Juvenil artrit och inflammatorisk systemsjukdom

MEDICINSK INSTRUKTION
Giltigt fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2014-11-10
20070-1
1 (3)
Juvenil artrit och inflammatorisk systemsjukdom samverkansdokument barn/primärvård
BAKGRUND
På barnmottagningen arbetar ett reumateam, innefattande barnreumatolog,
sjukgymnast, arbetsterapeut, specialistsjuksköterska, skollärare och kurator.
Juvenil idiopatisk artrit (JIA)
Är den internationellt överenskomna benämningen på ”barnreumatisk” sjukdom
med insjuknande före 16 års ålder.
I Sverige insjuknar 200-250 barn i JIA per år (11-14/100 000 barn) och prevalensen är
1100-1500 barn < 16 år (60-80/100 000 barn).
Undergrupper av JIA
 Systemisk JIA


Oligoartrit
Polyartrit


Psoriasisartrit
Entesitrelaterad artrit

Ospecificerad artrit
Artrit med eller föregången av minst 2 veckors feber
samt en eller flera av följande: flyktigt utslag,
lymfkörtelförstoring, hepatosplenomegali, serosit
OBS! differential diagnos: sepsis, leukemi
(1-4 leder), om ANA pos - ökad risk för uveit
(5 el flera leder) med eller utan citrullin-antikroppar
(Anti-CCP)
Med egen psoriasis eller hos 1:a gradssläkting
Entesit = inflammation vid sen- eller ligamentfäste mot
ben
Inflammatorisk systemsjukdom
SLE
Incidens c:a 0,5/100 000, prevalens < 200 < 18 år, ofta tonårsflickor
framförallt feber, artrit, hudsymtom, fjärilserytem, nefrit, cytopeni, SR,
pos ANA
OBS! doctor´s delay - ofta diffusa symtom - feber, trötthet, migrerande
ledvärk, även CNS-symtom
Juvenil dermatomyosit
Incidens 0,25/100 000, oftast före puberteten, dubbelt så ofta flickor
Är en kliniks diagnos:
Symmetrisk proximal muskelsvaghet - nacke, skuldror, höft/lår.
Kan drabba farynx - sväljningssvårigheter, nasalt tal.
Hudsymtom: papler på knogar, fingerleder, fjällande plaque på
armbågar-knän.
Ögonlockssvullnad (ofta violettfärgad - differential diagnos - allergi,
nefrit
Kan börja med allmänna symtom - trötthet, feber, viktpåverkan
Lab: CK, ASAT, LD.
Sjögrens syndrom, Mixed connective tissue disease, Sclerodermi
Förekommer också men mer sällsynt
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Johan Schöier
Johan Schöier
Peter Jotorp
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Giltigt fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2014-11-10
20070-1
2 (3)
Juvenil artrit och inflammatorisk systemsjukdom samverkansdokument barn/primärvård
Kawasaki
Måste övervägas vid långdragen feber särskilt hos barn under 5 års ålder.
Diagnostiska kriterier:
Feber >4 dagar samt 4 av nedanstående.
1. Konjunktivit bilateralt, ej suppurativ (ofta tidigt i förloppet, obs anamnes)
2. Lymfadenopati på halsen
3. Polymorft utslag utan vesikler eller krustor
4. Enantem på läppar och munslemhinna
5. Palmara/plantara erytem och ödem, senare fjällning
Ofullständig form förekommer. Om misstanken väcks, konsultera barnjour!
Behandlas inneliggande med gammaglobulin.
Risk för utveckling av kranskärlsaneurysm.
Vaskulit
Henoch Schönlein
Petekiala utslag på klinker, ben och eventuell ledsvullnad.
Risk för nefrit, malrotation
HOS FAMILJELÄKAREN
Utredning
Anamnes
Hereditet (inkl autoimmun sjukdom)
Ledsymtom - svullnad, smärta, hälta, morgonstelhet
Hudsymtom
Allmänsymtom- feber, trötthet, sömn-humör-påverkan, vikt, skolgång
Status
Artrittecken? Hudsymtom? Allmänt status
Definition Artrit = svullnad + värmeökning, smärta,
rörelseinskränkning.
Om svullnad saknas krävs två av följande tre :
smärta vid passiv rörelse av leden, värmeökning, rörelseinskränkning.
Lab
SR, CRP, blodstatus med diff, leverstatus (före NSAID)
Borrelia-antikroppar (framförallt om en större led, företrädesvis
knäled), ANA, citrullin-antikroppar (om polyartritbild), CK,
urinsticka
Gärna remiss till röntgen vid ledengagemang
Behandling
Paracetamol och/eller NSAID till exempel Ipren 20 mg/kg/dag eller
Naproxen 10-15 mg/kg/dag
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Johan Schöier
Johan Schöier
Peter Jotorp
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Giltigt fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2014-11-10
20070-1
3 (3)
Juvenil artrit och inflammatorisk systemsjukdom samverkansdokument barn/primärvård
Uppföljning
Inom en vecka om barn > 5 år
Remisskriterier
 Skicka remiss till Barnkliniken vid misstanke på debut av juvenil artrit eller
inflammatorisk systemsjukdom.
 Akut remiss/tfn-kontakt vid misstänkt debut av systemisk JIA, juvenil
dermatomyosit, akut artrit hos barn < 5 år eller artrit med manifest
rörelseinskränkning.
Remissens innehåll
 Anamnes
 Hereditet
 Status
 Laboratorieutredning
 Frågeställning
Remissvarets innehåll
 Diagnos och bedömning
 Utredningsresultat
 Behandling med vad och hur länge
 Fortsatt uppföljning hos barnläkare eller primärvården
 Utremiss till primärvården vid avslut hos barnläkare•
UTARBETAT I SAMARBETE MELLAN
Johan Schöier, barnläkare Barn- och Ungdomskliniken
Annika Ekehult, familjkeläkare, Önsta Gryta
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Johan Schöier
Johan Schöier
Peter Jotorp
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet