Vårt sätt att bedriva familjevård

Familjevården i Göteborg presenterar stolt:
Vårt sätt att bedriva familjevård
Målgrupper
Familjevårdens traditionella målgrupp är vuxna missbrukare och kriminella. Sedan 7-8 år
tillbaka har det tillkommit en rad andra målgrupper: Föräldrar med barn, ungdomar, personer
med psykiatrisk problematik, personer med begåvningshandikapp, samt personer med mer
svårdefinierad psykosocial problematik.
Grundtankar om familjevård
Relation
Vårt förhållande till andra människor är det mest fundamentala i vår tillvaro, från födsel till
död. Vår utveckling som människor är beroende av de relationer som vi förmår att utveckla.
Genom att förhålla oss till andra växer och utvecklas vi som människor. Värme och andra
positiva känslor är oftast (men inte alltid) starten på en god relation. Men den relation som
överlever ett antal konflikter blir stärkt.
De klienter vi möter inom familjevård har ofta erfarenheten att relationer är opålitliga. ”Den
andre” är en nyckfull person som ger en respons på en form av beteende den ena dagen och en
annan respons nästa. Löften sviks, regler ändras och människor ”försvinner”. Om den relationsmässiga grund vi står på i vår utveckling inte är någorlunda stabil kommer vår personlighetsstruktur att präglas av kaos och förvirring.
I familjevård får klienten, kanske för första gången, uppleva stadiga människor som står för
det de säger och beter sig konsekvent i olika situationer och inte förändras från den ena dagen
till nästa dag. Detta ger möjlighet att bygga upp en tillit till i första hand de människor som
omger henne/honom, och i en förlängning ger det insikten om att det finns några personer
som man kan lita på.
Normalitet/vardagskompetens
De familjer vi anlitar befinner sig inom det spann som man kan beskriva med ordet normalitet. De uppträder själva normalt och de förväntar sig att klienten ska bete sig normalt. Om de
ställs inför att klienten beter sig underligt, så är inte deras första reaktion att reflektera över
vad det beteendet kommer sig av. De är inte professionella. De bemöter istället klienten
spontant efter sina egna normer. För den klient som bemötts med en ibland kvävande
förståelse blir detta ofta väldigt befriande. Ibland kan förstås klienten uppfattas som närmast
obegriplig i familjens ögon. Då får vi ta upp situationen i våran handledning av familjen.
Klienten har ju också många gånger behov av att bli gränslöst förstådd i något sammanhang.
Då kan t.ex. individualterapi vara en lämplig arena.
Utrymme
Utrymme handlar på en fysisk nivå om ett eget rum. På den känslomässiga nivån handlar det
om att vara omgiven av människor som inte är helt upptagna av sig själva och sin egen
livssituation. Detta skapar utrymme för att bli ”sedd” och därmed också en möjlighet att få
”syn på” sig själv. Just där och då tillsammans med den person som ”ser” en.
Arena
En person som vill förändra sin livssituation behöver en arena att gestalta sin problematik på.
Vi pratar här inte om något gränslöst utagerande, utan om tryggheten i att bli sedd i sina ord
och handlingar. Detta skänker en känsla av att vara viktig för någon som är viktig för en själv.
Kontinuitet/struktur
En sak som de flesta av våra klienter saknat i sina liv är kontinuitet. Tillvaron känns inte
förutsägbar utan saker ”bara händer”. Att erövra känslan av att livet åtminstone i någon mån
är förutsägbart kräver en vardag som upprepar sig dag efter dag. Det förhatliga ”ekorrhjulet”
har sina poänger. Det skänker trygghet, kontinuitet och verkar strukturerande på i första hand
tillvaron och i en förlängning personligheten. Dessutom är det en förutsättning för att saker
ska bli gjorda.
Social träning
Hur bråkar man med någon på ett vettigt sätt? Hur förhåller man sig till en familjemedlem
som har sorg?
Även så triviala saker som vad man pratar om vid fikat kan erbjuda svårigheter för dem vi
placerar. Förresten: hur placerar man kaffekoppen i förhållande till assietten?
Familjemedlemmarna fungerar som modeller för hur man kan göra. Familjemedlemmarnas
olika personligheter avdramatiserar också olikheter. Man får faktiskt göra lite fel och lite
annorlunda ibland.
Så här jobbar vi
Basassistent
Systemet med basassistent är en hörnpelare i vårt sätt att arbeta. Basassistenten är en person
som följer klienten under hela processen från intervjuerna till avslutningen av placeringen.
