Vi speglar forskningen
Mineralolja hjälper forskarna
hitta Reumatismens gåta
Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom vars uppkomstmekanismer till stor del är okända.
Sjukdomen påverkas av både miljöfaktorer och genetiska
faktorer, och den styrs av många olika gener som samverkar på ett komplext sätt.
Det är därför svårt att identifiera sjukdomsorsakande
gener, genom vilka man skulle kunna få ledtrådar till
sjukdomsmekanismer och nya måltavlor för behandlingar
och diagnostik.
Experimentella artritmodeller (möss och råttor med artritliknande sjukdom) ger forskare möjligheten att förenkla
och noggrant granska RA. De erbjuder en kontrollerad
miljö, en kontrollerad genetisk blandning och en definierad orsak till sjukdomen. På så sätt används många olika
modeller av artrit i både råtta och mus.
Ingen av dessa modeller härmar alla aspekter av den
mänskliga sjukdomen. Det är också deras styrka, eftersom
det ger möjligheten att studera olika aspekter i ett mindre
komplicerat sammanhang. Därför ger varje djurmodell ett
sätt att undersöka artrit och tillsammans kommer de
förhoppningsvis att bygga upp den komplexa bilden av
mekanismerna bakom artritutveckling.
Vi använder oss av adjuvant-framkallade artritmodeller
i råtta. Adjuvanter är en grupp av ämnen, strukturellt
mycket olika och av olika ursprung, som förhöjer immunförsvaret mot ett främmande ämne.
En sådan är ”incomplete Freund´s adjuvant”. Denna
mineralolja ger efter en injektion i huden vid svansroten
upphov till en övergående artrit hos sjukdomsbenägna
råttstammar. Avhandlingen karaktäriserar denna oljeartrit
immunologiskt och genetiskt, samt en ny adjuvantframkallad artrit som framkallas med squalen, ett kroppseget adjuvant.
Råttor blir sjuka - och friska
I en studie av olika cellpopulationer som potentiellt skulle
kunna vara sjukdomsbegränsande, påvisar vi att borttagning av de av råttans T-celler som bär på CD8-molekylen
leder till en tidigare sjukdomsdebut för den oljeinducerande
artriten. En sjukdomsbenägen råttstam har däremot inte
färre CD8-bärande T-celler under sjukdomsutvecklingen
än en sjukdomsresistent stam vid motsvarande tidpunkt.
Däremot kunde vi påvisa att en sjukdomsbenägen stam
har färre T-celler med NK-receptorer, så kallade NK Tceller, före sjukdomsdebut än en resistent stam vid samma
tidpunkt. Intressant nog så uttrycker NK T-cellerna också
CD8-molekylen. Detta pekar på vikten av ytterligare
26
REUMATIKERTIDNINGEN 2 - 2001
Nybliven medicine doktor Åsa Jansson kopplar av efter disputationen i lugn
och harmonisk miljö.
studier av den funktionella betydelsen av CD8-bärande
celler, vilka skulle kunna skydda mot oljeartrit i råtta.
Tidigare beskrivna adjuvant-inducerade artriter är
framkallade med kroppsfrämmande adjuvant. Här beskriver
vi för första gången en artrit som utvecklas efter en injektion av ett kroppseget adjuvant, squalen, som är ett mellansteg i kolesterolproduktionen. Vi visar att denna artrit har
både immunologiska och genetiska likheter med tidigare
beskrivna adjuvant-artriter och med RA. Dessutom utvecklas i vissa individer en kronisk sjukdom.
Vi har genomfört två genetiska studier på oljeartriten.
I den första bekräftar vi en tidigare rapporterad kromosomregion på råttans kromosom 4 som påverkar djurets benägenhet att utveckla oljeartrit. Den påvisar också att sjukdomsbenägenhet och en defekt i NK-cellfunktioner har
kartlagts till samma kromosomområde, och understryker
vikten av en analys av dessa cellers roll i oljeartrit.
I den andra studien identifierar vi en ny kromosomregion på kromosom 10 som påverkar hur lång tid det tar
innan sjukdomen utvecklats fullt hos djuret.
Den framtida karaktäriseringen av den eller de gener i
dessa olika kromosomregioner med hundratals gener,
kommer att ge helt ny och ovärderlig kunskap om hur ett
ämne som aktiverar immunförsvaret på ett okaraktäristiskt
sätt, ett adjuvant, kan ge upphov till en ledinflammation i
råtta. Förhoppningsvis ger detta också förståelse för några
aspekter av RA och andra inflammatoriska ledsjukdomar
hos människa.
Text Åsa Jansson
Åsa Jansson forskar på
de minsta delarna
För att finna orsakerna till de reumatiska sjukdomarna
krävs många för oss lekmän svårförståeliga forskningstimmar på kroppens allra minsta beståndsdelar. Åsa Jansson har
utbildat sig till molekylärbiolog i Uppsala och därefter lagt
ner fem långa år av doktorandstudier på CMM-laboratoriet,
Karolinska Sjukhuset i Stockholm.
Drivkraften har varit hennes önskan att få kunskap om
kroppens och cellernas funktion kopplat till genetiken.
Hon har jobbat nära kliniken och haft möjlighet att träffa
patienter och därmed fått mänskliga ansikten på det hon
arbetat med.
Åsa försvarade sin avhandling i oktober år 2000 och
sedan har hon tagit igen sig under fyra långa sköna månader
då hon levt friluftsliv med vandringar, skid- och skridskoåkning. Under denna tid har hon åter haft tid och ork att
umgås med sin familj och vänner.
Nu stundar åter allvaret och hon lämnar den akademiska
världen för att få en inblick i en annan miljö, nämligen
industrin. Det blir i ett litet biotech-företag med anknytning till läkemedelsindustrin som hon kommer att tillämpa
sina kunskaper.
– Siktet är inställt på allergier och olika typer av vacciner.
Framför allt så ser jag fram emot mer tillämpade studier där
man inte måste gräva lika djupt, avslutar Åsa.
Text Kristina Sunding, Yvonne Enman
REUMATIKERTIDNINGEN 2 - 2001
27
