisk, där man strävar efter ekonomisk vinst.
o En kulturell, där man strävar efter konstnärlig höjd.
Ekonomisering på organisationsnivå
Max Weber varnade för den instrumentella rationaliteten, tron på
att effektivitet i sig förbättrar våra liv och organisationer,
eftersom den gör medel till mål.
Ekonomisering på organisationsnivå
När de ekonomiska vindarna blåser är det den instrumentella
rationaliteten, som stärker sin ställning i organisationerna.
Handlingar baserade på tron på ett värde i sig, t.ex. med
hänvisning till kvalitet och estetik, blir allt mer sällsynta och
underordnade.
(Jenny Lantz 2008)
Ekonomisering på organisationsnivå
I takt med att kulturindustrin blir allt mer globaliserad och präglad
av stora mediekonglomerat vinner den ekonomiska logiken
mark.
Några exempel:
o Man tillsätter chefer med en ekonomisk bakgrund och
ifrågasätter personal med kulturbakgrund.
o Den ekonomiska logiken får en allt starkare ställning i
målformuleringarna.
o Smak och kulturellt kapital framstår som ett problem för
organisationen.
Ekonomisering på organisationsnivå
Även i organisationer, som inte har ett kommersiellt uppdrag,
återfinns uttryck för ekonomiseringen.
Ekonomisering på organisationsnivå
Museer som exempel:
o Varumärkesstrategi för att höja värdet
o Expansion av butik, restaurant, café, catering
o Sponsring och donationer
o Satsning på blockbusters
o Starkare marknadsavdelningar
o Omformulering av uppdraget, t.ex. från bildning till att
understryka subjektivitet och att bidra till att bygga en kreativ
region.
Ekonomisering på individnivå
Entreprenörialismen , den starka tilltron till entreprenörskapet,
går igenom hela samhället, inklusive kultursektorn.
tilltron till entreprenörskap har ersatt tilltron till institutioner
En förskjutning från det offentliga till det privata och från det
kollektiva till det individuella.
Ekonomisering på individnivå
I 1972 års kulturutredning (SOU 1972:67) var lösningen på
konstnärernas försörjningsproblematik fler fasta
anställningar .
I direktiven till den senaste kulturutredningen (2007:99) sades att:
De som på professionell basis utövar kultur behöver kunna
göra detta på ekonomiskt rimliga villkor. Kommittén skall
därför pröva hur försörjningsmöjligheterna för kulturskapare
kan främjas samt identifiera de åtgärder som kan bidra till ett
ökat entreprenörskap och företagande inom kulturskapande
och konstnärlig verksamhet.
Ekonomisering på individnivå
Ett annat exempel är det uppdrag som fyra kulturmyndigheter,
Kulturrådet, Svenska Filminstitutet, Riksantikvarieämbete
och Riksarkivet, fick i sina regleringsbrev för år 2008:
Att i samverkan med Verket för näringslivsutveckling (Nutek)
inkomma med förslag till hur entreprenörskap och
företagande kan utvecklas inom myndighetens
verksamhetsområde.
Ekonomisering på individnivå
Vad som menas med entreprenörskap är dock oklart.
Svenska Filminstitutet tolkade det som att väldigt få av dessa
företagare är entreprenörer i den meningen att de driver
stora projekt över lång tid och skapar anställningstillfällen
samt att det är långt ifrån alla som kan ses som entreprenörer
i den meningen att de skapar arbetstillfällen eller ekonomisk
vinst .
Ekonomisering på individnivå
Kulturrådet konstaterade däremot att det saknas en gemensam
definition och att entreprenörer inte nödvändigtvis alltid är
företagare.
Medan Nutek på sin hemsida hade definitionen:
Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där
individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter
och gör något med dem för att utforma idéer till praktiska och
målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska
sammanhang.
Ekonomisering på individnivå
Om det är något som karakteriserar det kulturpolitiska fältet är
det just användningen av luddiga begrepp, som rymmer allt
och ingenting. Upplevelseindustri , design , kreativitet
och entreprenörskap , alla kännetecknas de av samma slags
vaghet.