Det är ett omfattande åtagande som kräver både tid och engagemang. Oftast är det
handläggande socialsekreterare eller frivårdsassistenten som blir basassistent. Fördelarna med
denna modell är flera. Eftersom basassistenten ofta känt klienten under en längre tid, innebär
hans/hennes deltagande i arbetet under placeringen en kontinuitet.
Basassistenten bidrar också med en frisk syn på upplägg och tillvägagångssätt, då vederbörande inte är indragen i vår organisation. När diskussioner om exempelvis innehållet i, eller
förlängning av, placering kommer upp utgör basassistentens fria position en god utgångspunkt
för bedömning. Basassistenten svarar också för fortsatt kontinuitet efter placeringens avslutning, då han/hon många gånger fortsätter att ha kontakt med klienten. Ibland, p.g.a. exempelvis hög arbetsbelastning, finns ingen basassistent att tillgå i det professionella nätverket
runt klienten. Då ordnar vi fram basassistent genom egna professionella kontakter.
Förberedelser
Förfrågan inkommer oftast från socialsekreterare eller frivårdsassistent. Här görs en första
sortering och sondering. En av de första sakerna vi undersöker är vem som ska bli basassistent.
När detta är ordnat drar vi igång en serie möten med familjevårdskonsulent, basassistent och
klient. Det första mötet är av informativ karaktär. Den mesta informationen går från familjevården till klienten. Syftet är ett ge klienten en någorlunda tydlig bild av familjevård. Efter
informationen får klienten ta ställning till om han/hon vill satsa på familjevård.
Nästa steg blir i så fall att inleda en serie intervjuer. Syftet är att få en tydlig bild av klienten;
dennes levnadshistoria, svårigheter och positiva tankar om sin framtid.
Informationen från intervjuerna används bl.a. till att hitta en lämplig familj till klienten s.k.
matchning. När vi kommit fram till en idé om en familj, ringer vi upp familjen och presenterar
klienten. Om de tror sig kunna ta emot klienten presenterar vi familjen för klienten.
Om han/hon känner sig intresserad gör vi ett besök i familjen. Syftet är att klienten och
familjen ska få tillfälle att få en bild av varandra, både genom konkreta diskussioner och
genom den omedvetna information om oss själva som vi människor alltid lägger ut omkring
oss. Efter besöket har både familj och klient betänketid, oftast på en eller ett par dar. Om
klienten eller familjen tackar nej, finns möjlighet att söka ny familj, om så önskas.
Tackar både familjen och klienten ja inleds placeringen med ett provboende på 1-2 veckor.
Sedan är det dags att bestämma sig. Även här finns möjlighet att backa ur för både familj och
klient.
Om båda parter tackar ja skriver vi kontrakt och upprättar en behandlings/arbetsplan. Den
sistnämnda bygger på intervjumaterial samt önskemål från klient och socialsekreterare.
Planen används sedan som underlag vid framtida utvärderingar av utvecklingen hos klienten.
Vår behandlingsplanering är anpassad efter varje individs speciella situation och behov.
Ram för behandling
Några enkla regler:
Drogfrihet (inklusive alkohol).
Inget våld eller hot om våld.
Ingen kriminalitet.
Några grundprinciper:
Endast en placerad per familj.
De tre första månaderna gör klienten alla övernattningar i familjehemmet.
Arbetet under placeringstiden
Den första tiden (3-6 mån) ser vi helst att klienten är tillsammans med familjen större delen av
tiden. Klienten arbetar med familjen, följer vardagsrutiner och deltar i familjens sociala liv.
Var 3: e vecka kommer basassistent och familjevårdskonsulent på besök. Besöken inleds ofta
med en fika och lite småprat. Därefter sker en uppdelning och basassistenten och klienten
sätter sig i ett eget rum för att klienten ska få möjlighet att beskriva sin situation utifrån sin
upplevelse. Konsulenten sätter sig med familjen och diskuterar hur utvecklingen fortlöper.
Familjen handleds och vi undersöker om det finns frågor som behöver lyftas och tas tag i.
Därefter återsamlas vi och sammanställer bilderna som vi fått i de olika rummen. Vi följer
också upp den behandlingsplanering som gjorts. Om planen inte följs i något avseende
funderar vi kring orsaken till detta. Vi ändrar planen vi eller försöker igen, kanske på något
annat sätt.
Ibland kan det behövas nya grepp för att lösa upp ett problem. Då kan vi försöka med andra
former för diskussionen. Sedan några år tillbaka använder vi oss ibland av reflekterande team
för att komma ur låsningar i kommunikationen.