Ekonomisering på individnivå
Begreppen tjänar också som ett slags bryggbegrepp mellan en
kommersiell och kulturell diskurs (Stenström 2008). Å ena
sidan är begreppet entreprenörskap förstås en del av en
ekonomisk eller kommersiell diskurs, å andra sidan definieras
det som något som inte alls behöver vara en ekonomisk
aktivitet – och därmed ökar legitimiteten för det i den
kulturella sfären.
Ekonomisering på individnivå
Det är inte bara i retoriken, utan också i praktiken, som
entreprenöriseringen äger rum.
Det finns en tydlig trend när det gäller sysselsättningens
sammansättning inom kulturbranscherna. Tillskottet av
sysselsatta sker uteslutande i form av egenföretagande
samtidigt som antalet anställda minskar över
tiden. (Arbetsförmedlingen Kultur 2008, s. 7)
Ekonomisering på individnivå
Om entreprenörskap definieras som en person som startar
företag då är det få om inga sektorer som kan mäta sig med
entreprenörsandan inom de kulturella näringarna. (Jansson
& Power 2008, s. 23)
Enligt deras rapport är det 60 procent av alla verksamma inom de
kreativa näringarna som driver företag, även om en tredjedel
av dem kombinerar företagandet med en anställning (Jansson
& Power 2008).
Kulturens ekonomisering
Vill det sig riktigt illa, hamnar vi i en situation där det
ekonomiska tar över, på alla plan. Frågan är vad som händer
då. Risken är att kulturen får allt svårare med sin legitimitet
om den inte kan leva upp till alla storslagna löften om att
skapa ekonomisk tillväxt, regional utveckling, ett kreativt
samhälle, turism och en massa annat. Eller att viss kultur får
allt svårare att klara sig, eftersom den aldrig kan klara sig på
den marknad som inte finns, hur entreprenöriella alla än blir.
(Köping, Lantz och Stenström 2008)
Kulturens ekonomisering
Ett bakslag kan också drabba de ekonomiska argumenten, så att
pendeln istället slår för långt tillbaka åt andra hållet. Att vi
glömmer att det trots allt finns ett samband mellan kultur och
ekonomi och att det optimala snarare är balansgång mellan de
båda.
(Köping, Lantz och Stenström 2008)
Kulturens ekonomisering
Här kan man konstatera att kulturpolitiken har en viktig roll att
fylla som ett slags motvikt, som kan skapa ett tanke- och
handlingsutrymme mellan den kulturella och den ekonomiska
logiken.
(Köping, Lantz och Stenström 2008)
Diskutera
Anna Hallberg lyfter i sin artikel om dagens kulturklimat, En
förlorare slår tillbaka (DN 2010-01-07), fram både
företeelser som kan sägas styras av en kulturell logik och
företeelser som kan sägas styras av en ekonomisk logik och
sätter dessa mot varandra. Identifiera några av de motsatspar
hon sätter upp och diskutera artikelns båda perspektiv.
Inlämningsuppgift 1: Ekonomiseringen av kulturen
Flera av författarna i kurslitteraturen hävdar att det pågår en
ekonomisering av kulturlivet. Redogör för vad det innebär och
diskutera ekonomiseringen både i termer av konsekvenser för
kulturen och av kulturens förväntade effekter på samhället.
Uppgiften redovisas skriftligt på två till tre A4-sidor med enkelt radavstånd. Den sänds
per e-post till [email protected] senast den 6 oktober.
Litteratur:
Aronsson, Lars, ”Kartor över kulturella ekonomier”, i Aronsson m.fl., Kulturell
ekonomi, Studentlitteratur 2007, s. 15 - 33
Karlsson, David, En kulturutredning: Pengar, konst och politik, Glänta Produktion
2010
Köping, Ann-Sofie, Jenny Lantz och Emma Stenström, ”Kulturens ekonomisering”, i
KulturSverige 2009, SweCult/Linköpings universitet och Sörlins förlag, 2008, s. 85 –
89.