Vid besöken tar vi också upp konflikter eller andra situationer som upplevs svåra av familjen
eller den placerade. Det är i dessa situationer som fröet till en positiv utveckling och mognad
ligger. Många av våra klienter har ju haft problem att hantera dessa situationer tidigare, så att
ta upp sådana frågor och arbeta igenom dem ger ofta lättnad för klienten. Dessutom undanröjer vi känslan av att konflikter är farliga och omöjliga att lösa.
Ett inslag i många placeringar är samverkan med andra resurser, ofta lokalt i närheten av
familjen. Det kan vara psykiatriker, terapeut, arbetsförmedling, skolor m.m.
Vad händer efteråt?
En placering varar oftast 1-2 år. När det börjar kännas som att dags, tar vi upp diskussion om
utslussning i god tid. Vi diskuterar när det ska ske och hur det ska gå till. Vad ska hända
efteråt med boende och sysselsättning för klienten? Hur ska den framtida kontakten se ut
mellan klienten och familjen? Det är ganska vanligt att våra klienter blir kvar i trakten av
familjehemmet. Det är också vanligt att klienten fortsätter att ha någon form av kontakt med
familjen en god tid framöver.
När placeringen är över ser vi till att göra en tydlig avslutning på ärendet, oavsett om utflyttningen är planerad eller inte.
Utvärdering
Det har ju den senaste tiden blivit allt viktigare med uppföljning och utvärdering av verksamheter som ägnar sig åt vård och behandling. Familjevården är ansluten till IKM-DOK ett
utvärderingssystem framtaget för svensk missbruksvård.
Familjerna
Vi rekryterar våra familjer främst genom annonsering i tidningar. Efter att en familj anmält
sitt intresse brukar vi göra ett informationsbesök hos familjen. Efter att ha gett och tagit emot
information tar vi tillsammans med familjen ställning till om vi ska gå vidare. Nästa steg blir i
så fall en djupintervju enligt Kälvesten. Därefter tolkas intervjun av en för ändamålet utbildad
person.
De allra flesta av våra familjer bor inom en radie av 15 mil från Göteborg. De bor oftast på
landet och har i många fall djur. Vi ersätter våra familjer enligt kommunförbundets rekommendationer.
Förutom den handledning vi själva ger familjerna kan vi vid behov ordna extern handledning,
eller ta in familjerna till vår egen handledning. Vi brukar också vid ett par tillfällen om året
bjuda in familjerna till träffar. Där ordnar vi, utöver mat och trevligt samkväm, föreläsningar
för familjerna.
Vi som jobbar:
Tommy Augustsson
Agneta Bergsten
Marie Söderberg
Inga-Lill Larsson
Mikael Söderström
36 675 58
36 675 59
36 675 60
36 675 61
36 675 62
Chef
Familjevårdskonsulent
Familjevårdskonsulent
Byråsekreterare
Familjevårdskonsulent
Upplägg för presentation av individualiserad behandlingsform
Målgrupper (bred)
Missbrukare och kriminella
Föräldrar med barn
Ungdomar
Personer med psykiatrisk problematik
Personer med begåvningshandikapp,
Personer med mer svårdefinierad psykosocial problematik.
Faktorer hos klienten som styr behandlingsupplägget
Konstitutionella (begåvning, hälsa)
Personlighetsstruktur
Livshistoria
Missbruk
Relationer till anhöriga
Socialt nätverk
Arbetslivserfarenhet
Utbildning
Grundtankar om familjens tillgångar
Relation - en ofrånkomlig förutsättning för allt känslomässigt/mänskligt växande
Normalitet
Familjens vardagskompetens
Utrymme
Kontinuitet
Social träning
Grundstruktur
Förberedelser
Förfrågan – för att få ett hum om klientens problem, behov, önskemål och resurser
Basassistent
Info – anpassad till förhandsinformation om klienten
Intervju – för att samla information om klienten och fråga vad han/hon vill
Matchning – val av familj utifrån klientens bedömda behov och önskemål
Besök
Provboende
Kontrakt
Ram för behandling
Endast en placerad per familj
Tremånadersregeln
Arbeta med familjen
Följa familjens vardagsrutiner
Individanpassad behandlingsplanering
Samverkan med andra resurser
Besök var 3: e vecka
Familjerna
Rekrytring
Annonsering
Information
Intervju/tolkning
Handledning
Utbildning